Annons
Home 2006

Årlig arkivering 2006

Ny diabetestablett kan fördröja behov av insulin

Ewa Lundborg
-
0

En av studierna på 741 patienter med typ-2 diabetes visade att ju högre patienternas blodsockervärden var vid studiens början, desto bättre effekt hade läkemedlet.


– En stor fördel med tabletten är att den sänker blodsockernivån även hos de patienter som med dagens behandlingsmöjligheter ligger så högt i sina blodsockervärden att de skulle behöva insulinsprutor, säger Ulf Adamson som är professor och överläkare vid diabetesmottagningen Danderyds sjukhus i ett pressmeddelande.


Hos patienter med HbA1c (långtidssockervärde) över 9 procent sänktes värdet med 1,52 procent. Lägre värden gav en lägre sänkning.


Sitagliptin verkar genom att hämma enzymet DPP-4 som bryter ner tarmhormonet GLP-1, som har en viktig funktion för att stimulera frisättningen av insulin. GLP-1 stimuleras vid födointag, då blodsockernivån höjs. Eftersom läkemedlets effekt hänger nära samman med detta system som anpassar sig efter födointag och kroppens behov av insulin verkar det endast när blodsockret är förhöjt.


– Problemet med de traditionella behandlingar som används i dag är att dessa sänker blodsockret även vid normala eller till och med låga värden, något som i värsta fall kan leda till insulinkänningar, säger Ulf Adamson.

Astrazeneca ser ljust på framtiden

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt koncernchefen David Brennan ska Astrazeneca stärka forskningsportföljen och en fortsatt tillväxt genom en ytterligare förbättrad produktivitet i forsknings- och utvecklingsaktiviteter, genom sökande efter lovande produkter och teknologier från externa källor samt genom externa samarbeten kring forskning och utveckling av bioteknologiska läkemedel, som komplement till det egna kunnandet inom området små molekyler. Ett sådant exempel är budet på Cambridge Antibody Technology.

Astrazeneca har i dagsläget 103 projekt i sin forskningsportfölj. Av dessa gäller 79 nya originalsubstanser (se faktaruta) och 24 gäller vidareutveckling av produkter som redan finns på marknaden. Även om tillkomsten av nya produkter är viktig ser David Brennan en potential i en fortsatt utveckling av företagets nuvarande produkter, bland annat Symbicort, Crestor och Seroquel.

Inom hjärtakärl satsar man hårt på Crestor, bland annat i kombination med ezetimib hos högriskpatienter. Vidare studeras AZD6140, en reversibel trombocythämmare för patienter med akut koronarsyndrom. Ateroskleros är ett prioriterat område, där bland annat AGI-1067 studeras. Till det kommer AZD4121, en ny kolesterolupptagshämmare, som går in i fas I-studier i början av nästa år, fas II-studier på AZD6610, en alfa/partiell gamma-PPAR-agonist, för behandling av kombinerad dyslipidemi, samt AZD9684, det första medlet i en ny kategori trombocythämmare (CPU-hämmare), för upplösning av blodproppar hos patienter med lungembolism.

Inom neurovetenskap hyser företaget stor tilltro till Seroquel, som man vill registrera för de båda ytterligheterna vid bipolär sjukdom – depression och mani. Vidare studeras AZD3480, en neuronal nikotinreceptoragonist, för de första indikationerna Alzheimers sjukdom och kognitiva störningar vid schizofreni.

Inom andningsvägar och inflammation pågår fas II-studier på P2X7-antagonisten AZD9056 för behandling av Kol och inflammatorisk tarmsjukdom. Vidare har proteashämmaren AZD3342 fullbordat fas I-studierna och går vidare till fas II-studier under andra halvåret 2006.

Inom infektion fortskrider utvecklingen av CytoFab för behandling av sepsis. De avgörande fas III-studierna beräknas kunna påbörjas under 2007. AZD1279 är ett nytt antibiotikum i en helt ny kemisk kategori, och uppvisar aktivitet in vitro mot resistenta organismer som S. pneumoniae, och kommer att gå in i de första fas I-studierna mot infektioner i andningsvägarna senare i år.

Inom onkologi utvecklas Zactima både för monoterapi och för kombinationsterapi vid icke småcellig lungcancer, som både andra- och tredjehandsbehandling. AZD2171 studeras för alla former av lungcancer, inklusive skvamös epitelcellscancer. ZD4054 studeras för behandling av hormonresistent prostatacancer. Under andra halvåret 2006 inleds fas II-studier på Src kinas-hämmaren AZD0530, för bland annat bröstcancer och cancer i bukspottkörteln. På bröstcancer studeras även PARP-hämmaren AZD2281 från KuDOS.

Astrazeneca bedriver externa samarbeten med följande företag: Renovis Inc. (NXY-059), AtheroGenics Inc. (AGI-1067), Abgenix Inc. (humana monoklonala antikroppar), Array BioPharma Inc. (MEK-hämmare), Avanir Pharmaceuticals (omvänd kolesteroltransport), CAT (humana monoklonala antikroppar, peptider och proteiner), KuDOS Pharmaceuticals Ltd (DNA-reparation), NPS Pharmaceuticals Inc. (lindring av svårbehandlad smärta), Protherics PLC (CytoFab?), Targacept Inc. (neuronala nikotinbaserade medel för behandling av kognitiva störningar), samt Theravance Inc. (ett nytt intravenöst anestesimedel).

51 apotek stänger i sommar

Läkemedelsvärlden
-
0

Det finns cirka 950 apotek i Sverige. Av dessa stänger 51 apotek under delar av sommaren 2006. Det kan jämföras med 53 stängda apotek 2005, 69 stycken 2004 och 92 stycken 2002. Sedan 2002 har antalet sommarstängda apotek minskat med 40 procent.

– Vi kommer alltid att ha några apotek stängda under somrarna eftersom vissa vårdcentraler stänger eller för att kundunderlaget är för litet under den perioden, konstaterar Stefan Carlsson, vd för Apoteket, i ett pressmeddelande

Grundorsaken till att apotek stängs under sommaren är bristen på farmaceuter och att vissa vårdcentraler stänger. Svensk lagstiftning och Apotekets kvalitets- och säkerhetskrav, kräver att det alltid ska finnas en ansvarig farmaceut på varje apotek, annars måste Apoteket hålla stängt.

– Men även när vi tvingas stänga apotek under sommaren begränsar vi de negativa effekterna för våra kunder bland annat genom att stänga apotek som vi vet har få kunder. Där många turister rör sig håller vi öppet som till exempel på Gotland, Öland och Bohuslän.

Därför öppnar Apoteket ett speciellt sommarapotek i Löttorp på Öland under juni, juli och augusti.

Hela listan över sommarstängda apotek finns på Apotekets hemsida, under Press. Se länk till höger.

Läkare och företaget Serono anklagas för korruption

Birgitta Gerne
-
0

En läkare i Halmstad skulle få 2,4 miljoner koronor om han behandlade 60 patienter i två år. Det skriver Sydsvenska Dagbladet idag.

Riksenheten mot korruption har inlett en förundersökning om bestickning och tagande av muta.

Raptiva (efalizumab) godkändes i september 2004 för behandling av måttlig till svår psoriasis och ska beroende på kostnaden bara användas när annan behandling inte hjälper. En årsförbrukning av läkemedlet kan kosta drygt 130 000 kr.

Halmstadläkaren skrev ut Raptiva till sextio patienter, fler än någon annan läkare. Under 2005 och första kvartalet 2006 svarade han för nästan hälften av alla recept på Raptiva i Sverige.

Aromatashämmare tidigt minskar återfall i bröstcancer

Ewa Lundborg
-
0

I Sverige är det vanligt att kvinnor som får förebyggande vård mot återfall i hormonberoende bröstcancer får tamoxifen under en femårsperiod. Detta trots att allt fler studier visar på fördelar med sekvensbehandling, vilket innebär att kvinnorna byter till en aromatashämmare efter 2-3 års inledande behandling med tamoxifen.

I helgen presenteras data från en dubbelblind sekvensstudie, där effekten av aromatashämmare tillsammans med tamoxifen har studerats på 4724 kvinnor från 37 olika länder, varav 163 patienter från svenska sjukhus.
De kvinnor som fick byta till aromatashämmaren Aromasin efter några år fick risken för återfall i bröstcancer sänkt med 25 procent, jämfört med de kvinnor som kvarstod på tamoxifen under hela femårsperioden.
Stig Holmberg, docent och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset var huvudprövare för den svenska delen av studien och säger i ett pressmeddelande:

– Studien bekräftar återigen att behandling med endast tamoxifen inte längre är det bästa alternativet. De kvinnor som idag får tamoxifen för att motverka att cancern återkommer bör därför erbjudas möjlighet att övergå till sekvensbehandling med aromatashämmare efter 2-3 år.

Britterna vill gå ännu längre. NICE (National Instituet for Health and Clinical Excellence) redovisar nu förslag till nya riktlinjer där man sätter in aromatashämmare direkt efter operation till kvinnor med hormonkänslig tidig bröstcancer som passerat klimakteriet. Förslaget grundar sig på det faktum att risken för återfall är som störst de första tre åren efter diagnos.


Astrazeneca fälldes av NBL för Nexiumbrev

Läkemedelsvärlden
-
0

Det var kort efter LFN:s beslut om vilka läkemedel mot magsyrarelaterade sjukdomar som skulle omfattas av subvention som Astrazeneca skickade ut sitt brev med rubriken ?Nexium fortsatt subventionerat efter Läkemedelsförmånsnämndens genomgång? ? se länk till höger.

LFN kom i sin genomgång fram till att Nexium i allt väsentligt ger resultat som är likvärdiga med generiskt omeprazol, undantaget behandling av erosiv GERD när Nexium används i doseringen 40 mg jämfört med omeprazol 20 mg. LFN beslutade därför den 18 januari 2006 om vissa begränsningar i subventionen för Nexium. I samma beslut ålades Astrazeneca att i sin marknadsföring tydligt informera om begränsningarna för medicinen.

LFN anmälde brevet, och menade att det vid en snabb genomläsning ger det felaktiga intrycket att Nexium, utan några särskilda begränsningar, fortfarande ingår i läkemedelsförmånen. Dessutom anmärkte LFN på att brevet inte uppfyller de krav på tydlighet som LFN uppställt för marknadsföring och information om läkemedlet.

Astrazeneca bestred LFN:s anmälan och menade att brevet innehåller meningsfulla och balanserade sakuppgifter om både positiva och negativa egenskaper hos Nexium. Vidare menar företaget att det måste vara tillåtet för ett företag att på ett balanserat sätt ge sin syn på beslutet och även se dess möjligheter. Brevet innehåller inga formuleringar som är ägnade att vilseleda läsaren.

I sitt beslut från den 30 maj erinrar NBL om att man i ett tidigare yttrande (736/05) uttalat att det måste vara en allmän utgångspunkt enligt normen om god branschsed att myndighetsbeslut ska följas. Att ge en felaktig bild av innebörden av ett myndighetsbeslut ät vilseledande och strider mot artikel 4 i Regler för läkemedelsinformation.

NBL menar vidare att rubriken visserligen är formellt korrekt, men den läses naturligen som att subventioneringen är oförändrad. Även om det inte är möjligt att i en rubrik återge alla detaljer, är det inte acceptabelt att rubriken ger en felaktig bild av beslutets innebörd. Därmed är även rubriken vilseledande och strider mot artikel 4.

Sammantaget finner NBL att brevets helhetsintryck till läsaren, oavsett om läsaren tar del endast av rubriken eller läser hela brevet, är att Nexium ingår i läkemedelsförmånen utan några begränsningar. Därför är brevet som helhet vilseledande och strider mot artikel 4. Därmed har också Astrazeneca underlåtit att klart och tydligt informera om de villkor och begräsningar som gäller för subvention av Nexium. NBL menar att detta är ett allvarligt åsidosättande av god sed och Astrazeneca åläggs att betala en NBL-avgift om 100 000 kr.

Färre sjukskrivningar med Enbrel

Läkemedelsvärlden
-
0

Kliniska studier har visat att patienter med psoriasisartrit får en förbättring av både hud- och ledbesvär. På den pågående World Psoriasis & Psoriasis Arthritis Conference i Stockholm presenterades idag nya hälsoekonomiska data med Enbrel (etanercept).

Educate-studien (Experience, Diagnosing, Understanding Care And Treatment with Enbrel) visar att behandling med etanercept också kan ge positiva effekter på sjukvårdskostnaderna.

– Behandling av reumatiska sjukdomar ställs ibland mot personalkostnader. Därför känns det angeläget att studera de biologiska läkemedlens effekt på övriga sjukvårdskostnader, säger docent Ulla Lindqvist vid Reumatologkliniken på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, i ett pressmeddelande.

Educate-studien omfattar 1 100 amerikanska patienter med psoriasisartrit. Efter 12 veckors behandling med etanercept hade antalet läkarbesök, utöver besök hos hudläkare, minskat med 60 procent och besök hos distriktssköterska med 75 procent. Dessutom minskade besöken på akutmottagning, liksom besök hos psykolog, naturläkare, akupunktör eller kiropraktor, samt besök av vårdpersonal i hemmet.

– Detta är positiva resultat som, trots att de inte är helt överförbara till det svenska sjukvårds- och försäkringssystemet, bekräftar andra samhällsekonomiska studier gjorda med Enbrel på patienter med ledgångsreumatism. Men samtidigt som det är viktigt att reflektera över de ekonomiska konsekvenserna för sjukvården måste patientens sjukdom och livskvalitet alltid sättas i främsta rummet, säger Ulla Lindqvist.

Educate-studien visar dessutom att antalet sjukskrivningsdagar minskade från 0,80 till 0,58 dagar per månad efter tolv veckors behandling. När studien startade var 13 procent av patienterna tvungna att anpassa sina arbetsuppgifter till följd av sjukdomen. Efter tolv veckor hade andelen sjunkit till fyra procent. Andelen som var tvungna att be en familjemedlem eller annan anhörig att ta ledigt för att ge vård eller ställa upp med transport sjönk från åtta till tre procent.

En behandling med etanercept kostar 2 785 kr per vecka och bör enligt Fass initieras och övervakas av specialist med erfarenhet av diagnos och behandling av reumatoid artrit, psoriasisartrit, ankyloserande spondylit eller psoriasis.

Imigran receptfritt i Storbritannien

Birgitta Gerne
-
0

Under namnet Imigran Recovery lanseras den första receptfria triptanen av Glaxosmithkline i form av tabletter på 50 mg.

Kunden måste först fylla i ett frågeformulär för att konstatera om behandlingen är lämplig. Det gäller uppgifter om patientens ålder och hur länge man haft migrän. För att undvika att behöva fylla i samma uppgifter flera gånger utfärdar farmacevten ett kort som gäller ett år för patienter som uppfyller kraven.

För att anses lämplig ska patienten vara mellan 18 och 65 år, ha haft minst fem migränattacker under minst ett år och ha en klar diagnos som ställts av läkare eller apotekare.

De behandlingsinstruktioner som ges är att om patienten svarar på den första tabletten men symtomen återkommer kan en andra tablett tas efter minst två timmar. Under ett dygn bör man inte ta mer än två tabletter och läkemedlet ska inte användas förebyggande. Från den 15 juni finns rekommendationerna på relaterad länk.

Royal Pharmaceutical Society har gett ut anvisningar för apotekare som innehåller information om migrän, hur sumatriptan verkar, vilka patienter som bör remitteras till läkare, biverkningar, kontraindikationer med mera.

Försäljningen av nikotinmedel har ökat efter rökstoppet

Ingert Nilsson
-
0

Försäljningen av nikotinläkemedel har ökat med 6.5 procent sedan 1 juni förra året. Det var då det blev förbjudet att röka på krogar och restauranger.
Försäljningsökningen sätter Apoteket i samband med förbudet. Ökningen på drygt sex procent motsvarar 21, 5 miljoner dygnsdoser.
Försäljningen har ökat i hela landet, men störst är den i Kronobergs län, 11,2 procent och minst i Gotlands län med 4,4 procent visar Apotekets statistik.

Enligt en Gallupundersökning beställd av Apoteket tror 13 procent av svenskarna inte att nikotinläkemedel kan leda till ett beroende. 76 procent tror att det finns risk för att fastna i ett beroende av nikotinläkemedel, elva procent sade sig inte veta.

Slutrapport om katastrofprövning missar poängen

Ewa Lundborg
-
0

Redan i april konstaterade den brittiska läkemedelsmyndigheten MHRA att det med största sannolikhet var en oväntad biologisk effekt som låg bakom reaktionerna hos de sex män som testade substansen TGN1412.
Efter utredningar och flera tester slår nu myndigheten fast att katastrofen liksom väntat inte kan tillskrivas fel i produktionen, formuleringen, utspädningen eller administreringen till patienterna.
Slutrapporten avslöjar slarv från det kontrakterade företaget Parexel på ett flertal punkter, och att så kallad Good Clinical Practice, GCP, inte efterlevts:
Dokumentation om försökspersonernas sjukdomshistoria var inte komplett. Det fanns inget existerande kontrakt med en av prövarna, och när myndigheten undersökte prövarens kvalifikationer fanns tveksamhet om individen hade tillräcklig utbildning och erfarenhet för sin roll.
Parexel hade heller inte kontrollerat att uppdragsgivaren Tegenero har en adekvat försäkring, och tillät de två försökspersoner som fått placebo att gå hem innan de formellt säkerställt att de fått just placebo och inte aktiv drog.
Vidare fanns inget upprättat kontrakt mellan Parexel och Tegenero när prövningen startade.


Men även om alla kontrakt varit på plats, och pappren suttit ordentligt i sina pärmar hade skadan ändå skett, och flera viktiga frågor är fortfarande obesvarade. Varför testades alla männen samtidigt? Varför använde företaget placebokontroller i en fas I studie? Och är det säkert att reaktionen inte kunde förutspås?
MHRA konstaterar kort att detta är en mycket komplex vetenskaplig fråga som kommer att granskas av en statlig vetenskaplig expertgrupp.
En advokat som företräder två av de män som skadades i prövningen kallar rapporten totalt inadekvat och att den helt missar poängen i en intervju i BBC.


 

Mina nio ?vallöften? inför höstens riksdagsval

Läkemedelsvärlden
-
0

Den 17 september är det dags att återigen välja riksdagsledamöter. Om läkemedel blir en stor valfråga återstår att se ? även om vi som dagligen arbetar med frågorna anser det som självklart.
Just därför lyfter jag här fram de nio viktigaste läkemedelsfrågorna för den kommande regeringen:

Ökad tillgänglighet på läkemedel, inte bara genom Apotekets ?bättre? öppettider och postleverans av läkemedel, utan genom fler försäljningsställen. Även om förbättringar kan skönjas så liknar monopolet McDonalds mantra ?Have it our way?. Det som istället vore önskvärt är Burger King som mer jobbar enligt devisen ?Have it your way?.

Rationell läkemedelsanvändning, genom ett nationellt institut. Kalla det Cerla eller Nepi eller vad som helst, men ett institut med rejäla resurser med ett nationellt ansvar att dokumentera hur vi använder våra läkemedel. Som dessutom har mandat och pondus att komma med förslag till förändringar och förbättringar.

En läkemedelsjournal som följer patienten i hela landet och som alla har tillgång till. Det ökar säkerheten och ger alla professioner en samlad bild. Och det är inte integritetskränkande bara för att allt samlas på ett ställe. Kan Apoteket lagra alla recept elektroniskt och till hösten ge oss tillgång till dem via webben borde detta inte vara något problem.

Klinisk farmaci införs i svensk sjukvård på alla nivåer i hela landet, i kombination med en nationell läkemedelsjournal. Farmacevter ska samarbeta med och avlasta läkare, som i Storbritannien. Alla pilotprojekt visar att det fungerar och ger vinster i form av en bättre läkemedelsanvändning.

Svensk läkemedelsforskning behöver en reell förstärkning, genom ökade anslag till och bättre villkor för de medicinska fakulteterna. Det gagnar både universiteten, svensk läkemedelsindustri och svenska patienter. Underlätta också fakulteternas samarbete med industrin och ta bort ?dolda? skatter och avgifter.

Läkemedels säkerhetsaspekter måste utvärderas bättre. Inrätta en organisation som har till uppgift att följa och utvärdera säkerheten efter att produkterna har lanserats. Denna ska vara skild från Läkemedelsverket men kan vara samma som det andra löftet ovan.

Forskning måste åter bli en integrerad del av svensk sjukvård. Återskapa de goda möjligheterna som tidigare fanns att bedriva kliniska prövningar i svensk sjukvård och avsätt tid i personalens schema för sådant arbete. Det måste också bli meriterande för svensk hälso- och sjukvårdspersonal att bedriva ett aktivt forskningsarbete.

Ökad öppenhet inom industrin genom att industrin verkligen offentliggör alla studier och gör det lätt för alla att hitta informationen.

Nyttan med läkemedel måste göras tydligare, genom en informations- och utbildningskampanj mot allmänheten om den positiva potential som läkemedel faktiskt innebär för vårt samhälle. Det fokuseras för mycket om risker, biverkningar och kostnader – och för lite om de botande och lindrande effekterna.

Jag lovar att återkomma om fyra år och bocka av vad som gjorts och tjata om det som inte gjorts.

Vi tycker ? Vad göra för bättre följsamhet?

