Opinion – Smutskastning och Full effekt

Smutskastning Konsumentverkets tidning Råd & Rön ägnar fyra sidor i aprilnumret åt att okritiskt och entusiastiskt referera en rapport (Corporate Social Responsibility in the pharmaceutical sector), som är starkt kritisk till läkemedelsföretagen. Inom EU sägs att konsumentreklam för receptbelagda läkemedel förbjuden men här ?? uppvaktas läkare flitigt av läkemedelssäljare eller ‘representanter’.?. Inte ett ord om […]

23 maj 2006, kl 18:27
0

Smutskastning

Konsumentverkets tidning Råd & Rön ägnar fyra sidor i aprilnumret åt att okritiskt och entusiastiskt referera en rapport (Corporate Social Responsibility in the pharmaceutical sector), som är starkt kritisk till läkemedelsföretagen. Inom EU sägs att konsumentreklam för receptbelagda läkemedel förbjuden men här ?? uppvaktas läkare flitigt av läkemedelssäljare eller ‘representanter’.?. Inte ett ord om de etiska överenskommelser som har träffats mellan sjukvårdhuvudmännen och LIF. Bristen i läkemedelskontrollen är skrämmande ?? tonvikten vid godkännande läggs på om medicinen överhuvudtaget fungerar och inte på hur säker den är?. Därmed fick Läkemedelsverket betyg på sina ansträngningar. En redogörelse för uppföljare till originalläkemedel slutar med att de ?? kan godkännas även om de varken är säkrare eller bättre, men kanske ändå dyrare??. Påståendet är ett hån mot LFN:s arbete.

Rapporten har betygsatt 17 läkemedelsföretag utifrån säkerhet, innovation, preparat för u-länder, miljö och arbetsförhållanden samt marknadsföring och öppenhet. Ingen hänsyn tas till hur många produkter företagen lanserat eller inom vilka terapiområden. Toppbetyg, Godkänt och Bottenbetyg utdelas ungefär som i dagspressens kräfttester.

Råd & Rön återger dessutom mediciner, som förknippas med allvarliga risker: SSRI, COX-2-hämmare, kalciumantagonister, statiner, antipsykotiska medel samt medel mot ED. Är det inte bättre att sjukvården svarar på underrubriken Vågar du lita på medicinen än att okommenterat skrämma patienter i terapi? Tidningen har under åren gjort mycket bra genom att redovisa tester för elvispar och liknande. Fortsätt med det men lämna läkemedelsområdet utanför, eftersom kompetens för detta saknas.

Full effekt

Generikareformen från 2003 har uppskattningsvis sparat närmare 1 miljard per år. Besparingen dras dock med okända kostnader i form av dålig följsamhet, dubbelmedicinering och bytesbiverkningar orsakade av patientens vinglande mellan olika varumärken. Detta kan åtgärdas på två sätt. Läkaren väljer ett generikum, och signerar på receptet ?Får ej bytas ut?. Eller genom att Apoteket vid varje förnyelse frågar om kunden vill stå kvar på förskrivningen och eventuellt betala mellanskillnaden till det för dagen billigaste generikat. Det rör sig oftast om några kronor. Bägge åtgärderna kräver dock att apoteket har många generikasynonymer i lager, så att kunden slipper komma tillbaka efter 24 timmar. Om, apoteket alltid ställde frågan och utökade sitt lager skulle arbetet för ett friskare Sverige ta flera kliv framåt.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng