Annons
Home 2012

Årlig arkivering 2012

Ny ledningsgrupp i Apoteket AB

Petra Hedbom
-
0

Bolagets vd Ann Carlsson får en ny ledningsgrupp från den 1 oktober. Annema Paus, apotekare och vd för Apoteket Farmaci, lämnar gruppen vilket innebär att det inte finns någon farmacevt i den.

Enligt varumärkesdirektör Eva Fernvall innebär inte detta några problem.
– Som sittande i ledningsgruppen driver man inte farmacevtiska frågor specifikt. Den komptensen har vi ute i hela vår verksamhet, säger hon.

Från den 1 oktober består ledningsgruppen förutom vd Ann Carlsson av Ulrika Eriksson för Konsument,   Eva Fernvall med ansvar för externa relationer och press, Lars Skutholm för Vård och företag, Pontus Rosén för Sortiment och marknad, Olle Carls, Logistik, Carina Fält, Affärsutveckling, Jan Johansson, Ekonomi och it, Anna Rogmark, Affärsstöd och Monica Höglind med ansvar för HR och intern kommunikation.
 

Apoteket Farmaci upphör som bolag

Petra Hedbom
-
0

Apoteket AB fortsätter att dra ner på sin verksamhet och i samband med det kommer att antal omorganiseringar genomföras i bolaget. En sådan är att dotterbolaget Apoteket Farmaci kommer att försvinna som eget bolag. Verksamheten som legat i bolaget kommer att flyttas till den nya enheten Vård och Företag.

Under Vård och Företag kommer alla affärsområden som rör landsting, kommun och företag att hamna. Ytterligare förändringar är att kundtjänsten i Kalmar läggs under affärsområdet Konsument och att Sortiment och Iarknad döps om till Sortiment och Marknad.
– Gemensamt för alla enheter är att de får ökat fokus på försäljning. Alla funktioner kommer inte heller att finnas vid varje enhet. Vi gör förändringarna för att visa att vi nu är ett mindre företag men också att vi vi är ett enhetligt företag, säger varumärkesdirektör Eva Fernvall.

Förändringarna liksom de neddragningar med 220 tjänster som annonserats är en del i bolagets anpassning till en minskad marknad. Antalet apotek har minskat sedan omregleringen och bolaget har förlorat ett antal upphandlingar inom sjukvårdsområdet. Vilka tjänster som försvinner och hur det geografiska fördelningen kommer att se ut pågår det förhandlingar om och ingenting är idag klart, enligt Eva Fernvall. Hon säger också att det är självklart att den farmacevtiska kompetensen ska  finnas kvar i verksamheten.

En annan förändring är att Kundservice i Kalmar kommer att flyttas över till affärsområdet Konsument.  Både enheterna Konsument och Vård och Företag blir mer orienterade mot  försäljning och att inte ha alla funktioner inom sig. Eva Fernvall kommer att vara chef för en enhet som hanterar externa relationer och press.
– Den interna kommunikationern kommer att ligga under HR-avdelningen, säger hon

Förändringarna ska vara genomföra till den 1 januari 2013 och arbetet kommer att pågå under hela hösten.
 

 

Apoteket AB blir mindre

Ingert Nilsson
-
0

Det är främst så kallade stödjande funktioner, det vill säga administrativ personal som kommer att sägas upp i den här omgången. Enligt de besked som hittills kommit berörs inte personalen på öppenvårdsapoteken. Men många tror att det kommer fler nedskärningar.

Skälet till nedbantningen av Apoteket AB är förstås konkurrensen på såväl konsument som vårdmarknad. Apoteket AB har till exempel förlorat många av de dosupphandlingar som gjorts på senare tid. Som en konsekvens av det har nu företaget beslutat att fem av de sju dosapoteken läggs ned.Två stycken, det i Umeå och det Örebro blir kvar.
-Vi har sett att Apoteket AB har förlorat två tredjedelar av sina apotek och flera upphandlingar inom slutenvården och inom dosverksamheten så att de skulle göra neddragningar var väntat. Men hur stora det skulle bli visste vi inte och nu står det klart att det handlar om ofantligt många människor, säger Kristina Niemi, förbundsdirektör på Sveriges Farmacevtförbund.

Apoteket AB tillhör också de företag som nu flyr Stockholms centrum för billigare hyror utanför stan. Inom kort flyttar huvudkontoret till betydligt mindre i Solna. Mot bakgrund av att Apoteket AB tappat affärer inom vårdområdet och den allt hårdare konkurrensen på apoteksmarknaden, var beskedet ganska väntat enligt de presskommentarer som kommit.

Enligt Kristina Niemi är det inte klart hur många medlemmar som kommer att bli av med jobbet i slutändan.
– Men det är också så att där Apoteket AB har förlorat upphandlingar till exempel så har någon annan vunnit. Man kan säga att den enes död är den andres bröd.
 

Föräldrar litar på mässlingvaccinet

Ingert Nilsson
-
0

Statistik från barnavårdscentralerna visar att drygt 98 procent av alla barn födda 2009 vaccinerats mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib. Och nästan lika många, lite drygt 97 procent av barnen har också vaccinerats med kombinationsvaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund. Det är den högsta täckningen sedan MPR-vaccin infördes i det allmänna vaccinationsprogrammet 1982.

– Det är ett tecken på att förtroendet för de här vaccinationerna är stort, kommenterar Ingrid Uhnoo som är chef för vaccinationsprogrammet vid Smittskyddsinstitutet.

– Det är vacciner som funnits i många år och som föräldrar känner sig säkra med. Däremot blir det mycket diskussioner om risk och nytta när det gäller nya vacciner som till exempel hpv.

Den tillfälliga dipp man såg i Sverige under några år när det gäller vaccinering mot mässling har nu ebbat ut. Skälet till att siffran dalade under några år berodde på diskussionen som uppstod efter att förfalskad forskning visat på ett samband mellan mässlingvaccin och autism.

– Men den diskussionen är väl mer eller mindre avslutad nu. Det gjordes så många studier som visade att associationen var falsk.

I Sverige var det en del föräldrar som sköt på vaccineringen, men de flesta barn blev vaccinerade också mot mässling.

På många håll i Europa minskade dock vaccinationsgraden radikalt. Det menar Ingrid Uhnoo är en förklaring till mässlingutbrotten i Europa på senare tid.

 

Blodtrycksmedel återkallas

Ingert Nilsson
-
0

I bipacksedeln är dosen korrekt angiven i milligram. Men i den ytterligare informationen som ges inom parentes efter tablettstyrkan anges för många tabletter som innebär en fyrfaldig dosering.

Förpackningarna med de felaktiga bipacksedlarna återkallas.

 

Säkrare förpackningar

Ingert Nilsson
-
0

Projektet för att minska risken för läkemedelsförväxlingar i vården har tagit fram ett färdigt förslag på hur förpackningarna kan se ut för att undvika förväxlingar.

Meningen är nu att det standardiserade utseendet ska prövas vid nästa upphandling av cefalosporiner och elektrolyter.

– Vi lägger till ett skallkrav om att förpackningen ska se ut på det angivna sättet om man vill lägga ett anbud, säger Bo Claesson på Sveriges Kommuner och Landsting och som ingått i arbetsgruppen.

Den godkända förpackningens framsida är indelad i två fält, där det i det övre bara ska finnas information som behövs för att identifiera och administrera läkemedlet.

I det nedre fältet kan företaget ha sin logotyp eller ett mönster.

Substansnamnet ska vara lättläst, skrivet med svart mot vit bakgrund. Så kallad Tallman lettering ska användas på läkemedelsnamn där första och sista delen i substansnamnet är lika. Vid en upphandling av cefalosporiner är till exempel läkemedlen cefuroxim, cefatoxim och ceftazidim aktuella. Med Tallman lettering skrivs leden som skiljer åt med stora bokstäver, cefUROXim, cefOTAXim och cefTAZIDim.

Det är inte klart om den första upphandlingen ska ske som en nationell upphandling eller om man låter några landsting pröva. Men enligt Bo Claesson lutar det idag åt att man gör en nationell upphandling.

– Men SKL har ju sedan en tid en projektgrupp, ELIS, effektivare läkemedelsupphandling i samverkan, som bildats för att göra just nationella upphandlingar. Det lutar åt att de får ta hand om den här piloten.

I en första omgång handlar det alltså om slutenvårdspreparat, de standardiserade förpackningarna kommer alltså inte att finnas på några apotekshyllor.

Stockholm får vänta

Ingert Nilsson
-
0
Stockholm får vänta

Det är företaget Abbott som vänt sig till förvaltningsrätten för att få avtalet mellan MSD och landstinget överprövat. Företaget hävdar att det strider mot lagen om offentlig upphandling. Även när Region Skåne slöt ett rabattavtal med företaget UCB överklagade Abbott, men utan framgång.

Abbott uppmanar, genom advokatbyrån Mannheimer Swartling, förvaltningsrätten att höra vad Konkurrensverket anser om de här rabattförfrågningarna.Om förvaltningsrätten överväger att inte bifalla Abbotts önskan uppmanar företaget förvaltningsrätten att inhämta EU-domstolen åsikt innan man fattar beslut.

Förvaltningsrätten har i väntan på att man avgör målet beslutat att Stockholms läns landsting tills vidare inte får ingå något avtal om kostnadsåterbäring med MSD.

Behovsbehandling vid astma ger bra resultat

Petra Hedbom
-
0

Astmapatienter rekommenderas ofta behandling med inhalerade steroider i förebyggande syfte. Dosen kan behöva justeras beroende på hur svåra symptomen är, något som det inte råder konsensus om hur det ska går till.

Amerikanska forskare vid University of Texas Medical Bransch, Galvstone, har undersökt vilken typ av strategi som ger bäst resultat, behandling enbart vid symptom eller kontinuerlig behandling där dosen justeras med hjälp av kväveoxid test eller läkarkontroller. Studien, som publiceras i Jama, visar att tiden till en försämringsperiod var lika i alla grupperna.

I studien ingick 342 vuxna patienter med lindrig till måttlig astma som slumpades till någon av de tre strategierna under tre månader. En grupp fick behandling med beklometason två gånger per dag och deras dos justerades efter ett test som mätte halten kväveoxid i utandningsluften var sjätte vecka. En annan grupp fick samma behandling men deras dos justerades av en läkare som bedömde symptomen. Den tredje gruppen inhalerade steroider när de hade behov. Dessa behandlades också med albuterol, en snabbverkande luftrörsvidgare.

Att behandlingsresultaten blev så pass lika för alla grupper tyder på att patienter i många fall kan ta behandling vid behov istället för förebyggande, något som kan vara både enklare och billigare enligt studiens huvudförfattare William J Calhoun.
 

Omega-3 påverkar inte hjärtats hälsa

Ingert Nilsson
-
0

Studien, som publiceras i senaste numret av Jama, baseras på tidigare kliniska prövningar med totalt 68 000 patienter. Enligt de grekiska forskarna bakom analysen har fettsyror inte någon påverkan alls på dödsfallen. Det fanns inte någon skillnad oavsett om individerna fått sina fettsyror via tabletter eller från fisk i kosten.

Det här resultatet stöder en tidigare studie från en grupp koreanska forskare. Den bygger på resultaten från 20 000 deltagare, och visade inte heller någon förbättrad hjärthälsa hos de som använde fettsyror.

Den nu publicerade analysen bygger på 18 placebokontrollerade studier, de äldsta från slutet av 1980-talet.

– Eftersom människor som äter mycket fisk visat sig leva längre trodde forskarna tidigare att man genom att utvinna enbart den aktiva substansen skulle få samma resultat. Nu vet vi att man inte kan tänka på enskilda näringsämnen isolerat, säger Alice Lichtenstein, professor i medicin på avdelningen för klinisk forskning och hälsa vid Bostons universitet i en kommentar.

Att fiskätare drabbas av mindre hjärtproblem beror helt enkelt på att de därmed också äter färre stekar och hamburgare, menar hon.

Placebo fungerar även omedvetet

Petra Hedbom
-
0

I studien har 40 försökspersoner utsatts för smärtsamma stimuleringar på ena armen i kombination med visuella signaler, i form av bilder på neutrala ansikten. Olika bilder kombinerades med olika stark smärta. En testgrupp fick se tydliga bilder som var lätta att uppfatta, en annan fick se bilderna så snabbt att de omöjligt kunde uppfatta dem medvetet.

Alla deltagarna fick  skatta den upplevda smärtan på en skala från noll som betydde ingen smärta, till hundra, som motsvarade den värsta smärta de kunde föreställa sig. När försökspersonerna sedan utsattes för en mellanstark smärta i kombination med de olika ansiktsbilderna, varierade försökspersonernas smärtupplevelse beroende på vilken smärta de upplevt i kombination med bilden tidigare. Placeboeffekten var tydlig i både gruppen som fått se bilderna så kort tid att de inte medvetet uppfattade den och den andra.

Studien, som publiceras i PNAS, har genomförts av forskare från Karolinska institutet och Harvard Medical School i USA. Karin Jensen, som lett studien, säger att den förväntanseffekt man brukar prata om när det gäller placebo alltså uppstår automatiskt, även om man inte förväntar sig att man ska bli bättre.
– Om man befinner sig i ett behandlingsrum omgiven av medicinsk utrustning, sprutor och vita rockar så skulle den här processen kunna starta automatiskt, eftersom vi uppfattar signaler som vi omedvetet associerar till erfarenheter av tidigare, liknande situationer, säger Karin Jensen.

Resultaten visar att detsamma gäller för nocebo, alltså negativa behandlingssvar.Att försökspersonerna reagerar så beror enligt forskarna på reaktioner i centrala nervsystemet som vi inte har någon kontroll över, men som kan ha avgörande betydelse för vår hälsa och hur vi svara på en behandling.

Forskarna ska nu gå vidare och undersöka vad som händer i hjärnan vid placebo- respektive nocebosvar med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker. Studien har bland annat finansierats av Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap och amerikanska National Center for National Institute on Drug Abuse.

 

Oppositionen efterlyser pengar till klinisk forskning

Petra Hedbom
-
0

Regeringen annonserade på tisdagen att de kommer att satsa fyra miljarder kronor på forskning och innovation de kommande åren, med fokus på life scienceområdet. Enligt Ibrahim Baylan, socialdemokrat och vice ordförande i utbildningsutskottet har regeringen fokuserat för mycket på grundforskning i sin promemoria.

Han vill se mer förslag på hur samverkan kan ökas för att stärka den kliniska forskningen i Sverige.
– Det vi kommer att fokusera på är hur vi kan få ett bättre innovationsklimat i skärningspunkten mellan näringsliv, akademi och landsting. Många medelstora företag vittnar om hur de förlägger sin kliniska forskning utomlands, ibland annat Nedelränderna. Det behövs åtgärder för att behålla den i Sverige.

Ibrahim Baylan menar att i och med de stora neddragningarna som ägt rum inom bland annat Astrazeneca behövs en mer övergripande åtgärdsplan för den kliniska forskningens framtid behövas.
– Satsningen på till exempel Scilifelab är bra men det behövs en mer ordentlig analys för hur positionen för svensk forskning kan stärkas.

Regeringen presenterar forskningsambition

Ingert Nilsson, Petra Hedbom
-
0

Regeringen har nu presenterat ramarna för forsknings- och innovationspropositionen som kommer i oktober. Totalt satsar man fyra miljarder kronor på forskning nästa år med fokus på life scienceområdet.

Satsningen innehåller bland annat 200 miljoner kronor till Scilifelab som är ett vetenskapligt centrum för storskaliga gen- och proteinstudier inom molekylärbiologisk och medicinsk forskning. 100 miljoner avsätts till ett Institut för hållbar processutveckling och katalys, 50 miljoner för samordning av kliniska studier och lika mycket till läkemedelsutveckling och stöd till registerbaserad forskning. Forskningen om åldrande och hälsa tilldelas 100 miljoner och klinisk behandlingsforskning 75 miljoner kronor. Till posten läkemedelsutveckling har man avsatt 50 miljoner kronor fram till 2016.

Mikaela Friedman, chef för vetenskaplig kommunikation och externa relationer på Scilifelab i Stockholm säger att de är väldigt nöjda med regeringens besked.
– Vi har haft samtal med dem under hela sommaren men det här är mer positivt än vi trott. Hur pengarna ska användas i detalj kommer Sci Life Labs nya styresle som tillsätts till årsskiftet att besluta om.

Regeringen vill succesivt öka de statliga anslagen med fyra miljarder kronor under en fyraårsperiod, utöver de fem miljarder som delas ut årligen i statliga anslag efter förra budgetpropositionen.

Totalt omfattar satsningen 11,5 miljarder kronor åren 2013 till 2016. Med de här pengarna skapas, enligt regeringen, förutsättningar för att Sverige fortsatt ska vara en konkurrenskraftig kunskapsnation.

Fler biverkningar med Avastin

Ingert Nilsson
-
0

En tidigare genomförd amerikansk studie, CATT, visade att Avastin (bevacizumab) och Lucentis (ranibizumab) är jämförbara vid behandling av åldersrelaterad makuladegeneration. Studien antydde också att biverkningar var vanligare i gruppen som behandlades med bevacizumab, men skillnaden var så pass liten att det kunde vara en tillfällighet.

En brittisk studie som snart är klar, IVAN, tycks nu bekräfta fynden från CATT-studien. Den kommitté som övervakar IVAN-studien har kommit fram till att skillnaden i säkerhet inte beror på tillfälligheter.

Av hänsyn till patientsäkerheten har man därför sänt ut ett brev till det fåtal patienter som fortfarande är kvar i studien med information om upptäckten.

Kommittén poängterar att det främst handlar om biverkningar som mag- och tarmproblem, biverkningar som tidigare inte upptäckts vid behandling av våt AMD.

I brevet skriver kommittén att riskerna för biverkningar är små och att man därför inte stoppar studien.Men det är upp till deltagarna om de vill fortsätta.

48 krav på blivande apotekare

Ingert Nilsson
-
0

När Astrazeneca lade ned verksamheten i Lund för några år sedan startade Lunds universitet en förkortad apotekarutbildning riktad speciellt till tidigare anställda vid läkemedelsföretaget.

Nu har universitet planer på att starta ett vanligt apotekarprogram, med inriktning mot klinisk farmaci. Inför planeringen av den utbildningen har Tommy Eriksson, apotekare och docent i Lund, tillsammans med tre kollegor listat de kärnkompetenser som nyutexaminerade apotekare behöver. I arbetat för att sålla ut dessa kompetenser har forskarna använt sig av en panel där ett 40-tal experter deltagit, alla med farmacevtisk examen och med erfarenhet från såväl apotek, industri, sjukvård som akademi.

Det som skiljer den här listan över nödvändig kompetens från andra, där vilka mål som ska uppnås under utbildningen listas, är alltså att de som nu sållat fram vad som är viktigast är de kommande arbetsgivarna.
– Panelen fick i informationen veta att den kommande utbildningen skulle vara inriktad mot läkemedelsutveckling och vårdens läkemedelsanvändning. Det var så att säga utgångspunkten, säger Tommy Eriksson.

Mycket av det som panelen, genom ett konsensusförfarande, räknar som viktig kompetens har också inriktning mot just dessa områden.

Det är inte någon större skillnad mellan Högskoleverkets krav på apotekarutbildningen och expertpanelens kompetenskrav. Skillnaden är framförallt att expertpanelen varit mer yrkesspecifik medan Högskoleverkets krav är mer allmänt formulerade. Till exempel är de 25 kärnkompetenser som listats av expertpanelen på området sjukvårdsfarmaci, farmaci och farmakoterapi sammanfattade i fyra kompetenser av Högskoleverket.

Totalt innehåller expertpanelen 48 krav på viktig kompetens medan Högskoleverket nöjer sig med 15. Bland de kompetenser på området klinisk farmaci som expertpanelen listat finns till exempel krav på att en nyutexaminerad apotekare bör klara av att göra en läkemedelsintervju med en patient, värdera effekter, biverkningar och interaktioner, välja rätt formulering till en patient och ha förslag på såväl insättning som utsättning av en behandling.
– Oavsett var man arbetar som apotekare så är min utgångspunkt att det är viktigt med klinisk farmaci, säger Tommy Eriksson.

För att möta kraven från arbetsgivarna menar han att apotekarstudenterna behöver praktisera också inom vården för att se hur läkemedel används. Trots att det idag är ökat fokus på farmakoterapiutbildning finns det ännu inte något krav på att studenterna också ska göra praktik inom vården. En sådan praktikdel är inplanerad i det kommande apotekarprogrammet i Lund.

Den ursprungliga planen var att apotekarutbildningen skulle ha börjat redan i höst. Men enligt Johanna Sandahl, informationschef vid medicinska fakulteten  ligger på is eftersom Lunds universitet inte fått pengar för några fler utbildningsplatser.

Försök med fetmaläkemedel stoppas

Petra Hedbom
-
0

Företaget har beslutat att avbryta sitt program för utvecklingen av preparatet AZD2820 efter att en patient i juni drabbats av allvarliga allergiska komplikationer. Substansen utvecklas av Astrazeneca i samarbete med Palatin Technologies är en melanokortin-4 receptor agonist som ges subkutant.

Patienten som drabbades deltog i ett klinisk prövningsprogram i fas I. Denna ska nu ha återhämtat sig och enligt besked rån Palatin Technologies är det inte fastställt att det var AZD2820 som orsakade biverkningarna. Men eftersom det inte kan uteslutas har man valt att stoppa utvecklingsprogrammet med substansen.

De båda företagen har fler substanser på gång inriktade mot fetmabehandling och dessa påverkas inte av att AZD2820 stoppas.

Medivir köper mer forskning

Petra Hedbom
-
0

I Medivirs förvärv ingår bland annat forskningsprojekt och teknologier som ska stärka företagets position och förbättra arbetet med sina egna läkemedelskandidater inom området virologi.

Forskningsportföljen från företaget Novadex Pharmaceuticals inkluderar bland annat så kallade kallad prodrug-tekniker. Dessa ska enligt ett pressmeddelande från Medivir användas för att förbättra de farmakokinetiska egenskaperna i både proteashämmare och nukleosidanaloger som ingår i Medivirs befintliga läkemedelskandidater.

Medivir gör en engångsbetalning för projekten och framöver kan de komma att göra vissa delbetalningar beroende på hur projekten utvecklas.

1...151617...45Sida 16 av 45