Distriktsveterinären Gunilla Thyreen har gett upp och slutat ringa in recept till ett par av de lokala apoteken i trakten.
– Eftersom de i alla fall inte har det inne. Och inte heller tycks intresserade av att ha det.
Enligt Gunilla Thyreen har lagerhållningen av djurläkemedel försämrats betydligt på de mindre apoteken i hennes område. De läkemedel hon talar om är de som djurägaren behöver kunna hämta ut omedelbart. Och ger som ett exempel behandling av juverinflammation.
– Mitt jobb handlar ju mycket om akut djursjukvård. Jag kommer ut till gården lämnar en jourdos och tar ett prov. Sedan behöver djurägaren kunna hämta ut medicinen direkt.
– Men det fungerar inte längre. På de mindre apoteken i mitt område har de numer inte de här medlen på lager.
Att de erbjuder sig att beställa hem fungerar inte när det handlar om akutvård, påpekar Gunilla Thyreen.
– Sådana här behandlingar sträcker sig kanske över tre till fem dagar. Oftast tar det åtminstone två dagar innan apoteket fått in det och då är behandlingen nästan avklarad.
Den här kritiken har Gunilla Thyreen fört vidare till Jordbruksverket och hon är inte ensam om den.
Efter apoteksomregleringen är den övergripande bilden att servicen till djurägare och veterinärer försämrats, enligt Jordbruksverket.
Kritiken som myndigheten samlat ihop kommer främst från landets distriktsveterinärer vars arbete främst riktar sig mot de livsmedelsproducerande djuren. Konsekvenserna av att apotek inte har de akuta djurmedlen i lager gör att pressen på veterinärerna att sälja läkemedel ur det egna sortimentet ökat, påpekar Jordbruksverket.
Veterinärer har enligt lagen inte rätt att sälja läkemedel, där-emot får de när så krävs lämna ut läkemedel för en begränsad behandlingsperiod. Så i takt med att servicen på öppenvårdsapoteken blir sämre blir behandlingar med veterinärutlämnade läkemedel allt längre. Vilket då i sin tur bygger på att veterinärerna ser till att hålla lager.
Nu tycker förstås en del apoteksägare att kritiken är orättvis och att problemet inte är generellt. Vilket också bekräftas av Thomas Svensson biträdande avdelningschef för distriktsveterinärerna på Jordbruksverket.
– Det ser väldigt olika ut skulle jag säga, från vissa områden har vi inte hört några klagomål alls, medan andra distriktsveterinärer har många exempel på försämringar.
Gabriella Sander som är vd för apovet.se, ett distansapotek som nischat in sig på djurläkemedel, säger sig dock förstå kritiken. Till en del.
– Bekymret är just akuta behov och de då ibland också stora volymerna. Behöver en häst dropp går det åt mycket.
Om och i så fall hur stort det här problemet är ska kartläggas i den utredning som regeringen utsett Sofia Wallström att göra. Den ska vara klar till 1 april 2013.
– Jag kan ju tycka, om jag fick bestämma, att apotek på mindre orter med långt till nästa, skulle vara skyldiga att ha ett baslager, även om man inte tjänar några pengar på det, säger Gunilla Thyreen.
Vad som skulle ingå i det skulle apoteket och veterinärerna i området komma överens om föreslår hon.
– Och kanske skulle det också ingå i tillståndet att driva apotek?
Faktum är att det i regeringens direktiv till utredaren ingår att också fundera på om det kan behövas regelförändringar när det gäller öppenvårdsapotekens lager av veterinärläkemedel.
