Annons
Home 2007

Årlig arkivering 2007

Mindre snack och mer hockey

Samuel Lagercrantz
-
0
Mindre snack och mer hockey

När Läkemedelsvärlden träffar Nina Rehnqvist, ordförande för
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), har hon just varit på
Näringsdepartementet. Hon utsågs nämligen i våras också till ordförande för den
delegation som ska stärka den kliniska forskningen i Sverige, och var på
departementet som representant för delegationen.
? Vården som miljö för klinisk forskning fungerade bra på
70-talet. Men det ekonomistiska tänkandet har krympt utrymmet. Idag är det
också högre krav på kliniska studier, vilket är bra, men Sverige har under
senare år förlorat försprånget, säger hon.

Regeringen hoppas kunna vända trenden för att Sverige ska
inta en tätposition i Europa. I det arbetet spelar delegationen en central
roll. Regeringen har också tillsatt en utredning om den kliniska forskningens
villkor och behov som ska pågå parallellt med delegationens arbete. Utredare är
Olle Stendahl, professor i mikrobiologi i Linköping.

I delegationen för samverkan inom klinisk forskning ingår
ledamöter från de olika sfärerna vård, universitet och industri. Parter som
ofta ställs som motpoler till varandra. Men efter två möten är Nina Rehnqvist
positiv.
? Ledamöterna är pragmatiska handlingsmänniskor. Ambitionen
är att det inte bara ska bli snack utan hockey också, säger hon.
Ett tydligt syfte är att förbättra klimatet för industrin.
? Från näringsdepartementets sida är det förstås
betydelsefullt att det behålls och skapas arbeten i Sverige. Vi har
läkemedels-, bioteknik-, och medicinteknikföretag som behöver en plattform och
en hemmaplan för kliniska studier, säger hon.

Nina Rehnqvist tillägger att Sverige har goda
förutsättningar för medicinsk forskning. Våra nationella register och att
svenska medborgare har personnummer är ett par faktorer som bidrar till det.
? Och så har vi en sjukvårdslag som säger att landstingen
ska bedriva klinisk forskning.
SBU:s verksamhet syftar till att lyfta fram det som under
senare år kallats evidensbaserad medicin, EBM.
? Begreppet myntades första gången 1992, men idén har
funnits längre. Vi har arbetat utifrån de här principerna ända sedan starten
1987, säger Nina Rehnqvist.

Hon berättar att den evidensbaserade medicinen grundar sig
på den skotske epidemiologen Archie Cochranes kritik av medicinska metoder.
? Archie Cochrane blev under andra världskriget
tillfångatagen och tjänstgjorde som läkare i krigsläger. Han iakttog då hur
fångar tillfrisknade fast de inte fick mediciner som man trodde var nödvändiga.
Det fick honom att ifrågasätta om de metoder och läkemedel som användes på
sjukhus överhuvudtaget gjorde nytta.

Archie Cochrane väckte stor uppståndelse när han på 70-talet
hävdade att kliniska behandlingar bygger på magert vetenskapligt underlag. Inte
ens idag är evidensbaserad medicin helt etablerat inom vården.
? En del läkare anser att det läggs för stor vikt vid EBM,
konstaterar Nina Rehnqvist.

Men för SBU:s arbete är vetenskapliga utvärderingar
grundläggande och myndigheten har via sin webbplats gjort det så kallade
?Cochrane Library? tillgängligt för allmänheten. Cochrane Library är en
omfattande samling databaser med fokus på metaanalyser och systematiska
genomgångar. Archie Cochranes krav och önskan var just ständigt uppdaterade
systematiska sammanställningar av relevanta studier.

SBU ger, i Archie Cochranes anda, varje år ut rapporter där
de sammanställer befintliga studier inom specifika medicinska områden. Trots SBU:s kritiska granskning av vårdens metoder och trots
Socialstyrelsens uppdrag att se till att hälso- och sjukvården följer
föreskrifter drabbas ett stort antal människor i Sverige varje år av vårdfel.
? En del felbehandlingar beror på slarv. Där kanske man
skulle kunna använda den forskning som finns om det och införa bättre rutiner.
Sen handlar det ofta om dålig kommunikation. Att läkaren inte lyssnat på
patienten och därför behandlar fel. En tredje vanlig anledning till att
patienter drabbas är olämpliga läkemedelskombinationer, säger Nina Rehnqvist.
? När vården inte använder sig av den kunskap som finns
kanske det inte leder till anmälningar till ansvarnämnden, men det kan vara
avgörande för om en klinik lyckas bättre än en annan.

I grunden är Nina Rehnqvist kardiolog och intermedicinare
som arbetat på Danderyds sjukhus och Karolinska institutet. 1995 blev hon
rekryterad till Socialstyrelsen. Då fanns det inte längre någon tid till
kliniskt arbete.
? Jag hade inte en tanke på att arbeta på Socialstyrelsen,
men när jag blev kontaktad av dåvarande överdirektören Olof Edhag kändes det
väldigt spännande.

Efter åtta år på Socialstyrelsen började det bli dags att
återgå till kliniken. Men så blev hon 2003 erbjuden tjänsten som chef för SBU,
ett erbjudande hon inte ville tacka nej till.
? Det var roligare i byråkratin än vad jag hade trott. Man
träffar mycket intressant folk, och så arbetar vi med spännande och
övergripande frågeställningar som leder till viktiga förändringar. Fast det är
förstås svårt att veta om det är den egna insatsen eller andra faktorer som
leder fram till en viss förändring, säger Nina Rehnqvist.
? Dessutom blev jag förvånad över hur mycket kompetent folk
som arbetar inom byråkratin.

