Månads arkivering mars 2006

Unikt uppföljningsprojekt lanseras i Sverige

Flera har redan fått gå och många riskerar att bli av med sina jobb när som helst. För att råda bot på detta, och för att öka kvaliteten i den svenska läkemedelsanvändningen, lanserar Läkemedelsindustriföreningen, LIF, idag ett världsunikt projekt.

Industrins personal på marknadsbolagen ska istället för marknadsföring och försäljning arbeta med kvalitetsuppföljning, genom Operation Läkemedelsdörrknackning.

Sverige delas in i 800 områden, för lättare uppföljning. I varje område kommer ett tjugotal representanter arbeta med att knacka dörr, titta i människors badrumsskåp, kartlägga vilka läkemedel som används, hur de används, och naturligtvis prata med de boende och höra efter hur det går med preparaten. De boende behöver inte bjuda på kaffe.

Representanterna skriver efter varje genomgång en kortare rapport som skickas både till LIF, för dataregistrering, och till Apoteket, för eventuell uppföljning och möjlig utsättning av läkemedel, eller någon annan lämplig åtgärd.

– Tid, pengar och kvalitet är det viktigaste för att komma tillrätta med de problem som finns idag med läkemedelsanvändningen i Sverige. Vi lanserar nu detta unika projekt för att öka kvaliteten och för att konstruktivt bidra till svensk sjukvård, säger LIF:s vd Richard Bergström.
– Dessutom hoppas jag att vi kan återanställa en stor del av dem som redan tvingats gå från sina arbeten.

En bit in i maj, när rapporterna börjar strömma in, kan avancerad statistik börja sammanställas för att jämföra olika landsdelar med varandra. Då kan tydliga skillnader i förskrivning skönjas och enkelt rättas till genom återkoppling till förskrivande läkare och den lokala läkemedelskommittén.

För att lyckas med Operation Läkemedelsdörrknackning måsta industrins personal vidareutbildas genom en tredagars obligatorisk påbyggnadsutbildning, Ipuls-certifierad, i Läkemedelsakademins regi.

Nödvändiga tillstånd, både från Läkemedelsverket och från lokala etiska kommittéer, har redan inhämtats och från det amerikanska läkemedelsverket FDA är intresset enormt. Likaså från europeiska Emea. Dessutom har LIF förhandsbokat åtta sidor i nr 12 2008 i tidskrifterna NEJM och Lancet för simultan publicering av studiens delresultat. Slutgiltiga resultat beräknas vara klara någon gång under 2011.

Lösning i sikte för drabbade barn

Vid LFN:s möte den 23 mars med de som kritiserat nämndens beslut att ta bort subventionen för Losec Mups till små barn, närmade sig parterna en lösning.

? Det var ett konstruktivt möte. Jag har goda förhoppningar om en finansiering genom landstingens försorg för de här läkemedlen till barnen , säger LFN:s ordförande Axel Edling.

Med på mötet var även Bodil Ericsson från Sveriges kommuner och landsting, SKL, samt Lena Grahnquist, ordförande i Barnläkarföreningen.

? Vi hade ett mycket positivt möte som jag hoppas ska bli en konkret lösning, säger Lena Grahnquist.

Den konkreta lösningen innnebär att landstingen tar kostnaden istället för barnens föräldrar, en kostnad som kan uppgå till några tusen kronor per år.

? Jag är, efter samtal med Lena Grahnquist, ganska säker på att vi kommer att lösa detta på landstingsnivå, säger Bodil Ericsson.

? Jag utgår ifrån att det här kommer att fungera från den 1 maj då beslutet om förändringar i subventionerna träder i kraft, säger Axel Edling.

Astmaläkemedel används ofta fel

Förutsättningarna för en lyckad astmabehandling är att patienterna tar sin medicin korrekt. Men en färsk dansk undersökning som gjorts på uppdrag av Danmarks Apotekerforening visar att hälften av patienterna har problem med att inhalera korrekt.
– Många astmatiker vet inte hur de skall använda sin inhalator. Problemet är att den förebyggande medicinen bara har effekt om den tas korrekt och regelbundet, säger Ane Børsting på Danmarks Apotekerforening.
Om läkemedlen inhaleras fel hamnar den i munhålan i stället för lungorna. För den enskilde patienten kan den bristande effekten av behandlingen ge onödiga biverkningar, fler anfall, nedsatt lungfunktion och fysiska begränsningar i vardagen.
En kartläggning av läkemedelsrelaterade problem har visat att upp mot 70 procent av alla astmatiker har dålig kunskap om sin sjukdom och sina läkemedel, 25-40 procent använder läkemedlen fel, 25-35 procent får biverkningar och upp mot var tredje använder för låga doser.
Det är bakgrunden till en kampanj på danska apotek.
– Budskapet i kampanjen är först och främst att man ska ta sin medicin som läkaren har sagt. Det är också viktigt att man har en riktig inhalationsteknik när man använder sin inhalator. Det kan apoteken hjälpa till med, säger Ane Børsting.
På Apoteket AB har man i dagsläget inga motsvarande aktuella siffror för Sverige. Däremot har flera tidigare studier pekat på en bedrövlig följsamhet till astmabehandling, mellan 30 och 50 procent.

LFN:s anmälan i sin helhet

?Angående information om läkemedlet Nexium från AstraZeneca Sverige AB till Sveriges läkare

Läkemedelsföretaget AstraZeneca Sverige AB (företaget) marknadsför läkemedlet Nexium. Nexium är en protonpumpshämmare och används bl.a. vid behandling av erosiv refluxesofagit och långtidsbehandling efter läkning för att förebygga återfall av esofagit samt symtomatisk behandling av gastroesofageal refluxsjukdom (GERD).

Den nya lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. trädde i kraft den 1 oktober 2002. De läkemedel som ingick i det tidigare högkostnadsskyddet ska enligt övergångsbestämmelserna ingå i det nya förmånssystemet i avvaktan på att Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) får tillfälle att gå igenom samtliga läkemedel och pröva dem mot den nya lagstiftningen. För att ett läkemedel ska få ingå i läkemedelsförmånerna krävs att det är kostnadseffektivt. Bedömningen grundar sig på hur läkemedlets effekt förhåller sig till priset och baseras på en jämförelse med gängse terapi (15 §).

LFN har i januari 2006 slutfört genomgången av läkemedel mot sjukdomar som orsakas av magsyra. I denna genomgång ingick också protonpumpshämmaren Nexium. LFN har vid genomgången prövat om användningen av Nexium är kostnadseffektiv i jämförelse med andra protonpumpshämmare. Vid den prövningen har LFN funnit att Nexium med substansen esomeprazol – med ett undantag – i allt väsentligt ger resultat som är likvärdiga med generiskt omeprazol. Undantaget är behandling av erosiv GERD men då endast när Nexium används i doseringen 40 mg jämfört med omeprazol i doseringen 20 mg.

Som en följd av detta fattade LFN den 18 januari 2006 beslut om att Nexium även i fortsättningen skulle få ingå i läkemedelsförmånerna men nu med begränsningar. Enligt beslutet (bilaga 1) får Nexium ingå i läkemedelsförmånerna vid verifierad erosiv gastroesofageal refluxsjukdom (GERD). Därutöver ingår Nexium i läkemedelsförmånerna endast i de fall där generisk omeprazol eller i förekommande fall annan protonpumpshämmare inte gett tillfredsställande resultat vid behandling av annan sjukdom som orsakas av magsyra. Företaget har i beslutet ålagts att i sin marknadsföring och annan information tydligt informera om dessa begränsningar.

I ett brev till Sveriges läkare har företaget därefter gått ut med information som fått rubriken Nexium fortsatt subventionerat efter LFN:s genomgång (bilaga 2). Av rubriken framgår inte att subventionen är begränsad. Den läsare som har tid att ägna fortsättningen sin uppmärksamhet finner inte heller i den fortsatta texten någon uppgift om att subventionen begränsats. Tvärtom kommer företaget i brevet med ett antal påståenden om användningen av Nexium som saknar väsentlig information om begränsningarna av subventionen.

Det första påståendet är direkt vilseledande. Företaget anger att Nexium har ett produktgodkännande och att det inte har fått någon inskränkning avseende godkända indikationer som subventioneras inom förmånssystemet. Påståendet ger, särskilt vid en snabb genomläsning, det felaktiga intrycket att Nexium även i fortsättningen är subventionerat utan begränsningar.

Detta intryck förstärks av att företaget därefter anger att Nexium får användas vid behandling erosiv refluxsjukdom (esofagit) både i läkningsfas och i behandlingsfas. Påståendet ger också intryck av att det för erosiv GERD enbart skulle räcka med en diagnos baserad på symtom för att Nexium ska få ingå i läkemedelsförmånerna. Av LFN:s beslut framgår dock att en sådan sjukdom ska vara verifierad. För att verifiera erosiv refluxsjukdom krävs att patienten genomgått en särskild undersökning. Brevets utformning ger således också på denna punkt en missvisande bild av subventionens omfattning och företaget uppfyller därmed inte det krav på tydlighet som uppställs i villkoret om marknadsföring.

I ett tredje påstående anger företaget att Nexium får användas vid övriga syrarelaterade sjukdomar när generiskt omeprazol inte ger tillfredsställande behandlingsresultat. Även detta påstående kan, särskilt i kombination med de nyss påtalade formuleringarna, lätt ge anledning till missuppfattningen att det räcker med ett antagande om att behandling med generiskt omeprazol inte ger resultat. Detta är dock inte innebörden av LFN:s beslut. Beslutet ställer upp krav på att patienten ska ha fått behandling med generiskt omeprazol eller med annan protonpumpshämmare och att denna behandling inte gett tillfredsställande resultat. Först därefter kan patienten få subventionerad behandling med Nexium.

De påståenden som företaget gjort i brevet som skickats till förskrivare över hela landet ger vid en snabb genomläsning intryck av att Nexium ingår i läkemedelsförmånerna utan några särskilda begränsningar. Det finns således en uppenbar risk för att brevet kan komma att vilseleda mottagaren. Informationen uppfyller inte heller de krav på tydlighet som LFN uppställt för företagets marknadsföring och information om produkten.

Det måste vara ett oavvisligt krav att läkemedelsföretagen rättar sig efter LFN:s villkor och korrekt anger de begränsningar som ställs upp för att ett läkemedel ska omfattas av läkemedelsförmånerna. Så har inte skett i detta fall. LFN anser därför att företaget har handlat i strid med god sed på läkemedelsinformationens område.

Beslut om denna anmälan har efter hörande av nämnden fattats av generaldirektör Ann-Christin Tauberman i samråd med nämndens ordförande Axel Edling. Föredragande har varit chefsjuristen Anna Märta Stenberg.?

Ökad försiktighet med läkemedel mot atopiskt eksem

0

Primekrolimus (Eidel) och takrolimus (Protopic) är godkända för användning vid atopiskt eksem. För att utreda om det föreligger ett samband mellan användningen av dessa substanser och rapporterade fall av hudcancer samt lymfkörtelcancer, initierade den europeiska läkemedelsmyndighetens vetenskapliga kommitté en granskning. Kommittén har nu kommit fram till att nyttan med dessa substanser överväger riskerna, men att de bör användas med försiktighet.

Enligt kommittén kan man inte med tillgängliga data dra slutsatsen att dessa substanser orsakat cancerfallen. Med den kräver samtidigt att de ansvariga läkemedelsföretagen, Novartis och Astellas Pharma, samlar in ytterligare forskningsdata om säkerheten på lång sikt.

CHMP kräver också att produktinformationen ändras för att öka medvetenheten om eventuella risker. Det innebär bland annat att läkemedlen bara ska användas i andra hand, de ska inte användas under en längre sammanhängande period, och endast läkare med erfarenhet av diagnos och behandling av atopiskt eksem ska inleda behandlingen.

Medicinska experter för depressionsgenomgång utsedda

0

De tre experter som ska delta i granskningen av läkemedel mot depression är professor Anna Åberg-Wistedt, Sten Thelander, specialist i psykiatri och Stig Andersson, specialist i allmänmedicin.
I gruppen som granskas ingår 31 företag som tillsammans marknadsför 68 produkter. De allra flesta är generikapreparat.
I början av nästa år räknar LFN med att genomgången ska vara klar.
Totalt är det 49 olika grupper av läkemedel som LFN ska granska.
Förutom depressionsläkemedel pågår granskning av läkemedel mot högt blodtryck, höga blodfetter, samt astma, kol och hosta.
Under året ska genomgångar påbörjas för smärtstillande-, diabetes-, inkontinens- och hormonpreparat.
Genomgångarna som började 2003 beräknas ta fem år.

Sponsrade läkemedelsstudier ger sponsorn bäst resultat

0

En genomgång av resultaten från 33 företagsfinansierade så kallade ?head-to-head?-studier mellan 1966 och 2003, i vilka jämförbara antipsykotiska läkemedel jämförts, visar att omkring 90 procent av resultaten påverkades i positiv riktning för det sponsrande företaget. Genomgången publiceras i The American journal of psychiatry (2006: 163; 185-94). De läkemedel som ingått i de granskade studierna är bland annat risperidon (Risperdal), klozapin (Leponex), och olanzapin (Zyprexa), samtliga tillhörande den andra generationens antipsykotiska läkemedel.

Då orsakerna till dessa partiska resultat analyserades, visade det sig att kriterier för att ingå i studier, statistisk bearbetning och studiemetod, samt hur forskarna formulerade sig då forskningsresultatet presenterats, var viktiga faktorer. Men den kanske tydligaste faktorn var val av dos på läkemedel.

Dosval påverkar inte

Studier med exempelvis risperidon, och som finansierats av tillverkaren Johnson & Johnson (i Sverige Janssen-Cilag AB), användes doser på 2 mg till 6 mg per dag, i vissa fall ännu lägre doser då det har rört sig om äldre patienter, medan betydligt högre doser användes då konkurrerande bolag genomförde jämförande studier med risperidon. Högre doser gav ingen förbättrad terapeutisk effekt. Däremot ökade frekvensen biverkningar, vilket konkurrerande bolag gärna framhöll då deras egna studier avrapporterades. Då olanzapin ingick i ?head-to-head?-studier, ett preparat som tillverkas av företaget Eli Lilly, använde konkurrerande bolag oftast doser upp till 15 mg per dag, trots att den mest effektiva dosen ligger på 20 mg per dag.

Dålig kunskap

Protokollen för alla kliniska läkemedelsprövningar ska i förväg godkännas av en läkemedelsmyndighet. Men val av dos på läkemedlen är inget som kan leda till att myndigheten underkänner protokollet för jämförande studier, så länge det håller sig inom tidigare godkända dosintervall, berättar professor Björn Beerman på Läkemedelsverket.

– Det här är ett känt problem, och inte minst vid studier då läkemedlet Haldol jämförts med andra preparat har det varit vanligt med ett trixande gällande doser. Och även om vi på Läkemedelsverket inte kan göra något åt det så blir ju det vetenskapliga värdet av hela studien lägre, säger Björn Beerman.

Janssen-Cilag, vars läkemedel risperidon ingick i den nu presenterade genomgången, uppmärksammade i ett pressmeddelande hösten 2005 problemet med olika doser i jämförande studier. Detta efter att den oberoende amerikanska studien Catie blivit klar, i vilken risperidon fick ett sämre resultat i fråga om hur snabbt patienten hade valt att avbryta behandlingen jämfört med exempelvis läkemedlet olanzapin.

Bo Lundgren, klinisk forskningschef på Janssen-Cilag, menar att det kan finnas faktorer som leder till ?felaktig dos?, som inte behöver grunda sig i en medveten önskan från det sponsrande företaget att med olika knep framställa sina egna produkter som bättre än konkurrentens.

– Det kan helt enkelt handla om att man känner sin egen produkt bättre än konkurrentens, och därför är lättare att välja rätt dos på. Dessutom är många av dessa studier internationella, och olika länder kan ha olika traditioner gällande val av dos vilket kan göra att man som tillverkare tycker att de doser som valts i studien har varit för höga. När det gäller just antipsykotiska läkemedel är biverkningsdelen mycket dosberoende, säger Bo Lundgren.

Även författarna bakom den genomgång av studier, som nu presenterats i The American journal of psychiatry, skriver att det i många fall kan handla om kunskapsbrist hos dem som genomför studier. En lösning på det problemet, menar de, är att den som ska inleda en ?head-to-head?-studie ber om information rörande dosnivåer och titreringsscheman direkt från tillverkaren ?eftersom tillverkaren känner sitt läkemedel bäst?.

Hårfina skillnader

Genomgången visar att den partiskhet i presenterade resultat som förekommer förvisso är vanlig, men författarna pekar på att det ofta handlar om ?hårfina skillnader? och att det inte är säkert att fler icke företagssponsrade studier skulle vara en lösning. Dessutom menar de att sådana studier många gånger är för begränsade för att de ska kunna uppvisa tydliga kliniskt signifikanta skillnader.

I stället föreslår man, förutom att prövarna tar del av tillverkarnas egen information om läkemedlen, att kraven höjs på granskarna av resultaten. Det gäller inte minst ifråga om granskningen av hur de formuleras utifrån de primära variabler som framgår av protokollet. Dessutom menar författarna att kraven på vilka kriterier som ska gälla för att få ingår i prövningar bör stramas upp, bland annat bör patienter som avbrutit en behandling på grund av läkemedelsintolerans inte inkluderas. ?För dessa patienter är det oklart vilka aspekter som kan relateras till att en substans visar sig vara bättre än en annan?, skriver författarna.

Zappiens kommer – är du beredd?

Om du tycker att det är jobbigt och tungt idag, med patienter som kräver mer och mer, är det ingenting mot vad det kommer att bli. Det är dagens unga som blir morgondagens vårdkonsumenter och de fostras just nu i vårt starkt framväxande kravsamhälle.
Det menar Mats Olsson, till vardags marknadschef och omvärldsanalytiker på IMS Health, i sin nyligen utkomna bok ?Från Homo Sapiens till Homo Zappiens – Om den svenska välfärdens individualister i det globala tidssamhället? på Krilon förlag.

Orsaken till den här utvecklingen är att det just nu är individualismen och självförhärligandet som gäller i vårt land. Vi ska hela tiden prestera och vi duger inte som vi är. Därför jagar vi på och är helt fokuserade på oss själva.
Homo Zappiens, denna nya ?människoart?, är rastlös och mobil, hinner inte vänta eller fördjupa sig, bokar om flyget om mötet blir klart 20 minuter tidigare, bygger självförtroende genom prylkonsumtion. Zappiens lever i en förverkliga dig själv-kultur och strävar hela tiden efter att bli en bättre version av sig själv – genom stajling och plastikoperationer ska man må så bra och se så bra ut som möjligt, så länge som möjligt. Läkemedel som behandling eller profylax, särskild diet och motion på recept hör också till. Vi ägnar oss mer åt att granska våra sjukdomar och justera vårt kroppsbygge än att njuta av hur vi redan har det. Behovet att bli sedd är idag viktigare än tidigare ambitioner att äga, njuta och utöva makt, skriver Mats Olsson i sin bok.

Kraven på vad välfärdssystemen ska leverera ökar också ständigt och patienterna blir mer kunniga och pålästa. Vilket också leder till att en större del av befolkningen i välfärdslandet utnyttjar sjukvården utan att i egentlig mening vara sjuk.
Dessutom har vi, enligt Mats Olsson, utvecklat en beroendefobi, vi vill inte vara beroende av någon, vare sig familjen eller släkten. Men en sådan livsstil förutsätter istället ett intensivt beroende av välfärdsstaten. Vårt samhällssystem, där vi ska göra allt själva, skapar stress och utbrändhet. Som vi kräver att samhället ska ta hand om och sjukvården rätta till.

