Prognos spår ökade läkemedelskostnader

Prognos spår ökade läkemedelskostnader

Socialstyrelsens årliga prognos för läkemedelskostnader
visar på ett trendbrott. Från att ha legat på en relativt stabil nivå de
senaste åren räknar myndigheten nu med en kraftig ökning av läkemedelskostnaderna
de kommande åren.

27 sep 2007, kl 13:10
0

Enligt Socialstyrelsens prognos kommer läkemedelskostnaderna
för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet öka från drygt 19 miljarder kronor
år 2007 till över 23 miljarder 2011. Orsakerna
är flera enligt rapporten. Under perioden 2003-2006 ökade kostnaderna bara
marginellt eftersom flera stora patent gick ut. Den effekten försvinner nu när betydligt färre stora patentutgångar är att vänta. Samtidigt säljs det
allt större volymer av läkemedel. Antalet doser per dag och patient ökade med
3,5 procent under 2006.
? Det finns en bastrend med en befolkning som blir
äldre och behöver fler läkemedel. Men vi ser också en ökning av den preventiva
behandlingen, särskilt då blodtryckssänkande och blodfettssänkande läkemedel,
säger Maarten Sengers som håller i prognosen på Socialstyrelsen.

Just de blodfettssänkande statinerna är annars en av de läkemedelsgruper där patent
har gått ut.
?  Där hade man kunnat vänta sig en
kostnadsminskning, men den ökade förskrivningen har ätit upp besparingarna,
säger Maarten Sengers.

Nya dyra läkemedel är en annan post som väntas öka.
Cancerläkemedel som proteinkinashämmare kan tas oralt vilket gör att de skrivs
ut på recept och patienten tar läkemedlen själva i hemmet. Ett faktum som innebär att
kostnaderna för cancerläkemedlen syns även i läkemedelsförmånen och inte bara i slutenvården.
? Vi ser också att vissa av de här läkemedlen i större utsträckning tas som
underhållsbehandling, som till exempel Glivec. Tidigare var det punktinsatser
med de här dyra läkemedlen, men nu blir de istället en löpande kostnad, säger
Maarten Sengers.

En svårighet med att göra prognosen har varit att förutse
vilken effekt avregleringen av Apoteksmonopolet kommer att få på läkemedelskostnaderna.
? Vi har inte gjort någon fullständig analys av detta. Men man har sett i andra
länder med fri marknad att apoteken gör ett större påslag. Det är också osäkert
hur väl utbytet kommer att fungera efter avregleringen. Å andra sidan finns det
andra faktorer som kan sänka läkemedelskostnaderna. Vi kan helt enkelt ännu inte avgöra
vilken nettoeffekten kommer att bli, säger Maarten Sengers.

Huruvida Viagra kommer att ingå i läkemedelsförmånen kommer
sannolikt också påverka prisutvecklingen säger Maarten Sengers. Frågan ska
avgöras i regeringsrätten, men ingen vet när.
? Men det är stora belopp det handlar om, så det kommer innebära en stor
förändring om Viagra ska ingå i förmånen.

Att kostnaderna nu väntas öka tycker inte Maarten Sengers
i sig är särskilt förvånande.
? Det här är snarare en normalisering mot den prisutveckling vi sett tidigare.
Men eftersom vi inte har några stora patentutgångar börjar volymökningarna
synas nu.

Maarten Sengers tror inte heller att det finns några stora
utrymmen för att bromsa utvecklingen.
? Läkarna kan fortfarande bli bättre på att förskriva rätt läkemedel, och
läkemedelskommittéerna och nationella riktlinjer kan hela tiden arbeta för en
kostnadseffektiv användning av läkemedel. Men i stora drag så är det så här
utvecklingen kommer att se ut, säger han,