När hon flyttade över från Socialstyrelsen till SBU kom hon
till en betydligt mindre arbetsplats. I SBU-huset nära Valhallavägen i
Stockholm arbetar ungefär 30 personer. Socialstyrelsen är minst tio gånger så
stort. På Socialstyrelsen handlade arbetet mycket om att ta fram
policydokument, medan arbetet på SBU fokuserar på utvärderingar och
sammanställningar av vetenskapliga studier.

Även om Nina Rehnqvist, efter tolv års arbete på
myndigheter, har blivit en av Sveriges mest kända byråkrater är hennes
framtoning allt annat än byråkratisk. Hon är lättsam och ger ett avslappnat och
prestigelöst intryck.

Sedan Måns Rosén har tagit över det operativa ansvaret för
myndigheten är hon inte lika uppbunden vid SBU. Förutom ordförandeskapen i SBU
och delegationen för samverkan inom klinisk forskning innehar hon en adjungerad
professur vid Karolinska institutet. Där undervisar hon om evidensbaserad
medicin och är involverad i forskning.

Under de senaste åren har SBU haft stor inverkat på vården.
Metoder som är kostsamma för samhället och i värsta fall skadar patienter är på
väg ut sedan SBU-rapporter slagit fast att de inte gör nytta. Ljusterapi mot
depression och kalcium- och D-vitamin mot benskörhet till kvinnor under 80 år
är två av många vanligt förekommande behandlingar som SBU de senaste åren har
kunnat visa saknar vetenskapligt underlag.

Nu vill myndigheten få ytterligare styrka och har tagit fram
ett strategidokument för 2007 till 2010. 
SBU ska, enligt planen, starta en upplysningstjänst, utveckla former för
att sprida evidensbaserad kunskap med it och arbeta fram färre och tydligare
slutsatser i sina rapporter. Det är några av de 21 åtgärder som uppges i
strategiprogrammet.

Nina Rehnqvist anser att det viktigaste arbetet framöver
blir att förenkla för vården att tillgodogöra sig de kunskaper som SBU
presenterar. En annan utmaning är att hinna med alla de sammanställningar av
studier som efterfrågas.
? Det finns idag ett större behov av
kunskapssammanställningar än vad vi hinner med.

Socialdemokraterna vill luckra upp monopolet

Ingrid Helander
-
0

Ylva Johansson, socialdemokratisk vice ordförande i socialutskottet, säger till Ekot att ”det är viktigt att försöka rädda grunden för monopolet, och samtidigt göra det lätt att köpa vanliga receptfria läkemedel”.

Socialdemokraterna vill alltså inte avreglera försäljningen av receptbelagda läkemedel. Ylva Johansson anser att risken är stor att internationella storkedjor kommer att driva upp kostnaderna för läkemedel vid en avreglering av den marknaden.
– Jag hoppas att regeringen tar sitt förnuft till fånga, och lägger ned planerna på att avreglera Apoteket, och istället tar vår utsträckta hand om att göra det lättillgängligt för människor att köpa förkylningsmedel och annat i vanliga detaljhandeln, säger Ylva Johansson till Ekot.

I en efterföljande debatt i P1-morgon mellan Ylva Johansson och Cathrin Pålsson-Ahlgren (kd) hördes dock inga närmanden mellan de politiska blocken.

Resistens mot Tamiflu kan utvecklas i vattendrag

Ingrid Helander
-
0
Resistens mot Tamiflu kan utvecklas i vattendrag

Forskarna har studerat hur Tamiflu (oseltavimir) reagerar på den vattenrening
som sker i ett vanligt reningsverk. Resultatet visar att oseltamivir inte bryts
ned utan följer med det renade vattnet ut i naturens vattendrag.
? Oseltamivir åker direkt ut i miljöer där influensavirus finns naturligt. Det
är mycket oroväckande. Om änderna som simmar där är drabbade av viruset och
utsätts för Tamiflu finns det en stor risk att virusen utvecklar resistens. I
slutändan kan det innebära att läkemedlet är overksamt när viruset sedan
drabbar människor, säger Björn Olsen som är en av forskarna bakom studien.

Enligt honom ska studien, som publiceras i tidskriften Plos
One idag, ses som en väckarklocka.
? Om man drar en analogi med antibiotikaresistens kan man säga att där är det
redan kört till stor del, men när det gäller Tamiflu har vi fortfarande en möjlighet
att göra någonting åt situationen.

Många länder lagrar idag Tamiflu för att vara redo vid ett
eventuellt utbrott av en influensapandemi. I Sverige används inte preparatet i
någon större utsträckning, men i till exempel Japan används det flitigt för att
behandla den årliga influensan. Och det är den sortens användning som Björn
Olsen och hans medförfattare nu kraftigt varnar för.
? Tamiflu ska inte användas alls förutom till särskilda riskgrupper som redan
är svaga av något annat. ? Och det räcker inte att vi begränsar användningen här
i Sverige. Detta är ett globalt problem. Om resistensen utvecklas i Japan idag så
drabbar det Sverige imorgon, säger Björn Olsen.

Att influensavirus kan utveckla resistens är redan något som
blivit synligt i Japan.
? Där ser man hela tiden en ganska snabb resistensutveckling när man behandlar
den vanliga influensan.
Alternativet att bryta ned oseltamivir i reningsverken finns
ännu så länge inte.
? Men vi har några idéer på hur vi skulle kunna knäcka molekylen, men de har vi
inte hunnit testa än, säger Björn Olsen.   

Barnmorskor får skriva ut spermiedödande gel

Läkemedelsvärlden
-
0

Den receptfria spermiedödande vaginalgelen Gynol-Plus avregistrerades i februari. Utan spermiedödande gel försämras effektiviteten av pessar som preventivmetod.
Som ersättning finns nu extemporeberedningen Nonoxynol. Den typen av specialtillverkade läkemedel måste skrivas på recept, och hittills endast av läkare.