Den springande punkten i hela resonemanget är om vi är beredda på den enorma samhällsomvandling vi bara börjat skönja. En omvandling där alltfler ställer ökande krav på samhället och sjukvården – inte för att de behöver det utan för att möjligheten finns. Och i många fall för att synliggöra sig själva och leva på toppen av sin förmåga så länge det går.
Detta är en utveckling som kan verka mumma för läkemedelsindustrin. Fler som kräver behandling ger ökade intäkter. Men med en krympande budget för de statliga utgifterna ökar pressen på industrin att alltmer visa kostnadseffektivitet, sänka sina priser och bli en aktiv deltagare.
Jag är inte avundsjuk på varken sjukvårdsapparaten, industrin eller politikerna som ska tampas med problemen. Å andra sidan kommer vi alla att få brottas med frågorna vare sig vi vill eller inte, eftersom det kommer att påverka tillgänglighet till både vård och läkemedel. Vinnaren blir den som skriker högst och längst och starkast. Är du beredd på det? Och vem tar greppet för att bevara välfärdsstaten i morgondagens kravsamhälle?

Kritik mot skickligt formulerat brev om Nexiums förmån

I efterspelet till LFN:s beslut om vilka läkemedel vid magsyrarelaterade sjukdomar som ska subventioneras, skickade Astrazeneca i mitten av februari ut ett brev om Nexium till svenska läkare,
Astrazeneca skriver, som första punkt av fyra, att ?Nexium har ett produktgodkännande och har inte fått någon inskränkning avseende godkända indikationer som subventioneras inom förmånssystemet?.
Från läkarhåll har flera kritiska röster höjts mot brevet.
– Om man inte är så insatt i ärendet och LFN:s beslut är det lätt att tro att Nexium kan användas precis som förut. Totalintrycket är snarare att Nexium har stärkt sin position istället för att begränsas, säger Thomas Ericson, ordförande i magetarmgruppen i Nordvästra Läkemedelskommittén i Uddevalla.
– Det är olyckligt att Astrazeneca blandar ihop godkända indikationer från Läkemedelsverket med subvention från LFN. Men det är skickligt skrivet, menar han.

Flera som hört av sig
Enligt Astrazeneca har brevet gått ut till allmänläkare och invärtesmedicinare över hela Sverige.
– Vi försökte göra det tydligt men vi har förstått nu att det kan misstolkas, säger Anne-Charlotte Knutsson, informationschef på Astrazeneca Sverige.
En av anledningarna till brevet är att det finns oklarheter om hur LFN:s beslut ska tolkas.
– Det är flera läkemedelskommittéer som hört av sig till oss och frågat hur de ska tolka LFN:s beslut.
Ordförandekollegiet Lok, för de svenska läkemedelskommittéerna, ska senare i vår diskutera brevet och huruvida man ska agera på något sätt.
– Men vi är förvånade över brevets utformning. Det är dumt att skriva så här, säger Sten Iwarsson, ordförande för Lok.
– Den här typen av frågor, företagens marknadsföringsåtgärder, är en stående diskussionspunkt på våra möten.
Den 15 mars beslutade LFN att anmäla brevet till NBL, Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (se länk uppe till höger).
– Vi gör det eftersom vi bedömer att brevet som gått ut till förskrivare innehåller vilseledande information, det är missvisande och strider mot vårt beslut att klart och tydligt informera om det subventionsbegränsningar som gäller, säger Anna Märta Stenberg, chefsjurist på LFN.
På Astrazeneca har man ännu inte bestämt om och hur man ska agera.
– Vi får avvakta NBL:s utredning och kommer att besvara deras frågor, säger Anne-Charlotte Knutsson på Astrazeneca.

Noga med att lyssna
Tanken att först kolla av brevets formulering med LFN innan det skickades ut ?kom inte upp?, enligt Anne-Charlotte Knutsson.
– Jag vet inte om LFN tar på sig sådant. Men diskussionen fördes inte, varken med LFN eller inom Astrazeneca.
Men ute i landet förs diskussionerna.
– Vi diskuterar brevet både i vår terapigrupp magetarm, i läkemedelskommittén och i Västra Götalandsregionen, säger Thomas Ericson i Uddevalla.
Han anser att det bästa läkemedelskommittéerna kan göra nu är att gå ut och marknadsföra LFN:s beslut, som motvikt till Astrazeneca.
– Men det tar tid för oss, vi har inte alls samma resurser som de privata företagen.
Thomas Ericson träffade själv representanter från Astrazeneca för en tid sedan.
– De var noga med att lyssna på våra argument, men det verkade inte som att de tog till sig kritiken.

Villkorat beslut förlängdes av LFN

Vid fyra subventionsbeslut har Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, ställt krav på företagen att inom två år komma in med en redovisning hur preparaten används i klinisk praxis. De två åren har nu gått och de sista redovisningarna har precis lämnats till LFN.
I höstas redovisade Astrazeneca, genom Post-studien (Prescription of statin therapy), förskrivning och användning av rosuvastatin (Crestor) för LFN.
– Det är en kvalitetsuppföljning hur Crestor används i praktiken, säger Anne-Charlotte Knutsson, informationschef på Astrazeneca Sverige.
Studien är en retrospektiv-, icke-interventionell-, epidemiologisk- behandlingsuppföljning av patienter med diagnostiserad hyperlipidemi. 72 procent av patienterna fick simvastatin, 17 procent fick atorvastatin och knappt fem procent fick rosuvastatin.
– Det vi också fann är att patienter i många fall får otillräcklig behandling, och att flera av patienterna inte följs upp på ett adekvat sätt i sjukvården, säger Anne-Charlotte Knutsson.

Prövat annan statin
Dessutom hade över 90 procent av patienterna som fick rosuvastatin tidigare prövat en annan statin – i linje med LFN:s villkorade beslut.
– LFN vidtog inga åtgärder avseende Crestor utan den villkorade subventionen fortsätter. Därmed behöver Astrazeneca inte redovisa förskrivningen igen, säger LFN:s informationschef Fredrik Larsson.
Den 23 februari var det dags för Roche och Abbott att redovisa användningen av deras orlistat (Xenical) respektive sibutramin (Reductil). Den 23 mars redovisade MSD hur ezetimib (Ezetrol) har använts i klinisk praxis.

Vi tycker ? kommande vallöften

0

Vilka vallöften på läkemedelsområdet skulle du vilja se i den kommande valrörelsen?

Kennert Lenhoff, distriktsläkare/ordförande läkemedelskommittén Blekinge
– Läkemedel bör även fortsättningsvis räknas som del i sjukvården, det vill säga statsbidragen fortsätta för finans. De goda tiderna för landstingens läkemedelskostnader är dock snart över, de stora patentutgångarna är avverkade. Bland annat därför behöver sjukvården totalt sett mer resurser för att klara framtidens utmaningar – en högre andel av BNP. Mer möjligheter för läkemedelsrevisioner på individnivå – framför allt mer läkartid. Mer resurser till industrioberoende kliniska läkemedelsstudier, men även underlätta för industrin att göra bra kliniska studier.

Steinar Høeg, vd Astrazeneca Sverige
– Vi vill gärna se att något parti vill stå upp för kvalitetsarbete i vården. Ett löfte om en utökad satsning på kvalitetsuppföljning i vården så att varje patient får bästa vård. Satsa på att sjukvården utvärderar insatser och läkemedel med medicinska kvalitetsmått och strävar efter att ge varje patient en individuellt anpassad terapi. Därutöver ser vi gärna att någon vill införa stimulansåtgärder för forskning och utveckling. Båda löften passar på såväl nationell som på regional nivå.

Carina Jansson, förbundsordförande, Farmaciförbundet
– Oavsett valutgång önskar jag mig en apotekslag som garanterar att alla invånare får sin medicin oavsett hur mycket pengar man har eller var man bor, rätt till rådgivning av kompetent personal, information som är producentoberoende, lika priser oavsett var i landet läkemedlet säljs, ett sammanhållet system som inte styrs av vinstintresse. Läkemedel är inte en vara, vilken som helst utan ska vara en del av hälso- och sjukvårdens välfärdssystem. När det handlar om människors hälsa måste vi sätta patientsäkerheten i centrum.

Lena Westin, Kilen
– Utbildning om läkemedel och hälsa ska ingå i skola och gymnasium. Kraftfull satsning på KILEN och dess utveckling av Konsumenternas Biverkningsenhet. Läkemedelsskadade erhåller ersättning från staten. Läkemedelsverket delas – en registrerande del avgiftsfinansierad av industrin, en uppföljande och granskande del finansierad av staten. Läkemedelsäkerheten urholkas alltmer i takt med ökad marknadsföring där industrin och media samverkar. Lidande och kostnader ökar i förhållande till nyttan.

Professor Lars L Gustafsson, ordförande Läksak, Stockholms läns landsting
– Jag vill se att landstingen satsar två procent av läkemedelsnotan på fortbildning från 2007. Det stimulerar, ger kunskap och binder samman vårdens professioner i förbättrande team. Enkla, interaktiva och lätt tillgängliga IT-verktyg stimulerar till ny typ av fortbildning på arbetsplatsen. Dubblerad medicinsk forskning ger nya och bättre läkemedel. Generisk förskrivning gör sjukvården säker. En och endast en datorjournal med beslutsstöd gör sjukvården säker och skapar sjudande forskning och it- och läkemedelsindustri av världsklass.

Apotekets kreditsystem ska bli självfinansierat

Reglerna för vem som får köpa läkemedel på kredit har de senaste åren blivit striktare. I november i fjol infördes kreditprövning av alla nya delbetalningskunder. Redan för två år sedan bestämdes det att kunder med obetalda medicinräkningar inte ska ges kredit förrän de betalt för sig. Aviseringsavgiften för delbetalningar har också höjts de senaste åren och är idag 20 kronor.
De nya reglerna infördes för att Apoteket gjorde stora förluster på kreditsystemet. Som mest gick det back år 2002 när förlusterna uppgick till 84 miljoner kronor. Då hade 70 000 kunder inte betalat sina räkningar.
Sedan dess har förlusterna blivit mindre och mindre.
– Det som haft störst effekt för det förbättrade resultatet är att vi infört spärrfunktion för dem som inte betalar, säger Magnus Lind på Apotekets ekonomienhet.
Nästa år ska delbetalningssystemet vara självfinansierat.
– Vi kommer att lyckas med det dels för att vi har infört kreditprövning, dels för att vi tar ut avgifter. Dessutom har vi förhandlat fram nya och bättre avtal med våra leverantörer.

LFN bjuder in kritiker till diskussion om magsyraläkemedel

Preparat som idag ges i lösliga beredningsformer till små barn med magsyrarelaterade sjukdomar tas den 1 maj ur läkemedelsförmånen. Detta har, i skrivelser till Läkemedelsförmånsnämnden (LFN), kritiserats av läkare och farmacevter med inriktning på pediatrik, som Läkemedelsvärlden skrev om i förra numret (3/06).
Specialisterna anser att läkemedel som är nödvändiga saknas i förmånen. Till exempel kommer inte längre den beredningsform av omeprazol som lämpar sig att ge till små barn att subventioneras.

Variabel förmån
Vid ett möte förra månaden kom LFN fram till att de inte ska ompröva beslutet, däremot är Barnläkarföreningen inbjuden till diskussion i slutet av denna månad.
Lena Grahnquist, sekreterare i Barnläkarföreningens sektion för gastroenterologi, är kritisk till att LFN konsulterar barnspecialister först när beslutet redan är fattat. Hon anser att det blir svårt att nå en lämplig lösning om beslutet inte omprövas.
– Ett scenario är att barnläkare får massor av extrajobb med att söka finansiering för medicinerna när de inte längre subventioneras. Om inte det går måste familjerna själva betala. I värsta fall försvinner dessa läkemedel helt och patienterna får inte tillgång till dem.
Förmånsnämndens ordförande Axel Edling säger att en tänkbar lösning är att landstingen tar kostnaderna.
Hans Ekman, läkemedelschef för Västra Götalandsregionen, är tveksam till principen att landstingen ska betala för preparat istället för att de subventioneras.
– Visst är det en teoretisk möjlighet, men då får vi en förmån som varierar över landet.

NOTISER – Billiga läkemedel i Sverige

0

Billiga läkemedel i Sverige
Jämfört med övriga Europa är nya läkemedel relativt billiga i Sverige, visar en prisjämförelse som Läkemedelsförmånsnämnden gjort. LFN jämförde priset för 55 nya läkemedel och fann att priset för dessa i genomsnitt låg fyra procent lägre i Sverige än genomsnittet för 17 europeiska länder. Tar man hänsyn till köpkraften är det bara Danmark, Norge och Schweiz som har lägre priser.

Enklare med sugrör
Ett läkemedelsföretag har lanserat klaritromycin i doserade sugrör. Enligt en artikel i Pharmaceutical Journal har studier visat på en bättre följsamhet hos barn som fått antibiotika doserat på detta sätt. Sugrörsdoseringen är inte lanserad i Sverige.

Stort missbruk av läkemedel i USA
Idag är enligt FN:s antidrogbyrå, INCB, användning av receptbelagda läkemedel det näst vanligaste missbruket, efter cannabis i USA. I sin årliga rapport varnar INCB för att den illegala försäljningen av receptbelagda läkemedel över Internet är en starkt bidragande orsak till det ökande missbruket, speciellt bland ungdomar i USA, Kanada och Mexiko.
Idag är det, enligt INCB, mer troligt att amerikanska ungdomar missbrukar receptbelagda läkemedel än att de experimenterar med illegala droger.

Ny lag täpper till kryphål
När den nya läkemedelslagstiftningen träder i kraft den första maj blir det svårare att sälja läkemedel över nätet, hoppas lagstiftarna. Sedan början av 1990-talet har det inte funnits någon tydlig lagstiftning om vilka läkemedel som bara får säljas av Apoteket AB. Ett kryphål som regeringen nu försökt täppa till. Men det är bara svenska sajter som man har möjlighet att komma åt med den nya lagstiftningen.

Ingen slips på jobbet
Det brittiska läkarförbundet uppmanar sina medlemmar att inte använda slips på arbetet. Skälet är att slipsar visat sig vara en potentiell reservoar för smitta och inte heller har någon funktion i vården. Uppmaningen är en av många rekommendationer för hur man ska minska den höga incidensen av vårdrelaterade infektioner.

Sämre prognos för lågutbildade
Låg inkomst och kort utbildning innebär, oberoende av varandra, större risk att dö efter en akut blodpropp i hjärtat än om man har högre inkomst och längre utbildning. Det visar en dansk studie. I studien ingick 37 560 danska patienter mellan 30-74 år. Första månaden efter proppen var risken att dö för låginkomsttagarna 9,5 procent medan risken för höginkomsttagaren var 5,1 procent. Skillnader i utbildning visade på liknande, men inte lika stora skillnader. Enligt forskaren Jeppe Nygaard Rasmussen antyder studien att de med låg utbildning och inkomst i mindre utsträckning behandlades med statiner och betablockerare.

Gratis läkemedel
Vänsterpartiet riktar in sig på de unga i de kommande budgetförhandlingarna.
Vänsterpartiet föreslår bland annat en satsning på barn- och ungdomspsykiatrin och att receptbelagda läkemedel ska vara gratis för barn upp till 19 år.

Ingen effekt med glukosamin
New England Journal of Medicine publicerade nyligen en studie som visade att glukosamin inte gav bättre effekt vid knäartros än placebo. Studien är ytterligare en i raden som ifrågasätter medlets effekt.
För närvarande pågår inom EU en utredning om glukosamins effekt med anledning av en ansökan om godkännande för marknadsföring i ett stort antal länder.

Fel förbund
Det var Alzheimerföreningen som förra året fick klartecken att lägga ut ett särtryck på apoteken om artikelserien ?Demensvanvården?. En artikelserie som kritiserades av en del läkare. I förra numret uppgav vi felaktigt ett annat förbund.

Byte av antidepressivt läkemedel kan hjälpa

0

Resultaten utgör andra fasen av en statligt finansierad studie av 4041 vuxna med depression. Studien kallas STAR*D (Sequenced Treatment Alternatives to Relieve Depression) och är en följd av en satsning på studier med direkt praktiskt värde för kliniker. Studien ska svara på frågor som: För den här specifika patienten, vilken behandling är bäst? Vilken respons kan patienten förvänta sig inom fyra till sex veckor? Och vad ska jag göra om patienten inte blir bättre, vänta eller byta behandling? Om jag ska byta, vad är bästa alternativet?
De första resultaten som publicerades i januari visade att ungefär 30 procent av 2876 patienter som behandlats med citalopram når upp till kriterierna för att depressionen har gått i remission.
Denna andra fas i studien hade som syfte att svara på frågan vad läkaren ska ta sig till med de övriga 70 procenten av patienterna. Svaret tycks bli, prova att byta läkemedel.


Den ena publicerade studien visar att ungefär en fjärdedel av de 727 patienter som bytte från citalopram till ett annat antidepressivt medel, sertralin, bupropion-SR eller venlafaxine-XR, blev förbättrade. Den andra studien visar att 30 procent av 565 patienter som bytte från citalopram till bupropion eller bupropion-SR blev förbättrade.
Forskarnas slutsatser är att vilket som helst av de studerade läkemedlen utgjorde ett rimligt val vid bytet.


Ingen av studierna har haft en jämförande grupp, vilket kritiserats av andra forskare. En annan skillnad från flera andra studier är att fokus ligger på remission snarare än symtomreduktion.


 

Yrkets död

För några år sedan skrev Björn Lindeke en krönika där han gick igenom några av Stockholms gatunamn och de försvunna yrken de representerade. Luntmakargatan, Repslagargatan, Tunnbindargatan et cetera. Han konstaterade med lättnad att det inte fanns någon Apotekargata i staden. Det börjar nog bli dags för en sådan nu.

Varför har vi Apotek som en egen byggnad? På den tiden då det fortfarande slogs rep och bands tunnor behövde apotekaren ett hus eftersom det var där han tillverkade läkemedel. Läkaren skrev en instruktion, ett recept, som han gav till patienten. Denne tog det till Apoteket där en välutbildad läkemedelsexpert på plats blandade till läkemedlet, ett hantverk. I dag sker detta ungefär lika ofta som det makas en lunta, men trots det lever titeln och en hel del av den självbilden kvar.

Vi har under många år vant oss vid att Apoteket AB och läkemedelsindustrin har en självklar plats för oss, och att det finns karriärvägar utstakade att gå på. För den svenske farmacevten har Apoteket AB till och med blivit den yttersta företrädaren för yrkesrollen. Detta är helt galet. Apoteket AB är ett affärsdrivande företag och kan det förbättra sin lönsamhet genom att effektivisera processer och skära löner kommer det att göra det, och ska också göra det. En receptarie, eller varför inte på sikt en tekniker, kan förmodligen leda ett modernt apotek lika bra som en apotekare. När vi nu går in i kärvare tider i branschen så marginaliseras vår roll som läkemedelsexperter. Det finns plats för allt färre av oss samtidigt som universitetet pumpar ut nya farmacevter till en allt tuffare arbetsmarknad. Andra yrkesgrupper tar för sig samtidigt som vi gör? Vad då? Väntar på att Apoteket AB skall hitta några nya fiffiga yrken som vi kan ägna oss åt?

Det finns en passivitet inom kåren som i och för sig inte är så svår att förstå, det har varit ganska lätt att vara farmacevt i Sverige, but times they are a changing. Är det då så att vi inte fyller mer funktion i ett modernt samhälle än vad en tunnbindare gör? Självklart inte, men om vi fortsätter att överlåta till ett företag att ta hand om vår yrkesroll så kommer samhället snart att tro det. Sverige har behov av duktiga läkemedelsexperter på en mängd platser, på apotek, i närsjukvården, på ICA, på sjukhusen, inom statsapparaten, för att göra mjukvara till sjukvården, för att utbilda vårdpersonal och allmänhet om läkemedel, i TV-rutan. Listan kan göras mycket längre än så här men vi kan inte fortsätta tro att Apoteket AB kommer att skapa de här rutorna i organogrammen.

Om vi verkligen tror på vår kompetens och att vi har något att tillföra det svenska samhället så är det dags att vi börjar visa det. Våra professionella organisationer, fackförbunden och Apotekarsocieteten, måste ta ansvaret för att förvalta och kommunicera yrkesrollen, men viktigast av allt är att vi själva gör det, och tror på det. Vi kommer inte att få de här nya yrkena, vi måste ta oss in och skapa dem. Gör vi inte det så kan vi nog flanera ned längst med Apotekargatan ganska snart.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng