Annons

Vi tycker ? Vad göra för bättre följsamhet?

Enligt en artikel i denna utgåva av Läkemedelsvärlden är följsamhet till ordinerad läkemedelsbehandling bara i genomsnitt 50 procent. En dålig följsamhet kostar mycket pengar och orsakar onödigt lidande.

23 maj 2006, kl 22:02
0

Vilka är de tre viktigaste åtgärderna för en bättre följsamhet?

Paul Hjemdahl, professor klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
– Avgörande är kommunikationen mellan förskrivaren och patienten i förskrivningsögonblicket. Patienten måste förstå hur och varför behandlingen skall genomföras och måste själv vara intresserad av att den genomförs på ett bra sätt. Uppföljningen kan ofta bli bättre genom att förskrivaren vid återbesök intresserar sig för behandlingen – har det varit några problem? Har målen med behandlingen uppnåtts? Behöver något ändras? Compliancehöjande rutiner och hjälpmedel kan bidra, men löser inte problemet.

Carina Jansson, ordförande, Farmaciförbundet
– Vid flera expeditioner av samma verksamma substans ska samma generika expedieras för att undvika felanvändning. Ett andra förslag är att öka antal individuella dosförpackningar. Detta ger säkrare hantering av läkemedel för patienter med många olika läkemedel. Och det tredje att öka dialogen med patienterna om hur läkemedlet fungerar och hur det ska användas för att få önskad effekt. Apotekspersonalen måste också bli mer proaktiva, inte minst när läkemedlet distribueras en annan väg än över apoteksdisken.

Jane Ahlqvist-Rastad, informationsläkare, Läkemedelsverket
– Mera tid för information och diskussion om läkemedels risker och nytta vid besök i sjukvården skulle vara värdefullt. Informationen i bipacksedlarna borde innehålla ett avsnitt om risker och nytta med behandlingen, nu fokuseras på biverkningar som sannolikt skrämmer patienterna. Och så vore det önskvärt med en balanserad information i media om läkemedelsbiverkningar!

Richard Bergström, vd Läkemedelsindustriföreningen
– I grunden handlar det om att motivera patienterna. Dagens information och bipacksedlar handlar mest om problem. Dessutom borde samtalen på apoteken syfta till att motivera och mindre till att varna om problem. Slutligen bör vi kunna använda det elektroniska receptregistret och Kundcentrum till att aktivt följa upp när läkemedel inte hämtas ut.

Stefan Carlsson, vd Apoteket
– Grunden till en god följsamhet är en motiverad patient. Det blir man i första hand hos förskrivaren men även apoteket kan här göra en insats. Vid apoteksdisken sker en muntlig dialog kring läkemedlens användning men den kan säkert utvecklas och kanske mer fokusera på just motivationen till att fullfölja den avsedda läkemedelsanvändningen.
Genom att nyttja de nya instrument som nu är under utveckling för en bättre överblick av individens läkemedelsanvändning; läkemedelsförteckning, läkemedelsgenomgångar och läkemedelsprofiler får kunden/patienten, förskrivaren och apoteket möjlighet till att optimera läkemedelsnyttan där följsamheten är grundläggande.
Kunder/patienter som inte riktigt själva klarar sin medicinering måste få ett bättre stöd och hjälp till exempel genom dosdispensering.