Månads arkivering april 2015

Behandla inte utan symtom

Cochraneinstituet har gått igenom befintliga studier som undersökt behandlingen av bakterier i urinen som upptäckts hos patienter som inte hade några kliniska symtom från detta. Man har tidigare funnit att gravida kvinnor med tillståndet bör behandlas men för övriga patienter har det funnits en viss osäkerhet om dessa ska ha antibiotika eller inte.

I analysen ingick nio studier där patienterna med bakterier i urinen fick antingen antibiotika eller placebobehandling. Man undersökte bland annat ifall personerna senare utvecklade symtom på grund av bakterierna men man såg ingen skillnad mellan grupperna. Ingen skillnad sågs heller av komplikationer eller dödsfall mellan de som fick antibiotika eller inte. Njurfunktionen var också lika för båda grupperna.

Antibiotika ledde till att bakterierna försvann men i övrigt ledde det inte till någon klinisk nytta. Priset var att behandlingen gav biverkningar.

Ny hjälp vid livmoderhalscancer

En ny behandlingsmöjlighet mot livmoderhalscancer öppnar sig efter att EU-kommissionen nu godkänt Avastin, bevacizumabm för den indikationen. Godkännandet gäller för behandling av svårbehandlad eller metastaserande cancer samt vid recidiv. Läkemedlet ska ges tillsammans med kemoterapibehandling till de patienter som inte kan använda kemoterapi med platinapreparat.

Studien som ligger till grund för godkännandet visade att kvinnor som fick behandling med tillägg av Avastin hade 26 procent minskad risk för att dö och ökade sin överlevnadstid med nästan fyra månader. Resultaten visade också att Avastin minskade tumörstorleken.

Livmoderhalscancer drabbar främst yngre kvinnor och när sjukdomen upptäcks tidigt är prognosen väldigt bra. Däremot om cancern har hunnit utvecklas till en mer elakartad from är överlevande betydligt sämre. Varje år dör 180 kvinnor i Sverige i sjukdomen.

Kemoterapi eller strålning har hittills varit de enda behandlingsalternativen.

Avastin är sedan tidigare godkänt i Europa som behandling mot flera cancerformer som bröstcancer, kolorektal cancer samt mot cancer i lungor, njure och äggstockarna.

Fortsatt sekretess

0

De nya läkemedlen mot hepatit C anses, utan undantag, vara mycket effektiva och dyra. Idag finns sex olika produkter på marknaden i Sverige. För alla finns också ett av TLV fastställt pris. Dessutom finns för fem av dem, enda undantaget är Gileads Sovaldi, en så kallad sidoöverenskommelse mellan landstingen och företaget. De senaste i raden av sådana överenskommelser är mellan landstingen och företaget Abbvies för deras två hepatit C-medel, Exviera och Viekirax.

Den här typen av avtal introducerades för några år sedan när TLV nekade ett par cancermediciner subvention med hänvisning till att det pris företagen begärde inte var kostnadseffektivt. Följden blev att landstingen via en expertgrupp slöt egna hemliga prisavtal med företagen.

Sådana avtal tycks nu bli legio. Skillnaden mot tidigare avtal är att de gjordes efter att TLV och företagen kört fast – det vill säga det blev inget förmånspris fastställt. Trepartsöverläggningarna som resulterar i sidoöverenskommelser har knutits till TLVs beslutsprocess och flyttats in i myndighetens reguljära verksamhet innan ett pris på företrädesvis dyra läkemedelsbehandlingar fastställs.
– Det här sker inom ramen för TLVs process och är kopplat till vårt beslut om subvention. Det vi riskdelar på i de här överenskommelserna är främst osäkerheten i antal behandlade och behandlingslängd, säger Ann Einerth på TLV

Så när TLV till exempel fastställde ett pris på Medivirs Olysio till 545 000 kronor för en behandling på 12 veckor ingick också en överenskommelse mellan företaget och landstingen om att dela på kostnaden för patienter som behövde längre behandling för att bli virusfria.Och överenskommelsen mellan läkemedelsbolaget BMS och landstingen gjorde det, enligt TLV, möjligt att ta bort en föreslagen begränsning i subventionen eftersom företag och landsting kom överens om en riskdelning för behandling av patienter med genotyp 3.

Överläggningarna resulterar alltså i överenskommelser mellan företag och landsting som innebär att kostnaderna för behandlingen i viss mån reduceras. Det vill säga priset för läkemedlen blir i praktiken lägre än det TLV fastställt. De här avtalen är, precis som innan TLV blev inblandat, till delar hemliga.
– Det hade ju varit önskvärt med fullt transparenta avtal. Men nu är vår värld sådan att läkemedelsföretagen ser det här som affärshemligheter som man inte vill föra vidare till tredje part och konkurrenter. Enligt dem är också Sverige ett referensprisland och företagen är rädda att det ska påverka priset i andra länder, säger Anders Bergström, apotekare i Norrbotten som deltagit i tresamtalen om hepatitläkemedlen.
– Det här är inget vi önskat oss. Men vi har ju med oss TLV i det här, så det ska hålla juridiskt.
Anders Bergström säger att han för övrigt tycker att de här överläggningarna skapat ordning och hoppas att man med tiden ska ”slippa hacka i sig” ett officiellt och ett hemligt pris.