Men nu har Läkemedelsverket ändrat i förskrivningsrätten så att även barnmorskor får skriva ut spermiedödande medel för utvärtes bruk. Det är rimligt eftersom det nästan uteslutande är barnmorskor som provar ut och ger råd om pessar, konstaterar Läkemedelsverket.

De nya reglerna trädde i kraft den första oktober. Förskrivningen av Nonxynol 2 % vaginalgel görs på vanlig receptblankett eller e-recept.

Norrmän köper smärtstillande i handeln och nikotinmedel på apotek

Ingert Nilsson
-
0

Dagligvaruhandelns andel av den receptfria försäljningen av smärtstillande medel, nässpray, nikotinmedel, syrehämmande medel och hostmediciner har ökat starkt sedan försäljningen släpptes fri i Norge 2003. På de senaste två åren har andelen ökat från 31 procent till 41 procent. Men nu tycks det som ökningen stannat av, och stabiliserat sig på 40 procent visar siffror från Folkehelseinstitutet.

Men det är stora variationer mellan olika varugrupper. Mest säljer handeln av paracetamol och ibuprofen, där man idag står för 60 procent av den totala försäljningen.
Försäljningen av nikotinmedel, som i mars 2008 också släpps fri i Sverige, sker fortfarande främst på de norska apoteken. Dagligvaruhandeln har bara 17 procent av den försäljningen.

Hög dödlighet vid avbruten tamoxifenbehandling

Birgitta Gerne
-
0

Tamoxifen har använts i över 25 år för att
förebygga återfall i hormonberoende bröstcancer. På senare år har nyare
läkemedel som aromatashämmare visat sig kunna krympa tumörer bättre och med
färre biverkningar. Men tamoxifen har fortfarande en viktig roll vid
bröstcancer eftersom aromatashämmare bara kan ges till postmenopausala kvinnor. Nu visar en studie från Skottland, som presenterades vid en
bröstcancerkongress i San Francisco i början av september, att kvinnor som
hämtade ut mindre än 70 procent av sina recept på tamoxifen hade en signifikant
förhöjd risk på drygt 16 procent att dö jämfört med kvinnor som hämtade ut alla
sina recept.

I studien var det en på 10 kvinnor som hämtade ut mindre än
70 procent av recepten. Att inte hämta ut läkemedel är ett accepterat mått på
följsamhet eftersom det är ovanligt att köpa mer läkemedel innan de gamla tagit
slut, hävdar forskarna. I studien av professor Alastair Thompson vid University of
Dundee i Skottland och medarbetare ingick 2 080 kvinnor som behandlades för
bröstcancer mellan åren 1993 och 2002. Totalt 79 procent av kvinnorna fick
recept på tamoxifen för att minska risken för återfall efter operation. I
Skottland har alla patienter ett unikt tiosiffrigt avkodat hälsonummer. Det gör
det möjligt att koppla samman data för varje patient med uppgifter från ett
receptregister på apoteket.

Trots att standardbehandling med tamoxifen ska pågå i fem år
använde kvinnorna i studien läkemedlen i genomsnitt 2,42 år. Mindre än hälften
av kvinnorna använde tamoxifen i fem år. De kvinnor som inte hämtade ut några
läkemedel alls hade 50 procents ökad risk att dö jämfört med kvinnor som
använde tamoxifen i fem år.

Forskarna frågade inte efter orsaken till att kvinnorna
avbröt behandlingen, men det är känt att läkemedlen kan ge värmevallningar och
andra besvärande biverkningar som liknar symtom vid menopaus. Därför
rekommenderar forskarna kvinnor som har besvärande biverkningar att diskutera
det med sin läkare, det finns ofta något som kan lindra symtomen. De menar att
resultaten också har betydelse för kvinnor som behandlas med de nyare
aromatashämmarna. Studien visar klart att det är viktigt att fullfölja
behandlingen och allt tyder på att detta gäller båda typerna av läkemedel.

En amerikansk studie på aromatashämmare som presenterades
vid samma kongress visade att mer än tio procent av patienterna slutade att ta
läkemedlen beroende på led- och muskelsmärtor, en sedan tidigare känd biverkan. Det som var förvånande i studien var att så många avbröt
behandlingen på grund av dessa biverkningar. I studien ingick 100
postmenopausala kvinnor som fick antingen Aromasin (exemestan) eller Femar
(letrozol). De fick besvara ett frågeformulär om sin hälsa och biverkningar. De
som angav att de fått mer värk sedan studien startade remitterades till en
reumatolog. Studien visade att symtomen varierade mellan inflammation i
senfästen i skuldra eller handled, inflammation i knän eller artritliknande
symtom i händer eller höfter. Forskarna menar att för en del kvinnor kan
tamoxifen därför vara ett bättre alternativ.

Professor Göran Landberg vid universitetssjukhuset i Malmö
är inte förvånad över studiernas resultat. Man vet sedan tidigare att många
kvinnor avbryter behandlingen i förtid och det finns olika anledningar till
detta. Situationen i Sverige är dock inte helt klarlagd och det kan vara
viktigt att följa upp och uppmärksamma detta även här. Tamoxifen är ett
läkemedel som har funnits länge och det finns bra dokumentation om
biverkningar.
? Det är inte förvånande att det nu börjar komma rapporter
om olika biverkningar även för aromatashämmare eftersom den här typen av
läkemedel har använts under en kortare tid jämfört med tamoxifen, säger Göran
Landberg.

Tamoxifen är ett väl beprövat läkemedel och aromatashämmarna
har inte ersatt tamoxifen helt för postmenopausala kvinnor, påpekar han.
? Det kanske är så att de flesta fortfarande ska ha
tamoxifen och bara vissa begränsade grupper aromatashämmare.
? Det är alltid svårt med följsamheten för läkemedel med
besvärande biverkningar som sträcker sig över så många år, tillägger han.

Sveriges sjukvård inte längre i topp

Ingert Nilsson
-
0

Sverige petas från fjärde till sjätteplats när Euro Health Consumer Index för 2007 presenterades idag. Indexet är en årlig ranking av de nationella sjukvårdssystemen i Europa ur konsumentens perspektiv.
Sverige har bäst behandlingsresultat men samtidigt längst väntetider, vilket drar ned de sammanlagda poängen.

Bäst i år är Österrike med 806 poäng av 1000 möjliga, tvåa är Nederländerna och trea Frankrike. Därefter kommer Schweiz och Tyskland. Sverige får i år 740 poäng vilket räckte till en sjätte plats.
Sverige ligger bäst till när det gäller behandlingsresultat och är i topp även inom läkemedel och vårdens omfattning. Däremot ligger vi i Europa-botten när det gäller väntetiderna.
Indexet täcker fem områden; patienträttigheter och konsumentinformation, väntetider, behandlingsresultat, vårdens omfattning samt tillgång till läkemedel.

Sekretess hindrar offentlig databas om läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Av den dryga miljonen norrmän som förra året
använde ett läkemedel för nervsystemet var det 15 000 som fick Zyprexa
(olanzapin) förskrivet, 330 av dem var under 20 år. Den här statistiken går enkelt att hämta på norska
folkhälsoinstitutets hemsida, Statistikk fra Reseptregisteret.

I Sverige finns också sedan juli 2005 uppgifterna lagrade i
ett läkemedelsregister. Men ännu har inte Socialstyrelsen som ansvarar för
registret någon sökbar databas på sin hemsida med statistik över  läkemedelsanvändningen i Sverige. Anledningen är den svenska sekretesslagstiftningen.

Därför måste den som vill ha även enkla uppgifter ur
registret, som till exempel hur många personer i landet eller i ett landsting
som fått simvastatin förskrivet, begära att få ut uppgifterna. Rent formellt
gör då Socialstyrelsen en sekretessbedömning innan de lämnar ut statistiken.
Detta skiljes sig från Norge där uppgifterna är offentliga på en sökbar
databas.

Enligt den svenska statistiksekretessen får en myndighet
inte lämna ut uppgifter om enskilda. Och som enskild räknas också enskilda
företag, enligt den tolkning som Socialstyrelsens jurister gjort.

Så medan man på Folkhelseinstituttets databas också kan söka
på en substans, till exempel olanzapin, där det bara finns en tillverkare,
Lilly, lämnar det svenska läkemedelsregistret inte ut uppgiften om hur många
personer i Sverige som fått läkemedlet utskrivet på recept.
? När det bara finns en tillverkare av ett preparat anser
våra jurister att det bryter mot lagen eftersom vi röjer företagets identitet
och det kan anses vara till men för tillverkaren, suckar Örjan Ericsson på
Läkemedelsregistret.
? Sekretesslagen som den tolkas hindrar oss att fullt ut
använda registret som det var tänkt.

I början av det här året var allt klart för att i likhet med
Norge ha en offentlig databas, men sekretesslagen satte krokben. Örjan Ericsson
liksom de andra som arbetar med läkemedelsstatistiken känner sig bakbundna av
lagstiftningen.
? Det hade ju varit bra om den utredning som föregick att vi
fick ett läkemedelsregister också hade diskuterat
sekretessbestämmelserna, säger Petra Otterblad Olausson, chef för
Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen.

Karin Nylén, den jurist på Socialstyrelsen som har frågan på
sitt bord konstaterar att statistiksekretessen är mycket stark i svensk
lagstiftning.
? I Norge har vi tillåtelse att lägga ut den här
statistiken,  säger Marit Rønning, chef
på avdelningen för epidemiologi vid det norska folkhälsoinstitutet.

I den norska databasen kan man som sagt också finna
uppgifter om hur många som använder en substans med bara en tillverkare.
Däremot går det inte att få uppgift om en enskild produkt när det finns flera tillverkare,
till exempel hur många av de norrmän som använt simvastatin som fått Zocord
förskrivet.
? Men det är mer en praxis än att det finns en lag som
hindrar oss från att också göra det, hävdar Marit Rønning.

I den databas som Örjan Ericsson och hans kollegor vill göra
offentlig finns statistik om substanser, antal brukare, åldrar, användningen i
landet och på landstings och kommunal nivå. Till skillnad mot Apotekets
statistik som har uppgifter om dygnsdoser och kostnader innehåller
Läkemedelsregistret uppgifter om antalet brukare vilket säger mer om
användningen än dygnsdoser. För många läkemedel, till exempel antibiotika som
används i hela befolkningen, men i olika doser, blir statistik om antalet doser
lätt missvisande.
? Det här är standarduppgifter som landsting, de som arbetar
med läkemedelsuppföljning, media och företag ofta frågar efter och som borde
vara tillgängliga, säger Örjan Ericsson.

Apotekaren Sten Ronge som arbetar med läkemedelsuppföljning
inom Stockholms läns landsting håller med.
? För uppföljningarna och för våra prevalenstabeller skulle
det förenkla om vi kunde söka uppgifterna direkt istället för att beställa dem.

Sju företag skapar gemensam gendatabas

Samuel Lagercrantz
-
0

Databasen har inledningsvis till syfte att finna samband mellan individers gener och benägenhet att till följd av medicinsk behandling drabbas av den svåra och potentiellt dödliga hudreaktionen Stevens-Johnsons syndrom.
Resultat från studien om Stevens-Johnsons syndrom väntas om ett år.

Om två år räknar konsortiet som samverkar om databasen att ha avslutat en studie för att identifiera samband mellan genetiska markörer och allvarlig leverpåverkan.

Företagen i konsortiet ska placera sina data med DNA från patienter som drabbats av allvarliga bieffekter i en gemensam databas som sedan ska jämföras med DNA från en kontrollgrupp. På så vis hoppas man kunna hitta genvariationer som kan förutspå allvarliga biverkningar. Databasen ska vara öppen för forskare världen över.
Bakgrunden till det icke vinstdrivna samarbetet är att allt fler patienter drabbas av allvarliga sidoeffekter.

Delaktiga  i projektet, som går under namnet ?The Serious Adverse Event Consortium?, är läkemedelsföretagen Abbott, Glaxosmithkline, Johnson & Johnson, Pfizer, Roche, Sanofi-Aventis och Wyeth. Amerikanska läkemedelsverket och akademiska institutioner som Colombia University medverkar också i projektet.

Ytterligare bakslag för cox2-hämmaren Prexige

Samuel Lagercrantz
-
0

I somras drog australiensiska myndigheter in cox 2-hämmaren Prexige (lumiracoxib) efter att två personer fått så kraftig leverpåverkan att de avlidit. Läkemedlet är godkänt i mer än 50 länder och granskas nu i flera av dessa.
Svenska Läkemedelsverket uppmanade förra månaden personer som använder Prexige att vara vaksamma för symtom på leverbiverkningar till exempel allmän sjukdomskänsla, trötthet och klåda.

Nu har cox 2-hämmaren åkt på ännu ett bakslag då amerikanska läkemedelsverket, med Vioxx färskt i minnet, bestämt sig för att inte godkänna läkemedlet som en daglig behandling för patienter som lider av artrossmärtor.
Novartis å sin sida säger att de kommer att fortsätta diskutera med FDA och att de tror att läkemedlet är ett värdefullt behandlingsalternativ för rätt patienter.

I Sverige är Prexige godkänt för att lindra symtom vid artros i knä och höft. Antalet patienter som använder Prexige i Sverige är få, men sammanlagt i världen räknar man med att drygt 7 miljoner människor behandlats med preparatet.

Prognos spår ökade läkemedelskostnader

Ingrid Helander
-
0
Prognos spår ökade läkemedelskostnader

Enligt Socialstyrelsens prognos kommer läkemedelskostnaderna
för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet öka från drygt 19 miljarder kronor
år 2007 till över 23 miljarder 2011. Orsakerna
är flera enligt rapporten. Under perioden 2003-2006 ökade kostnaderna bara
marginellt eftersom flera stora patent gick ut. Den effekten försvinner nu när betydligt färre stora patentutgångar är att vänta. Samtidigt säljs det
allt större volymer av läkemedel. Antalet doser per dag och patient ökade med
3,5 procent under 2006.
? Det finns en bastrend med en befolkning som blir
äldre och behöver fler läkemedel. Men vi ser också en ökning av den preventiva
behandlingen, särskilt då blodtryckssänkande och blodfettssänkande läkemedel,
säger Maarten Sengers som håller i prognosen på Socialstyrelsen.

Just de blodfettssänkande statinerna är annars en av de läkemedelsgruper där patent
har gått ut.
?  Där hade man kunnat vänta sig en
kostnadsminskning, men den ökade förskrivningen har ätit upp besparingarna,
säger Maarten Sengers.

Nya dyra läkemedel är en annan post som väntas öka.
Cancerläkemedel som proteinkinashämmare kan tas oralt vilket gör att de skrivs
ut på recept och patienten tar läkemedlen själva i hemmet. Ett faktum som innebär att
kostnaderna för cancerläkemedlen syns även i läkemedelsförmånen och inte bara i slutenvården.
? Vi ser också att vissa av de här läkemedlen i större utsträckning tas som
underhållsbehandling, som till exempel Glivec. Tidigare var det punktinsatser
med de här dyra läkemedlen, men nu blir de istället en löpande kostnad, säger
Maarten Sengers.

En svårighet med att göra prognosen har varit att förutse
vilken effekt avregleringen av Apoteksmonopolet kommer att få på läkemedelskostnaderna.
? Vi har inte gjort någon fullständig analys av detta. Men man har sett i andra
länder med fri marknad att apoteken gör ett större påslag. Det är också osäkert
hur väl utbytet kommer att fungera efter avregleringen. Å andra sidan finns det
andra faktorer som kan sänka läkemedelskostnaderna. Vi kan helt enkelt ännu inte avgöra
vilken nettoeffekten kommer att bli, säger Maarten Sengers.

Huruvida Viagra kommer att ingå i läkemedelsförmånen kommer
sannolikt också påverka prisutvecklingen säger Maarten Sengers. Frågan ska
avgöras i regeringsrätten, men ingen vet när.
? Men det är stora belopp det handlar om, så det kommer innebära en stor
förändring om Viagra ska ingå i förmånen.

Att kostnaderna nu väntas öka tycker inte Maarten Sengers
i sig är särskilt förvånande.
? Det här är snarare en normalisering mot den prisutveckling vi sett tidigare.
Men eftersom vi inte har några stora patentutgångar börjar volymökningarna
synas nu.

Maarten Sengers tror inte heller att det finns några stora
utrymmen för att bromsa utvecklingen.
? Läkarna kan fortfarande bli bättre på att förskriva rätt läkemedel, och
läkemedelskommittéerna och nationella riktlinjer kan hela tiden arbeta för en
kostnadseffektiv användning av läkemedel. Men i stora drag så är det så här
utvecklingen kommer att se ut, säger han,

Läkarna har dålig koll på läkemedelspriset

Birgitta Gerne
-
0

Kostnaderna för läkemedel är den snabbast växande delen av sjukvårdsbudgeten i de flesta västländer. Sjukvårdsmyndigheterna försöker hitta vägar att hålla kostnaderna nere utan att minska på kvalitén, men ansträngningarna har inte varit framgångsrika. Ofta finns det två eller fler lika effektiva läkemedel för samma tillstånd och det skulle naturligtvis hålla kostnaderna nere om läkaren systematiskt valde det billigaste alternativet.

För att ta reda på läkarnas kunskaper om läkemedelspriser gjorde forskare vid University of Alberta en systematisk genomgång av all forskning som redan gjorts som belyser frågan. De ville också ta reda på vilka faktorer som påverkat läkarnas kunskap.
De fann 24 studier som uppfyllde de uppsatta kriterierna. Från dessa studier drog de slutsatsen att läkare vanligtvis hade dåliga kunskaper om läkemedelskostnaderna. Mindre än en tredjedel av det angivna pris på olika läkemedel som läkarna angav låg inom 25 procent av den faktiska kostnaden. Läkarna tenderade också att underskatta kostnaden för dyra läkemedel och överskatta kostnaden för de billiga alternativen. Analysen visade också att läkarna var betydligt bättre på att ange rätt pris på nya dyra läkemedel än på de billiga alternativen.

Enligt de analyserade studierna ville många av de intervjuade läkarna ha mer vederhäftig och obunden information om kostnader och hjälp att välja rätt läkemedel, men sa att sådan information var svår att hitta.
Forskarna menar att läkarnas bristande insikt om skillnaden mellan billiga och dyra läkemedel har stor inverkan på läkemedelskostnaderna. De efterlyser mer utbildning och oberoende information tillsammans med bättre metoder som underlättar arbetet för läkarna.
?Läkare som förskriver läkemedel kan inte förväntas känna till den exakta kostnaden för varje läkemedel på marknaden, men det vore en hjälp om de hade någon uppfattning om kostnaden för en behandling och hur de olika alternativen ligger till prismässigt?, påpekar de.

Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm känner inte till någon motsvarande svensk studie. Hon menar att Sverige har kommit långt när det gäller att hålla läkemedelskostnaderna nere i och med att vi införde generikareformen och inrättade Läkemedelsförmånsnämnden.
–    Det viktiga är inte priset i sig utan att läkarna får obunden läkemedelsinformation.
Att läkarna enligt studien var bättre informerade om priset på de nya dyra läkemedlen understryker hur viktigt det är att det finns oberoende information som motvikt till industrins marknadsföring, menar hon.
Magnus Thyberg på Sveriges Kommuner och Landsting tycker också att Sverige är på rätt väg och att Läkemedelskommittéerna har en viktig uppgift.
–    Vi börjar få bättre verktyg för att få kontroll på läkemedelskostnaderna. Genom att vi infört generikareformen och ett decentraliserat kostnadsansvar ökar medvetandet om kostnaderna hos läkarna. Att införa olika IT-stöd för förskrivning är ett bra hjälpmedel i arbetet, säger han.

Placeboeffektens mekanism klarlagd

Fredrik Hedlund
-
0

Placeboeffekten vid
smärta har länge varit en erkänd och väldokumenterad företeelse, men forskarna
har inte kunnat svara på hur det går till. Men nu tror sig forskare vid
Columbia-universitetet i New York, USA, ha hittat svaret. De kan visa att
hjärnan utsöndrar kroppens egna smärtlindrare, endorfiner, när försökspersoner
tror att de har fått smärtlindring.

I en studie blev 15 försökspersoner lurade att de fick en
mycket effektiv smärtlindrande kräm på den ena underarmen och en kontrollkräm
utan effekt på den andra. Försökspersonerna utsattes sedan för en lindrigt
brännande smärta, lika på båda armarna, och effekten i hjärnan mättes med
PET-kamera.

Forskarna kan visa att endorfin frisätts i flera olika
viktiga områden i hjärnan när den arm som testpersonerna tror har smärtlindrade
kräm på sig smärtstimuleras. Testpersonerna angav också att det gjorde mindre
ont på den armen trots att de alltså fått samma kräm och samma smärtstimulering
på båda armarna. Studien publicerades under sommaren i den amerikanska
vetenskapsakademins tidskrift, PNAS.

Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid Karolinska
institutet, har själv forskat kring placeboeffekten vid smärta och han menar
att studien är viktig.
? Nu är det visat att man med placebomanipulation kan
påverka mängden frisatt endorfin, säger han.

Det kan tyckas märkligt att kroppen frisätter egna
smärtlindrare när individen tror att han eller hon redan har fått hjälp av en
smärtlindrande kräm, men inte när det är fråga om en verkningslös kräm. Det
hade varit bättre om det fungerade tvärtom.

Men Martin Ingvar förklarar att smärtsystemets viktigaste
funktion är att hjälpa oss att undvika faror. Därför har upplevelser från
smärtsystemet en mycket kraftig inlärningseffekt. Det ska larma vid oväntad
smärta, men inte reagera lika kraftigt på förväntad smärta. Förväntar sig
testpersonerna att en behandling ska ge en lägre smärta så träder de egna
endorfinerna in och dämpar smärtsignalernas intensitet.

Placeboeffekten vid smärta är heller inte lika kraftig för
alla människor. Vissa svarar bättre och andra sämre och vissa inte alls, något
som också framkom i studien. Vad detta beror på är ännu inte klarlagt i detalj.
Klart är att tidigare erfarenheter spelar en stor roll, men det kan finnas fler
förklaringar.
?Vi tror att det också finns en genetisk förklaring som vi
nu försöker hitta, säger Martin Ingvar.

Det skulle kunna innebära att vissa människor till exempel
har svårare än andra att frisätta endorfiner utifrån sin förväntan. Placebostudier är dock luriga och det kan finnas en enklare
förklaring till att vissa personer inte svarar lika bra som andra i studierna.
? De kan vara mer misstänksamma mot dem som utför
placebomanipulationen så att den inte lyckas, säger Martin Ingvar.

Martin Ingvar menar att förklaringsmodellen för
placeboeffekten vid smärta kan användas mer generellt för att förklara
placeboeffekter även inom andra områden. Det finns åtminstone två skäl till
det.
? Det ena är att endorfinerna inte bara reglerar smärta och
det andra är att vi har många fler nedåtgående reglerande system än bara opiatsystemet.
Och dessa kan i princip regleras på samma sätt, säger han.

Den nya kunskapen om att förväntningarna, via endorfinerna,
styr smärtupplevelsen kan användas för att utforma sjukvårdsprocesser så att de
bättre tar till vara kroppens egen möjlighet att hantera smärta, menar Martin
Ingvar. Dessutom understryker det vikten av att göra studier av kombinationen
av läkemedel och beteendemedicinska faktorer på personer med pågående smärta.
? Det är otroligt viktigt att sådana studier görs eftersom
det är det som är praktisk sjukvård, säger Martin Ingvar.



Gift från snäcka kan lindra svår smärta

Endast ett nytt läkemedel mot långvarig smärta har
introducerats på den svenska marknaden under året. Ziconotid (Prialt) är en
syntetisk analog till ett ämne som återfinns i giftet från snäckan Conus magus
som lever i havet kring Filippinerna. Det är en kalciumkanalblockerare som
injiceras i ryggmärgen och hämmar frisättningen av smärtsignalerande
neurotransmittorer.

Läkemedlet kan ge personer med svår kronisk smärta, där
inget annat hjälper, hopp. Men behandlingen har en diger biverkningslista som
kommer att begränsa användningen.

Kognitiva och neuropsykiatriska biverkningar, speciellt
förvirring, är vanliga hos patienter som behandlas med ziconotid. Även
hallucinationer, paranoida reaktioner, fientlighet, delirium, psykos och
maniska reaktioner har rapporterats.

Förebyggande smärtvård viktig när bra läkemedel saknas

Fredrik Hedlund
-
0
Förebyggande smärtvård viktig när bra läkemedel saknas

Det är ont om bra läkemedel mot långvarig smärta. Forskarna
är istället huvudsakligen inriktade på att kartlägga hur smärtsinnet fungerar i
detalj. Många tidigare försök att finna effektiva smärtlindrare för långvarig
smärta har mer eller mindre misslyckats eftersom substanserna har medfört
alltför omfattande biverkningar. Behandlingarna har påverkat de känsliga och
komplicerade systemen alldeles för grovt.
? Vi har nu en allt bättre förståelse för hur smärtsystemet fungerar och hur det sätts igång, eller
uppregleras, säger Staffan Arnér, docent vid institutionen för farmakologi och
fysiologi vid Karolinska institutet och en av Sveriges främsta smärtexperter.

En av de stora insikterna är hur smärtkänsligheten hänger
samman med traumatiska erfarenheter tidigare i livet.
? Vi vet att det både psykologiskt och socialt finns en
mängd förstärkningsmekanismer som kan göra smärtsystemet känsligare. Och den
starkaste förstärkningsmekanismen är övergrepp, säger Staffan Arnér.

Människor som varit utsatta för övergrepp är känsligare och
har lättare att utveckla långvariga smärttillstånd, enligt Staffan Arnér.
? Vetskapen om att det finns sådana här samband gör att man
måste vara noggrann vid sin analys och kartlägga sådana faktorer som kan göra
smärtsinnet mera känsligt, säger han.

Den växande kunskapen om hur smärtsinnet fungerar kommer så
småningom att resultera i nya effektivare behandlingar, tror Staffan Arnér, men
i nuläget är den främsta uppgiften att försöka förebygga nya smärtfall. Och då
handlar det mycket om att kontrollera smärtan före, under och efter stora
planerade operationer som annars kan leda till att långvariga smärttillstånd
utvecklas.

Danska och amerikanska forskare publicerade förra året en
genomgång i den vetenskapliga tidskriften the Lancet som visade att långvarig
nervsmärta var ett stort problem efter alla stora kirurgiska ingrepp. Uppemot
hälften får något slags problem med smärta och många får problem resten av
livet.
? De visade bland annat att nästan 20 procent av dem som
genomgår höftkirurgi drabbas av kronisk smärta efteråt, säger Staffan Arnér.

En teknik som används allt mer under stora operationer är
därför att ge en så kallad NMDA-antagonist som heter ketamin för att skydda mot
utvecklingen av smärttillstånd. Den blockerar smärtsignalerna till hjärnan och
förhindrar på så sätt förhoppningsvis att smärtsystemet uppregleras. Tekniken
är ännu inte bevisat effektiv, men studier pågår för att visa det och Staffan
Arnérs uppfattning är att det fungerar.

Men när det gäller läkemedel för att behandla redan
utvecklad långvarig smärta är nyheterna få. Ett kontroversiellt område är att
använda cannabis och ämnen isolerade ur cannabis-plantan. Kanada har, som enda
land i världen, nyligen godkänt läkemedlet Sativex, en munsprej som innehåller
tetrahydrocannabinol och cannabidiol mot avancerad MS-smärta och cancersmärta
där andra opioider inte hjälper.

Men Staffan Arnér menar att det sannolikt är en
svårframkomlig väg.
? Hittills har tyvärr de cannabinioder som provats vid
smärtbehandling visat sig ha psykotropa biverkningar och då är man inne på fel
väg. Bara att en behandling ger hallucinationer är en stark varningssignal på
att den kan orsaka en beroendeutveckling.

Ett annat område som har diskuterats mycket handlar om att
stoppa bildningen av kvävgas, eller NO som den kemiska beteckningen är, vid
smärta.
? NO är en viktig molekyl när det gäller uppregleringen av
smärta och därför skulle det vara intressant att få fram bättre
NO-syntashämmare, säger Staffan Arnér.
Men ännu finns inga stora konkreta framsteg inom det området
att peka på.

Det är ändå inte helt tomt på nyheter vid behandling av
långvarig smärta. Under våren lanserades läkemedlet ziconotid (Prialt) i
Sverige för behandling av patienter med svår kronisk smärta (se separat
faktaruta). Administrationen är besvärlig eftersom läkemedlet måste injiceras i
ryggmärgen och det är inte det enda problemet.
? Patienterna drabbas av ganska många biverkningar med bland
annat ett stört tankeliv och andra psykotropa effekter som inte alls är
speciellt gynnsamma. Och det kommer naturligtvis att begränsa nyttan av medlet,
säger Staffan Arnér.

Problemet är alltså fortfarande att separera den önskade
effekten från biverkningarna. Något som Staffan Arnér tror blir möjligt så
småningom. Han berättar som exempel att flera företag håller på att utveckla
opioider som inte ger den problematiska förstoppning som morfin orsakar.
? Det finns redan sådana preparat som presenterades på den
europeiska smärtkongressen i Istanbul förra året, säger han.

Men trots att det finns hopp om att även kunna separera en
gynnsam smärteffekt från ogynnsamma psykotropa biverkningar så kommer det att
ta många år innan något sådant medel finns på marknaden, menar Staffan Arnér.
? Varje ny substans har tio års igångkörningssträcka. Så i
kristallkulan syns det tyvärr inte så mycket just nu, säger han.

Ny rapport: ?Apoteket måste säljas ut?

Ingrid Helander
-
0

Handelns utredningsinsitut, HUI, har på uppdrag av det tyska
apoteksföretaget Celesio utvärderat de direktiv som utredaren Lars Reje arbetar
efter inför avregleringen av apoteksmonopolet. Målet var att undersöka om
direktiven överhuvudtaget möjliggör en fungerande marknad.

Slutsatsen i rapporten är att om Apoteket får finnas kvar som
idag kommer de till en början ha en 100-procentig marknadsandel.
? Om man vill få igång en fungerande marknad måste man se till att
konkurrenterna får del av de lokaliseringar som Apoteket har idag på sina
butiker. Och enda sättet är att man säljer ut vissa delar av Apoteket i samband
med avregleringen, säger Niklas Rudholm, rapportens huvudförfattare.

Socialminister Göran Hägglund har tidigare uttryckligen sagt
att han inte planerar någon utförsäljning av Apoteket under nuvarande
mandatperiod. Om han står fast vid det menar Niklas Rudholm att man måste räkna
med att Apoteket kommer stå kvar som den dominerande aktören.
? Men det är viktigt att poängtera att vi inte gör någon politisk analys, utan
det enda vi har gjort är att titta på vad som krävs för att åstadkomma en bra
konkurrens, säger Niklas Rudholm.

Rapporten från HUI vänder sig också mot beslutet att släppa marknaden
för de receptbelagda läkemedlen fri först.
? Det är katastrofalt för konkurrensen eftersom de nya aktörerna inte kan förutse
vad som kommer att hända med de receptfria läkemedlen som ändå är väldigt
viktiga för företagen.

Men även om Niklas Rudholm anser att direktiven är dåliga för konkurresen så tror han att några få nya aktörer kommer att ta sig in på marknaden.
? Men det kommer att ta extremt lång tid innan det kommit in fler aktörer och
Apoteket kommer att bli mycket dominerande på marknaden.     

Konkurrensverket skärper tonen mot Apoteket

Ingrid Helander
-
0

Konkurrensverket har på eget initiativ startat en utredning om hur Apoteket agerar inför en avreglering av apoteksmonopolet. I juni begärde de svar på ett antal frågor om bland annat Apotekets samarbeten med det amerikanska grossistföretaget Medco. I augusti svarade Apoteket att de inte tänkte lämna ut några uppgifter till Konkurrensverket. I sitt svar skickade de istället med det nio-stegs program som företaget antagit inför omregleringen och som också varit känt sedan tidigare.
? Vi har tagit del av det svar Apoteket skickade oss och vi tycker inte att det tillräckligt bra svarar på våra frågor och därför gör vi en ny förfrågan nu, och den här gången åberopar vi lagen om uppgiftsskyldighet, säger Sara Falck Olin, föredragande på Konkurrensverket.

Hon vill inte uttala sig om vad som händer om Apoteket inte lämnar ut några uppgifter den här gången.
? Vi får se hur Apoteket väljer att agera, men jag kan bara konstatera att vi har lagligt stöd i vår förfrågan, säger Sara Falck Olin.

Förutom svar på ett antal frågor om Apotekets framtidsplaner begär Konkurrensverket ut ett antal handlingar. De vill ta del av samtliga protokoll från Apotekets styrelsemöten från och med 2004. De vill också se samtliga avtal, avsiktsförklaringar eller andra typer av överenskommelser med Medco som finns och samtliga överenskommelser som finns när det gäller att driva apotek på franchisebasis.

Apoteket har ännu inte tagit ställning till förfrågan:
? Vi ska läsa igenom begäran och svara Konkurrensverket innan den 1 november, säger Elisabeth Linge Berman, pressansvarig på Apoteket.

1...111213...41Sida 12 av 41