Annons

Hur kan det vara så svårt att göra en upphandling?

Hösten 2010 beslutade Socialstyrelsen att alla svenska flickor födda 1999 eller senare ska erbjudas HPV-vaccination när de är 10-12 år gamla. Det är bra. De två vaccinerna som är godkända på den svenska marknaden, Cervarix och Gardasil, skyddar mot två av de vanligaste virustyperna, HPV 16 och HPV 18, som orsakar 70 procent av all […]

3 nov 2011, kl 12:07
0

Hösten 2010 beslutade Socialstyrelsen att alla svenska flickor födda 1999 eller senare ska erbjudas HPV-vaccination när de är 10-12 år gamla. Det är bra.

De två vaccinerna som är godkända på den svenska marknaden, Cervarix och Gardasil, skyddar mot två av de vanligaste virustyperna, HPV 16 och HPV 18, som orsakar 70 procent av all livmoderhalscancer. Det är också bra.
Men det som inte är bra är att den svenska upphandlingen av HPV-vaccin börjar likna en sämre klassens dokusåpa. Första gången vann Cervarix, andra och senaste gången vann Gardasil. Båda upphandlingarna har överklagats. Den första till och med två gånger. Det skänker ett löjets skimmer över upphandlingen. Och kan drabba alla flickor som inte får skyddet genom det allmänna vaccinationsprogrammet.

Kondylom ingår inte i det allmänna vaccinationsprogrammet. Därför är det märkligt att kondylom tillmäts ett så stort värde att det kan styra en hel upphandling av ett HPV-vaccin. Värderas kondylom för högt?
Jag tror inte för fem öre att upphandlingen är riggad för att någon specifik firma skulle vinna, men konspirationsteoretikern i mig hajar till. Han tycker att det är märkligt att ett kondylomskydd avgör en upphandling av HPV-vaccin, när det borde vara vaccinet med det bästa skyddet som avgör upphandlingen. Och det får vi inte reda på nu eftersom SKL i anbudsunderlaget säger att budgivarna bör använda en viss metod, medan man i ett frågor och svar-dokument säger att budgivarna skall använda en viss metod.
Då är det inte så konstigt att man får en situation som man befinner sig i just nu – två överklagade upphandlingar, domstolsförhandlingar och försenad vaccinationsstart – igen.

Förfarandet, där ena parten väljer en annan värderingsmetod som ger ett bättre resultat, genom att slå ihop olika resultat, liknar att göra en metaanalys. Mig veterligt kan en metaanalys vara intressant som en hypotesgenererare, men inte för att med statistisk säkerhet säga att något är bättre än något annat. Ska man göra det, utifrån en metaanalys, måste man göra en RCT – randomiserad kontrollerad klinisk prövning. Vad jag vet, avseende de båda aktuella vaccinerna, finns det inte någon direkt jämförande studie dem emellan, och det kommer troligen heller aldrig att göras heller.
När vi på Läkemedelsvärlden fick ut anbuden från GSK och SPMSD för vår artikel på sidorna 8-9, visade det sig att SPMSD begärt, och tyvärr fått, sekretesskydd för vissa uppgifter. På vissa sidor är det mer svarta block än text. Några av sidorna är helt svartblockerade. Och det exakta priset, som ändå måste anses som väsentligt för upphandlingen, är sekretessbelagt.
Upphandlingar liknande denna, som betalas med allmänna medel, borde vara helt offentliga och transparenta, och det borde läkemedelsindustrin själva verka för. En industri som kämpar med sin trovärdighet, som behöver motivera varför läkemedel kostar så mycket som de gör, behöver inte denna kritik också. Oavsett vem som överklagar, och av vilken anledning, solkar det ner industrins rykte i patientens ögon. Och drabbar dem som i sammanhanget har svårast att göra sina röster hörda. Flickorna.