Först ut att teckna en sidoöverenskommelse var Medivir för sitt läkemedel Olysio. Avtalet började gälla i november förra året och en avstämning med återbetalning till landstingen har gjorts. Hur mycket man betalat tillbaka hittills, talar Jonas Johansson ansvarig för försäljningen i Sverige inte om.
– Hur mycket tycker jag är konfidentiellt. Det är ju främst en uppgörelse mellan Medivir och landstingen.
Men företaget är positivt till trepartsförhandlingarna.
– Som företag ställer vi oss positiva till överenskommelsen eftersom det ger fler patienter möjlighet till behandling.  Dessutom verkar processen för en jämlikare vård, något som vi värdesätter. Överenskommelsen blir en sorts försäkran om att behandlingen kommer att användas, en sorts kvalitetsstämpel, säger Jonas Johansson.
På frågan varför delar i avtalen är sekretessbelagda anger han konkurrensskäl.
– Så långt möjligt vill vi att det här ska vara en uppgörelse mellan oss och landstingen.

Branschföreningen Lif har inte någon direkt insikt i trepartssamtalen som ju förs med det inblandade företaget. Men organisationen uttrycker viss tveksamhet. Bland annat menar Anders Blanck, föreningens vd, att det måste vara tydligt att TLV först fattar ett värdebaserat beslut utifrån lagstiftning och att man därefter kan ha samtal om riskdelning eller för att säkerställa tidig och jämlik introduktion.
– Idag är det TLV eller landstingen som avgör när det är önskvärt med trepartssamtal, vi anser att också företag ska kunna begära sådana överläggningar, säger Anders Blanck.

Genom avtalen delas risken mellan det offentliga och företaget när det gäller osäkerheter kring behandlingstid, behandlingsresultat och antal behandlade. Det vill säga kostnaden kopplas till utfallet. Men det egentliga priset förblir en hemlighet eftersom även eventuella återbetalningar också tycks hemligt.
TLVs beslut om subventionerna för de olika hepatit C läkemedlen gäller till sista juni i år. Nu med sex godkända läkemedel på marknaden är planen från landstingens och TLVs sida att konkurrensen ska bidra till prissänkningar. I dagarna är företagen fullt sysselsatta med att ta fram underlag för nya bud.

De här trepartssamtalen som förts och förs med företagen som marknadsför de nya hepatitbehandlingarna kan beskrivas som en testpilot.
Nu tycks det dock gnissla i trepartsförhandlingarna med företagen som marknadsför cancerläkemedlen Zytiga och Xtandi. Båda står idag utanför subventionssystemet. För några år sedan ingick istället samtliga landsting sekretessbelagda avtal med företagen.
– Bekymret vi har nu är att de avtalen löper ut sista april. Innan sista april var tanken att vi skulle ha löst det via trepartsspåret och fått in produkterna i ordinarie rabatteringssystem, säger Mikael Svensson på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.
Men det kommer man inte att göra. Så SKLs expertgrupp har nu tvingats gå ut med en rekommendation till samtliga landsting att förlänga de avtal man har fram till i höst.

Nästa grupp där TLV tänker använda sig av trepartsöverläggningar och eventuella sidoöverenskommelser är omprövningen av TNF-hämmarna. De sålde för närmare tre miljarder kronor förra året och tillhör idag de mest kostnadskrävande läkemedlen.

 

”Patienter omfattade av de två punkterna kommer av Bolaget att ersättas med xxx av behandlingskostnaden för Daklinza mellan den 85:e och den 168:e tabletten, med en taknivå som motsvarar xxx av Bolagets försäljningsintäkter…” Ur ett av avtalen.

 

Farmaceuter säger nej till avrättningar

Ett deltagande i avrättningar av dödsdömda är fundamentalt tvärs emot den roll farmaceuter har i ett hälsoarbete var motiveringen när nya etiska riktlinjer nyligen antogs av the American Pharmacists Association.

Organisationen har fler än 62 000 medlemmar med olika farmaceutiska arbetsroller och är den största av sitt slag i USA. Beslutet är bara vägledande och ger inte något juridisk stöd för medlemmarna.

Tidigare har läkarorganisationer fattat samma beslut och menar att hälso-och sjukvårdspersonal inte ska bli delaktiga i avrättningar genom deras arbeten.

