Månads arkivering november 2011

Landsting belönas för patientsäkerhetsarbete

0

I år trädde den nya patientsäkerhetslagen i kraft. Regeringens satsning på patientsäkerhetsarbete i landstingen har gett resultat. De landsting som nådde kraven blev tilldelade mer medel. Utöver ett antal grundläggande krav sattes fyra kriterier upp för att få del av pengarna, totalt 400 miljoner kronor. Alla landsting klarade tre av de fyra prestationskraven, och får därför dela på 300 miljoner kronor.

Men bara tre landsting, Dalarna, Västernorrland och Jämtland, klarade av det fjärde kravet på minskad antibiotikaförskrivning. Kravet var att ha högst 250 antibiotikarecept per 1 000 invånare. De får därför dela på 75 miljoner kronor.

Regeringen konstaterar att det finns ett ökat fokus på patientsäkerhetsarbete inom landstingen och att även om de flesta landstingen inte nådde upp till målet med minskad antibiotikaförskrivning har alla landsting lokala Stramagrupper som arbetar med en rationell antibiotikaanvändning i vården.

Positivt svar på svårbehandlad hepatit C

0

I studien som presenterades under den amerikanska leverkongressen, AASLD, har forskarna fokuserat på de mest svårbehandlade patienterna. Patienterna i den här studien har ingått i tidigare studier, men svarat mycket dåligt på tidigare behandling och inte heller fått tillägg med Victrelis (boceprevir).
I den här studien tycks 38 procent av de 48 patienterna ha uppnått virusfrihet efter behandling med boceprevir som tillägg.
HEPATIT

Victrelis godkändes i augusti som tilläggsbehandling för kronisk hepatit C.

Amerikanska läkare backar upp Obama

0

Den inflytelserika organisationen The American Medical Association, AMA röstade i måndags för att stödja Obama-administrationens arbete med en lagstiftning som tvingar företag att tidigt förvarna om man inte kan leverera beställda läkemedel. Ett lagstiftningsförslag som fastnat i kongressen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Resolutionen som
AMA antog i måndags beskriver situationen som en nationell krissituation på folkhälsoområdet och var en av de viktigaste punkterna vid organisationens möte. Bristsituationen när det till exempel gäller vissa läkemedel som används vid kemoterapi har tvingat läkare att vänta med behandling eller använda mindre bra alternativ, enligt AMA.

I förslaget till
resolution rekommenderade AMA också ekonomiska sanktioner mot företag som inte ökade sin produktion om det saknades läkemedel. Den delen i resolutionen röstades dock ned och istället uppmanade läkarorganisationen till ekonomiska citament för att förbättra leveranserna.

Det har rapporterats
om brist på cirka 200 läkemedel i år, jämfört med 56 2006, vilket lett till att president Obama vill ha en lagstiftning som tvingar företag att tidigt rapportera brister.
En studie som nyligen publicerats visar att även om det är cirka 100 företag som någon gång haft svårt att leverera, kommer cirka hälften av alla läkemedel som inte levererats från ett eller två av företagen.

TLV permanentar undantaget

0

Före maj 2010 fanns enbart en månadens vara som apoteken skulle byta till vid generiskt utbyte och inte några alternativ. Men eftersom företagen hade problem att leverera beslutade man att under en period också utse två reserver. Det undantaget permanentas nu från och med årsskiftet.

I fortsättningen ska
det, precis som nu, finnas två alternativ till periodens vara som apoteken byter ut till. Efter att förslaget varit ute på remiss har TLV tyckt sig ha stöd för att permanenta förändringen.
? Vi tycker att vi fått stöd för det hos de flesta remissinstanser som kommenterat förslaget, säger Magnus Thyberg chef för apoteksavdelningen på TLV.

Många patientorganisationer
är visserligen tveksamma. Och Sveriges apoteksförening är mycket kritisk, medan till exempel läkarkåren trycker på om generisk förskrivning.
? Generisk förskrivning tycker vi också är en bra idé kommenterar Magnus Thyberg, men det är ju inte något vi kan lösa.
När det gäller Sveriges apoteksförenings kritik, menar Magnus Thyberg, att den handlar om att föreningen vill ha en helt annan modell lagstiftningsmässigt, vilket TLV inte heller kan lösa.
? Och när det gäller patientorganisationerna tolkar jag det främst som att det är utbytet i sig som man bekymrar sig över och det behöver vi ta på allvar, men jag tycker inte det är kopplat till just det här förslaget.
Enligt Magnus Thyberg ska myndigheten nu starta diskussioner med branschen och gräva i patientsäkerhetsproblematiken.
? Vi ska titta djupare på det här, till exempel kan man fundera över möjligheterna att hindra utbyte för känsliga patienter. Det är ju ett ganska kraftigt verktyg, frågan är om det används rätt idag.

TLV vill också
få mer att sätta emot läkemedelsleverantörer som till exempel inte kan leverera periodens vara månaden ut. Det myndigheten kan göra idag är att konstatera att förpackningen inte finns tillgänglig och att den då inte heller kan utses som billigaste tillgängliga förpackning den följande månaden.
? Vi vill ha skarpare verktyg, en sanktionsavgift som vi tror skulle bita allra bäst, säger Magnus Thyberg.
En sanktionsavgift skulle bli en direkt påföljd när ett företag inte följt föreskrifterna.
? Det skulle vi kunna tillämpa i allt vårt tillsynsarbete, även om vi till exempel upptäckte att ett apotek eller kedja hade en väldigt stor felförsäljning av en vara.
En sådan möjlighet för TLV måste dock regeringen fatta beslut om och den kommer att dröja, minst ett år.

Kriminalvården drar ned på gratis nikotinmedel

0

Försäljningen av nikotinersättningsmedel uppgår till närmare 4,5 miljoner kronor på landets anstalter. Det är 13 procent av den totala läkemedelsbudgeten och alldeles för mycket, anser myndigheten.

Förra året beställde Kriminalvården hem och tillhandahöll 78 olika nikotinersättningsprodukter. Något som nu ska upphöra.
? Idag delas de ut gratis till den som vill ha och som samtidigt fortsätter att röka när de är ute på rast. I fortsättningen ska bara de som deltar i rökavvänjningsprogram få gratis nikotinersättningsmedel, säger Lars Håkan Nilsson, medicinsk rådgivare inom Kriminalvården.

Myndigheten ska
också börja upphandla preparaten och begränsa sortimentet.
De intagna som inte är beredda att ingå i avvänjningsprogram kommer att få köpa sina nikotinmedel i anstalternas kiosker istället.

Samband p-piller och antidepressiva studerat

1

Forskarna vi Linköpings universitet har kartlagt 900 000 svenska kvinnors uttag av preventivmedel och kartlagt hur många som också har hämtat ut recept med antidepressiva läkemedelmedel.

Sambandet mellan
uttaget av preventivmedel med enbart gestagen och antidepressiva mediciner var allra tydligast bland kvinnor mellan 16 och 19 år. De som fått preventivmedel med gestagen hade 67 procent högre uttag av antidepressiva läkemedel, jämfört med kvinnor som fått kombinerade p-piller eller andra preventivmedel som innehåller både östrogen och gestagen.

Forskarna som
använt sig av Läkemedelsregistret för sin studie har publicerat sina fynd i tidskriften European journal of contraception and reproductiv health.

Nytt samarbete spås positivt för Lundbeck

1

Igår meddelade företagen Lilly och Amylin att de går skilda vägar. Idag meddelar istället Lundbeck och Otsuka att de ska samarbeta.

Samarbetet ger det danska företaget rätt att utveckla och marknadsföra depåformuleringen av aripiprazol (Abilify) i Nord-och Latinamerika samt Europa, Australien och vissa andra länder. Depåformuleringen är en injicerbar schizofrenibehandling som ges en gång per månad, och ligger i slutskedet av sin utveckling.

Lundbeck får också rättigheter att utveckla och marknadsföra Otsukas substans OPC-34.712, som nyligen tagits in i kliniska fas III-studier för behandling av schizofreni och tilläggsbehandling av egentlig depression (MDD).

Initialt får Lundbeck betala runt 200 miljoner USD till Otsuka. Inklusive framtida försäljning kommer Lundbeck betala upp till 1,8 miljarder USD till Otsuka.

Affärsanalytiker, bland annat på danska Jyske Bank, sa i en kommentar att samarbetet ger Lundbecks pipeline ett välbehövligt uppsving.

? Det är ingen billig affär för Lundbeck, men den är nödvändig, kommenterade Nordea affären.

Fem faktorer för minskad förskrivning av antibiotika

0

Minskad antibiotikaförskrivning i primärvården är högt prioriterat i regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning.

I en brittisk studie som publicerats i oktobernumret av Journal of antimicrobial chemotherapy har medicinska och beteendevetenskapliga forskare gemensamt identifierat fem faktorer som starkt bidrar till att påverka allmänläkares förskrivningsbeslut.

För att maximera acceptansen bland läkare, bör interventioner:

? Tillåta allmänläkare att reflektera över sin egen förskrivning

? Minska osäkerheten kring handläggning av luftvägsinfektioner

? Utbilda läkare om lämplig förskrivning

? Underlätta mer patientorienterad vård

? Kunna genomföras i praktiken

Studien är en metaanalys, där tolv studier från tio länder ingick. Fem av de tolv utvalda studierna har utförts i Storbritannien.

Okunskap om målvärde för långtidsblodsocker

0

Nästan hälften av de som har typ 2-diabetes, 45 procent, saknar helt utbildning om sjukdomen, medan 67 procent av de som har typ 1-diabetes har fått utbildning.

I undersökningen framkommer även att personer med typ 2-diabetes har betydligt sämre kunskap om sina målvärden än de med typ 1-diabetes. Hos personer med typ 1-diabetes är kännedomen om målvärdet för HbA1c är 70 procent medan endast 53 procent hos de med typ 2-diabetes. 62 procent av de tillfrågade med typ 2-diabetes känner inte till vilken blodsockernivå de bör ligga på två timmar efter en måltid. För personer med typ 1-diabetes ligger motsvarande siffra på 43 procent.

Svaren framkommer i den riksomfattande enkätundersökning som Svenska Diabetesförbundet har genomfört, med stöd av Sanofi, under sommaren 2011.

? Det är viktigt att känna till sina målvärden för att kunna anpassa sin egenvård efter faktorer som påverkar blodsockret. Här har hälso- och sjukvården en viktig roll i att erbjuda kontinuerlig patientutbildning, säger Margareta Nilsson, förbundsordförande i Svenska Diabetesförbundet.

Lilly och Amylin går skilda vägar

0

Eli Lilly och Amylin avslutar sitt nästan tio år gamla samarbete kring utveckling av diabetespreparat. Från den 30 november övertar Amylin ansvaret för vidare utveckling och försäljning av GLP-1-receptroagonisten exanatide (Byetta) i USA. I andra länder sker överlämnandet till Amylin successivt, dock senast mot slutet av 2013.

Till en början betalar Amylin 250 miljoner dollar till Eli Lilly för det. Intäktsrelaterade betalningar på upp till 1,2 miljarder dollar tillkommer framöver.

– Här i Sverige kommer vi lämna över ansvaret till Amylin vid årsskiftet 2012/2013. Fram tills dess arbetar vi med Byetta som vanligt, säger Cecilia Björkman, kommunikationschef på Eli Lilly.

I överföringen till Amylin ingår även veckoberedningen av Byetta, som heter Bydureon. Den är godkänd inom EU, men inte i USA. Bydureon tillhandahålls för närvarande inte i Sverige, men Cecilia Björkman tror att den kan komma att finnas tillgänglig i februari 2012.

I dagsläget har inte Amylin någon representation i Sverige.

Många utmaningar för läkemedelsbranschen

Patienter och myndigheter ställer allt högre krav på läkemedelsföretagen om bättre och billigare läkemedel. Samtidigt hotas företagens ekonomi av utgående patent. Hur ska branschen klara av utmaningarna?
– Vi måste ständigt förnya oss själva, sade Anders Ekblom, Sverigechef för Astrazeneca, vid Läkemedelskongressen på Stockholmsmässan.

Han menar att problemen inte bara är läkemedelsföretagens, utan även samhällets. För om inte läkemedelsbolagen utvecklar nya läkemedel, vem gör det då?
– Vi måste hitta ett sätt att dela kostnaderna och riskerna.

Att utveckla ett läkemedel tar i snitt tolv år och kostar runt en miljard dollar. Lösningen enligt Anders Ekblom är samarbete och innovation. Men för att företagen ska kunna satsa på innovation måste de få betalt för sina läkemedel. Och generika är ett hot mot det.

Anders Ekblom var Key Note-talare när Läkemedelskongressen inleddes på måndagen. Under tre dagar samlades cirka 1 100 personer från apoteksbranschen, läkemedelsindustrin och myndigheter på Stockholmsmässan för att lyssna på föreläsningar under temat Morgondagens läkemedelsanvändning.

Dag två föreläste professor Lawrence Brown från Tennessee universitet i USA om hur man ska få patienter att ta sina läkemedel, Medical Therapy Management. MTM har visat sig ge inte bara hälsovinster för patienterna utan även ekonomiska vinster. Men fortfarande är skepsisen stor mot farmacevternas kunskap om läkemedelsanvändning, även bland farmacevterna själva.

Under kongressens sista dag talar Joakim Larsson vid Göteborgs universitet om de stora problemen med utsläpp vid läkemedelsproduktion.

Läs en intervju med honom i nästa nummer av Läkemedelsvärlden.

 

Flopp för Astras nya antidepressiva

0

Vintern 2009 ingick Astrazeneca och det amerikanska forskningsbolaget Targacept ett avtal om att utveckla och marknadsföra en ny kandidat TC-5214 som tilläggsbehandling vid depression. För det avtalet betalade Astrazeneca 200 miljoner dollar som förstagångsbetalning.

I den här första
fas III studien ingick 295 patienter som testade substansen som tilläggsbehandling under åtta veckor, men man nådde inte det uppsatta målet.
Men ytterligare tre fas III studier pågår och enligt analytiker behöver loppet inte vara kört.

Bank of Americas
analytiker anser, enligt nyhetsbyrån Six, att det visserligen var ett bakslag, men att blandade resultat inte är ovanligt när det gäller antidepressiva läkemedel. Nu behöver företaget visa på effekt för två av de tre återstående studierna samt den långsiktiga säkerhetsstudien för att kunna ansöka om godkännande.
Deutsche Banks analys är att det är mycket möjligt att de återstående studierna visar på bättre resultat, men är samtidigt skeptiska till det eftersom man i den här studien inte lyckades nå upp till det primära målet.

Nya regler vid förskrivning

0

Från och med den 16 november kan barnmorskor skriva ut Doxycyklin vid verifierad klamydiainfektion. Det är en utökning av yrkeskårens förskrivningsrätt. Även så kallade käkkirurger får utökade möjligheter till förskrivning. De får enligt de nya reglerna förskriva alla typer av läkemedel.

En annan förändring
är att förskrivare vid en pandemi kan lämna ut antibiotika för hela behandlingstiden, patienten behöver alltså inte gå till apotek och därmed riskera att smitta flera. Förskrivare får också vid sådana extraordinära tillfällen rätt att även lämna ut läkemedel mot värk och feber, allt för att minimera smittspridning.

Från den 16 november
blir det också möjligt att iterera narkotiska läkemedel under förteckning II och III, förutsättningen är att förskrivaren angett att receptet ska förvaras på ett särskilt angivet apotek.

Överförskrivning av antibiotika till amerikanska barn

0

I studien ingick ett nationellt urval av cirka 65 000 barn som mellan 2006 och 2008 gjorde ett besök på en öppenvårdsmottagning. Vart femte besök resulterade i ett recept på antibiotika. Anledningen var i de flesta fall sjukdomar i andningsorganen. En del av de sjukdomarna orsakas av bakterier, men nästan 25 procent av all antibiotika som skrevs ut gavs till barn som troligen eller definitivt inte kräver antibiotika som till exempel bronkit, influensa och astma.

Översätter man förskrivningsmönstret
på hela befolkningen innebär det att det skrivs ut cirka tio miljoner recept på antibiotika till barn som sannolikt inte kommer att göra något barn friskt, men däremot kan göra skada, menar forskarna.

För lite tid till kompetensutveckling

0

I årets undersökning, som bygger på de 945 medlemmar som svarat på hela enkäten anser 52 procent att möjligheterna till kompetensutveckling blivit sämre under det senaste året. Av de som svarade arbetade omkring 90 procent i apoteksbranschen också för fem år sedan. Att majoriteten anser att man fått mindre tid till kompetensutveckling beror på kedjornas fokus på vinst, anser Gunilla Andersson, vice ordförande i Farmaciförbundet.
? Man drar in på personal och även om man som anställd har en tid avsatt för kompetensutveckling så hinner man inte.
Gunilla Andersson är också rädd att den negativa trenden kan fortsätta.
? Apoteken blir fler, men läkarna skriver inte ut fler recept och konkurrensen hårdnar. Så även om apoteken fortfarande går med vinst är det inte några lysande siffror, säger hon.

Av de som svarat
på enkäten hanterar drygt 80 procent läkemedel mot kund, 770 personer och av dem svarade drygt 54 procent att de inte får tillräcklig kompetensutveckling för att klara sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt.
För att komma tillrätta med kunskapsluckorna hos de anställda har Farmaciförbundet tillsammans med undersökningen lanserat ett åtgärdsprogram som man anser skulle höja kompetensnivån på apoteken.
Läkemedelsakademins nätbaserade kurser som flera apotekskedjor använt under 2011, tycker Gunilla Andersson är bra, men det är den avsatta tiden som är problemet.
? Men många apotek tycks också främst vara inriktade på att utbilda personalen om sina egna varumärken, medan de anställa behöver och vill ha utbildning om alla varor och nya läkemedel.

Bland annat anser fackförbundet
att alla anställda bör ha rätt till schemalagd kompetensutveckling under arbetstid, åtminstone 1-1,5 timmar i veckan. Eftersom förbundet anser läget så allvarligt vill man också att Läkemedelsverket vid sina inspektioner ska granska kompetensutvecklingen för all personal på apoteken. En nationell kunskapsplattform med oberoende information om läkemedel som all personal på apotek har tillgång till är ett annat av de sammanlagt tio förslagen.

En fjärdedel fick ja av Vetenskapsrådet

0

Drygt en miljard kronor har Vetenskapsrådet nu fattat beslut om inom området medicin och hälsa. Av alla ansökningar hade 677 kvinnor som huvudsökande, varav 134 beviljades bidrag, knappt 20 procent, medan knappt 30 procent av de med manliga huvudsökande, 775 stycken, fick ja på sin ansökan.

Nytt för i år är att det fanns möjlighet att söka fem särskilda inriktningar för projektbidrag, där ett av områdena var farmaci. Till det området inkom 31 ansökningar varav sex beviljades.

En av de lyckosamma
kvinnorna är Margareta Hammarlund ? Udenaeus inom området farmaci. Hon beviljades bidrag för sin forskning om strategier för transport till hjärnan av peptider och proteiner som läkemedel.
Mest framgångrika lärosäte i årets beslut är Karolinska institutet med drygt 159 miljoner i beviljade medel. Men på farmaciområdet var Uppsala universitet mest lyckosamt, fem av sex som beviljades anslag gäller forskning som bedrivs där.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng