Mina nio ?vallöften? inför höstens riksdagsval

Den 17 september är det dags att återigen välja riksdagsledamöter. Om läkemedel blir en stor valfråga återstår att se ? även om vi som dagligen arbetar med frågorna anser det som självklart. Just därför lyfter jag här fram de nio viktigaste läkemedelsfrågorna för den kommande regeringen: Ökad tillgänglighet på läkemedel, inte bara genom Apotekets ?bättre? […]

23 maj 2006, kl 22:09
0

Den 17 september är det dags att återigen välja riksdagsledamöter. Om läkemedel blir en stor valfråga återstår att se ? även om vi som dagligen arbetar med frågorna anser det som självklart.
Just därför lyfter jag här fram de nio viktigaste läkemedelsfrågorna för den kommande regeringen:

Ökad tillgänglighet på läkemedel, inte bara genom Apotekets ?bättre? öppettider och postleverans av läkemedel, utan genom fler försäljningsställen. Även om förbättringar kan skönjas så liknar monopolet McDonalds mantra ?Have it our way?. Det som istället vore önskvärt är Burger King som mer jobbar enligt devisen ?Have it your way?.

Rationell läkemedelsanvändning, genom ett nationellt institut. Kalla det Cerla eller Nepi eller vad som helst, men ett institut med rejäla resurser med ett nationellt ansvar att dokumentera hur vi använder våra läkemedel. Som dessutom har mandat och pondus att komma med förslag till förändringar och förbättringar.

En läkemedelsjournal som följer patienten i hela landet och som alla har tillgång till. Det ökar säkerheten och ger alla professioner en samlad bild. Och det är inte integritetskränkande bara för att allt samlas på ett ställe. Kan Apoteket lagra alla recept elektroniskt och till hösten ge oss tillgång till dem via webben borde detta inte vara något problem.

Klinisk farmaci införs i svensk sjukvård på alla nivåer i hela landet, i kombination med en nationell läkemedelsjournal. Farmacevter ska samarbeta med och avlasta läkare, som i Storbritannien. Alla pilotprojekt visar att det fungerar och ger vinster i form av en bättre läkemedelsanvändning.

Svensk läkemedelsforskning behöver en reell förstärkning, genom ökade anslag till och bättre villkor för de medicinska fakulteterna. Det gagnar både universiteten, svensk läkemedelsindustri och svenska patienter. Underlätta också fakulteternas samarbete med industrin och ta bort ?dolda? skatter och avgifter.

Läkemedels säkerhetsaspekter måste utvärderas bättre. Inrätta en organisation som har till uppgift att följa och utvärdera säkerheten efter att produkterna har lanserats. Denna ska vara skild från Läkemedelsverket men kan vara samma som det andra löftet ovan.

Forskning måste åter bli en integrerad del av svensk sjukvård. Återskapa de goda möjligheterna som tidigare fanns att bedriva kliniska prövningar i svensk sjukvård och avsätt tid i personalens schema för sådant arbete. Det måste också bli meriterande för svensk hälso- och sjukvårdspersonal att bedriva ett aktivt forskningsarbete.

Ökad öppenhet inom industrin genom att industrin verkligen offentliggör alla studier och gör det lätt för alla att hitta informationen.

Nyttan med läkemedel måste göras tydligare, genom en informations- och utbildningskampanj mot allmänheten om den positiva potential som läkemedel faktiskt innebär för vårt samhälle. Det fokuseras för mycket om risker, biverkningar och kostnader – och för lite om de botande och lindrande effekterna.

Jag lovar att återkomma om fyra år och bocka av vad som gjorts och tjata om det som inte gjorts.