Månads arkivering januari 2014

Apotekstjänst får kritik av IVO

0

Dosmarknaden omreglerades i början av förra året och strax före och efter sommaren tog de nya dosföretagen Svensk Dos och Apotekstjänst över dosleveranserna i sammanlagt tio landsting. Men övertagandet gick inte felfritt och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, fick in flera rapporter om felleveranser, fel innehåll i dospåsarna och problem med IT-verktyget Pascal. Då beslutade IVO att genomföra en tillsyn av dosverksamheten hos de nya dosföretagen och i de tio landstingen.

Nu har IVO avslutat granskningen och fattat beslut i ärendena. Tillsynsmyndigheten kommer fram till att det krävs åtgärder hos ett flertal landsting för att dostjänsten ska fungera patientsäkert. 
– Vi har på det övergripande planet velat tydliggöra ansvarsförhållandet för alla inblandade parter. Det finns en tendens att skylla på varandra eller att hänvisa till saker utanför deras kontroll. Vi har även velat förtydliga att det vid en så stor förändring krävs en kvalificerad riskanalys från upphandlarens sida, säger Gunnar Moa, chef för avdelning Sydväst vid IVO.

Apotekstjänst och de nio landsting som anlitat dem får anmärkningar av tillsynsmyndigheten. De nio landstingen är Västra Götalandsregionen, Region Halland och den så kallade Sjuklövern som består av Värmland, Örebro, Uppsala, Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Sörmland.

IVO anser att Apotekstjänst inte har arbetat efter ett ledningssystem som utgår från att verksamheten utövar hälso- och sjukvård. Det är myndigheten mycket kritisk till.
– Apotekstjänst måste inte bara följa Läkemedelsverkets regler, utan de är en vårdgivare och måste arbeta med patientsäkerhet och kvalitetssäkring enligt de regler som gäller alla vårdgivare, säger Gunnar Moa.

Men de nio landstingen går inte heller utan kritik. Även om de överlåtit tjänsten till en annan utförare genom ett avtal har de ansvar.
– Landstingen har det yttersta vårdgivaransvaret och är skyldiga att följa upp och se till att patientsäkerheten inte äventyras.

Apotekstjänst och de nio landstingen ska senast den 30 mars i år redovisa till IVO vilka åtgärder de vidtagit utifrån de brister som IVO identifierat och hur tidplanen för åtgärderna ser ut.
– Vi vill ha ytterligare redovisning om hur problemen åtgärdas innan vi känner oss trygga att landstingen och Apotekstjänst är på rätt väg med patientsäkerhets- och kvalitetssäkerhetsarbetet, säger Gunnar Moa. 

Svensk Dos, som strax före sommaren 2013 över dosleveranserna i Region Skåne, får bättre betyg. Inledningsvis hade det nya företaget problem med bland annat leveranser och utlämningsställen. Men IVO kommer vid sin granskning fram till att företaget och Region Skåne arbetat med att åtgärda problemen och för att nå en hög patientsäkerhet. IVO avslutar därför ärendet.

Stänger glesbygdsapotek i Marstrand

0

I mitten av januari stängde Kronans apotek sitt apotek i Marstrand i Bohusläns. Apoteket har haft öppet de två dagar i veckan som vårdcentralen på orten håller öppet. Kronans apotek ska först ha försökt med utökade öppettider, men när ekonomin trots det inte gick ihop stängdes apoteket. Apoteksbolaget har nu inrättat ett inlämningsställe för läkemedel i en livsmedelsbutik i Marstrand. Kronans apotek har i nuläget inga planer på att stänga fler apotek, meddelar informationsdirektör Andreas Rosenlund.

Marstrand har ungefär 1 300 invånare. Apoteket i Marstrand fanns med på regerings lista på 110 apotek som ansågs befinna sig i glesbygd och därför inte fick läggas ned före april 2013. Kronans apotek stängde glesbygdsapoteket i Lima redan den 1 april, då bolaget inte ansåg sig kunna fortsätta driva apoteket ens med glesbygdsstöd.

TLV har tagit fram förutsättningar för hur stödet till glesbygdsapotek ska fördelas. Apoteken måste ansöka senast den 1 mars i år och stödet kan bli maximalt 670 000 kronor för ett år.

Svårt få prispress med biosimilarer

0

När företrädare för myndigheter, landsting och läkemedelsföretag samlades för att diskutera biosimilarer var det tydligt att ingen riktigt vet vilka konsekvenser dessa får, eller hur införandet ska gå till. Vid seminariet, arrangerat av Dagens Medicin Agenda, var det i alla fall tydligt att prispressen inte förväntas bli särskilt omfattande.
– Biosimilarer ligger omkring 25 procent lägre i pris än originalprodukten men för vissa grupper handlar det om bara 5 procent, sade Jonas Lindblom, medicinsk utredare på TLV.

För generika brukar man prata om en 70-80-procentig prissänkning jämfört med innan patentutgång av originalprodukten. Att samma konkurrens inte uppstår för biologiska läkemedel beror bland annat på att det är betydligt mer omfattande att få en biosimilar godkänd. Det handlar om komplexa molekyler och att tillverkaren ska bland annat få ok för tillverkningsprocessen och göra egna kliniska studier.
– Biosimilarer är heller inte utbytbara på apotek utan ett byte sker på förskrivarens initiativ. Att få till en konkurrens blir en utmaning, sade Jonas Lindblom.

Trots att de ofta beskrivs som en nyhet så finns redan idag 13 varianter eller kopior av biologiska läkemedel godkända på den europeiska marknaden. Det är varianter av tillväxtproteiner som somatropin, erytropoetin och filgrastim.
– För dessa har de nationella besparingar legat på 20-30 procent men när vi har upphandlat blir prissänkningen upp till 70 procent, sade Mikael Svensson från SKL och landstinget i Östergötland.

Han menade att nu när biosimilarer till storsäljande läkemedel som TNF-hämmare kommer behöver sjukvården tänka över sina strategier och förbereda sig i god tid för både upphandling och införande. Genom samarbete mellan landsting är det större chans till prispress menade han och tog Norge som exempel där patentet för Remicade (infliximab) gått ut.
– Där har man en nationell upphandling och fått två anbud med priser som ligger 39 respektive 33 procent lägre än originalet.

Bengt Ljungberg från Läkemedelsverket beskrev också varför biosimilarer inte bedöms vara utbytbara på apotek.
– Dels har vi inte fullständig kunskap om de immunologiska reaktioner som uppstår vid behandling, varken med biologiska läkemedel eller biosimilarer. Det finns också en oro för att täta byten av biologiska läkemedel ökar risken för immunologiska reaktioner vilket man vill undvika. Sen tillhandahålls de tillsammans med olika former av hjälpmedel vilket försvårar byte.

Att en biosimilar automatiskt får godkänt för alla indikationer som referensprodukten är indicerad för, trots att den inte testats kliniskt för alla, oroade representanter för patientorganisationer. Bengt Ljungberg menade att det är att bedöma som säkert.
– Skulle vi kräva mer skulle vi till slut inte spara några pengar på biosimilarer.

 

Nykomling inom läkemedelsstatistik

0

Sedan årsskiftet finns det ett alternativ till IMS Health inom läkemedelsstatistik riktat till företag. Det är företaget Reveal som startats av personer som arbetat med beslutsprojekt på R&DI inom Astrazeneca i Södertälje. 
– Vi som står bakom har arbetat länge inom läkemedelsindustrin, och vi har upplevt att många företag efterfrågat konkurrens inom området, säger Jens Mogensen, grundare av Reveal. 

Jens Mogensen menar att en annan fördel är att Reveals tekniska plattform är anpassad för den svenska läkemedelsmarknaden. Företaget levererar både statistik i textfiler och har även en webbaserad lösning. Exempel på fördjupade analyser som efterfrågas är främst förskrivningsmönster av läkemedel men även behandlingsmönster som underlag för utveckling av läkemedel.
– Vi är övertygade om att data kan användas på ett mer strukturerat sätt och att vi kan hjälpa företag till bättre affärsbeslut.

Stänger anläggning i Indien

0

Verksamheten vid forskningsanläggning i Bangalore har varit fokuserat på försummade tropiska sjukdomar, tuberkulos och malaria. Att den 10 år gamla anläggningen nu läggs ner är en konsekvens av Astrazenecas omstrukturering där företaget prioriterar andra områden som onkologi och kardiovaskulära sjukdomar.

Totalt 168 anställda vid den indiska anläggningen kommer att beröras enligt företaget. Delar av projekten kommer att flyttas till företagets enhet i brittiska Macclesfield men den tidiga forskningen inom försummade tropiska sjukdomar upphör.

För ett år sedan lämnade Astrazeneca besked om omfattande omstruktureringar som bland annat innebär en minskning av 5 050 tjänster fram till och med 2016.   
 

Göran Stiernstedt om att fler inte är bättre

0

När Göran Stiernstedt slutade på SKL och tog sig an regeringsuppdraget att se över resursutnyttjandet i hälso- och sjukvården drog han samtidigt ner på arbetsmängden. Numer är han deltidspensionär, något som kräver viss inskolning enligt honom själv.
– Framförallt blir det så tydligt att du är närmare döden när du går i pension. Plötsligt ska jag fylla i papper och nästan ta ställning till hur lång tid jag tror att jag kommer leva och vara frisk, det är svårare än att jobba mindre.

Redan när han fick uppdraget i november förra året deklarerade han sin uppfattning om att uppdelningen i 21 landsting står i motsats till effektivitet. Och han har en viss erfarenhet, både från sin tid som infektionsläkare och senast som chef för sektionen för vård och omsorg på Sveriges kommuner och landsting, SKL.
– Det är omöjligt att ha en effektiv sjukvård med 21 landsting som inte kan samordna sig. Det genomsyrar allt från it till läkemedel. Att vi ska ha 21 olika rekommendationslistor för läkemedel, det är inte särskilt begåvat. Men det är en politisk fråga och inget som jag och utredningen kan lösa.

Han säger att han tycker sig se en växande insikt och krav på att det behövs mer nationell samordning i många hälso- och sjukvårdsfrågor. Både den nationella cancerstrategin och i Ingrid Peterssons utredning om den kliniska forskningen talas det om de sex sjukvårdsregionerna som bas för styrning och satsning, något Göran Stiernstedt håller med om.
– Men dessutom krävs det en nationell samordning, till exempel i linje med cancerstrategin, även om man ska vara försiktig med att säga hur detta ska organiseras. Det vore konstigt om inte SKL hade en viss roll men samtidigt är det en intresseorganisation bunden av att tjäna sina medlemmar. Och rollen som samordnare riskerar ibland att krocka med det kommunala självstyret.

Det står landstingen fritt att samarbeta, varför görs det inte i högre utsträckning idag?
– När det ska samordnas så blir det alltid någons makt- och manöverutrymme som inskränks. Tränger du in på människors beslutsområden så blir det reaktioner, det är inget som är unikt för sjukvården.

– Men ska inte bara måla det svart, det finns en hel del bra initiativ också. Under min tid på SKL byggde vi upp NLT som ger nationella rekommendationer om nya läkemedel och som får en allt större roll. Det vidtas också åtgärder vad gäller gemensam upphandling av läkemedel, så det händer saker.

Om SKL gör avtal med läkemedelsföretag bli de inte offentliga vilket har väckt kritik. Hur ser du på det?
– Jag beklagar att de är hemliga men i skattebetalarnas och patienternas intresse kan man inte tacka nej till prisreduktioner. Det handlar om dyra läkemedel och avtalen kan vara det som gör att de blir hälsoekonomiskt lönsamma. Sen kan det finnas alternativ där förhandlingarna görs av till exempel TLV men nu, med gällande regelsystem är det ingen annan som har rätt att göra det. Samtidigt blir det absurt om varje enskilt landsting ska göra sin egen prisförhandling.

Vissa landsting och regioner, till exempel Region Skåne har gjort egna avtal med företag. Är det ett sätt att driva utvecklingen framåt?
– Nej jag tror snarare att är riktigt illa för trovärdigheten. Att vissa medlemmar gör saker på egen hand är osolidariskt mot andra landsting. Självklart är det okej att vara kritisk mot systemet men om man agerar så ska man göra det inom systemet. Antingen håller man ihop ett system eller så kommer det att falla.

Nu har du i uppdrag att ta reda på hur resurserna inom hälso- och sjukvården kan användas bättre. Ser du några tendenser?
– En är att IT går som en röd tråd genom allting, vilket skrämmer mig lite eftersom jag inte kan så mycket om det. Min egen karriär är kantad av att man pumpat in mycket pengar i olika projekt som fått liten effekt. Sen kommer den här utredningen inte kunna lösa IT-frågan på egen hand.
– Mycket handlar också om fördelning av arbetsuppgifter mellan yrkesgrupper, både administrativa och medicinska. Jag är övertygad om att till exempel sjuksköterskor, farmaceuter och sjukgymnaster kan göra en hel del av det som läkare gör idag. Medicinska sekreterare kan avlasta både läkare och sjuksköterskor och det handlar inte bara om pengar utan om kvalitén på de uppgifter som utförs.

Så det är inte bara att anställa fler läkare?
– Nej, det är inte så enkelt. Vården ska vara tillgänglig men att ha det som i vissa länder där man går till läkaren för minsta lilla åkomma är inte bra för folkhälsan. Det ökar också risken för överkonsumtion av till exempel antibiotika. Ta USA som exempel, deras sjukvårdssystem är en katastrof ur effektivitetssynpunkt. Där finns en del av befolkningen som inte kommer i kontakt med sjukvården alls men det finns också en del som överkonsumerar av vård.

Det pratas ibland om att ett allt större ansvar läggs på förskrivare och patienter när det gäller att ta beslut om nya behandlingar och värdera nyttan mot riskerna. Hur ser du på det?
– Jag tycker alltid att den enskilde förskrivaren har haft ett stort ansvar. Visst ska vi ha riktlinjer för till exempel läkemedelsbehandling men jag är orolig för en utveckling där man abdikerar för det enskilda ansvaret. Det finns en viss övertro på att följa riktlinjer och att det skulle vara detsamma som god vård. Ibland är det konsten att frångå dem som är det bästa.

Gäller detta även vid situationer som massvaccinering?
– Nej då handlar det om ett nationellt krisläge där man ska acceptera det nationella beslutet. Jag var kritisk mot beslutet om att massavaccinera med Pandemrix mot svininfluensan men tvingades vara med att administrera det ändå. Men jag kan ångra att jag inte sa ifrån tydligare när beslutet fattades. Men man blir sällan kritiserad för att göra för mycket, däremot för att ha gjort för lite.

Till sist, hur går det med ditt nuvarande uppdrag?
– Jag håller fortfarande på att ta ut färdriktningen och väljer vilka områden jag ska koncentrera mig på. Det finns ju faktiskt ingenting inom hälso- och sjukvården som inte handlar om resursutnyttjande.

Adhd-läkemedel kan öka trafiksäkerheten

1

Forskare från bland annat Karolinska institutet har med hjälp av befolkningsregister följt över 17 000 individer med adhd och undersökt risken att vara inblandad i allvarliga trafikolyckor. Studieresultaten som publicerats i JAMA Psychiatry, visar att risken minskar med omkring 50 procent i samband med läkemedelsbehandling.

I studien har forskarna undersökt hur ofta individerna var iblandade i trafikolyckor av allvarligare karaktär med sjukhusvård eller dödsfall som konsekvens. Det gäller bil- och motorcykelolyckor liksom gång och cykelolyckor och personerna följdes under fyra år.

När männen jämfördes med sig själva under perioder med eller utan läkemedelsbehandling syntes en 58-procentig lägre risk att vara inblandad i en trafikolycka under en period med läkemedelsbehandling.
-Tidigare studier har visat att personer med adhd löper en ökad risk att vara med i allvarliga transportolyckor men detta är första gången som man studerat konsekvenserna av läkemedelsbehandling i samband med det, säger Henrik Larsson, docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet.

Han är en av dem som står bakom studien och menar att resultaten bidrar med viktig information i frågan om medicinering vid adhd.
– Det finns självklart många personer med adhd som det går bra för, med vår studie pekar på att det också kan medföra riktigt allvarliga konsekvenser. Att risken för transportolyckor minskar med läkemedelsbehandling är en faktor att ta med i den risk-nyttabedömning som görs av behandlande läkare och patienten själv, säger han.

Enligt forskarna skulle mellan 41 och 49 procent av de transportolyckor där män med adhd var inblandade ha kunnat undvikas om de behandlats under hela uppföljningsperioden. Att läkemedlen har effekt på olycksstatistiken kan förklaras av att de  påverkar flera av kärnsymtomen vid adhd som sämre impulskontroll, bristande uppmärksamhet och koncentrationssvårigheter. Allt detta spelar in vid en komplex trafiksituation menar Henrik Larsson.

För kvinnor såg man däremot inte samma skillnad.
– Nej vi kunde inte se samma skillnad vilket är förvånande. Men vi drar inga slutsatser av det eftersom statistikunderlaget är för litet. Vi kan helt enkelt inte säga med säkerhet vilken effekten är hos kvinnor. Men det vill vi gärna belysa i framtida forskning, säger Henrik Larsson.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och National institute of child and human developement. Abstract till studien i JAMA Psychiatry finns här.
 

Läkare i industrin får egen förening

0

Läkarförbundet med omkring 45 000 medlemmar är på gång att starta sin åttonde yrkesförening. Den ska samla läkare som är anställda inom läkemedels- och medicintekniskindustri.

Beslutet om att bilda en förening för industrianställda läkare fattades av Läkarförbundets fullmäktige 2012. Anledningen är att läkare som arbetar inom läkemedels- och medicinteknisk industri inte har någon naturlig plats i förbundet i dag.
– Samtidigt har vi fler och fler medlemmar som går in i den världen. Det här är ett sätt att få in dem och driva deras frågor. I dag har vi ofta ett perspektiv som är mer sjukvårdsinriktat, säger Peter Wursé till Läkartidningen.

Tre uppstartsmöten är inplanerade i Göteborg, Malmö och Stockholm i februari och mars. Där ska man diskutera frågor om fortbildning läkemedel och IT och ta upp vilka frågor som den nya föreningen ska driva.

Ökad öppenhet om kliniska studier

0

I början av april kommer EU-parlamentet troligen att rösta ja till det nya lagförslag som bland annat göra det obligatoriskt för läkemedelsföretag att i en offentlig databas publicera sina kliniska studier.

Lagförslaget som syftar till att stimulera forskning, samtidigt som man skyddar patienternas rättigheter ska ersätta ett tidigare direktiv. Kravet på öppenhet är en del av en mer omfattande lagstiftning som man hoppas ska effektivisera reglerna om kliniska prövningar i Europa och underlätta samarbete över gränserna. Till exempel ska det räcka med en gemensam ansökan per klinisk prövning om flera EU-länder deltar.
Förslaget som nyligen röstades igenom i folkhälsoutskottet har också förhandlats med EUs ministrar i Europarådet.

Ungefär hälften av alla läkemedelsförsök publiceras aldrig, enligt Glenis Willmot som är den som ansvarat för den här frågan i parlamentet och vars betänkande nu antagits enhälligt i utskottet.
Men också i det nya förslaget finns kryphål.
– I lagförslaget gör man undantag om företaget subkontrakterar testerna till laboratorier utanför Europa, säger Carl Schlyter. (MP) och vice ordförande i folkhälsoutskottet.
Så det finns möjlighet för den som vill att inte offentliggöra sina resultat, konstaterar han.
– Men en seriös aktör ska i princip rapportera allt i förväg och resultaten.

Astrazeneca ingår forskningspakt om antibiotika

0

Astrazeneca har ingått samarbete med FOB Synthesis, för utveckling av nya antibiotikum för behandling av läkemedelsresistenta bakterieinfektioner.

Tanken är att den nya behandlingen ska kombinera föreningar från Astrazenecas prekliniska betalaktamasinhibitor och FOBs prekliniska karbapenemantibiotikaprogram.

Hon blir vd på Apotekarsocieteten

0

Karin Meyer, idag vd inom Pharma consulting group, blir ny vd på Apotekarsocieteten, APS. Hon tar över efter Andreas Furängen som slutar den sista april.

Karin Meyer säger att hon är glad och stolt över uppdraget att leda APS.
– Det ska bli spännande att arbeta i  och leda en organisation med en så stark tradition och historisk förankring men med ett modernt fokus. I takt med att omvärlden förändras kommer det att vara än viktigare att APS vidareutvecklas som mötesplats och opinionsbildare inom läkemedelsområdet. Att arbeta med kombinationen av affärsdrivande verksamhet, en ideell organisation och driva opinionsbildande verksamhet är något jag ser fram emot.

Rekryteringsprocessen har letts av ordförande i APS styrelse, Eva Sjökvist Sears, som medger att kravspecifikationen på en ny vd var omfattande.
– Vi sökte en person med en gedigen förankring i läkemedelsbranschen. Eftersom APS har verksamhet och aktivitet både inom life science, forskning, apoteksvärlden och hälso- och sjukvården krävs det en väldigt bred erfarenhet. Vi ville också hitta någon som kan vara opinionsbildande och bidra till att stärka verksamheten inom alla de områden som vi är aktiva inom. Allt detta stämmer in på Karin Meyer och jag är väldigt nöjd med vår rekrytering, säger hon.

Karin Meyer började sin läkemedelskarriär som receptarie och efter en farmacie kandidatexamen doktorerade hon inom farmakologi vid Uppsala universitet och har även bedrivit forskning vid UCLA i USA. Hon har därefter bland annat arbetat på Läkemedelsverket, med hälsoekonomi på Astrazeneca och varit vd för Quintiles i Skandinavien.

Det var på Quintiles under sitt första chefsuppdrag som hon insåg att det var ledarskap hon vill ägna sig åt.
– Det är otroligt spännande att se vad en organisation kan uppnå genom att ha tydliga mål och visioner. Det är något jag ser fram emot att arbeta med i mitt nya jobb. Men den första tiden kommer jag ägna mig åt att lyssna och känna av för att lära mig organisationen och verksamheten, säger hon.

Sedan två år är Karin Meyer vd för två bolag inom koncernen Pharmaconsulting group; PCG Services AB, ett CRO-företag inom kliniska prövningar och PCG Solutions AB som utvecklar EDC system för kliniska prövningar.

Som vd för APS leder man både den ideella verksamheten med runt 5000 medlemmar och den affärsdrivande kurs – och bokverksamheten liksom tidningen Läkemedelsvärlden. Dessutom förväntas man delta i diskussioner och föra fram APS vision, att öka kunskap om läkemedel. En uppgift som skulle kunna ses som mastig och spretig.
– Jag vill gärna vända på det och se alla delarna som en tillgång även om man självklart måste fokusera och välja vissa områden och frågor att driva. För att APS ska vidareutvecklas inom ramen för visionen att öka kunskapen om läkemedel så krävs det att man trots bredden, vågar ta ställning i vissa prioriterade frågor och även synas i debatten. 
– Det finns säkert många åsikter och tyckande inom organisationen vilket kan vara en utmaning, men den här bredden är värdefull och driver mig mer än den oroar mig, säger Karin Meyer.

Apotekarsocieteten står inför flera förändringar under våren. Förutom att få en ny vd så lämnar under våren ordförande Eva Sjökvist Saers sitt uppdrag liksom fyra andra medlemmar i styrelsen.
– Vi i nuvarande styrelsen och valberedningen har tillsammans ett ansvar att säkerställa en bra överlämning. Jag ser ingen fara i att det sker flera förändringar samtidigt utan tror att det kan innebära mycket positivt för Apotekarsocieteten, säger Eva Sjökvist Saers.

 

Kraftig minskning av antibiotika

0

Förra årets minskning av antibiotikaförsäljningen är den största hittills, enligt Folkhälsomyndigheten.

2012 skrevs det i snitt ut 343 recept per tusen invånare, året innan var siffran 374 recept jämfört med 2007 då det förskrevs 444 recept per tusen invånare. Men det är fortfarande en bit kvar till Folkhälsomyndighetens mål, 250 recept per tusen invånare.

Försäljningen har minskat i alla län. Stockholm och Västra Götaland tillhör de som minskade allra mest, med tio respektive elva procent. Lägst försäljning i landet har Västerbotten med 267 recept per tusen invånare.

Störst är minskningen i de yngre åldersgrupperna, barn 0-6 år och 7-19 år där försäljningen minskat med 19 respektive 12 procent.

NICE vill inte bedöma bredare samhällsnytta

0

Den brittiska regeringen vill att NICE i sin bedömning av nya läkemedel ska ta ett bredare grepp på en behandlings samhällsnytta.

WSB, wider societal benefit, är ett mått på i vilken utsträckning människor med en sjukdom konsumerar eller producerar resurser.
NICE, motsvarigheten till TLV i Sverige, avvisar förslaget och i en rapport hävdar man att den bedömning som görs utifrån det här måttet oundvikligen kommer att ta hänsyn till patientens ålder. NICE kommer inte tillåta att ålder blir en faktor som har betydelse för om en behandling ska rekommenderas eller inte, skriver man enligt Pharma Times i sitt svar på regeringens förslag.

Istället har NICE lagt fram ett eget förslag som bygger på vad man kallar bredare samhällseffekter. Med den metoden kalkylerar man inte med människors konsumtion eller produktion, utan bedömer istället människors sämre möjligheter att bidra till samhället på grund av sin sjukdom.
Under februari och några månader framåt ska eventuella förändringar i NICE bedömning av nya läkemedel diskuteras och utredas.

Brist på vattkoppsvaccin

0

I slutet av förra året beslutade GSK att stoppa alla nya leveranser av vaccinet Varilrix mot vattkoppor. Skälet var enligt nyhetsbyrån Reuters att man identifierat kvalitetsproblem vid tillverkningen.

I Tyskland har nu hälsovårdsmyndigheterna gått ut med riktlinjer om hur läkare ska hantera bristen på vaccinet.I Sverige ingår vaccinet inte i barnvaccinationsprogrammet, men enligt marknadsbolaget i Sverige kan tillgången påverkas under början av det här året.

Enligt Niclas Holmberg, informationsdirektör på bolaget, är det inga problem med det vaccin som finns på marknaden.
-På Läkemedelsverket har vi inte informerats om någon eventuell brist på vaccinet, säger Eva Kjelin, utredare på myndigheten.
I Sverige vaccinerades förra året cirka 5 000 barn mot vattkoppor.

Sex ja och fyra nej för nya läkemedel

0

CHMP, EMAs vetenskapliga kommitté rekommenderar att sex nya läkemedel godkänns för försäljning på den europeiska marknaden.

Det är albiglutide, Eperzan för behandling av typ 2-diabetes, riociguat, Adempas för behandling av pulmonell arteriell hypertension, PAH och för kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension, CTEPH. Adempas är det första läkemedlet mot CTEPH.
Ett nytt schizofrenimedel lurasidone, Latuda och en behandling för infertilitet, follitropin alfa, Bemfola rekommenderas också av CHMP liksom två generiska preparat.

Sämre gick det för Nerventra för behandling av multipel skleros, Reasanz vid akut hjärtsvikt samt cancerläkemedlet Masiviera och Translarna för behandling av Duchennes muskeldystrofi. De fyra håller inte måttet enligt CHMP.

Inga hälsovinster med D-vitamin

8

Tillskott med D-vitamin förhindrar inte hjärtinfarkt, stroke, cancer eller benfrakturer och det är därför inte troligt att det finns några hälsovinster, konstateras i en metaanalys publicerad i Lancet. Forskarna tror inte heller att framtida studier med liknande design som de undersökta kommer att kunna visa på några andra resultat.

Forskarna har gått igenom totalt 40 randomiserade studier utan att se några hälsovinster med D-vitamin med eller utan kalciumtillskott.