Farmaceuter blev inblandade i avrättningar när läkemedelsproducenter nyligen sa nej till att sälja färdigberedda substanser som tidigare använts.
Snart därefter blev det svårt att få tillgång till avrättningsmedlen igen när farmaceuter inte ville bereda sådana blandningar med farhågor om att de då skulle kunna utsattas för fara.

I Texas söker fångvårdsmyndigheterna efter möjligheten att köpa apoteksberedningar från återförsäljare som inte går att identifiera.
I Ohio har man tillsvidare skjutit upp avrättningarna till 2016 innan man vet hur frågan ska lösas. Andra delstater tittar på andra sätt att utföra sina avrättningar som att använda elektrisk stolen.

Utah har till och med återinfört arkebusering.

Enligt en professor emeritus i farmaceutisk lag och etik vid Washington State University kan de nya riktlinjerna som enar hälsopersonal leda till att allmänheten får en större insikt i vad avrättningar innebär, enligt Drug Discovery & Development.

Anklagas för att ha förhindrat studier

Novartis läkemedel Lucentis är godkänt för behandling av ögonsjukdomen våt åldersrelaterad makuladegeneration, AMD, vilket Roches cancermedicin Avastin inte är. Det är Roche som utvecklat preparaten och bolaget äger båda två, men Novartis säljer Lucentis utanför den amerikanska marknaden.

Flera studier, däribland en Cochrane-analys, har pekat på att Avastin, bevacizumab, är lika bra som Lucentis, ranibizumab, vid AMD. I flera länder används Avastin som en off label-behandling. Prisskillnaden mellan preparaten är väldigt stor och om Avastin användes i stället för Lucentis beräknas läkemedelsutgifterna i Storbritannien kunna minskas med mer än 100 miljoner pund per år. Medlet står för den näst största utgiftsposten bland landets läkemedelskostnader, enligt tidskriften BMJ.

Enligt en artikel i BMJ ska läkare som haft kopplingar till Novartis verkat för att en studie av Avastin inte skulle bli av genom och att bolaget självt skulle ha försökt förhindrat en andra studie. Dessutom hävdar man att Novartis ska ha försökt misskreditera resultat som publicerats.

Forskaren Alex Foss säger till BMJ att samtidigt som han planerade de jämförande studierna ska Novartis har försökt leda in honom på att arbeta andra projekt istället. Företaget ska ha lovat honom framtida finansiering för egna forskningsprojekt.

I en kommentar skriver BMJs chefredaktör doktor Fiona Godlee om att läkare och forskare har gjort kliniska försök trots skrämsel och hot men att man ska försöka att inte låta sig trakasseras. Hon menar att patienterna har deltagit i studierna med uppfattningen om att de kan hjälpa till att spara in hundratals miljoner pund per år och att det är oetiskt att bortse från deras osjälviskhet.

I Italien har både Roche och Novartis blivit bötfällda för att ha förhindrat konkurrens. Landet förespråkar off label-användning av Avastin vilket man också gör i Frankrike.

 

.

Vill att samma pris för läkemedel utanför förmån utreds

0

Det är Nepi – Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi som tillsammans med sex andra organisationer hört av sig till regeringen med en begäran om en snabb utredning om apotekens ersättning för receptbelagda läkemedel utanför förmånen. Idag är den prissättningen fri vilket innebär att ett läkemedel kan ha olika pris på olika apotekskedjor.

De sju organisationerna menar att ett beslut om reglerad ersättning, det vill säga samma pris på alla apotek, innebär att TLVs förslag om att bygga om läkemedelsmoduler för bättre prisinformation till förskrivare eller en separat prisdatabas blir onödig.
Organisationerna pläderar för att reglerad prissättning även för den här gruppen receptbelagda läkemedel innebär förenklingar för såväl patienter som förskrivare samtidigt som ytterligare detaljreglering blir onödig.

Organisationerna vill att regeringen utreder snabbt så att ett beslut om reglerad prissättning kan tas samtidigt med beslutet om att tillåta utbyte på apotek av de här läkemedlen.

Psoriasisbehandling godkänd även för barn

Humira har godkänts i EU som den första och enda biologiska behandlingen av svår plackpsoriasis hos barn. Godkännandet gäller för barn från fyra år där utvärtes behandling eller ljusterapi är olämplig eller inte gett tillräcklig effekt. Resultaten från fas III-studien som ligger till grund för godkännandet ska snart presenteras på en kongress, skriver Abbvie i ett pressmeddelande.

Barnpsoriasis drabbar 0,7 procent av alla barn och sjukdomen liknar psoriasis hos vuxna men med tunnare och mindre fläckar.

Hurmira, som innehåller adalimumab, används idag av cirka 8000 patienter i Sverige för olika inflammatoriska sjukdomar som psoriasis, reumatoid artrit, ulcerös colit och Crohns sjukdom.
Läkemedlet är sedan tidigare godkänt för behandling av barn med olika former av artrit.

De flesta får läkemedlet direkt

0

Det har debatterats huruvida apoteken har blivit sämre på att ha läkemedel i lager efter omregleringen. Apotekens branschförening har låtit genomföra en undersökning för att ta reda på graden av direktexpediering vid svenska apotek.

Undersökningen visar att 94,9 procent av de receptbelagda läkemedel som efterfrågades fanns i lager på apoteken. Tidigare undersökningar har gjort gällande att runt 95 procent av kunderna fått sina läkemedel, men de siffrorna har inte gällt kunder som lämnat apoteket med oförrättat ärende. Den nya undersökningen gäller även dessa kunder.
– Eftersom det ibland har ifrågasatts hur apoteken arbetar med sina läkemedelslager känns det oerhört glädjande att konstatera att tillgängligheten till läkemedel är mycket hög, även vid ett fullständigare sätt att mäta detta, säger Johan Wallér, vd för Sveriges apoteksförening, i ett pressmeddelande.

Enligt Sveriges apoteksförening är detta den mest omfattande undersökning av tillgängligheten på apotek som gjorts. 148 apotek deltog i undersökningen. Under en vecka i mars fyllde man i en enkät för varje kund som efterfrågat ett eller flera receptläkemedel, och om läkemedlen expedierats eller inte, samt vilken konsekvens detta fått för kunden. Totalt fylldes drygt 77 000 enkäter i, för mer än 140 000 receptrader.

Tidningsbudet kan komma med medicinen

0

Lloyds apotek lanserar nu sin e-handelstjänst. Till skillnad mot övriga kedjor satsar man, i alla fall till en början, enbart på receptbelagda läkemedel.
– Vi har identifierat ett behov för patienter som kanske är hemmasjuka och behöver sina läkemedel snabbt, men inte kan ta sig iväg till ett apotek, säger Fredrik Lindblad, kedjans marknadschef.
– Vårt fokus, förutom att göra det enkelt att beställa, är leverensformerna.

Förutom att beställa via posten, som tar några dagar, kan man välja expressbud och få läkemedlen inom ett par timmar för 99 kronor eller få sina läkemedel nästa morgon med ett tidningsbud för 19 kronor, oavsett om man är tidningsprenumerant eller inte.
Cykelbud och expressbud finns till en början bara i Stockholmsområdet, men kan i ett nästa steg expandera till övriga storstadsregioner.

Zelboraf får subvention

0

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har beslutat att Zelboraf, vemurafenib, ska ingå i högkostnadsskyddet för behandlings av vuxna med melanom med en BRAF V600-mutation som spridit sig eller inte kan opereras bort. Priset för en förpackning med 56 tabletter är 14 278,50 kronor.

TLV gör bedömningen att Zelboraf har jämförbar effekt med Tafinlar, dabrafenib, som redan ingår i högkostnadsskyddet. Myndigheten påpekar att det finns stora osäkerheter kring doseringen, men menar att det är rimligt att anta att en behandling med Zelboraf inte kostar mer än en behandling med Tafinlar. Subventionsbeslutet är kopplat med ett uppföljningsvillkor, där Roche senast den 31 december 2017 ska rapportera till TLV hur läkemedlen doseras i klinisk praxis.

Det var i slutet av 2012 som läkemedelsföretaget Roche ansökte om subvention för Zelboraf, men fick avslag av TLV. Företaget kom då överens med en expertgrupp vid Sveriges Kommuner och Landsting om ett nytt, hemligt prisavtal för landstingen.

Marknaden för farmaceuter utvidgas

0

Konjunkturskiftningar styr suget av farmaceutisk arbetskraft både till apotekssektorn och till läkemedelsindustrin. En hel del svenskar med olika slags farmaceutisk utbildning har under senare år följt den stora flocken av vårdpersonal och sökt sig till den norska arbetsmarknaden. Detta genom egna initiativ eller lockade av de kampanjer som norska apoteksverksamheter kör i Sverige i samband med arbetsmarknadsdagar och fackmässor.
– Vi har ju en väldigt bra arbetsmarknad och därför är det få norska farmaceuter som söker jobb i de andra nordiska länderna. Men vi har en hel del arbetskraftsinvandring från Sverige, Danmark, Finland och Island men även från andra EU-länder, berättar Tove Ytterbø, ordförande i fackföreningen Norges Farmaceutiske Forening.
Över hälften av de 351 farmaceuter som blev auktoriserade i Norge under 2013 var av utländskt ursprung varav drygt 50 procent från något av de nordiska länderna, det vill säga knappt 90 stycken.
– Apotekskedjorna rekryterar regelbundet från både Norden och andra länder inom EU för att hitta personal. Bara i vår egen medlemstidning har vi mellan 80-200 jobbannonser i varje nummer så visst är det bra tryck på arbetsmarknaden, konstaterar Tove Ytterbø.

