Annons
Home 2007

Årlig arkivering 2007

Försäljningen av Trasylol stoppad

Ingrid Helander
-
0

Trasylol (aprotinin) används för att förebygga risken för stora blödningar vid vissa operationer. Men den kanadensiska BART-studien presenterade förra veckan resultat som visade på en ökad dödligheten i den patientgrupp som behandlats med aprotinin, jämfört med de som fått aminokapronsyra eller tranexamsyra.

Tillverkaren Bayer väljer nu att tillfälligt stoppa försäljningen av Trasylol. De kanadensiska forskarna ska samla in och analyser ytterligare data vilket de räknar med kommer att ta sex till åtta veckor.

Även Läkemedelsverket och andra europeiska läkemedelsmyndigheter utreder säkerheten för Trasylol. Tills dess att analyserna är klara råder nu Läkemedelsverket sjukhusen att inte använda det Trasylol som finns i lager om det inte är absolut nödvändigt. Ska läkemedlet ändå användas ska det göras i samråd med en koagulationsexpert skriver myndigheten i ett uttalande.

Ännu en studie till stentarnas fördel

Ingrid Helander
-
0

Den amerikanska forskningsstudien The Massachusetts stent
trial är den största amerikanska långtidsuppföljning som hittills gjorts på
läkemedelsavgivande stentar. Resultaten, som presenterades i går på American
Heart Associations årliga möte, visar att det inte finns någon ökad risk för hjärtinfarkt
eller död hos de patienter som behandlades med läkemedelsavgivande stentar jämfört
med enkla metallstentar. Efter två år var dödligheten 9,4 procent i
gruppen som behandlas med läkemedelsavgivande stentar, medan den var 11,9
procent i den andra gruppen.

Liknande resultat presenterade en Uppsalabaserad
forskningsgrupp vid en kardiologikonferens i Wien i september. De läkemedelsavgivande stentarna har varit omstridda sedan
studier för drygt ett år sedan pekade på förhöjda risker för död och
hjärtinfarkt. I oktober förra året manade Läkemedelsverket till försiktighet
eftersom det saknades långtidsuppföljning. Men nu visar två olika långtidsuppföljningarna
alltså inte på en ökad risk.

Samtidigt presenterades i helgen en studie i The Lancet som
visar att användandet av läkemedelsavgivande stentar inte är kostandseffektivt om
det används på alla patienter. Bäst lämpade för behandlingen är patienter som
behöver operera in stentar i små kärl.

IMS spår lägre globala kostnader

Samuel Lagercrantz
-
0

Flera marknadsledande läkemedel förlorar sina patent nästa år och utsätts då för konkurrens från generiska preparat. Mest tydlig blir skillnaden i USA där kostnaderna per dag redan har sjunkit 20 till 40 procent för terapiområden där patent gått ut 2007. Och IMS Health spår att kostnaderna fortsätter att sjunka inom flera terapiområden 2008 när läkemedel med cirka 20 miljarder dollar i årlig försäljning förlorar sina patent.

Det antipsykotiska läkemedlet Risperdal, osteoporosmedlet Fosamax och antiepileptikat Lamictal är exempel på preparat som inte kommer att vara patentskyddade nästa år.
Utbildningsprogram i Japan, Spanien och Italien och initiativ till nya regeringskontrakt i Tyskland gör att användningen av generika kommer att öka i dessa länder.

I den årliga prognos som IMS nu har presenterat förutspår företaget också fler oberoende metaanalyser av läkemedel, långsammare godkännandeprocesser och att myndigheter kräver mer evidens.

Kina skärper sitt regelverk

Ingrid Helander
-
0

De nya kinesiska reglerna för Good Manufacturing Practice (GMP) ska stärka myndigheternas kontroll över läkemedelsfabrikerna, skriver nyhetsbyrån Reuters. Innan regeländringen, som ska börja gälla den 1 januari 2008, kunde tillverkarna komma undan med upp till tre allvarliga anmärkningar på sin produktion. Med de nya reglerna kommer ingen allvarlig anmärkning accepteras. Vad som kommer klassas som en allvarlig anmärkning ska också ändras. Till exempel ska en förfalskad ansökan i fortsättningen ses som ett allvarligt regelbrott.

Trasylol-studie stoppad

Ingrid Helander
-
0

Trasylol (aprotinin) används för att motverka stora
blödningar vid bypassoperationer. Den kanadensiska BART-studien har jämfört
effekten och säkerheten av aprotinin, aminokapronsyra eller tranexamsyra hos
patienter som ska genomgå opertationer där det finns risk för peroperativa
blödningar.  

Men studien avbryts alltså nu efter att preliminära data
visar att dödligheten är högre i den patientgrupp som behandlats med Trasylol.
Forskarna ska nu samla in mer data för analys, något som de räknar med kommer
att ta sex till åtta veckor.

Med anledning av
studien skriver Läkemedelsverket idag i ett pressmeddelande att Trasylol endast
ska användas för godkänd indikation fram till dess att analysen är
färdigställd. Beroende på vad analysen kommer fram till kan det bli aktuellt
med ytterligare åtgärder, skriver myndigheten.

Snabb ökning av förebyggande hjärtläkemedel till unga

Birgitta Gerne
-
0

En analys av det amerikanska storföretaget Medco bland 2,5 miljoner av sina kunder visar att förskrivningen av kolesterolsänkare och blodtrycksläkemedel ökar mycket snabbare hos personer mellan 20 och 44 år än i äldre åldersgrupper. Orsaken är den kraftiga ökningen av fetma och därmed högt blodtryck och höga kolesterolvärden hos allt yngre personer, menar analytikerna. Dessutom har läkare blivit mer aggressiva när det gäller att ordinera förebyggande behandling.

Den kraftiga ökningen borde glädja representanter för läkemedelindustrin eftersom dessa läkemedel oftast ska användas för resten av livet när man en gång har startat behandlingen, hävdar Medcos chefsanalytiker Robert Ebstein i ett pressmeddelande.

Analysen baseras på förskrivningsdata från 2,5 miljoner av Medcos 60 miljoner kunder. Mellan 2001 och 2006 ökade antalet personer i åldern 20 till 44 år som fick läkemedel för behandling av högt kolesterol med 68 procent och användningen av hypertoniläkemedel med 21 procent.
Robert Ebstein menar att patienter är generellt mindre tveksamma till att använda receptbelagda läkemedel idag än tidigare. Att förskrivningen inte ökar i samma takt bland äldre personer är inte förvånande eftersom de är både mer undersökta och ofta redan ordinerade läkemedlen.

Ökningen av kolesterolsänkare bland 20 till 44-åringar var 37 procent större än för personer i åldern 45 till 64 år och mer än dubbelt så stor som för personer över 65 år. Samma förhållande gällde för hypertoniläkemedel. Bland den yngsta åldersgruppen var det 52 procent större ökning än i åldern 45 till 64 år och mer än dubbelt så stor ökning som bland seniorer.
Epstein menar att statistiken understryker vikten av att uppmuntra till motion och livsstilsförändringar för att undvika att unga människor förutbestäms till livslång terapi. Det är en fråga som politiker bör ta itu med så snart som möjligt.

Samtidigt påpekar han att det inte är negativt att personer kontrollerar sin hälsa vid yngre åldrar eftersom det kan minska antalet komplikationer i ett längre perspektiv och möjligen generera lägre sjukvårdskostnader längre fram.

Daniel W Jones, president för American Heart Association, tycker att det är positivt att fler yngre personer använder dessa läkemedel eftersom det minskar risken för hjärtinfarkt och stroke. Även om förskrivningen ökat är den fortfarande för låg i åldersgruppen, menar han.

Statlig sjukvårdsstatistik från USA visar att medan andelen personer med högt kolesterol har minskat generellt på senare år så har det ökat bland yngre personer, särskilt i åldern 20 till 34 år. Under samma tid har andelen med högt blodtryck varit oförändrad eller gått upp något och bland kvinnor mellan 35 till 44 år har det ökat signifikant. 

Granskning av magsyraläkemedel sparade 56 miljoner

Samuel Lagercrantz
-
0

I Uppsala ökade landstingets kostnader för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet med 9,4 procent. Ökningen för hela landet var 3,5 procent.

Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, som tagit fram siffrorna uppger att skillnaderna mellan landstingen bland annat beror på hur landstingen arbetar med att föra över kostnader från läkemedelsförmånen till slutenvård.

Ann-Christine Tauberman, generaldirektör för LFN, påpekar också att en kostnadsökning i sig inte säger om läkemedel används rätt eller inte.
? Om vi använder de effektivaste läkemedlen och får en kostnadsökning är det bra, men beror ökningen på att vi använder läkemedel ineffektivt är det förstås negativt. Vi kan se att ökningen bland annat beror på nya dyra läkemedel mot cancer och reumatism och det är naturligtvis angeläget att vi får nya mediciner mot de sjukdomarna, säger Ann-Christine Tauberman.

LFN arbetar med att gå igenom grupper av läkemedel för att bestämma vilka som ska subventioneras och vilka som inte längre ska ingå i högkostnadsskyddet. År 2006 granskades magsyraläkemedel av myndigheten och det har nu gett resultat. Enligt LFN har kostnaderna för magsyraläkemedel minskat med 13 procent vilket motsvarar 56 miljoner kronor.

Före generikareformen var det vanligt att läkemedelskostnaderna steg med ungefär tio procent om året och i det perspektivet är en ökning på 3,5 procent inte särskilt hög. Men 2006 steg kostnaderna enbart med en procent.
? Ökningen i år är lite större än vad vi varit vana vid de senaste åren, men det är ändå ingen stor ökning. Om man ser hittills i år har 14,8 miljarder kronor använts de första nio månaderna för landstingens läkemedelskostnader och det innebär att det finns en del kvar av det statsbidrag som avsattes för 2007, säger Ann-Christin Tauberman.

Statsbidraget till landstingen för subventionerade läkemedel 2007 är 21,5 miljarder kronor.

Målsökande läkemedel mot levercancer godkänt

Samuel Lagercrantz
-
0

I en studie som ligger till grund för godkännandet har överlevnaden förlängts med 44 procent för patienter som behandlats med Nexavar (sorafenib) jämfört med de patienter som fick placebo.

Nexavar är en så kallad målsökande behandling vilket innebär att det aktiva ämnet enbart söker sig till tumörceller och inte till friska celler. Läkemedlet syftar både till att hämma tumörens tillväxt och till att motverka nybildning av kärl som tumören är beroende av.
? Godkännandet innebär en milstolpe i behandlingen av patienter med levercancer och etablerar Nexavar som en ny standardbehandling. Studien visade att Nexavar förlänger medianöverlevnaden för denna patientgrupp – som har en mycket dålig prognos – med tre månader, säger Rolf Hultcrantz, professor vid kliniken för gastroenterologi och hepatologi vid Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande från Bayer.
Nexavar är i Sverige och flera andra länder sen tidigare godkänt som behandling av njurcancer.

England inför HPV-vaccination

Samuel Lagercrantz
-
0

I Sverige pågår just nu diskussioner på Socialstyrelsen ifall HPV-vaccin ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet. De två vaccinen mot livmoderhalscancer är Sanofi Pasteur MSD:s Gardasil och Glaxosmithklines Cervarix. De vaccinerar båda mot stammar av humant papillomvirus, HPV, som kan orsaka cervixcancer.

Flera länder rekommenderar redan rutinmässig vaccination mot HPV. Senast ut är Storbritannien. Men pojkar ska inte vaccineras uppger det brittiska hälsodepartementet. Föräldrar ska också kunna välja att deras barn inte blir vaccinerade.

Brittiska hälsodepartementets beslut har föregåtts av en nyttokostnadsanalys. Kostnaden för vaccinationen beräknas kunna uppgå till 100 miljoner pund om året. Dessutom tillkommer 200 miljoner pund under 2009/10 och 2010/11 i kostnader för det ?catch-up?-program som är till för att alla flickor upp till 18 år i Storbritannien ska ha möjlighet att vaccinera sig.
Det är ännu inte beslutat ifall Cervarix eller Gardasil ska användas i Storbritannien.

Forskare kräver förändringar av EMEA

Samuel Lagercrantz
-
0

Det är läkemedelsföretagen som förbereder rapporter inför ett godkännande av ett nytt läkemedel. Företagen maximerar fördelarna och minimerar riskerna i rapporterna. Dessutom håller den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMEA, information hemlig som den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, är öppen med. Det skriver Silvio Garattini och Vittorio Bertele, chefer vid Mario Negri Institute for Pharmacological Research i Milano, i en artikel i British Medical Journal.

I artikeln beskriver de vad de anser behövs för att förbättra den europeiska myndigheten. Bland annat föreslår de att en del av forskningen inför ett godkännande bör utföras av icke-vinstdrivande organisationer. Till exempel bör EMEA kräva att minst en fas III-studie utförs av en oberoende institution istället för av läkemedelsföretaget som vill få sitt preparat godkänt. De påpekar att idag sker oberoende forskning endast efter godkännande.

De anser också att EMEA kan bli öppnare.
”Till skillnad från FDA håller EMEA nästan all sin information hemlig. Även om avslöjande av dokumentation som rör produktion och läkemedelsteknik kan hjälpa konkurrenter finns det ingen anledning att dölja toxikologiska data eller data om kliniska utvärderingar”, skriver Garattini och Bertele.
De anser också att EMEA bör offentliggöra hur stor majoritet som ställt sig bakom ett godkännande, skäl till att alla inte ställt sig bakom godkännande, intressekonflikter med mera.

Silvio Garattini och Vittorio Bertele föreslår även ett gemensamt europeisk system för att övervaka biverkningar. Som det nu är förlitar sig, enligt de två forskarna, sådan verksamhet på nationella system som ofta begränsar sig till spontana rapporter från läkare och patienter.
”Insamling av data om läkemedelstoxicitet kan förstärkas genom etablering av ett nätverk som täcker alla 25 europeiska länder som koordineras av EMEA”, skriver Garattini och Bertele.

Bengt Ljungberg, Svenska Läkemedelsverket, är en av tre svenska representanter i EMEA:s rådgivande nämnd CHMP.
Han håller inte med artikelförfattarna om att företagen kommer för enkelt undan.
? Studierna som läkemedelsföretagen utför är föremål för samvetsgrann granskning av de regulatoriska myndigheterna och kraven på företagen har blivit tuffare.

Han anser ändå att det delvis finns fog för den kritik som framförs i British Medical Journal.
? Visst kan man önska fler oberoende studier, men hur dessa studier ska finansieras är ofta oklart.

?Läkare bryter mot skyldigheten att informera om pneumokockvaccin?

Läkemedelsvärlden
-
0
?Läkare bryter mot skyldigheten att informera om pneumokockvaccin?

I en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, beskrivs hur en läkare bedömde en febersjuk 13 månader gammal pojkes svullna öga som en allergi och sände hem honom med allergimedicin. När pojken nästa dag inte gick att väcka fick han åka ambulans till sjukhuset och på IVA fick mamman beskedet att han hade bakteriell hjärnhinneinflammation och kanske inte skulle överleva. Han hade drabbats av en livshotande pneumokockinfektion.

Pojken överlevde tack vare intensiv antibiotikabehandling, men fallet visar tydligt hur svårt det är att ställa rätt diagnos vid hjärnhinneinflammation på grund av pneumokocker. Förloppet blir hastigt och dramatiskt efter en inledningsfas som är mycket svår att skilja från en vanlig feberperiod och beskedligare former av pneumokockinfektion.

Smittskyddsinstitutets årsrapport beskriver 98 allvarliga pneumokockinfektioner hos förskolebarn i fjol. Fem barn dog i denna infektion mot vilken det sedan flera år finns ett vaccin som skyddar mot hälften av de allvarliga pneumokockstammarna. Till bilden hör att flera barn som överlever får kvarstående skador efter hjärnhinneinflammation, till exempel grava hörselskador eller dövhet.

Vaccination mot pneumokocker behövs, ändå är det bara i Stockholms län som alla små barn blir vaccinerade utan kostnad inom ramen för barnvaccinationsprogrammet. Vaccinet är registrerat för användning på barn som skydd mot pneumokockinfektion men barnhälsovårdsöverläkarna har inte tagit sitt etiska ansvar gentemot barn och föräldrar. De har i stället sett som sin uppgift att undanhålla information för att skydda smittskyddsexperter och politiker från kritik.

Det är en ovan och inte alls lätt uppgift att informera föräldrar om ett ganska dyrt vaccin som samhället inte subventionerar men som kan skydda barn från död, lidande och handikapp. Länge informerade inga barnavårdscentraler, och på många håll informerar BVC om pneumokockvaccination enbart vid direkt förfrågan från föräldrarna. På direkt uppmaning hävdade för ett år sedan den läkare som var ansvarig för informationen om vaccination och dagissmitta att det kunde tolkas som marknadsföring om han informerade Stockholms föräldrar på internet om att det finns ett registrerat vaccin att använda i Sverige mot många av de farliga pneumokockerna.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till öroninflammation och hjärnhinneinflammation samt en av de vanligaste orsakerna till lunginflammation hos barn. Vaccinet skyddar mot flertalet av de invasiva infektioner som orsakas av de sju ingående typerna och totalt sett mot de flesta av de invasiva pneumokockinfektionerna.

Smittskyddsinstitutets expertgrupp för vaccinationer, Refvac, rekommenderade i fjol att alla barn skulle vaccineras med det konjugerade pneumokockvaccinet. Socialstyrelsen utreder sedan dess medan Danmark och Norge redan vaccinerar. I detta läge ska Sveriges barnhälsovårdsöverläkare begrunda Läkarförbundets etiska regler punkt 4 och 5 som säger att:

? Läkaren skall behandla patienten med empati, omsorg och respekt och får inte genom sin yrkesauktoritet inkräkta på vederbörandes rätt att bestämma över sig själv.

? Läkaren skall respektera patientens rätt till information om sitt hälsotillstånd och möjliga behandlingsalternativ och om möjligt i behandlingen utgå från informerat samtycke samt avstå från att lämna upplysningar som patienten inte önskar.

Tidigare var etik och Socialstyrelsens anvisningar samma sak men så kommer inte framtiden att se ut beträffande vaccinering. Det är därför angeläget att HSAN och etiska organ prövar om inte barnhälsovårdsläkare bryter mot yrkesetiken när de av slentrian undanhåller information om alla de i Sverige registrerade vaccinerna för barn.

Ann-Charlotte Gyllenram
Ordförande Barnplantorna

Hans Rosling
Professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet

.

Farmacevtförbundets vice ordförande hoppar av

Ingrid Helander
-
0

För drygt en vecka sedan meddelade Faramcevtförbundet att de
byter ut sina fackliga representanter i Apotekets styrelse till två advokater.
På så sätt vill förbundet stärka sin kontroll över de förberedelser Apoteket
gör inför omregleringen av apoteksmarknaden. En av dem som byttes ut var
förbundets vice ordförande Inga-Lill Furberg, som var mycket kritisk till idén
att byta ut de fackliga representanterna. Därför meddelar hon nu att hon lämnar
sitt uppdrag i styrelsen, skriver Dagens Medicin.
? Jag har informerat om min önskan att avgå från förbundsstyrelsen, och kommer
att göra så vid förbundets fullmäktige den 16-17 november, säger hon till tidningen.

Annons om prostatabesvär går över gränsen

Läkemedelsvärlden
-
0

Sanofi-Aventis marknadsför Xatral OD för behandling av
prostatabesvär på grund av benign prostatahyperplasi (BPH). Läkemedlet är
receptbelagt och får därför inte marknadsföras mot allmänheten. Men i en annons
som bland annat införts i väntrumstidningen Doktorn finns texten: ?Svag stråle
och ständigt kissnödig. Det ska du absolut inte acceptera. Det finns enkel
behandling för män som du tar en gång om dagen så att strålen förbättras.? Även
om tabletten inte nämns vid namn eller generisk benämning är annonsen utformad
så att det är tydligt att Sanofi-Aventis tillhandahåller en tablett för detta
ändamål, och annonsen är i strid med artikel 102.

Sanofi-Aventis bestrider att annonsen utgör information om
receptbelagt läkemedel till allmänheten. Avsikten har varit att informera om
att det finns behandling att få inom ett visst område, vattenkastningsbesvär.
Patienten uppmanas att ta kontakt med sin läkare samt hänvisas till en hemsida
som ger balanserad information om flera olika behandlingsmöjligheter vid
vattenkastningsbesvär.

Företaget poängterar också att det finns flera läkemedel på
marknaden mot BPH som tas en gång om dagen, och att läkemedlet således inte
behöver vara Xatral OD. Annonsen är inte utformad som att det finns endast en
behandling, utan som om att det finns behandling, skriver de. Företaget skriver också att kampanjen är avslutad och inte
kommer att återkomma i detta format.

IGM bedömer att en annons med Sanofi-Aventis som avsändare,
med uppgiften att det finns enkel behandling för män som du tar en gång om
dagen så att strålen förbättras, uppfattas naturligen av läsaren som ett
påstående om att  företaget
tillhandahåller den behandlingen. Detta även om preparatet inte nämns vid namn
eller med generisk benämning.

Företaget har därmed handlat i strid med artikel 102 och
god  sed på läkemedelsinformationens
område. Förseelsen är varken ringa eller ursäktlig och företaget åläggs att
betala en IGM-avgift om 80 000 kr.

Nytt läkemedel mot HER2-tumörer

Samuel Lagercrantz
-
0

Under 80-talet visade forskare att kvinnor med
bröstcancer vars tumörer har ett uttryck av HER2-receptorn har en sämre prognos
än andra patienter med bröstcancer. År 1998 godkändes Roches läkemedel
Herceptin (trastuzumab) som binder till HER2-receptorer och på så vis hämmar
tillväxten av HER2-positiva tumörer. Herceptin är en monoklonal antikropp som
för målgruppen halverar risken för återfall.

Glaxosmithkline, GSK, har nu tagit fram ett nytt preparat
för kvinnor vars brösttumörer överuttrycker HER2. Läkemedlet lapatinib har i
USA blivit godkänt med produktnamnet Tykerb och en ansökan om europeiskt
godkännande är inlämnad till EMEA.

Till skillnad från Herceptin, som ges som infusion på
sjukhus, administreras lapatinib i tablettform. Godkännandet för lapatinib i
USA gäller som kombinationsbehandling med Xeloda (capecitabin) för avancerad
eller metastaserande bröstcancer hos kvinnor som upphört att svara på
Herceptin.
? Även capecitabin ges i tablettform, vilket gör att
patienten kan ta båda medicinerna i hemmet, säger Christer Svedman som är
medicinsk rådgivare på GSK.

Lapatinib blockerar förutom HER2-receptorn också
HER1-receptorn, som även benämns EGFR eller ErbB1, vilket ger läkemedlet en
något annorlunda profil än Herceptin både vad gäller effekt och biverkningar.

Henrik Lindman, överläkare på Akademiska sjukhuset i
Uppsala, var huvudprövare för den första studien av lapatinib i Sverige. Han
säger att av de studier som hittills genomförts verkar det som att lapatinib
har en relativt mild biverkningsprofil. Diarré och hudutslag förekommer och har
att göra med blockeringen av EGFR. EGFR uttrycks nämligen inte enbart i
tumörceller utan även på friska celler i GI-kanalen och huden. Jämfört med
cellgifter är det fråga om mildare biverkningar. Å andra sidan är Herceptin,
enligt Henrik Lindman, vanligen nästintill biverkningsfritt. 

En skillnad mellan lapatinib och Herceptin är att lapatinib
är betydligt mindre vilket gör att aktiv substans teoretiskt kan passera
blodhjärnbarriären och Henrik Lindman berättar att studier antyder att risken
för hjärnmetastaser hos patientgruppen kan minska med hjälp av
lapatinibbehandling.

Herceptin brukar ofta nämnas som exempel på ett nytt och
dyrt läkemedel. Exakt vad prislappen för lapatinib kommer att hamna på i
Sverige är ännu oklart, men en gissning är att det inte kommer att skilja sig
alltför mycket från priset på Herceptin.

Henrik Lindman säger att det som nu behövs är resultat från
studier som direkt jämför lapatinib och Herceptin ur effekt- och
biverkningsaspekter. Han berättar också att fler läkemedel med liknande
verkningsmekanism är under utveckling.
? HER2 är ett tacksamt mål för läkemedel eftersom man får en
väldigt kraftfull effekt, säger han.

Patenträttigheter ska inte gå före hivbekämpning

Samuel Lagercrantz
-
0

En klar majoritet i parlamentet röstade för en ändring som sätter kampen mot sjukdomarna före företagens patenträttigheter. Syftet är att utvecklingsländer ska få köpa eller producera kopior av patenterade läkemedel.

Tillägget i Världshandelsorganisationens avtal TRIPS om äganderätt har tidigare endast accepterats av elva länder, men nu tillkommer alltså de 27 medlemsländerna i EU.
Redan tidigare har utvecklingsländer haft rätt att köpa eller producera generiska kopior av patenterade läkemedel, men det har inte använts särskilt mycket. Tillägget till TRIPS som nu antagits innebär att den rättigheten permanentas. En person i Europaparlamentet säger till Läkemedelsvärlden att det här gör att möjligheten kommer att användas mer.

Den svenska europaparlamentarikern Anders Wijkman (kd) välkomnar beslutet.
? Det här är en gammal strid mellan vissa läkemedelsföretag på ena sidan och non-governmental organizations och u-landsregeringar på andra sidan. Nu har man kommit fram till en kompromiss och det kommer att öka tillgången på läkemedel i fattiga länder, säger Anders Wijkman.

Nya regler för brukarorganisationer

Samuel Lagercrantz
-
0

Det är de fyra myndigheterna Läkemedelsverket, Läkemedelsförmånsnämnden, SBU och Socialstyrelsen som nu vill ha tydligare information om eventuella kopplingar mellan brukarorganisationer, som patientföreningar, och läkemedelsföretag.

Organisationerna ska via sina representanter skriva på en jävsdeklaration där de uppger ekonomiskt samarbete med läkemedelsföretag och aktieinnehav eller personliga relationer som kan utgöra en intressekonflikt. En skrift som bland  annat beskriver olika grader av samarbete har också tagits fram.
? Läkemedelsförmånsnämnden, Läkemedelsverket, SBU och Socialstyrelsen har gått vidare i arbetet för att ytterligare öka uppmärksamheten kring frågor om objektivitet, saklighet och opartiskhet hos de utomstående organisationer och enskilda som anlitas i myndigheternas arbete, skriver myndigheterna i ett pressmeddelande.

Myndigheterna har tidigare tagit fram liknande regler för hur experter som anlitas ska redovisa eventuella intressekonflikter.

1...789...41Sida 8 av 41