Redaktionen
-
0

Vilka är de tre viktigaste åtgärderna för en bättre följsamhet?

Paul Hjemdahl, professor klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
– Avgörande är kommunikationen mellan förskrivaren och patienten i förskrivningsögonblicket. Patienten måste förstå hur och varför behandlingen skall genomföras och måste själv vara intresserad av att den genomförs på ett bra sätt. Uppföljningen kan ofta bli bättre genom att förskrivaren vid återbesök intresserar sig för behandlingen – har det varit några problem? Har målen med behandlingen uppnåtts? Behöver något ändras? Compliancehöjande rutiner och hjälpmedel kan bidra, men löser inte problemet.

Carina Jansson, ordförande, Farmaciförbundet
– Vid flera expeditioner av samma verksamma substans ska samma generika expedieras för att undvika felanvändning. Ett andra förslag är att öka antal individuella dosförpackningar. Detta ger säkrare hantering av läkemedel för patienter med många olika läkemedel. Och det tredje att öka dialogen med patienterna om hur läkemedlet fungerar och hur det ska användas för att få önskad effekt. Apotekspersonalen måste också bli mer proaktiva, inte minst när läkemedlet distribueras en annan väg än över apoteksdisken.

Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare, Läkemedelsverket
– Mera tid för information och diskussion om läkemedels risker och nytta vid besök i sjukvården skulle vara värdefullt. Informationen i bipacksedlarna borde innehålla ett avsnitt om risker och nytta med behandlingen, nu fokuseras på biverkningar som sannolikt skrämmer patienterna. Och så vore det önskvärt med en balanserad information i media om läkemedelsbiverkningar!

Richard Bergström, vd Läkemedelsindustriföreningen
– I grunden handlar det om att motivera patienterna. Dagens information och bipacksedlar handlar mest om problem. Dessutom borde samtalen på apoteken syfta till att motivera och mindre till att varna om problem. Slutligen bör vi kunna använda det elektroniska receptregistret och Kundcentrum till att aktivt följa upp när läkemedel inte hämtas ut.

Stefan Carlsson, vd Apoteket
– Grunden till en god följsamhet är en motiverad patient. Det blir man i första hand hos förskrivaren men även apoteket kan här göra en insats. Vid apoteksdisken sker en muntlig dialog kring läkemedlens användning men den kan säkert utvecklas och kanske mer fokusera på just motivationen till att fullfölja den avsedda läkemedelsanvändningen.
Genom att nyttja de nya instrument som nu är under utveckling för en bättre överblick av individens läkemedelsanvändning; läkemedelsförteckning, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsprofiler får kunden/patienten, förskrivaren och apoteket möjlighet till att optimera läkemedelsnyttan där följsamheten är grundläggande.
Kunder/patienter som inte riktigt själva klarar sin medicinering måste få ett bättre stöd och hjälp till exempel genom dosdispensering.

Nationella riktlinjer för cancervården väcker diskussion om aromatashämmare

Esbjörn Börjesson
-
0

För första gången har Socialstyrelsen kommit med nationella riktlinjer för behandling av bröstcancer, prostatacancer samt cancer i tjocktarm och ändtarm.
Tidigare har vården varierat mellan olika platser i landet men nu ska vården bli lika i hela Sverige. Riktlinjerna tar bort mindre effektiva behandlingar genom att ge dem en lägre prioritering, eller inte rekommendera dem alls, samtidigt som de effektivaste behandlingarna lyfts fram.

Anger fel läkemedel
I Socialstyrelsens förslag till riktlinjer förekommer det en felskrivning som bland annat gjort läkemedelsföretagen Pfizer och Novartis upprörda. Aromatashämmare (en typ av cancerläkemedel) påverkar enzymet aromatas som kroppen behöver för att tillverka östrogener. För behandling av hormonberoende bröstcancer finns idag tre aromatashämmare ute på marknaden. I Socialstyrelsens preliminära riktlinjer nämndes bara en av dessa substanser, anastrozol som finns i Astrazenecas läkemedel Arimidex. Både Pfizers läkemedel Aromasin och Novartis läkemedel Femar saknades. Dessutom har Astrazenecas substans angetts med felaktig indikation.
– Det är ett stort och imponerande arbete som Socialstyrelsen har gjort. Nationella riktlinjer är något som onkologer har efterlyst länge, säger Mona Ridderheim, medicinsk direktör för onkologi i norden på Novartis.
Mona Ridderheim beklagar att det förekom fel angående aromatashämmarna i riktlinjerna men är övertygad om att felet kommer åtgärdas. Hon tror även att andra saker kommer att behöva ändras innan den slutgiltiga versionen av riktlinjerna slås fast i december.
– Det händer mycket saker inom den här delen av cancerområdet och mycket kommer att hända inom aromatashämmare redan i år, säger Mona Ridderheim.

Gagnar patienterna
Mikael Glimsjö, produktchef för Aromasin på Pfizer, anser att felskrivningen i Socialstyrelsens riktlinjer var märklig. Dels för att de bara tar upp ett av tre existerande läkemedel och dels för att de har gett läkemedlet en felaktig indikation.
Roger Henriksson, professor i onkologi samt medicinsk rådgivare för Astrazeneca, är positiv till de nya riktlinjerna och ser inget problem med de medicinska råd som förekommer.
– Många tycker att det är bra att cancervården i Sverige får nationella riktlinjer för de vanligaste cancerformerna. Främst gagnar de patienterna som får en starkare ställning. Men man kan känna en viss oro över hur riktlinjerna skall implementeras på de enskilda klinikerna och i mötet med patienten då det finns begränsade ekonomiska resurser.

Apoteket sparar alla recept elektroniskt

Läkemedelsvärlden
-
0

I höst ska samtliga svenska apotek kunna lagra kundernas recept digitalt. Det ska i fortsättningen räcka med en legitimation för att få ut de läkemedel man behöver – på vilket apotek som helst i landet. Tjänsten testas just nu i Norrbotten.

– Kunderna kommer att få helt nya möjligheter att få en överblick över sina läkemedel, samt en bättre tillgänglighet, säger Apotekets vd Stefan Carlsson.

På apoteket kan man få en utskrift av recepten, men man kan också ringa till Apotekets kundcentrum och via en kod få receptlistan uppläst. Till hösten ska kunderna också kunna överblicka samma information på internet.

Till den nya tjänsten ?Mina läkemedel? kommer Apoteket att koppla en rad nya tjänster, såsom läkemedelsinformation, rådgivning om hälsa och läkemedel, beställningar med mera. Säkerheten garanteras med hjälp av e-legitimation, en lösning som många banker och även Skatteverket använder.

Läkemedelsområdet i stöpsleven

Bo Holmberg
-
0

Läkemedelsområdet i allmänhet och apoteksverksamheten i synnerhet förväntas få utrymme i den kommande valrörelsen, åtminstone enligt synpunkter framförda vid olika aktiviteter under senare tid.

Vid årsskiftet presenterade Näringsdepartementet rapporten Läkemedel, bioteknik och medicinteknik – en del av Innovativa Sverige, som bygger på så kallade branschsamtal med en bred representation från såväl offentligheten som näringslivet. I rapporten betonades vikten av att Sverige fortsatt finns med i frontlinjen inom de behandlade områdena och i det föreslagna handlingsprogrammet framhölls anknytningen mellan forskning och utveckling och sjukvården för att säkerställa kvaliteten.

Nyligen arrangerade Läkemedelsakademin en hearing med riksdagspartierna om den framtida läkemedelspolitiken. I den avslutande paneldebatten var enigheten stor hos de deltagande politikerna om satsningar på allt från forskning till användning och patientsäkerhet. Den största blockskiljande frågan var apoteksmonopolets fortsatta existens, där den borgliga alliansen vill avskaffa och regeringen med stödpartierna behålla. Konsekvenserna av ett eventuellt maktskifte väcker en del frågor. Kommer det som vid tidigare borgerliga regeringar tillsättas utredningar, som kommer fram till att läkemedelsförsörjningen trots allt fungerar relativt bra och det finns angelägnare områden att ta tag i? Och hur ställer sig den nuvarande apotekspersonalen? Även om förtroendet för företagsledningen och Apoteket som arbetsgivare enligt interna enkäter försämrats under senare tid upplevs kanske steget att gå över till konkurrerande alternativ alltför långt.

Var Apoteket står idag framgick vid ett seminarium i samband med bolagsstämman nyligen. Företagets styrkor med mycket kompetenta medarbetare, förmåga att snabbt effektuera politiska beslut i till exempel förmånssystemen och effektivt samarbeta med sjukvården för att förbättra läkemedelsanvändningen framkom tydligt. Uppfriskande var det att höra Anders Lönnberg, regeringens läkemedelsutredare, uttala att han tänker arbeta förutsättningslöst och beakta den inom vetenskapen nya synen på läkemedlens roll i sjukvården med ökad individualiserat synsätt. Förhoppningsvis blir en sådan ansats tungt vägande i ett fortsatt utredande, vare sig Anders Lönnberg eller en eventuellt borgligt tillsatt utredare skall fullfölja uppdraget.

I sina förberedelser inför eventuella omvärldsförändringar har Apoteket tagit fram en strategisk plan för de kommande fem åren. Det presenterade tiopunktsprogrammet är mycket ambitiöst och ansluter sig väl till det uppdrag staten ålagt företaget enligt det senaste avtalet. I detta, liksom i strategiplanen, beskrivs områden som bolaget får, men inte har statens uppdrag eller monopol att utföra. Det gäller huvudsakligen sjukvårdsintegrerade och kliniskt inriktade tjänster, som bolaget framgångsrikt, men i motsats till andra länder, i stort sett ensamt bedrivit i Sverige. Frågan är om bolaget även kan ta emot och vidareutveckla den nya generationen av specialistutbildade farmacevter i framtiden. Alternativet är att de blir anställda i sjukvården direkt. Eller att de i likhet med kollegor inom små och medelstora forskningsinriktade företag på liknande sätt startar egna konsulterande verksamheter. Det är en kittlande, men kanske utopisk tanke.

Opinion – Smutskastning och Full effekt

Läkemedelsvärlden
-
0

Smutskastning

Konsumentverkets tidning Råd & Rön ägnar fyra sidor i aprilnumret åt att okritiskt och entusiastiskt referera en rapport (Corporate Social Responsibility in the pharmaceutical sector), som är starkt kritisk till läkemedelsföretagen. Inom EU sägs att konsumentreklam för receptbelagda läkemedel förbjuden men här ?? uppvaktas läkare flitigt av läkemedelssäljare eller ’representanter’.?. Inte ett ord om de etiska överenskommelser som har träffats mellan sjukvårdhuvudmännen och LIF. Bristen i läkemedelskontrollen är skrämmande ?? tonvikten vid godkännande läggs på om medicinen överhuvudtaget fungerar och inte på hur säker den är?. Därmed fick Läkemedelsverket betyg på sina ansträngningar. En redogörelse för uppföljare till originalläkemedel slutar med att de ?? kan godkännas även om de varken är säkrare eller bättre, men kanske ändå dyrare??. Påståendet är ett hån mot LFN:s arbete.

Rapporten har betygsatt 17 läkemedelsföretag utifrån säkerhet, innovation, preparat för u-länder, miljö och arbetsförhållanden samt marknadsföring och öppenhet. Ingen hänsyn tas till hur många produkter företagen lanserat eller inom vilka terapiområden. Toppbetyg, Godkänt och Bottenbetyg utdelas ungefär som i dagspressens kräfttester.

Råd & Rön återger dessutom mediciner, som förknippas med allvarliga risker: SSRI, COX-2-hämmare, kalciumantagonister, statiner, antipsykotiska medel samt medel mot ED. Är det inte bättre att sjukvården svarar på underrubriken Vågar du lita på medicinen än att okommenterat skrämma patienter i terapi? Tidningen har under åren gjort mycket bra genom att redovisa tester för elvispar och liknande. Fortsätt med det men lämna läkemedelsområdet utanför, eftersom kompetens för detta saknas.

Full effekt

Generikareformen från 2003 har uppskattningsvis sparat närmare 1 miljard per år. Besparingen dras dock med okända kostnader i form av dålig följsamhet, dubbelmedicinering och bytesbiverkningar orsakade av patientens vinglande mellan olika varumärken. Detta kan åtgärdas på två sätt. Läkaren väljer ett generikum, och signerar på receptet ?Får ej bytas ut?. Eller genom att Apoteket vid varje förnyelse frågar om kunden vill stå kvar på förskrivningen och eventuellt betala mellanskillnaden till det för dagen billigaste generikat. Det rör sig oftast om några kronor. Bägge åtgärderna kräver dock att apoteket har många generikasynonymer i lager, så att kunden slipper komma tillbaka efter 24 timmar. Om, apoteket alltid ställde frågan och utökade sitt lager skulle arbetet för ett friskare Sverige ta flera kliv framåt.

1...222324...42Sida 23 av 42