Sveriges arbetsmarknad för farmaceuter är annorlunda än grannländernas och därför är strömmen in av utlandsutbildade låg. Till exempel är lönerna lägre.
– Vi märker inget större intresse eller ser signaler om att farmaceuter från Danmark och Norge söker sig hit av just arbetsmarknadsskäl, berättar Clary Holtendal, apotekare och professionsutvecklare i fackförbundet Sveriges Farmaceuter.

Däremot söker sig som sagt svenska farmaceuter gärna till Norge och Danmark.
– Det finns ett intresse där lönen är en stark faktor. Men möjligheten att lättare få jobb tror jag inte har så stor betydelse, snarare då möjligheten till personlig utveckling och chansen att få se ett annat apotekssystem, säger Clary Holtendal.
För farmaceutisk personal knutna till läkemedelsindustrin kan dock rörligheten vara ännu större.
– Där styr andra faktorer eftersom det ofta är internationella ägare, projekt som flyttas och även karriäraspekten väger tyngre inom industrin.
Vad betyder utbytet mellan länderna för att ge input och skjuts åt utveckling av tjänster knutna till farmaci?
– Det kan nog ha potential att påverka även om riktlinjer och övergripande beslut tas på en annan nivå.
Clary Holtendal hoppas att den svenska arbetsmarknaden likt den norska ska utvidgas och ge utrymme för nya kompetenstjänster för farmaceuterna.
– Det finns ett växande behov av större farmaceutisk kompetens i kommuner och landsting med fokus på förbättrad läkemedelsanvändning. Där menar vi att farmaceuterna kan spela en viktig roll.

Tove Ytterbø tycker att det är positivt om farmaceuter från de nordiska länderna söker sig till nya arbetsmarknader.
– Det berikar och sprider kunskap om hur vi på olika sätt löser och utvecklar hanteringen av läkemedel. Vi får andra infallsvinklar och det bör vara utvecklande för alla länders farmaceutiska områden.

I Danmark jobbar få farmaceuter på apotek. Merparten, 61 procent, av de som är medlemmar i fackförbundet PharmaDanmark arbetar inom läkemedels- och bioteknikindustrin.
– 13 procent jobbar på apotek och resten är anställda på sjukhus, i regioner och på myndigheter, berättar Iben Treebak, karrär- och utvecklingskonsult inom PharmaDanmark.
Norge är första och största utvandringsland i Skandinavien även för danska farmaceuter. I dagsläget har PharmaDanmark 14 medlemmar som arbetar i Norge.
– Danska farmaceuters intresse av att söka jobb i Sverige och Norge är inte särskilt stort då vi har en hög sysselsättning. Men eftersom vi har en viss arbetslöshet bland nyutbildade rekommenderar vi dem att söka sig till Norge för att skaffa sig meriter och inte minst ledarskapserfarenhet som gör det enklare för dem att senare få chefspositioner i Danmark. Normalt tar det annars lång tid att nå en ledarpositon på ett danskt apotek eftersom ägaren och chefsapotekaren på ett apotek alltid är samma person.

När det handlar om danska farmaceuter verksamma i Sverige och omvänt så är siffran ännu lägre än för Norge.
– Däremot har vi ett antal svenska farmaceuter som är anställda inom läkemedelsindustrin här i Danmark.

[[{“type”:”media”,”view_mode”:”image_full_width”,”fid”:”4496″,”attributes”:{“alt”:””,”class”:”media-image”,”height”:”200″,”width”:”145″}}]]
Iben Treebak vid PharmaDanmark. Foto: Privat.

PharmaDanmark håller återkommande arrangemang med norska och svenska apotekskedjor och då med fokus på ”Jobb i Norge eller Sydsverige”.
– Norska apotekskedjor driver en ganska aggressiv rekrytering helt enkelt därför att de har brist på farmaceuter. Viljan att flytta bland unga farmaceuter kan också förklaras av att de direkt efter examen har svårt att komma in på den danska arbetsmarknaden. För nyutbildade ligger på arbetslösheten på 28 procent, att jämföra med den totala arbetslösheten bland danska farmaceuter på 2,5 procent, säger Iben Treebak.

Utbildningsvägarna i de skandinaviska länderna skiljer sig åt och det kan skapa oklarheter om vem som har rätt till legitimation. Exempelvis har danska farmakonomer, trots skarpa fackliga protester fått svensk receptarielegitimation. Farmakonomer brukar beskrivas som ett mellanting mellan apotekstekniker och receptarier, men utbildningen är inte en universitetsutbildning.
– Vi är starkt kritiska till att legitimation utfärdats och menar att de inte fyller kraven för vad en receptarie är i Sverige. De saknar tillräcklig ansvarsgrad eftersom en svensk receptarie jobbar helt under eget ansvar vilket en farmakonom i Danmark inte gör, förklarar Clary Holtendal.

Receptarier och apotekare med utländsk examen blir vanligtvis auktoriserade i Norge. Men när det gäller farmokonomer blir det stopp.
– De får inte auktorisation här. Det har myndigheterna stoppat. Jag tror att man helt enkelt gjort en fadäs i Sverige med tanke på de tre danska farmakonomer som fick svensk receptarielegitimation, säger Tove Ytterbø.

Formellt krävs ett godkännande av den danska Sundhedsstyrelsens för att få arbeta som nordiskt utbildad farmaceut i Danmark.
– Det är mest en formalitet eftersom det finns ett avtal mellan de nordiska länderna och EU länderna om gemensam acceptans av varandras farmaceututbildningar. Det ställs däremot krav om en viss kunskapsnivå när det gäller det danska språket och det är arbetsgivarens uppgift att låta sökande genomgå språktest, säger Iben Treebak på PharmaDanmark.

Hon påpekar att det administrativt inte är helt lätt för danska farmaceuter att söka sig till utlandet.
– I Danmark auktoriseras farmaceuter inte på samma sätt som i Sverige utan som sjukvårdspersonal och de har därför ingen dokumentation att de har rätt att utöva verksamhet som farmaceut på apotek. Det innebär en hel del merarbete för de danska farmaceuter som vill söka sig utomlands. Vi driver frågan och hoppas att få en ändring till stånd.

Jonas Olofsson, professor i socialpolitik vid fakulteten hälsa och samhälle vid Malmö högskola, ser stora fördelar med att nordiska medborgare sedan 1954 har tillgång till en gemensam nordisk arbetsmarknad.
– Det ger möjligheter både för företag och arbetstagare. Det finns en annan vilja och möjlighet idag att byta land och arbetsmarknad. Över tid är det löner och efterfrågan på arbetskraft som styr dessa rörelser.

[[{“type”:”media”,”view_mode”:”image_full_width”,”fid”:”4497″,”attributes”:{“alt”:””,”class”:”media-image”,”height”:”200″,”width”:”145″}}]]
Jonas Olofsson, professor i socialpolitik. Foto: Malmö Högskola.

Skillnaderna mellan länderna i arbetslöshetstal ger en extra skjuts till olika yrkeskategorier att söka sig till en annan arbetsmarknad. Det har framförallt setts inom vårdsektorn. Välutbildade akademiker, som farmaceuter tillhör, är ofta en rörlig grupp.
– Forskare brukar vara eftertraktade. Med hög utbildning är det större möjlighet att konkurrera om jobben i andra länder, ofta har högutbildade ett bättre nätverk och bättre ekonomiska förutsättningar att flytta på sig.

Språkbarriärer och kulturella skillnader mellan länderna har sedan 90-talet successivt minskat vilket vidgat möjligheterna att lättare glida in på en främmande arbetsmarknad.
– I gränsområdet sker det aktiva kampanjer för att upplysa om möjligheten att söka jobb i de nordiska grannländerna. Mycket pekar på att denna trend fortsatt kommer att stärkas även om konjunkturförhållanden givetvis kommer att vara avgörande i det korta perspektivet, säger Jonas Olofsson.

En som tagit klivet över gränsen är svenskutbildade apotekaren Amadou Jallow. Han är verksamhetsansvarig på privatägda Sunnfjord Apotek i Norge.
– Jag har varit här sedan 2013 och jobbat inom yrket i nästan trettio år, berättar Amadou Jallow.
Nyfikenhet och intresse för nya arbetsplatser och kulturer lockade honom till Förde i Västnorge. Kontakten till Norge fick han genom en kollega som skulle utveckla sin apotekskedja med ytterligare ett apotek.
– En chans jag inte ville missa. Idag jobbar jag tre veckor i sträck och är ledig den fjärde då jag åker hem till familjen i Stockholm.

Som en stor skillnad jämfört med en svensk apotekartjänst nämner Amadou Jallow lönen.
– Den är mycket bättre här i Norge. Sedan känner jag som apotekare en helt annan status i samhället än vad jag gjorde i Sverige.
Han ser nästan bara likheter när det gäller trivsel på arbetsplatsen och i arbetsmiljön.
– Vi fikar dock inte så mycket, faktiskt aldrig och det är inget jag saknar. Lunchen är en halvtimme och de som äter gör det på arbetsplatsen.

Språket är väl inte helt lätt för dig?
– Jag talar svenska och det går bra. Norrmännen behärskar svenska och nynorsk är inte heller så svårt att förstå. Språket upplever jag inte som något problem.
Vad skulle du rekommendera andra apotekare och receptarier som överväger att börja jobba i Norge?
– Åk, mycket är likt men för den som vill prova något som är nytt är Norge ett lagom steg, avslutar Amadou Jallow.

Många vill ha generisk förskrivning

1

När Läkemedelsverket för tredje gången på uppdrag av regeringen utredde möjligheterna för generisk förskrivning i Sverige blev resultatet att myndigheten avrådde från ett införande. En av anledningarna var att myndigheten inte kunde säkerställa att patientsäkerheten skulle öka. Istället vill Läkemedelsverket se över hela expeditions- och ordinationsprocessen.

Förslaget skickades på remiss, och av svaren att utläsa vill många organisationer införa generisk förskrivning i Sverige. TLV håller inte med Läkemedelsverket och menar att generisk förskrivning skulle vara det verktyg som krävs för att förenkla det nuvarande systemet och ha störst positiva effekter på patientsäkerheten. Om en läkare hade möjlighet att förskriva en substans istället för en produkt skulle patienter lättare förstå expeditionen av periodens vara, vilket skulle minska oro, osäkerhet och förvirring. Det skulle också bli enklare för farmaceuter och förskrivare, anser TLV.

Svenska Läkaresällskapet och stiftelsen Nepi är också positiva till generisk förskrivning, och menar att det inte alls skulle behövas kostsamma ombyggnader av dagens patientjournaler eller apotekens expeditionsstöd utan att det går att utgå från de befintliga systemen. Läkaresällskapet ger ännu ett argument för generisk förskrivning. Hälften av de nylegitimerade läkarna har utbildats utomlands, och då haft andra varunamn på läkemedlen.

Apotekskedjan Kronans Apotek menar att generisk förskrivning skulle förbättra kommunikationen mellan förskrivare och patient, samt faramceut och patient. Man tror att en bättre kommunikation skulle kunna öka förståelsen och följsamheten.

Inte oväntat är Föreningen för generiska läkemedel ifrågasättande till slutsatsen, och menar att 21 av 23 intressegrupper i en rapport var positiva till generisk förskrivning. FGL, Nepi och SLS vänder sig emot att Läkemedelsverkets analys att generisk förskrivning skulle behöva innebära två parallella system.

Nepi, SLS och FGL anser att det fortsättningsvis bör vara möjligt att förskriva en särskild produkt, beroende på patientens särskilda behov. Fackförbundet Sveriges Farmaceuter förespråkar också generisk förskrivning, men då med möjlighet att förskriva en enskild produkt. Man vill också öka möjligheterna för farmaceuterna att välja friare vid så kallade farmaceutkryss. Idag måste man välja antingen det förskrivna märket eller periodens vara.

Många remissinstanser är positiva till att Läkemedelsverket föreslår förbättringar av dagens system. Apotekarsocieteten menar att förslagen på förbättringar ur patientsäkerhetssynpunkt är viktigare än att införa generisk förskrivning, eftersom förbättringarna får ett större genomslag på alla typer av förskrivning.

Han ska samordna svensk life science

0

Det var många som var besvikna på att det saknades en stark life science-profil då statsminister Stefan Löfven presenterade ledamöterna i innovationsrådet i slutet av februari i år. Statsministern försäkrade att det senare skulle tillsättas en särskild life science-grupp inom regeringskansliet.

Nu har alltså regeringen utsett en nationell samordnare för life science. Det blev Anders Lönnberg som har varit statssekreterare i Socialdepartementet och landstingspolitiker för socialdemokraterna. Han är också ordförande för Storstockholms diabetesförening. Hans uppdrag pågår från och med den 1 april till den 31 december i år.

Anders Lönnberg ska enligt ett pressmeddelande från regeringen leda en expertgrupp med medlemmar från life science-sektorns olika delar. Samordnaren ska även arbeta med frågor som initierats av innovationsrådet.
– I arbetet med att utveckla life science är hälso- och sjukvården central. Samarbetet mellan akademi, näringsliv och verksamheterna bidrar såväl till en bättre hälso- och sjukvård som ekonomisk utveckling och fler jobb. Min förhoppning är att Anders Lönnberg ska bidra till att stärka detta ytterligare, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström, i ett pressmeddelande.

Apotekarsocieteten är positiva till tillsättningen. 
– Anders Lönnberg värnar om samverkan mellan akademin, sjukvården och industrin, och han har lite nya tankar kring detta som kan vara värdefulla för hela life science-området. Apotekarsocieteten arbetar för att få bort stuprören i sjukvården, och Anders Lönnberg värnar också om att sätta patienten i centrum, säger Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.
Även Lif och Forska Sverige har välkomnat utnämningen.

Snabb tillgång till ny cancerbehandling

Lynparza som innehåller olaparib godkändes så sent som för drygt tre månader sedan i EU för behandling mot svårare äggstockscancer. Att införa läkemedlet i landet har gått mycket snabbare än vanligt genom ordnat införande. Processen man testat har varit ett pilotprojekt under SKLs ledning, men har nu gått över i landstingens samverkansmodell för läkemedel.

– Allt handlar om att alla parter arbetar parallellt, man inväntar inte de olika besluten och stegen. Vi samverkar med TLV och Läkemedelsverket och det aktuella läkemedelsbolaget, i det här fallet Astrazenca, i god tid. Man drar igång processen för fullt när CHMP ger sin rekommendation om ett godkännande i EU, alltså ungefär tre månader innan ett formellt godkännande kommer. Då har man redan kommit långt i arbetet och landstingen har gemensamt hunnit förbereda sig, säger Sofie Alverlind, handläggare på SKL.

– Det har inte skett några prisförhandlingar för läkemedlet i det här projektet och bolaget ansökte hos TLV om att få läkemedlet subventionerat den vanliga vägen, det skedde inte några trepartssamtal, säger Sofie Alverlind.

TLV fattade ett snabbt beslut och landstingen hade redan då beslutet kom hunnit skapa ett gemensamt införande- och uppföljningsprotokoll som också innehöll rekommendationer om hur medlet ska tas.

Behandlingen kostar drygt 900 000 kronor för ett år men det råder fortfarande en viss osäkerhet om vilken medeldos man ska räkna med enligt TLV. En uppdatering behövs när mer studiedata finns tillgängligt. Det finns idag en begränsad tillgång av substansen men genom den svenska modellen beslöt företaget att ge Sverige tillgång till behandlingen. Sverige är ett av två europeiska länder som kan erbjuda läkemedlet.

Landstingsgemensamt ordnat införande kommer att bli aktuellt för läkemedel som innebär en ny behandlingsprincip, eller för läkemedel som är väldigt dyra eller när man bedömer att det kan uppstå risker för ojämlik hantering av läkemedel i landet.
– På tur står PD1-hämmare mot malignt melanom för att införas med samma parallella metod, säger Sofie Alverlind.

Gratis barnläkemedel från årsskiftet

Från början var det tänkt att reformen skulle börja gälla redan till sommaren men fördröjs ytterligare ett halvår och börjar gälla den 1 januari 2016.

Systemet, som inte är behovsprövat, ger kostnadsfria läkemedel och varor inom läkemedelsförmånerna för barn upp till 18 år. Även asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd kommer att omfattas av reformen.

Har tagit tempen på apotekens kvalitet

Efter att förra året ha tagit fram förslag på vilka indikatorer som kan användas för att jämföra apotek har nu Läkemedelsverket kommit ett steg längre. Myndigheten har genomfört en undersökning för fem indikatorer bland landets apotek. Tanken är att indikatorerna ska kunna ligga till grund för kundernas val av apotek. Dessutom ska de vara ett komplement till myndigheternas lagstadgade tillsyn.

Frågorna man undersökt är:

  • Möjlighet att förbeställa receptförskrivna läkemedel.
  • Skriftliga instruktioner för rådgivning av receptfria läkemedel.
  • Avskilt utrymme för enskild rådgivning.
  • Möjlighet till tidsbokning av rådgivning.
  • Dokumenterat arbetssätt för avvikelser och negativa händelser.

Undersökningen gjordes via en webbaserad enkät med tolv frågor och cirka 80 procent av landets apotek svarade. Svarsfrekvensen skilde sig mellan de olika apotekskedjorna.

Tre av de fem indikatorerna uppfylldes av merparten av apoteken och två indikatorer infriades av hälften till två tredjedelar av apoteken. Störst variationer mellan apoteken såg man i tillhandahållandet av handikappanpassat utrymme för ostörd rådgivning, liksom möjligheten till tidsbokad rådgivning.

Läkemedelsverket menar att de testade indikatorerna måste användas mer och utvärderas ytterligare innan en vidareutveckling kan ske.

I rapporten presenteras även förslag på modeller för hur informationen ska kunna nå kunderna.

Man anser att det ska gå att jämföra mellan apotek i närområdet och informationen ska vara lätt att förstå.

I väntan på att det upprättas en publiceringsplattform menar Läkemedelsverket att resultaten tillsvidare kan publiceras frivilligt på varje apotekskedjas hemsidor och att de kan finnas tillgängliga på det enskilda apoteket.
– Det här är ett första steg att i verkligheten jämföra apotekskvalitet på den svenska marknaden. Om systemet införs och exakt hur det utformas kan vi inte säga idag, men det är viktigt att det kommer till praktisk nytta för konsumenten, säger Tommy Westerlund, forskare vid Läkemedelsverket i ett pressmeddelande.

Rapporten har nu lämnats in till regeringen.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng