Månads arkivering juni 2017

Nytt bröstcancerläkemedel når fler efter sidoavtal

Från och med den 1 juli är läkemedlet Ibrance med den aktiva substansen palbociklib subventionerat för behandling av lokalt avancerad eller spridd bröstcancer, enligt beslut från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Beslutet fattades efter trepartsöverläggningar och en sidoöverenskommelse mellan företaget bakom läkemedlet, Pfizer, och landstingen om riskdelning.

– Inbrance är en ny typ av bröstcancerbehandling så det är mycket glädjande att patienter i hela landet nu får tillgång till läkemedlet, säger Jonathan Lind Martinsson, enhetschef på TLV i ett pressmeddelande.

Palbociklib är en proteinkinashämmare som verkar genom att blockera aktiviteten hos vissa enzymer som har en central roll i regleringen av celltillväxt och celldelning. Genom denna blockering saktar palbociklib ner tillväxten av hormonreceptorpositiva bröstcancerceller.

Läkemedlet subventioneras som en kombinationsbehandling med aromatashämmare.

Som grund till beslutet ligger kliniska studieresultat som visar på förlängd progressionsfri överlevnad med palbociklib och aromatasähmmare med cirka tio månader jämfört med enbart aromatashämmare.

Den totala överlevnadslängden finns dock inte tillräckliga uppgifter om i dagsläget och den osäkerheten reglerar i sidoöverenskommelsen mellan läkemedelsföretaget och landstingen.

Palbociklib tas oralt en gång om dagen under 21 dagar i sträck, följt av ett uppehåll på sju dagar i en 28 dagar lång behandlingscykel. Kostnaden för behandlingen per kvalitetsjusterat levnadsår, med hänsyn tagen till sidoöverenskommelsen, beräknas av TLV till 890 000 kronor och bedöms av myndigheten som rimlig för behandling av sjukdomar med mycket hög svårighetsgrad.

Vill se nya standarder för att höja apotekens kvalitet

3

Det är Swedish Standards Institute, SIS, som i ett remissvar till Nya apoteksmarknadsutredningen menar att nationella standarder av vissa tjänster och moment på apotek kan öka kvaliteten på verksamheten gentemot kunder.

Bland annat menar SIS att ett särskilt kvalitetsledningssystem för apotek, liknande ISO 9001 som i dag används i ett antal branscher, ”sannolikt skulle kunna ge stöd i arbetet med att möta utvecklingen mot riskbaserad tillsyn och underlätta för apotek att nå god lag- och regelfyllnad och uppnå andra branschspecifika krav.” Vilka krav det kan röra sig om framgår inte i svaret.

Vidare ser SIS att kvaliteten på egenvårdsrådgivningen kan bli bättre och göras mer förutsägbar med en vägledning eller tjänstespecifikation. På det viset skulle också kunden enklare än i dag kunna bedöma om hen fått rättmätig rådgivning.

Likaså ser SIS att kontrollen av läkemedelsförsäljning utanför apotek, som i dag görs av kommuner, skulle kunna stödjas med en mer standardiserad vägledning.

En het fråga för apoteksbranschen är inrättandet av farmaceutiska tjänster på apotek. Även där skulle kvaliteten kunna säkras med nationella tjänstestandarder. En sådan skulle enligt SIS beskriva den lägsta accepterade nivån på den farmaceutiska tjänsten och bidra till en mer likvärdig kvalitet på olika apotek runt om i landet.

I dag finns inga SIS-standarder utfärdade för apotek, vilket dock inte betyder att det saknas riktlinjer för branschen.

– Det är relativt vanligt att verksamheter har egna branschstandarder. Men utifrån ett nationellt perspektiv kan det kanske finnas ett intresse från staten att ge verktyg till apotek för att säkra kvaliteten kring verksamheten med nationella standarder, säger Dan Nilsson, standardiseringschef på SIS.

Swedish Standards Institute är en ideell förening som organiserar och samordnar standardiseringen i Sverige. Föreningen säljer också standarder.

Vanligare med anmälda biverkningar hos kvinnor

Totalt tog Läkemedelsverket emot 8 465 anmälningar om misstänkta läkemedelsbiverkningar förra året. Det är 379 fler än 2015 då 8 086 tags emot, vilket framgår i verkets biverkningsrapport för 2016.

De flesta rapporterna, drygt 75 procent, kom från hälso- och sjukvården och resten från patienter och konsumenter. Flest anmälningar från hälso- och sjukvården gällde substanserna warfarin, apixban och rivaroxban och den vanligaste rapporterade allvarliga biverkningen gällde blödning – vilket är en känd biverkning med dessa blodförtunnande läkemedel.

Näst vanligast var biverkningar rörande intoxikation och förgiftning av paracetamol. Dessa rapporter kom till stor del från Giftinformationscentralen och rörde i majoriteten av fallen avsiktlig överdosering av paracetamoltabletter med förlängd frisättning. Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC genomför på initiativ av Läkemedelsverket en granskning av denna form av paracetamol och rapporten väntas bli klar i sommar.

Från privatpersoner gällde de flesta biverkningsanmälningarna substansen levotyroxin, som används för behandling av hypotyreos, och hormonspiral med gestagen. För levotyroxin var de vanligaste inrapporterade biverkningarna trötthet, bristande effekt och viktökning medan det för hormonspiralen var buksmärtor och nedstämdhet. Gällande allvarliga biverkningar rapporterades för de senare 31 fall av oönskad graviditet och 21 fall av utomkvedshavandeskap.

Generellt rörde de inrapporterade biverkningarna kvinnor i högre grad än män, 60 procent jämfört med 40 procent. Även bland hälso- och sjukvårdens anmälningar om allvarliga biverkningar dominerade kvinnorna där de vanligaste anmälningarna var kopplade till avvikelser vid behandling av nervsystemrelaterade besvär. Enbart biverkningar rörande njur- och urinrelaterade besvär var något vanligare hos män.

Läkemedelsverket skriver i sin rapport att värdet av inrapporterade biverkningar är mycket stort då de kan bidra till att hitta tidiga signaler på ännu inte noterade biverkningar. Vid kliniska prövningar och senare lansering av ett läkemedel är en stor del av biverkningarna kända, men när läkemedlet börjar användas i stor skala under en längre tid i en bredare och mindre homogen patientgrupp kan andra, dittills okända, biverkningar ge sig till känna. Läkemedelsverket vill dock att fler misstänkta biverkningar ska rapporteras.

– Det är positivt att vi ser att misstänkta biverkningar rapporteras till Läkemedelsverket för utredning i ökande grad men samtidigt vet vi att det finns en stor underrapportering. Det är särskilt viktigt att man rapporterar in allvarliga eller okända biverkningar, säger Kerstin Jansson, enhetschef på Läkemedelsverket, i en kommentar till rapporten.

Kolesterol-vaccin rycker närmare klinik

Sedan år 2015 pågår en fas I-studie i människor med läkemedelskandidaten AT04A som ett möjligt vaccin mot förhöjda blodfetter och i förlängningen hjärt- kärlsjukdom. I den kliniska prövningen, som genomförs vid det medicinska universitetet i Wien och väntas vara klar i slutet av året, ingår 72 friska frivilliga personer – både män och kvinnor.

Studien genomförs av det österrikiska läkemedelsbolaget Affiris och är en blindad, randomiserad, placebokontrollerad studie. Det primära effektmåttet är säkerhet. Studien mäter också bland annat effekt på nivåerna av total mängd kolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider samt inflammatoriska biomarkörer.

Målsättningen med studien är att upprepa de resultat forskarna sett med vaccinkandidaten i prekliniska studier. I en artikel i tidskriften European Heart Journal redovisar forskarna, som delvis är kopplade till Affiris, hur möss som modifierats genetiskt för att få en lipoproteinnedbrytning som liknar den i människa, signifikant sänkte sina blodfetter efter de injicerats med AT04A jämfört med vildtypsmöss.

Både grupperna gavs fettrik mat i 18 veckor samtidigt som de fick vaccinkandidaten enligt ett dosschema, med den första dosen fyra veckor in på den fettrika dieten.

I de genetiskt modifierade mössen såg forskarna en signifikant sänkning av kolesterolet med 53 procent jämfört med i vildtypsmössen efter de fått vaccinkandidaten. Även de aterosklerotiska skadorna på blodkärlen liksom biomarkörer för blodkärlsinflammation minskade i de transgena mössen efter vaccination.

– Om dessa resultat kan upprepas i människa skulle det kunna innebära en behandling med lång effekt där det efter den första vaccinationen bara krävs en årlig påfyllnad. Resultatet skulle vara en mer effektiv och bekvämare behandling för patienterna med högre följsamhet, säger Günther Staffler, teknisk chef på Affiris och en av artikelförfattarna, i en kommentar till studien.

Den kolesterolsänkande effekten var, till skillnad från de PCSK9-hämmande läkemedel som finns på marknaden i dag, besående över tid. PCSK9-hämmarna har visserligen god effekt på kort sikt, men behandlingen behöver upprepas med relativt täta mellanrum.

I en kommenterande artikel, också publicerad i European Heart Journal skriver brittiska och amerikanska forskare att de preklinska resultaten med AT04A är intressanta. Särskilt lyfter de fram de faktum att vaccinationen inte bara sänker halterna av LDL-kolesterol utan också förhindrar inflammation i kärlen samt bildandet av aterosklerotiska plack som särskilt positiva.

De poängterar dock vikten av säkerhet och långtidsuppföljningar vid kliniska försök i människa och lyfter det faktum att blodfettssänkning med hjälp av statiner och statinliknande läkemedel är kopplade till en ökad risk för nyinsjuknande i diabetes.

”På kort sikt verkar dock värdet av sänkning av LDL-kolesterol med statiner och PCSK9-hämmare med råge vara större än risken för att drabbas av diabetes”, skriver forskarna och fortsätter:

”Långtidseffekterna av dålig blodsockerkontroll och diabetes inducerad av långvarig LDL-sänkning är ännu okända och behöver kontrolleras noggrant i fortsatta utvecklingsprogram för vaccin riktade mot PCSK9.

Nytt pris ska belöna patientvänlig information

I dag finns all nödvändig information om ett läkemedel på bipackssedeln och i Fass. Men trots det är följsamheten till läkemedelsbehandling sviktande, i vissa fall så låg som 50 procent.

Med priset Bästa patientinformation vill Apotekarsocieteten lyfta fram goda exempel på nya sätt att nå patienterna med information om deras läkemedel.

– Syftet med priset är att synliggöra informationsinsatser som leder till att patienter använder sina läkemdel på ett för dem optimalt sätt och på så sätt får maximal nytta av sin behandling, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

I och med priset begravs också den tidigare tävlingen om bästa bipackssedel. Enligt Lars Dagerholt, ordförande i Sektionen för läkemedelsinformation, som tagit initiativ till det nya priset, behöver sättet att kommunicera med patienter förnyas.

– Det finns goda siffror på att många patienter läser bipackssedeln, men det finns lika goda siffror på att många inte förstår den. Därför krävs det ytterligare insatser kring hur man ska ta sina läkemedel och priset är ett sätt att synliggöra goda exempel och inspirera kring hur man kan göra, säger Lars Dagerholt.

Tävlingsbidragen kan handla om enskilda läkemedel eller läkemedelsbehandling i stort och vara utformade i stort sett hur som helst: appar, digitala lösningar, filmer med mera. Enda kravet är att bidragen håller sig inom de lagstadgade kraven för läkemedelsinformation.

– Här tror jag att utrymmet är större än vad man anar och själva nyckeln till framgång är vad som fungerar – det vill säga vad människor faktiskt tar till sig av och förstår. Det är ibland annorlunda än vad man tänker på i första hand utifrån till exempel en myndighets- eller läkarroll, säger Lars Dagerholt.

Vad hoppas ni att få se för bidrag?
Vi ser fram emot riktigt goda exempel där man också kan härleda att patienter verkligen förstår sin behandling. Så länge man håller sig inom regelverket är det fritt fram att göra vad man vill, säger Lars Dagerholt.

Den som vill medverka i tävlingen om bästa patientinformation har fram till och med den 29 september på sig att skicka in sitt tävlingsbidrag. Det går också att nominera andras bidrag. Vinnaren utses sedan av en jury bestående av bland annat representanter för Apotekarsocieteten, patientorganisationer och kommunikationsspecialister och priset delas ut under Läkemedelskongressen den 7 november.

Mer information om priset hittar du här.

NSAID kan öka överlevnad vid kolorektalcancer

Det är en stor registerstudie med patienter från USA, Australien och Kanada som publiceras i tidskriften Journal of Clinical Oncology som visar på samband mellan intag av antiinflammatoriska läkemedel och en ökad överlevnad hos patienter med kolorektalcancer.

I studien har 2 419 patienter mellan 18 och 74 år följts under en tidsperiod med medianvärdet 10,8 år. Patienterna fick alla diagnosen kolorektalcancer under perioden 1997-2008. Patienterna har vid inskrivning i studien och vid en femårskontroll fått lämna uppgifter om hälsotillstånd, livsstilsfaktorer, medicinering och en rad ytterligare faktorer. Forskarna har också registrerat typ av tumör.

Omkring 30-40 procent av patienter med kolorektalcancer har nämligen en mutation i genen KRAS i tumörcellerna. Mutationen gör att ett protein är ständigt aktivt, vilket gör tumören resistent mot vissa behandlingar. En majoritet av patienterna har alltså ingen mutation i genen.

Patienterna sorterades in i fyra grupper: de som tog NSAID både före och efter att de fått sin cancerdiagnos, de som började med NSAID efter diagnos, de som tagit men slutade med NSAID när de fick sin diagnos, och de som inte tog NSAID alls. I hela gruppen tog 42 procent regelbundet någon form av NSAID.

Studien utfördes vid Fred Hutchinson Cancer Research Center i Seattle och tre ytterligare kliniker i USA, Australien och Kanada. Överlevnad och död i den studerade gruppen undersöktes genom dödsorsaksregister.

Under uppföljningstiden inträffade 381 dödsfall, varav 100 relaterade till kolorektalcancer. Jämfört med patienter som inte använde NSAID alls hade den grupp som började ta NSAID efter att de diagnostiserats bättre överlevnadsstatistik, både sett till alla dödsorsaker och relaterat enbart till kolorektalcancer. Särskilt markant var skillnaden hos dem som började medicinera med acetylcalisylsyra, där överlevnaden ökade med 40 procent jämfört med gruppen som inte tog NSAID över huvud taget. Men sambandet mellan NSAID-medicinering efter diagnos och ökad överlevnad fanns bara hos patienter utan KRAS-mutation.

– Flera andra studier har påvisat ett samband mellan NSAID och en minskad risk att få kolorektalcancer. Det här är den första studie som undersöker hur tidpunkten för NSAID-medicinering i relation till cancerdiagnosen och tumörtyp kan påverka skillnaden i överlevnad, säger Polly Newcomb, artikelförfattare och epidiomolog vid Fred Hutchinson Cancer Research Center, i en kommentar.

– Resultaten borde få igång samtal mellan patienter och deras läkare, fortsätter hon. NSAID är ju en etablerad behandling för att förhindra hjärtkärlsjukdom. Deras nytta för att minska risk för cancer förtjänar att studeras på liknande vis.

Två av studiens begränsningar är att data om NSAID-användning bygger på självrapporteringar från patienterna och att patientgruppen som studerats endast var patienter med lång tids överlevnad. Forskarna drar därför slutsatsen att i gruppen långtidsöverlevande kolorektalpatienter utan KRAS-mutation, var regelbundet användande av NSAID-läkemedel efter diagnos associerat med en signifikant förlängd överlevnad.

– Vi är precis i början av processen för att förstå mekanismerna med NSAID i tumörutveckling. Det är väldigt spännande, säger Xinwei Hua, studiens förstaförfattare och epidemiolog vid Fred Hutchinson Cancer Research Center, i en kommentar.

Forskningen finansierades av The National Cancer Institute. En av artikelförfattarna har rapporterat ägarskap i läkemedelsbolaget CVS Health and Gilead. En annan artikelförfattare har ett patent på acetylsalicylsyra för en behandling av kolorektalcancer.

Sverige trycker på för ökade miljökrav i EU

På initiativ av regeringen var läkemedel och miljö ett av dagens ämnen på EU:s hälsoministermöte med EPSCO-rådet (rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård och konsumentfrågor) som ägde rum idag.

Sjukvårdsminister Annika Strandhäll hade även ett särskilt möte med Frankrikes nya socialminister Agnès Buzyn, meddelar Socialdepartementet i ett pressmeddelande.

För att till exempel kunna ställa högre miljökrav på tillverkare av läkemedel krävs lagändringar. Eftersom läkemedelslagstiftningen är harmoniserad inom EU krävs att lagförändringar görs på europeisk nivå. EU-kommissionen planerar att ta fram en strategi om läkemedel i miljön.

– Det är jätteviktigt att vi får till ökad miljöhänsyn inom läkemedelsområdet, inte minst med tanke på problemet med antibiotikaresistens. Miljöaspekten måste vara en del i policyarbetet om denna ödesfråga, säger sjukvårdsminister Annika Strandhäll i pressmeddelandet.

”Anledning att vara speciellt noggrann”

Socialstyrelsen rapporterade nyligen att förskrivningen av adhd-läkemedel fortsätter att öka. Under förra året förra året fick 5,5 procent av pojkarna i åldern 10 till 17 år läkemedel mot adhd. Det är en större andel än den uppskattade prevalensen i samhället på 5 procent. Det tyder på att det kan ha skett en indikationsglidning, det vill säga att barn som inte till fullo uppfyller kriterierna för en adhd-diagnos kan ha fått läkemedel förskrivna utanför indikation.

– Vi vet ännu inte om det är så, men det finns tendenser både kliniskt och i litteraturen som talar för det, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

De vanligaste adhd-läkemedlen, och som också rekommenderas som förstahandsval, är metylfenidat och lisdexamfetamin. De är båda centralstimulerande läkemedel och verkar bland annat genom att blockera återupptaget av noradrenalin och dopamin i hjärnan, med bättre koncentrationsförmåga och minskad hyperaktivitet som följd.

Flera av adhd-läkemedlen har använts under relativt lång tid och kunskapen om den kliniska effekten är god. Däremot saknas långtidsstudier på användningen i barn, vilket bland annat konstaterats av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.

Vet man tillräckligt mycket om dessa läkemedel för att förskriva dem även utanför indikation till barn?
Det är ett problem att det finns frågetecken. Det är väldigt många barn som behandlas med dessa läkemedel så det är så klart intressant att följa utvecklingen. Det är viktigt att det finns god kompetens om utredningar och differentialdiagnostik så att fokus inte bara ligger på neuropsykiatri, säger Peter Salmi.

På Läkemedelsverket, som har ansvar för att följa upp säkerheten kring läkemedel och eventuella biverkningar, har man hittills inte sett någon anmärkningsvärd förändring kring adhd-läkemedlen. Men Bror Jonzon, ämnesområdesansvarig farmakoterapi på Läkemedelsverket, menar att det finns goda skäl till att följa utvecklingen.

– Det här är läkemedel som man börjar med i tidig ålder och ofta fortsätter med under en lång tid och det finns all anledning till att vara speciellt noggrann med den här läkemedelstypen, säger Bror Jonzon.

Han poängterar också att om det är så att det har skett en indikationsglidning via en ökad off label-förskrivning måste uppföljningen och kontrollen av adhd-läkemedlen öka.

– I sådana fall är det angeläget att de följs upp och studeras på ett organiserat sätt så att man kan ta vara på kunskap. Vi skulle gärna se att de register som finns inom området används betydligt mer frekvent än i dag då täckningsgraden endast är någon procent. Det är i sådana här fall registren kan göra störst nytta, säger Bror Jonzon.

Varför det aktuella registret, Busa-registret (Nationellt kvalitetsregister för uppföljning av adhd-behandling) inte används i större utsträckning har inte Bror Jonzon något säkert svar på. En anledning tror han kan vara att många tycker att det är för besvärligt att rapportera in data.

Anser du att man har tillräcklig kunskap om adhd-läkemedlen för att förskriva dem i den omfattning som görs i dag?
Jag kan uttala mig för det vi har godkänt läkemedlen för och där har nytta/risk-förhållandet bedömts positivt. Men eftersom långtidseffekterna inte är tillräckligt studerade är det viktigt att läkemedelsbehandlingen ständigt omprövas. Det här är läkemedel som gör stor nytta men de ska användas kritiskt.

Används de tillräckligt kritiskt?
Både ja och nej. Sett bland annat till de stora regionala skillnader som finns tyder det på både en under- och en överförskrivning. Om det är en systematisk indikationsglidning på gång bör den följas upp på ett systematiskt sätt med kliniska studier eller register, säger Bror Jonzon.

Både Socialstyrelsen och Läkemedelsverket vill nu gärna träffa professionen för att presentera den senaste rapporten kring förskrivning och diskutera utvecklingen kring den ökade användningen av adhd-läkemedel.

– Om det stämmer att man börjat ge läkemedlen på lösare grund än tidigare är det angeläget att det följs upp mer organiserat, säger Bror Jonzon.

Han får medhåll av Peter Salmi på Socialstyrelsen som betonar att de inte ser att förskrivningen sker på lösare grunder.

– Vi utgår från att professionen gör rätt när det gäller behandling med dessa läkemedel och en indikationsglidning behöver inte vara av ondo, men det är i sådana fall viktigt att underbygga en sådan eventuell glidning vetenskapligt och kliniskt på ett systematiskt sätt, säger Peter Salmi.

Ny substans testas kliniskt mot depression

Vid Karolinska universitetssjukhusets prövningsenhet, KTA Prim, pågår en klinisk läkemedelsprövning där neuropeptid Y testas mot depression.

Neuropeptid Y, NPY, är en kroppsegen signalsubstans som bland annat är inblandad i neurotransmission i hjärnan. Substansen är känd sedan länge och renades fram i början av 1980-talet och testades i mitten av 1990-talet i kliniska prövningar inom diabetes och hypertoni.

Nu testar svenska forskare för första gången NPY kliniskt som behandling av depression. Totalt ska 30 försökspersoner, både män och kvinnor, ingå i en klinisk prövning. Samtliga medverkande ska ha minst en diagnosticerad depressiv period bakom sig och alla ska fortsätta med eventuell pågående behandling med antidepressiva läkemedel.

Studien är randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad och försökspersonerna får antingen en dos aktiv substans via nässprej, eller placebo. Det primära utfallsmåttet är förbättring av depressiva symtom utifrån en vedertagen skattningsskala för depression och syftet med studien är att studera NPY som kompletterande behandling vid depression.

Innan dosering får försökspersonerna fylla i ett skattningsformulär. Efter en dos av antingen 6,8 milligram verksam substans eller placebo sker ett antal skattningar enligt ett schema, med total uppföljningstid på en vecka.

– Målet är att studien ska vara klar efter sommaren med resultat färdiga att presentera innan årsskiftet, säger Aleksander Mathé, senior professor vid KI, som länge har forskat på NPY och som genomför studien tillsammans med docent Johan Lundberg och Miranda Michaneck, specialist i psykiatri.

I tidigare klinisk forskning har man bland annat sett att personer med depression och personer med posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, har lägre halter av NPY i ryggmärgsvätskan än friska personer. Man har också sett lägre halter av NPY i hjärnan hos personer som begått självmord än hos normalbefolkningen.

– Det tycks finnas ett samband mellan koncentration av NPY och depressiva symtom, säger Aleksander Mathé.

Dessa samband har man också sett i prekliniska studier och där också att symtomen av depression och PTSD försvann när NPY tillfördes. Vad gäller PTSD har resultaten även bekräftats i kliniska studier.

– I en dubbelblind, placebokontrollerad studie gjord av forskare vid Mount Sinai-sjukhuset i New York på människor med PTSD sågs en tydlig symtomminskning hos gruppen som fick NPY, säger Aleksander Mathé, som medverkade som rådgivare till studien.

Den pågående prövningen vid KTA Prim är den första i sitt slag och Aleksander Mathé ser med spänning fram emot resultaten.

– Jag har forskat på NPY i flera decennier och fyller 83 år om två månader och vill verkligen vara med att ta detta projekt, det vill säga användningen av NPY som behandling av depression, i mål.

Ett bekymmer för forskarna är dock tillgången till aktiv substans. För den pågående studien är den tryggad, men eventuella framtida studier kan få problem.

– I dag finns bara ett läkemedelsbolag som är certifierat att tillverka NPY för humant bruk och de har satt ett skyhögt pris på läkemedlet. NPY är egentligen billigt att tillverka, och flera gör det billigt för användning i djur. Men även om tillverkningen och renheten inte skiljer sig nämnvärt åt krävs certifiering för att få tillverka för människa och för närvarande verkar läkemedelsbolagen inte intresserade av det, säger Aleksander Mathé.

Situationen gör att stora delar av forskningsanslaget till den pågående kliniska studien har gått åt till att köpa in den aktiva substansen, vilket gör Aleksander Mathé bekymrad inför framtiden.

– I ett första steg skulle kanske NPY kunna fungera som kompletterande behandling vid depression men på sikt kan NPY eventuellt ersätta antidepressiva läkemedel, säger Aleksander Mathé.

Det skulle i sådana fall bli ett både effektivt och billigt läkemedel, utan hittills kända bieffekter. Men för att gå vidare krävs större studier och att den verksamma substansen är dyr i inköp sätter förstås käppar i hjulet.

– Jag hoppas verkligen att vi kommer på en lösning, säger Aleksander Mathé.

Den kliniska prövningen med NPY som kombinationsbehandling vid depression finansieras av Vetenskapsrådet och Torsten Söderbergs stiftelse. Studien är godkänd av Läkemedelsverket och Etikprövningsnämnden.

Globalt samarbete ska snabba på ny antibiotika

Det var vid ett möte i Wien i april som representanterna för de tre läkemedelsmyndigheterna möttes. Nu har man kommit fram till vilka gemensamma krav man ska ställa när det gäller data vid klinisk utveckling av nya antibiotikaläkemedel.

Syftet är att underlätta för bolag att ta fram nya antibiotika. Arbete pågår nu för att uppdatera och anpassa ländernas dokument och riktlinjer. Det meddelar den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA på sin hemsida.

Osäkerhet kring smärtbehandling

Tidigare behandlingsrekommendationer har gällt mer specifika smärttillstånd, som neuropatisk smärta som kom 2007 och behandlingsrekommendationer för opioider som kom 2002. Men nu kommer för första gången rekommendationer som tar ett grepp om all långvarig och återkommande smärta, för både vuxna patienter och barn och ungdomar.

Emmanuel Bäckryd är överläkare på Universitetssjukhuset i Linköping och en av dem som tagit fram behandlingsrekommendationerna för vuxna patienter.

– Långvarig smärta är ett folkhälsoproblem, säger han.

Så mycket som upp till kanske 40 procent av befolkningen har långvarig eller återkommande smärta i någon grad. De flesta klarar sig dock med egenvård, men för en fjärdedel av de som lider av smärta är besvären så stora att de leder till sänkt livskvalitet, sjukskrivningar och ett stort vårdbehov.

– Det behövs rekommendationer för hur man bäst använder läkemedel för det komplexa tillstånd som är långvarig smärta, säger Emmanuel Bäckryd. Rekommendationerna riktar sig främst till den icke specialiserade vården, i synnerhet primärvården.

Är kunskaperna i sjukvården bristande vad gäller smärtbehandling?
– Ja, när det gäller smärta i allmänhet och långvarig smärta i synnerhet är kunskaperna förhållandevis låga, säger Emmanuel Bäckryd. Så det finns en viktig utbildningsdimension i det här.

Emmanuel Bäckryd påpekar att en central del i smärtbehandling är att skilja på akut och långvarig smärta. Vid långvarig smärta ska man till exempel vara mycket försiktig med opioider. I den del som handlar om opioider finns inga större skillnader gentemot rekommendationerna som kom 2002, berättar han. Riskerna med opioider har hamnat i blixtbelysning i och med den epidemi av opioidmissbruk som har drabbat USA. Och det är faktiskt osäkerheten kring just användning av opioider som var anledningen till att de aktuella behandlingsrekommendationerna togs fram. Det berättar Susan Erichsen, specialistläkare och projektledare för rekommendationerna på Läkemedelsverket.

– Vi har förstått att det finns en osäkerhet kring hur man ska hantera opioider, säger Susan Erichsen.

Det har också funnits önskemål från läkemedelskommittéer och smärtvården att förtydliga hur man ska använda läkemedel vid långvarig smärta, berättar hon.

– Det finns ett stort behov av stöd, egentligen inom resten av sjukvården eftersom alla träffar dessa patienter, säger hon.

Emmanuel Bäckryd påpekar att man när det gäller långvarig smärta måste se all läkemedelsbehandling som en liten del i ett större sammanhang.

– Vid långvarig smärta är läkemedel sällan lösningen med stort L, säger han. Andra perspektiv, som till exempel rehabilitering, är mycket viktiga.

“Vi behöver en etisk strategi”

Syftet med rapporten som Statens medicinsk-etiska råd, Smer, idag lägger fram är att identifiera de etiska problem som kommer i och med den snabba utvecklingen av hälsoappar och kroppsnära teknik. Med rapporten, som heter Den kvantiferbara människan. Att själv mäta sin hälsa, om etiska aspekter på hälsoappar och kroppsnära teknik, vill rådet ge rekommendationer till beslutsfattare inför att ny teknik introduceras i hälso- och sjukvården, och lyfta etiska frågor till en samhällelig diskussion.

– Etiken får inte hamna på efterkälken. De nya teknikerna är lovande, men det är hög tid att vi tar de etiska aspekterna på allvar, säger Kjell Asplund, ordförande i Smer, i ett pressmeddelande.  Vi behöver en digitaliseringsetisk strategi. Ska Sverige vara världsledande inom e-hälsa måste den tekniska utvecklingen byggas på en solid etisk grund.

I tekniken som Smer talar om finns alltifrån utrustning och hälsoappar som mäter och lagrar information om användarens löphastighet, puls, sömn och menscykel, till utrustning som används i sjukvården och av patienter för att bland annat mäta blodsockernivå, eller verktyg som används vid epilepsi, psykisk ohälsa eller posttraumatisk stress.

Idag finns över 165 000 hälsoappar tillgängliga för nedladdning, skriver Smer i sin rapport. Även om studier visar att mycket teknik främjar hälsa och bidrar till exempelvis ökad fysisk aktivitet, är endast ett fåtal av hälsoapparna som finns idag utvecklade utifrån hälsovetenskaplig evidens och etiska utgångspunkter, står det i rapporten. En viktig fråga är därför hur teknikens möjligheter tas tillvara samtidigt som integritetsproblem och etiska dilemman hanteras. Här finns många kunskapsluckor, konstaterar Smer.

I rapporten har Smer sammanställt möjliga för- och nackdelar med egenmätningar utifrån olika aktörers perspektiv. Bland möjliga nackdelar vid till exempel patienters egenmätningar vid sjukdom, har Smer funnit bland annat integritetskränkningar, otillbörlig användning av data av utomstående personer och risk för orättvis tillgång till tekniken.

För hälso- och sjukvården ser Smer möjliga problem som till exempel ökad belastning på grund av falska larm från egenmätningar, och att tid kan behöva läggas på att tala med patienter om mätresultat som inte är motiverade ur hälso- och sjukvårdsperspektiv.

Statens medicinsk-etiska råd är tillsatt av regeringen och har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett samhällsperspektiv. I rådet sitter företrädare för de politiska partierna och tio sakkunniga.

 

Kortare väntetid för försäljning av biosimilarer

En enhällig högsta domstol i USA ändrade igår en lägre domstols beslut om att schweiziska Novartis inte skulle få sälja sin biosimilar av det amerikanska bolaget Amgens biologiska läkemedel filgrastim förrän sex månader efter den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA:s godkännande av läkemedlet.

Amgens läkemedel filgrastim är en tillväxtfaktor för vita blodkroppar och behandlar neutropeni hos cancerpatienter, och säljs under produktnamnet Neupogen. Novartis biosimilar heter Zarxio.

Beslutet har stor ekonomisk betydelse för läkemedelsindustrin, eftersom det innebär att bolag inte behöver vänta de 180 dagar som tidigare har gällt för att börja sälja biosimilarer, det vill säga biologiska läkemedels motsvarighet till generika. Eftersom introduktion av generika och biosimilarer skapar ökad konkurrens på läkemedelsmarknaden, innebär det nya domstolsbeslutet sannolikt att patienter snabbare kommer att få tillgång till läkemedel till lägre priser.

Domstolen slog också fast att patentinnehavare inte kan tvinga företag som utvecklar biosimilarer av deras läkemedel att tillhandahålla information om deras produkter.

Novartis, som blev vinnaren i den amerikanska högsta domstolens beslut, sa i en kommentar att beslutet kommer att öka patienters tillgång till livsförbättrande behandlingar. En talesperson för Amgen meddelade att man var besviken, och att företaget kommer att fortsätta sitt arbete för att försvara sin upphovsrätt gentemot dem som försöker kränka bolagets rättigheter.

Men även om Amgen var förloraren i högsta domstolens beslut, kan även det amerikanska bolaget vara en vinnare i längden på snabbare lanseringstider för biosimilarer, tror amerikanska analytiker inom läkemedelsbranschen.

Biosimilaren Zarxio blev den första biosimilaren som godkändes av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA i mars 2015.

Lägre risk för självmord med litiumbehandling

Studien är gjord vid Karolinska institutet i samarbete med Göteborgs universitet, och publiceras i den vetenskapliga tidskriften The American Journal of Psychiatry.

Forskarna har genom studier i det svenska patientregistret undersökt data från 51 535 patienter med bipolär sjukdom som behandlats med litium eller valproinsyra, de två vanligaste behandlingsalternativen vid sjukdomstillståndet. Patienterna har följts från 2005 till 2013. Varje patient har jämförts med sig själv.

Resultatet visar att risken för självmordsförsök eller självmord var 14 procent lägre under perioderna då patienterna behandlades med litium. Ingen sådan minskning kunde ses då patienterna behandlades med valproinsyra. Bland de drygt 50 000 patienterna fanns 10 648 självmordsförsök rapporterade.

– Vi har nu starka belägg för att litiumbehandling förebygger självmordsförsök och självmord. Vi uppskattar att mer än tio procent av försöken och de fullbordade självmorden i vår undersökning hade kunnat förhindras om de här personerna hade stått på kontinuerlig litiumbehandling, säger Paul Lichtenstein, författare bakom studien och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

Men litiumbehandlingen har minskat i Sverige under de senaste åren. Paul Lichtenstein tror att studiens resultat kan få betydelse för läkare som ska ordinera behandling för den här patientgruppen.

– När läkaren försöker hitta den bästa medicinska behandlingen till sin patient bör den självmordsförebyggande effekt som litium har vägas in, speciellt för patienter med suicidalt beteende, säger han i pressmeddelandet.

Drygt en procent av världens befolkning lider av bipolär sjukdom, det som tidigare kallades manodepressivitet. Litium fungerar stämningsstabiliserande. Att risken för självmord är avsevärt högre hos patienter med bipolär sjukdom är känt, men tidigare forskning har inte kunnat visa vilken eventuell påverkan behandling med litium eller valproat har på risken för självmordsförsök.

Daclizumab granskas av läkemedelsmyndigheten

En patient har avlidit i akut leversvikt efter att ha behandlats med daclizumab i en pågående observationsstudie. Fyra ytterligare fall om allvarlig leverskada har rapporterats. Därför inleder nu EMA:s säkerhetskommitté PRAC en granskning av läkemedlet. Kommittén kommer att utvärdera alla tillgängliga data och sedan ta beslut om några åtgärder ska vidtas vad gäller användningen av läkemedlet.

Daclizumab ges för att behandla multipel skleros som uppträder i skov. Den ges som en subkutan injektion en gång i månaden. Risken för leverskada var känd redan när läkemedlet godkändes i juli förra året. För att minimera riskerna har utbildningsmaterial tagits fram för sjukvårdspersonal och patienter.

Medan utredningen pågår uppmanas vårdpersonal att fortsätta följa de aktuella rekommendationerna i den befintliga produktinformationen. Patienter som tar daclizumab ska vara uppmärksamma på och direkt kontakta sjukvården om de får symtom som kan tyda på leverskada, som till exempel illamående och kräkningar, buksmärta, mörkfärgad urin eller gulfärgade ögonvitor.

Klinisk studie påbörjad för ny antidot

Paracetamol, som behandlar smärta och feber, är ett av de vanligaste receptfria läkemedlen. Mätt i antal doser är det världens mest sålda läkemedel, och substansen finns också i en rad kombinationsläkemedel. Substansen säljs under ett flertal produktnamn, i Sverige till exempel Alvedon och Panodil.

Men det är också ett av de vanligaste läkemedlen som överdoseras. Paracetamol har toxisk effekt redan vid ett intag av drygt sju gram, vilket är mindre än vad som finns i ett vanligt paket. Bland ungdomar är överdosering med paracetamol en av de vanligaste metoderna vid självmordsförsök. Men även oavsiktliga överdoseringar förekommer, särskilt som substansen finns i flera olika läkemedel och under flera produktnamn.

Överdosering av paracetamol kan leda till ett livshotande tillstånd. Då levern bryter ner paracetamol bildas en toxisk metabolit, NAPQI. Den binder till antioxidanten glutation från levern och utsöndras sedan via njurarna. Vid höga doser paracetamol kan lagren med glutation utarmas. Metaboliterna binder då istället till levercellerna och levern utsätts för oxidativ stress, vilket kan leda till celldöd och akut leversvikt.

Den antidot, det vill säga motgift, som finns idag är acetylcystein, ett billigt och lättillgängligt läkemedel. Acetylcysteinet hjälper levern att återuppbygga glutationlagren. Om acetylcystein ges inom åtta timmar efter överdoseringen uppnås nästan alltid ett hundraprocentigt skydd mot leverskador. Men om glutationlagren hunnit tömmas helt, det vill säga om patienten får sjukhusvård efter nedbrytningsfasen av paracetamol i levern, är acetylcysteinet verkningslöst. För en patient som kommer in mer än femton timmar efter förgiftningstillfället finns idag ingen bra behandling.

Omkring 25 procent av de som söker vård för paracetamolförgiftning kommer in för sent. I Sverige dör tio till tjugo personer varje år av överdosering med paracetamol, och antalet förgiftningsfall har ökat de senaste åren. I Storbritannien beräknas paracetamolförgiftningar leda till omkring 50 000 sjukhusbesök och 200 dödsfall varje år. I USA är antalet dödsfall på grund av paracetamol omkring ettusen per år. De som överlever kan behöva levertransplantation.

Men nu finns en läkemedelskandidat som tros kunna ha en leverskyddande effekt under mycket längre tid än acetylcystein. Det svenska bolaget Pledpharma testar just nu kliniskt sin substans calmangafodipir vid en klinik i Edinburgh. Studier på möss har visat lovande resultat, i synnerhet i det tidsspann då den befintliga antidotens effekt avtar. Produkten som testas går under namnet Aladote. Den första patienten har precis inkluderats i studien som leds av läkaren James Dear, en av världens ledande experter inom paracetamolförgiftning.

– Studien ska omfatta 24 patienter, berättar Jacques Näsström, vd på Pledpharma.

Patienterna rekryteras allteftersom. Eftersom det handlar om akuta förgiftningsfall, i de allra flesta fall självmordsförsök, är rekryteringen av patienter inte någon helt vanlig process.

– Naturligtvis är det en utmaning med rekryteringen, säger Jacques Näsström. Överdoseringsfallen som kommer in måste ju uppfylla kriterierna och dessutom vilja vara med i studien. Men de som arbetar på kliniken är duktiga, och kliniken är världsledande.

Behandlingen för patienterna som inkluderas i studien ges utöver den sedvanliga behandlingen med acetylcystein. I omgångar av åtta patienter åt gången ska sex stycken få den aktiva substansen och två få placebo.

Det är en first in man-studie, förklarar Jacques Näsström. Den aktiva substansen utvecklas av företaget för en annan indikation, för att skydda mot nervskador vid behandling med cytostatika, där är man på väg in i en fas III-studie. Men det här är första gången substansen testas i patienter med paracetamolförgiftning.

Calmangafodipir fungerar genom att förstärka kroppens försvar mot oxidativ stress. I studier på möss har substansen visat sig sänka nivån av ALAT, ett leverenzym som stiger i blodet vid leverskada, särskilt i tidsspannet då effekten av acetylcystein avtar.

– Vår substans härmar kroppens eget skydd mot fria syreradikaler, förklarar Jacques Näsström.

Jacques Näsström vill inte ge några tidsprognoser för när den pågående studien i Edinburgh kan bli klar, eller när ett godkänt läkemedel kan finnas på marknaden.

– Vi har våra egna förhoppningar, säger han, och berättar att James Dear som leder studien är mycket positiv utifrån resultaten från de prekliniska studierna.

Om läkemedlet visar sig ha en liknande effekt som det har haft i djurstudier, är man på god väg mot att ha en ny, kompletterande antidot för paracetamolförgiftning. Det skulle i så fall i framtiden kunna rädda livet på både unga och gamla, och minska antalet patienter som behöver levertransplantationer.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng