Månads arkivering november 2011

Svensk gpp ska ge gemensam grund

0

Apotekarsocieteten och Sveriges apoteksförening har tillsammans tagit fram en svensk GPP (Good Pharmacy Practice), eftersom det fanns ett behov av en gemensam grund efter omregleringen. Den innehåller bland annat riktlinjer för hantering av läkemedel, rådgivning och kompetens.
– Min förhoppning är att apoteksaktörerna ser till att använda dokumentet. Eftersom det är uppdelat i olika delar bör alla apoteksanställda kunna se sin del, säger Andreas Furängen, vd för Apotekarsocieteten.

Tanken är att Läkemedelsverket framöver ska följa upp om det finns kännedom om GPP:n och om den används i praktiken, men man är medveten om den ansträngda ekonomiska situationen på flera apotek.
– Nu känns det extra angeläget att få en hög och jämn kvalitet på apoteken, oavsett ägare. Förhoppningen är att man ser detta som ett sätt att för bättre kundservice och rådgivning, vilket i förlängningen ger konkurrensfördelar, säger docent Tommy Westerlund, forskare vid Läkemedelsverket, som varit med i arbetsgruppen som tagit fram GPP:n.
GPP:n i sin helhet http://www.swepharm.se/upload/GPP.pdf.

Svårt att få ihop ekonomin

0

I somras kom tidningsrubriker som »Apoteksutmanare blöder« och i september »Apotek nästa krisbransch«. Tillgängligheten till läkemedel har blivit bättre men aktörerna kämpar med finansiella problem.
– Belackarna som innan omregleringen sa att man skulle kunna skära guld med täljkniv, och att riskkapitalbolagen skulle föra ut pengar till skatteparadis, de har fått ganska fel, säger Johan Wallér, vd i Sveriges apoteksförening.

Anledningen är tuffa förutsättningar som låg apoteksmarginal, tungrodda generikautbyten, stora omställningskostnader och att apoteken ska betala för de receptbelagda läkemedlen en vecka innan de i sin tur får betalt från landstingen. Till det kommer hög belåning och lågt kassaflöde.
– Som situationen är idag är det väldigt svårt att få ett Rx-apotek att gå runt. Och de små aktörerna drabbas hårdare än de större, säger Fredrik Skepp, vd för Fox farmaci och ordförande i SOAF, Sveriges oberoende apoteksaktörers förening.
Både Johan Wallér och Fredrik Skepp tror att det kommer att hända mycket när moratoriet släpps under våren 2013.
– Det blir en konsolidering till kanske fem stora kedjor. Det finns plats för mindre aktörer, om de nischar sig geografiskt eller innehållsmässigt, och samarbetar, spår Johan Wallér.

Förslag att göra apotekens lager offentliga

0

Ett 50-tal av de dryga 3?000 motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden har betydelse för apoteksbranschen.
De flesta kommer förstås från oppositionen, men också riksdagsmän från regeringspartierna har synpunkter på omregleringen och förslag på, som de tycker, förbättringar.

Folkpartisten Anna Steele Karlström vill till exempel att apoteken ska få möjlighet att behandla enklare krämpor som eksem, PMS, vårtor och skrubbsår för att bara nämna några. Hon hänvisar till erfarenheterna i Storbritannien där man, menar hon, gjort det med stor framgång.
Hur det skulle organiseras i Sverige har hon inte något färdigt förslag på, men menar att patienterna till exempel skulle kunna betala på samma sätt som man gör vid primärvårdsbesök.
Moderaten Finn Bengtsson vill tillsammans med sex riksdagskollegor att Sofia Wallström får ännu en uppgift till sin apoteksutredning: att se över det nuvarande generikautbytet på apoteken. Det har, menar motionärerna, visat sig ha negativa medicinska konsekvenser som det är värt att problematisera kring.
Centerpartisten Solveig Zander oroar sig över tillgången till apotek i glesbygden och uppmanar regeringen att fundera över det. Till exempel bör alla aktörer ges möjlighet att bedriva verksamhet med apoteksombud, anser hon.

Glesbygden är också en fråga för oppositionen.
Socialdemokraterna med Lena Hallengren i spetsen, liksom Vänsterpartiet med Eva Olofson som förstanamn oroar sig över att den tillfälliga lösningen att Apoteket AB skulle behålla apoteksombuden och att apotek inte fick avvecklas före 2013 snart går ut. Partierna tycker i sina motioner att det är hög tid att fundera över vad som sen händer.
Vänsterpartiet har i sin motion formulerat ett förslag om att de kvarvarande statliga apoteken för det första fortsatt ska vara i statlig ägo och att man ska ålägga bolaget ett samhällsansvar. Till exempel vill de vänsterpartistiska motionärerna att det statliga apoteket ska få ett uppdrag att ta fram en objektiv läkemedelsinformation med patientsäkerhet i fokus.
Vänsterpartiet vill också att det införs ett nationellt register över lagerhållna läkemedel på olika apotek, som gör det möjligt att få reda på var medicinen finns, oberoende av apotekskedja. Ett förslag som har stöd också av Socialdemokraterna.

Ingen apotekarutbildning i Lund

0

 Universitetet har inte tillräckligt med pengar för att kunna starta den planerade utbildningen. När man beslutade att ansöka om en apotekarutbildning var det på villkor att det inte skulle ske på bekostnad av något annat utbildningsprogram.
Universiteten får betalt för att utbilda ett antal studenter, så kallade utbildningsplatser. Enligt Lunds universitet råder det brist på utbildningsplatser. Skulle apotekarutbildningen blivit av så hade universitetet tvingats att skära ned på andra utbildningar. Därför har ledningarna för medicinska fakulteten och naturvetenskapliga fakulteten beslutat att inte starta utbildning för apotekare.

Utbildningen hade fått examenstillstånd från Högskoleverket och var planerad att starta hösten 2012. Det är inte klart om utbildningen kommer att starta senare, men förutsättningarna för det ska utredas.

Apoteken negligerar djurläkemedel

0

Distriktsveterinären Gunilla Thyreen har gett upp och slutat ringa in recept till ett par av de lokala apoteken i trakten.
– Eftersom de i alla fall inte har det inne. Och inte heller tycks intresserade av att ha det.
Enligt Gunilla Thyreen har lagerhållningen av djurläkemedel försämrats betydligt på de mindre apoteken i hennes område. De läkemedel hon talar om är de som djurägaren behöver kunna hämta ut omedelbart. Och ger som ett exempel behandling av juverinflammation.
– Mitt jobb handlar ju mycket om akut djursjukvård. Jag kommer ut till gården lämnar en jourdos och tar ett prov. Sedan behöver djurägaren kunna hämta ut medicinen direkt.
– Men det fungerar inte längre. På de mindre apoteken i mitt område har de numer inte de här medlen på lager.

Att de erbjuder sig att beställa hem fungerar inte när det handlar om akutvård, påpekar Gunilla Thyreen.
– Sådana här behandlingar sträcker sig kanske över tre till fem dagar. Oftast tar det åtminstone två dagar innan apoteket fått in det och då är behandlingen nästan avklarad.
Den här kritiken har Gunilla Thyreen fört vidare till Jordbruksverket och hon är inte ensam om den.
Efter apoteksomregleringen är den övergripande bilden att servicen till djurägare och veterinärer försämrats, enligt Jordbruksverket.
Kritiken som myndigheten samlat ihop kommer främst från landets distriktsveterinärer vars arbete främst riktar sig mot de livsmedelsproducerande djuren. Konsekvenserna av att apotek inte har de akuta djurmedlen i lager gör att pressen på veterinärerna att sälja läkemedel ur det egna sortimentet ökat, påpekar Jordbruksverket.
Veterinärer har enligt lagen inte rätt att sälja läkemedel, där-emot får de när så krävs lämna ut läkemedel för en begränsad behandlingsperiod. Så i takt med att servicen på öppenvårdsapoteken blir sämre blir behandlingar med veterinärutlämnade läkemedel allt längre. Vilket då i sin tur bygger på att veterinärerna ser till att hålla lager.
Nu tycker förstås en del apoteksägare att kritiken är orättvis och att problemet inte är generellt. Vilket också bekräftas av Thomas Svensson  biträdande avdelningschef för distriktsveterinärerna på Jordbruksverket.
– Det ser väldigt olika ut skulle jag säga, från vissa områden har vi inte hört några klagomål alls, medan andra distriktsveterinärer har många exempel på försämringar.
Gabriella Sander som är vd för apovet.se, ett distansapotek som nischat in sig på djurläkemedel, säger sig dock förstå kritiken. Till en del.
– Bekymret är just akuta behov och de då ibland också stora volymerna. Behöver en häst dropp går det åt mycket.
Om och i så fall hur stort det här problemet är ska kartläggas i den utredning som regeringen utsett Sofia Wallström att göra. Den ska vara klar till 1 april 2013.
– Jag kan ju tycka, om jag fick bestämma, att apotek på mindre orter med långt till nästa, skulle vara skyldiga att ha ett baslager, även om man inte tjänar några pengar på det, säger Gunilla Thyreen.

Vad som skulle ingå i det skulle apoteket och veterinärerna i området komma överens om föreslår hon.
– Och kanske skulle det också ingå i tillståndet att driva apotek?
Faktum är att det i regeringens direktiv till utredaren ingår att också fundera på om det kan behövas regelförändringar när det gäller öppenvårdsapotekens lager av veterinärläkemedel.

Segdragen process försenar vaccineringar

0

»DECEMBER 2009
Upphandlingen av ett nationellt HPV-vaccin inleds. SLL gör
upphandlingen på uppdrag av SKL.

»MARS 2010
Glaxosmithklines vaccin Cervarix vinner den första upphandlingsomgången på grund av ett lägre pris. Tanken är att vaccinationerna ska komma igång under hösten samma år.
Sanofi Pasteur MSD överklagar upphandlingen då man anser att landstingen agerat felaktigt när de inte tagit hänsyn till det skydd mot kondylom som Gardasil ger. 

»SEPTEMBER 2010
Förvaltningsrätten i Stockholm avslår SP MSD:s yrkande, och anser inte att upphandlingen behöver ändras eller göras om.

»OKTOBER 2010
SP MSD överklagar Förvaltningsrättens dom till Kammarrätten för otillåten ramavtalstid. Möjligheten att förlänga avtalet med två gånger två år plus sex månader extra är för långt.

»DECEMBER 2010
Konkurrensverket anser i ett yttrande till Kammarrätten att SLL brutit mot lagen i upphandlingsavtalet.

»MARS 2011
Rättsprocessen kring upphandlingen av ett HPV-vaccin JO-anmäls för att den tagit för lång tid. Kammarrätten dömer till SP MSD:s favör och beslutar att upphandlingen ska göras om.

»JUNI 2011
En ny nationell upphandling av vaccin mot HPV startar.

»SEPTEMBER 2011
Upphandlingen är klar och den här gången faller valet på SP MSD:s vaccin Gardasil. Skyddet mot kondylom blev avgörande.
GSK överklagar upphandlingsbeslutet och motiverar i en debattartikel i Dagens Nyheter sin överklagan med att deras vaccin, Cervarix, ger ett mycket bättre skydd mot livmoderhalscancer.
Läkemedelsverket ger sig in i debatten och förklarar att båda vacciner ger samma skydd mot HPV16-/18-relaterad cervixcancer om de ges före sexdebut.
Flera läkare ifrågasätter SP MSD:s höga siffror av förväntat skydd mot livmoderhalscancer i en debattartikel i Dagens medicin, och kritiserar sekretessen på hur läkemedelsföretaget räknat ut det.
SP MSD lämnar efter överklagan till Kammarrätten ut de tidigare sekretessbelagda delarna av upphandlingsunderlaget. Priset är fortfarande sekretessbelagt.

»OKTOBER 2011
Regeringen ber EU se över direktiven för offentliga upphandlingar så det blir möjligt att genomföra en begränsad upphandling under en pågående rättsprocess. Man tillsätter även en särskild utredare som ska se över hur upphandlingsområdet kan stärkas. Flera landsting ser över möjligheterna att påbörja vaccineringarna trots att upphandlingen inte är klar.

Tvist om upphandlat HPV-vaccin

0

Det handlar om stora pengar för läkemedelsbolagen när staten ska börja med allmän vaccinering mot humant papillomvirus, HPV, som kan orsaka livmoderhalscancer. Man räknar med att vaccinera runt 45?000 unga flickor varje år med tre doser var.
I den första upphandlingen, som avgjordes redan i mars 2010, valde landstingen Glaxo-smithklines vaccin Cervarix. Sanofi Pasteur MSD överklagade och fick efter en utdragen process rätt. Upphandlingen gjordes om i juni i år och i september kom beskedet att det var SP MSD:s vaccin Gardasil som gick vinnande ur den nya upphandlingen.
– Vi gjorde samma värdering som vid förra upphandlingen. Det som avgjorde upphandlingen den här gången var att båda företagen sänkte priserna, men SP MSD sänkte priset mest och då avgjorde kondylomskyddet, säger Bo Claesson, handläggare vid Statens Kommuner och landsting, SKL.

Cervarix erbjöd ett pris på 148 kronor per dos. Gardasils pris är sekretessbelagt, men ligger enligt SKL någonstans mellan 210-215 kronor per dos. Totalt sett är Gardasil det dyrare alternativet, men det har även ett kondylomskydd och landstingen var beredda att betala tio miljoner kronor extra för det. I upphandlingen värderades avsaknad av kondylomskydd lika högt som ett tio procentenheter lägre skydd mot HPV, trots att det inte står något om kondylom i vaccinationsprogrammet.
– Landstingen var beredda att betala extra för skydd mot kondylom. Effekten av cancerskyddet ser vi först om 20-25 år, men nyttan av kondylomskyddet kan visa sig redan om 5-6 år. Kondylom är en kostnad för landstinget och besvärligt för den som drabbas av det, säger Bo Claesson.
Men även denna upphandling har överklagats. GSK har valt att överklaga upphandlingsbeslutet med att SP MSD redovisat effekten av sitt vaccin med en annan metod än den föreslagna, Sanjose-studien. Enligt GSK skulle skyddseffekten för Gardasil inte nå upp till den önskade nivån på 85-procentig skyddseffekt, utan få 75,1 procent, om SP MSD hade använt den metod som föreslogs. Och då hade man förlorat upphandlingen.

GSK menar att SP MSD använder sig av flera olika metoder för att höja skyddseffekten, bland annat genom att ange Västeuropa som område för data, trots att Sverige inte ingår där. SP MSD ska även ha använt måttet »CIN2/3« istället för »CIN2+«, slagit samman skyddseffekt istället för att ange statistiskt signifikant effekt för varje enskild virustyp samt inkluderat de virustyper som orsakar kondylom i skyddseffekten mot cancer.
– Det är anmärkningsvärt att SP MSD på flera punkter frångått förfrågningsunderlaget helt och att företaget trixar sig över nivån 85 procent – och att det dessutom accepteras av upphandlarna, säger Johan Thor, kommersiell direktör på GSK.

Sanofi Pasteur MSD vill inte kommentera GSK:s påståenden.
– Det här är en partsinlaga mellan GSK och upphandlaren, så vi kan av naturliga skäl inte bemöta den förrän ärendet är avslutat, säger Therése Lange, kommunikationschef.
Bo Claesson på SKL anser att båda vaccinerna har ett fullgott skydd och menar att det endast fanns ett bör-krav och inte ska-krav på vilken metod läkemedelsföretagen skulle använda.
– Skulle SP MSD redovisat effekten enligt Sanjose-studien hade de inte kommit upp i över 85 procent. Gardasil kom ju före Cervarix, och är därför redovisat på ett annat sätt. Ingen vet vilken metod som speglar svenska flickor bäst. Däremot vet vi att båda två är bra vacciner, säger Bo Claesson.
– Hade vi valt ett ska-krav på den vetenskapliga metoden hade vi på förhand kunnat räkna ut att GSK skulle vinna upphandlingen. Vi ville öppna för att man kunde redovisa vaccinets effekt på flera sätt.
Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, tror inte att de olika sätten att redovisa effekt har någon större betydelse.
– Det är endast liten skillnad i olika HPV-typers betydelse för canceruppkomst världen över, så det bör bara ge en marginell skillnad om man använder data för Europa eller Västeuropa. »CIN2+« och »CIN2/3« är synonyma begrepp på samma förstadium till cancer, så vilken nomenklatur som används har ingen betydelse. Jag förstår inte heller hur det kan spela någon större roll om man redovisar korsskyddet sammantaget eller för en virustyp i taget.
Han påpekar dock samtidigt att han inte har kännedom om själva upphandlingen och dess hantering.  

Fallet ligger nu hos Förvaltningsrätten i Stockholm som snart meddelar sitt beslut.
– Det bästa scenariot är att vi får rätt hos förvaltningsrätten och att GSK därefter väljer att inte driva ärendet vidare. Då kan vi komma igång med vaccinationerna tio dagar därefter när överklagandeperioden är över, säger Bo Claesson.

Hur kan det vara så svårt att göra en upphandling?

0

Hösten 2010 beslutade Socialstyrelsen att alla svenska flickor födda 1999 eller senare ska erbjudas HPV-vaccination när de är 10-12 år gamla. Det är bra.

De två vaccinerna som är godkända på den svenska marknaden, Cervarix och Gardasil, skyddar mot två av de vanligaste virustyperna, HPV 16 och HPV 18, som orsakar 70 procent av all livmoderhalscancer. Det är också bra.
Men det som inte är bra är att den svenska upphandlingen av HPV-vaccin börjar likna en sämre klassens dokusåpa. Första gången vann Cervarix, andra och senaste gången vann Gardasil. Båda upphandlingarna har överklagats. Den första till och med två gånger. Det skänker ett löjets skimmer över upphandlingen. Och kan drabba alla flickor som inte får skyddet genom det allmänna vaccinationsprogrammet.

Kondylom ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet. Därför är det märkligt att kondylom tillmäts ett så stort värde att det kan styra en hel upphandling av ett HPV-vaccin. Värderas kondylom för högt?
Jag tror inte för fem öre att upphandlingen är riggad för att någon specifik firma skulle vinna, men konspirationsteoretikern i mig hajar till. Han tycker att det är märkligt att ett kondylomskydd avgör en upphandling av HPV-vaccin, när det borde vara vaccinet med det bästa skyddet som avgör upphandlingen. Och det får vi inte reda på nu eftersom SKL i anbudsunderlaget säger att budgivarna bör använda en viss metod, medan man i ett frågor och svar-dokument säger att budgivarna skall använda en viss metod.
Då är det inte så konstigt att man får en situation som man befinner sig i just nu – två överklagade upphandlingar, domstolsförhandlingar och försenad vaccinationsstart – igen.

Förfarandet, där ena parten väljer en annan värderingsmetod som ger ett bättre resultat, genom att slå ihop olika resultat, liknar att göra en metaanalys. Mig veterligt kan en metaanalys vara intressant som en hypotesgenererare, men inte för att med statistisk säkerhet säga att något är bättre än något annat. Ska man göra det, utifrån en metaanalys, måste man göra en RCT – randomiserad kontrollerad klinisk prövning. Vad jag vet, avseende de båda aktuella vaccinerna, finns det inte någon direkt jämförande studie dem emellan, och det kommer troligen heller aldrig att göras heller.
När vi på Läkemedelsvärlden fick ut anbuden från GSK och SPMSD för vår artikel på sidorna 8-9, visade det sig att SPMSD begärt, och tyvärr fått, sekretesskydd för vissa uppgifter. På vissa sidor är det mer svarta block än text. Några av sidorna är helt svartblockerade. Och det exakta priset, som ändå måste anses som väsentligt för upphandlingen, är sekretessbelagt.
Upphandlingar liknande denna, som betalas med allmänna medel, borde vara helt offentliga och transparenta, och det borde läkemedelsindustrin själva verka för. En industri som kämpar med sin trovärdighet, som behöver motivera varför läkemedel kostar så mycket som de gör, behöver inte denna kritik också. Oavsett vem som överklagar, och av vilken anledning, solkar det ner industrins rykte i patientens ögon. Och drabbar dem som i sammanhanget har svårast att göra sina röster hörda. Flickorna.

Apotekens öppettider skiljer stort

Det är webbplatsen apoteksinfo.nu som gjort sammanställningen, som visar på stora skillnader i apotekens öppettider beroende på var i landet apoteket ligger, eller vilken kedja apoteket tillhör. Mest öppet har Cura apoteket, vars apotek ligger i anslutning till större Ica-butiker och har öppet lika länge som dessa. I snitt har ett Cura apotek öppet 13 timmar och 22 minuter en vardag.

Lägst snitt har Kronans droghandel, vars apotek har öppet i snitt 8 timmar och 32 minuter på vardagar. Kronans droghandels apotek är även mest benägna att ha lunchstängt ? 25 procent av apoteken stänger under lunchen, vilket kan jämföras med Apoteket AB där 12 procent har lunchstängt eller Medstop, där bara 1 av totalt 64 apotek stänger under lunchen.

De elva fristående apoteken runtom i landet står sig bra i konkurrensen med en snittöppettid på 9 timmar och 50 minuter. Bland kedjorna är det förutom tidigare nämnde Cura apoteket bara Docmorris och Vårdapoteket som kan stoltsera med ett högre snitt än de fristående apoteken, med snittöppettider på 9 timmar och 56 minuter respektive 9 timmar och 57 minuter.

Flest helgöppna apotek finns i Stockholms eller Södermanlands län. 89 procent av apoteken i Stockholms län har öppet på lördagar, på söndagar håller 53 procent öppet. Samma siffra för Södermanlands län är 80 respektive 50 procent. Sämst tillgänglighet på helgerna finns i Jämtlands och Västerbottens län, där endast 42 respektive 43 procent av apoteken har öppet på lördagar. I Jämtland håller endast 8 procent öppet på söndagar, medan 25 procent av apoteken har söndagsöppet i Västerbottens län.

Adhd-medicin ökar inte hjärtproblem

0

2007 kom flera rapporter om att barn som ätit adhd-medicin drabbats av hjärtattack, stroke och hjärtstillestånd. Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA lät då undersöka hur farliga adhd-läkemedlen är, då fler än 2,7 miljoner barn i USA använder dem.

Nu har den första av de tre studierna kommit. Resultatet visade inte på någon ökad risk för hjärtkärlsjukdomar hos de barn som använder adhd-läkemedel. I studien ingick fler än 1,2 miljoner barn och ungdomar mellan 2 och 24 år som medicinerades mot adhd.

Mellan 1998 och 2005 rapporterades 81 fall av hjärtproblem, varav 33 var hjärtstillestånd, 9 var hjärtattacker och 39 var strokes. Enligt forskarna var det ingen ökad risk jämfört med barn och ungdomar som inte använder läkemedlen. Studien har publicerats i The New England Journal of Medicine.

Enligt FDA kommer resultaten av de två andra studierna, som undersöker ökad risk för hjärtproblem hos vuxna, att offentliggöras när resultatet är granskat. FDA fortsätter dock att rekommendera att personer med hjärtproblem inte ska använda läkemedlen.

Läs mer om adhd i Kunskapsakuten i Läkemedelsvärlden nummer 7 2011

Finland drar in på läkemedelsersättning

0

Det är inte bara i Sverige som läkemedel blir dyrare. I Finaldn har en arbetsgrupp fått i uppdrag att se över hur statens läkemedelskostnader kan minska med 113 miljoner euro per år. I slutet av december ska arbetsgruppen ha tagit fram ett besparingsförslag.

Gruppen ska även ge förslag på en reform av läkemedelsersättningssystemet så att personer som använder många läkemedel drar nytta av ersättningarna. Men samtidigt ska reformen se till att kostnaderna inte blir för höga för låginkomsttagare och på så sätt hindrar dem från att få sina läkemedel. I uppdraget ingår bland annat att också utreda möjligheten att ersätta vacciner, utreda finansieringsansvaret samt utveckla systemet för läkemedelsersättningar.

I Finland ersätter sjukförsäkringen 42, 72 eller 100 procent av kostnaderna för receptbelagda läkemedel. Men det finns även ett avgiftstak för läkemedelskostnader som ligger på 675,39 euro per kalenderår. Efter den summan betalar patienten 1,5 euro per läkemedel.

I Sverige höjs högkostnadsskyddet för besök inom den öppna hälso- och sjukvården från 900 kronor till 1 100 kronor och för läkemedel från 1 800 kronor till 2 200 kronor från den 1 januari 2012.

Dansk kritik mot ny kvinnomedicin

0

Efter att EMA godkänt premenstruell dysforisk syndrom, PMDS, som en sjukdom har Lundbeck börjat lanseringen av sitt läkemedel Premalex.
Företaget söker nationella godkännanden och i Sverige blev det godkänt av Läkemedelsverket för ett år sedan. Däremot blev det inte någon subvention. I somras avslog TLV ansökan med hänvisning till att det inte var kostnadseffektivt.

I Danmark
har nu företaget inför lanseringen, det är ännu inte godkänt där, fått mycket kritik bland annat av medlemmar i det danska Etiska rådet och specialläkare i psykiatri. Bland annat för man gör kvinnors menstruation och hormonsvängningar till en behandlingskrävande sjukdom.
? Man ger antidepressiv medicin till friska kvinnor, det är vanvettigt att företagen får göra det, säger bland annat läkaren Lotte Hvas medlem i Etiska rådet till Jyllandsposten.

Läkemedlet Premalex
är det första som godkänts för behandling av PMDS, men det är inte någon ny substans, utan innehållet är detsamma som i Lundbecks antidepressiva preparat Cipralex, escitalopram.

Brist på läkemedel oroar Obama

0

Bristen på olika läkemedel i USA har nästan tredubblats mellan 2005 och 2010 enligt en rapport från FDA. För att finna orsakerna och komma tillrätta med bristerna ska nu FDA utifrån president Obamas direktiv finna lösningar på det växande problemet. Bland annat hoppas administrationen att man genom snabbare rapportering ska kunna finna alternativa tillverkare, men också öka produktionen av läkemedlen. Obama-adminsitrationen uppmanade också kongressen att anta en lagstiftning som tvingar läkemedelstillverkare att rapportera om man inte kan leverera produkterna.

Det här direktivet
som president Obama undertecknade tillsammans med en cancerpatient och en chefsapotekare vid sin sida i Ovala rummet, är det första sedan 1985 som påverkar FDA:s arbete. Av de 180 olika läkemedel som man haft brist på under 2010 står sterila injektionsläkemedel för närmare 80 procent och av dessa var 28 procent cancerläkemedel.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng