Annons

Månads arkivering oktober 2005

Astrazeneca bygger ut i Mölndal

0

Den nya anläggningen är avsedd för framställning av nya läkemedel för kliniska studier.

Byggandet väntas inledas under våren 2006 och de nya lokalerna beräknas stå klara 2009.

Byggnaden kommer att användas av funktionen Pharmaceutical & Analytical R&D och ersätter äldre lokaler som har begränsad kapacitet. Den kommer att bemannas av befintlig personal, enligt ett pressmeddelande från Astrazeneca.

Metabola syndromet ifrågasatt

0

Två av världens största diabetesorganisationer har ifrågasatt existensen av det metabola syndromet. Begreppet används flitigt av läkemedelsföretagen.
American Diabetes Association och European Association for the Study of Diabetes gick nyligen ut med ett uttalande i tidskriften Diabetes Care som går ut på att det metabola syndromet är dåligt definierat och används felaktigt samt att det behövs ytterligare forskning för att fastställa om det överhuvudtaget existerar.

Enligt uttalandet finns det inte belägg för att en kombination av de olika riskfaktorerna skulle ge sämre prognos utöver summan av delarna eller utgöra en särskild sjukdom. Alla riskfaktorer som ingår i definitionen av syndromet existerar, men varje riskfaktor bör behandlas separat. Läkarna ska inte förskriva behandling för syndromet förrän bättre bevis finns.
Innan randomiserade kontrollerade studier har gjorts finns det ingen lämplig farmakologisk behandling för metabola syndromet.
Experterna menar att patienter med diabetes eller hjärtsjukdom bör exkluderas från definitionen av metabola syndromet eftersom det inte ger någon bättre förståelse för riskbehandling än de idag aktuella rekommendationerna.
När syndromet först definierades antogs initialt att insulinresistens var den primära orsaken. Om målet är att identifiera personer med insulinresistens ger BMI och genetiska faktorer en högre säkerhet än diagnos av det metabola syndromet.

Dessutom inkluderar definitionen av syndromet riskfaktorer som bara svagt relateras till insulinresistens som blodtryck och exkluderar andra med starkare koppling till exempel CRP
(C-reaktivt protein).
Experterna är oroade över att "det metabola syndromet följer mönstret för andra av industrin skapade diagnoser som generaliserad oro och kvinnlig sexuell dysfunktion".

Förstadier till typ 2-diabetes kan behandlas

0

Fetma är den största riskfaktorn för typ 2-diabetes och särkilt alarmerande är att barn och ungdomar blir allt mer överviktiga. I USA har detta lett till att nästa och kommande generationer kan bli de första i modern historia som är sjukare och har kortare livslängd än sina föräldrar.
Det finns fortfarande många frågetecken kring sambandet mellan fetma, diabetes och andra följdsjukdomar.

Fetma leder till att fria fettsyror inlagras och omvandlas till fetter i olika vävnader. Professor Helena Edlund och medarbetare vid Umeå universitet har studerat funktionen av en ytreceptor för fria fettsyror kallad GPR40 som hos försöksdjur bara finns på de insulinbildande betacellerna. Receptorn känner direkt av förhöjda nivåer av fria fettsyror och via betacellerna påverkar det i sin tur andra organ, främst levern. Studier har visat att när GPR40 inaktiveras så får försöksdjuren inte diabetes.
? Det här är en direkt molekylär länk mellan fetma och diabetes och en viktig ledtråd för att förstå varför fetma leder till diabetes och andra sjukdomar, säger Helena Edlund.
Via företaget Betagenon har Helena Edlund och medarbetare identifierat ett antal potentiella antagonister till receptorn och de kommer nu att gå vidare med ett par kandidatsubstanser.
? Vi har dessutom fortlöpande kontakt med flera företag och det finns ett stort intresse, säger hon.

Börjar i levern
Umeåforskarnas resultat bekräftar också, vilket börjar bli mer och mer erkänt, att levern spelar en central roll när det gäller att utveckla insulinresistens.
? Mycket tyder på att levern är det första organ som påverkas av fetma och att insulinresistensen i muskler och fettvävnad troligen är sekundär och inte har lika stor betydelse initialt, säger Helena Edlund.

Insulinresistensen gör att levern fortsätter att pumpa ut glukos trots för höga glukosnivåer och man vet att insulinresistensen utvecklas relativt snabbt vid fetma.
Idag är det svårt att få acceptans för att glukosintolerans är en indikation på diabetes, påpekar Helena Edlund.
? Motståndet mot detta är självfallet att det skulle resultera i enormt många fler potentiella patienter och därmed ökade kostnader för behandling. Samtidigt är det en stor vinst på sikt om man kan förhindra att personerna utvecklar diabetes, dels i form av livskvalitét för den enskilde individen och dels för att det kostar mycket mer än att behandla förstadier till sjukdomen.

Ökar hos unga
En effekt av fetma, som uppmärksammats mer och mer, är den stora ökningen av leversteatos eller fettlever som inte har något med alkohol att göra. Hos ungdomar i USA har frekvensen av leversteatos ökat dramatiskt och det är direkt kopplat till övervikt.
? Det här är ett växande och underskattat problem, säger Helena Edlund.
Dessutom ökar leversteatos risken för levercancer. En ny undersökning visar att typ 2-diabetiker har tre till fyra gånger högre risk att utveckla levercancer än andra.
? Levern spelar alltså en mycket centralare roll vid diabetes än folk har insett. Om man med läkemedel som blockerar GPR40 kan förhindra att insulinresistensen i levern förvärras kommer man också att kunna hejda utvecklingen av leversteatos.

? Men det bästa är naturligtvis att gå ner i vikt och motionera, och det är det första råd man ska ge till en överviktig person.

Intensiv blodfettsbehandling effektiv

0

De bakomliggande orsakerna till kranskärlssjukdom börjar bli allt mer kända. Förutom ärftliga faktorer, ålder och kön finns ett flertal påverkbara riskfaktorer som rökning, högt blodtryck, höga blodfetter och blodsockerhalt.
För att underlätta för både sjukvårdspersonal och patienter publiceras behandlingsrekommendationer, men många patienter når trots det inte de uppsatta målvärdena.
? Bristerna finns i hela kedjan från de rekommendationer som tas fram ner till den praktiska verkligheten. Vi läkare följer inte råden och patienterna följer inte alltid våra råd, säger specialistläkare Martin Stagmo på Kardiologiska kliniken vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.
I en avhandling vid Lunds universitet har han undersökt varför resultaten är så dåliga samt hur det skulle kunna bli bättre med relativt enkla åtgärder. Avhandlingen visar att sköterskebaserade mottagningar under en begränsad tid med fullt utnyttjande av både livsstils- och läkemedelsbehandling, samt i vissa fall noggrannare metoder att identifiera högriskpatienter, är verksamma medel.

Viktigt målarbete
I studien följdes patienterna under ett år efter sjukhusvistelsen på en speciell mottagning där sköterskor och läkare tillsammans behandlade patienten efter ett bestämt program. Man lade ner mycket vikt på att uppsatta målvärden för blodfettsbehandling skulle nås både med kost och mediciner. Efter ett år avslutades programmet och patienterna remitterades vidare till öppenvården.
? Man kan säga att modellen liknar de diabetesmottagningar som funnits länge i primärvården, fast i vårt fall var mottagningen på sjukhus.
Fyra år senare undersöktes patienterna med avseende på blodfetter. Det visade sig att de patienter som genomgått det speciella programmet även fyra år senare hade lägre blodfetter och högre andel blodfettsänkande läkemedel än kontrollpatienterna.
Martin Stagmo menar att det är flera orsaker som gör metoden framgångsrik. Det är dels den personliga kontakten med sköterskan och dels upprepningen.
? När det gäller råd om rökning, motion och kost måste man höra det om och om igen, säger han.
? Det kan också bero på att man hade satt upp mycket tydliga mål, till exempel att blodfetterna skulle ligga under 5,2 mmol/l.
Patienterna var mycket nöjda med den information de fick. Ju mer patienterna vågar fråga och ju mer kunskap de har om sin sjukdom desto bättre blir behandlingsresultatet, menar Martin Stagmo.

Läkemedel behövs
Däremot kunde inte patienterna som gick på mottagningen slippa läkemedel i någon större utsträckning. Det är svårt att påverka kolesterolvärdet med enbart kost, menar Martin Stagmo. Många patienter har redan bra kostvanor och orsaken till det höga kolesterolvärdet är ofta genetiskt.
? Sedan finns det data som tyder på att läkemedlen har andra egenskaper än att bara sänka kolesterolet, till exempel att påverka inflammationsgraden i kroppen.
? Företagen skulle helst visa att just deras kolesterolsänkare har mycket större effekt än någon annan, säger han. Detta har dock ännu inte visat sig avgörande i några vetenskapliga studier.
Martin Stagmo tror på de sköterskebaserade riskmottagningarna både ur ett ekonomiskt och patientorienterat perspektiv. Den forskningsmottagning som ingick i projektet har nu blivit permanent. I övriga landet blir det också allt vanligare med sådana mottagningar.
< Därför tycker han att det är viktigt att satsa på utbildning av fler specialsköterskor. De ska förutom att ge kostråd även övervaka riskfaktornivåer, ge professionella råd om rökavvänjning och i vissa fall titrera läkemedel.

För låga doser
En delstudie av avhandlingen, som ingick i ett större sameuropeiskt projekt, hade som mål att ta reda på varför patienter med kranskärlssjukdom inte når de europeiska riktlinjerna för blodfettssänkning.
I studien ingick 15 europeiska länder och 5 556 patienter med känd kranskärlssjukdom som undersöktes 1,4 år efter den akuta sjukdomsepisoden. Enligt riktlinjerna bör kolesterolvärdet vara under fem mmol/l samt LDL-kolesterol under tre mmol/l.
Undersökningen visade att mer än hälften inte nådde dessa målvärden, vilket delvis kan förklaras av att endast 61 procent av patienterna hade någon form av blodfettssänkande behandling.
? Dessutom såg vi att de flesta patienter som hade blodfettssänkande läkemedel var behandlade med för låga doser.
När man ser hur svårt det är att nå målen, kan man kanske tro att dessa är för högt ställda. Men om många patienter inte använder den fulla potentialen av de läkemedel vi har, så finns det mycket mer att göra, menar Marin Stagmo.
? Läkemedel är ju inte mycket dyrare för att man ökar dosen, men kanske bortkastade om man använder för låg dos, säger han.

Immunläkemedel kan förhindra överföring av CMV-infektion till foster

0

Cytomegalovirusinfektion, CMV, är vanligtvis ofarlig för vuxna och barn. Men viruset kan orsaka allvarliga skador hos nyfödda om mamman smittas under graviditeten. Både primär och sekundär infektion hos mamman kan överföras till barnet. Störst risk för smittöverföring till fostret, cirka 40 procent, är det om modern får en primär CMV-infektion.
Infektionen varierar i svårighetsgrad och hos majoriteten av CMV-infekterade nyfödda barn har den som regel en god långtidsprognos. Men cirka tio procent av barnen får bestående men som hörselskada eller neurologiska störningar av olika svårighetsgrad.
Det finns hittills ingen effektiv behandling för infektionen hos gravida kvinnor. En studie som publicerades i NEJM (2005;353: 1350-1362) prövade behandling med så kallat hyperimmunglobulin. Enligt den var risken att överföra CMV till sina ofödda barn endast tre procent med behandling jämfört med 50 procent hos de som inte behandlats med läkemedlet. I studien användes ett CMV-specifikt hyperimmunglobulin som verkar genom att stärka moderns immunsystem.
Eftersom terapin anses säker och konsekvenserna av CMV-infektion kan bli svåra för nyfödda, erbjöds alla kvinnor aktiv behandling.
Terapigruppen inkluderade 31 kvinnor med aktiv CMV-infektion varav 14 valde att avstå från behandling. Bara en kvinna i terapigruppen födde ett barn med CMV-infektion som vid två års ålder var lätt handikappat. Men av de obehandlade kvinnorna var det sju (50 procent) som födde smittade barn.
I en preventionsgrupp på 84 kvinnor med sekundär CMV-infektion valde 37 kvinnor behandling och 47 avstod. Av de som behandlades fick sex barn som var smittade (16 procent) jämfört med 19 av de som avstod (40 procent).
Även om resultaten är uppmuntrande påpekar forskarna att det behövs mer forskning. Dessutom är tillgängliga tester för CMV-infektion inte helt tillförlitliga och hyperimmunglobulin en dyr behandling.
Men de menar att gravida kvinnor eller kvinnor som funderar på att skaffa barn bör testas för infektionen, särskilt om de har hög risk att infekteras.

Bakslag för kroppseget smärtläkemedel

0

Behovet av effektiva och säkra läkemedel för behandling av långvarig artrossmärta har aktualiserats efter indragningen av rofecoxib (Viox).
Förhoppningarna har varit stora på den kroppsegna substansen endomorfin som teoretiskt har lika bra effekt som morfin.
I oktobernumret av Arthritis and Rheumatism publicerades resultaten av en djurstudie på endomorfin-1, den vanligaste och mest potenta av de två endomorfiner som hittills är kända. Enligt studien hade läkemedlet inte någon märkbar effekt på långvarig artrossmärta medan behandlingen gav en dramatisk effekt på akut smärta, närmare 75 procent.
Efter att ha utlöst inflammation i försöksdjurens knäleder behandlade forskarna råttorna med endomorfin-1.
Resultatet blev att forskarna kunde blockera smärtsignaler i normala leder och i tidiga stadier av artrit men inte efter en eller tre veckor.
Tidigare försök med olika terapier riktade mot u-opioider har främst gällt förändringar som uppträder direkt efter vävnadsinflammation. Den aktuella studien är den första som undersökt effekten på kronisk inflammation.
De nya observationerna understryker en möjlig inkonsekvens i det endogena opioidsystemet som uppträder vid kronisk smärta. Forskarna menar att användningen av endomorfin-1 bör omvärderas och forskningen inriktas på mer lovande alternativ för långvarig smärta.

Missnöje kan påverka produktionen av Tamiflu

Det kalifornienbaserade forskningsföretaget Gilead Sciences är missnöjt med sitt avtal med Roche från 1996 om Tamiflu. Det schweiziska bolaget lever inte upp till de kommersiella förväntningarna, anser Gilead, och har därför sagt upp avtalet. Eftersom företagen varit oeniga i frågan har den gått till skiljedom där den ska avgöras inom 1,5 år, uppger den indiska nyhetstjänsten Hindu Business Line.

Samtidigt för Roche diskussioner med flera företag, enligt British Medical Journal handlar det om fyra stycken, om licenstillverkning av Tamiflu. Patentet på den verksamma substansen oseltamivir gäller till december 2016.

I Indien finns inget gällande patent för oseltamivir. En patentansökan daterad i februari 1996 från Gilead har inkommit till indiska myndigheter, men inget patent har beviljats, enligt Hindu Business Line. Företaget Ranbaxy tillverkar redan oseltamivir, och Cipla har uttalat att företaget ska börja tillverka läkemedlet.

P-piller minskar risk för MS

0

I en amerikansk studie jämfördes 100 kvinnor med multipel skleros, MS, som använt p-piller under de senaste tre åren med 1 000 friska kontrollpersoner. Studien visar att användning av p-piller gav väsentligt lägre risk (40 procent) att få symtom på MS jämfört med de som inte använt p-piller.
Forskarna, som publicerade sin studie i Archives of Neurology 2005;62:1362, menar att effekten kan förklaras av östrogenets förmåga att modulera immunförsvaret.
Enligt studien verkar det också som om risken för MS däremot är högre under en period på sex månader efter förlossningen.

Injektionsfrekvens påverkar inte följsamhet

0

Enligt en studie som presenterades vid European Association för the Study of Diabetes i Aten förra månaden påverkas inte följsamheten om insulinet tas med en eller två injektioner per dag.
I studien randomiserades 233 insulinberoende patienter med typ 2-diabetes att tillsammans med metformin få insulin antingen en eller två gånger per dag. Resultatet blev att fler patienter som fick injektioner två gånger per dag nådde uppsatta målnivåer. Enligt forskarna finns det inget givet samband mellan antal injektioner och behandlingsresultatet.

Protein motverkar cellgiftbiverkningar

0

Ett stort problem vid cellgiftbehandling är att de höga doser som ofta krävs skadar epitelet i tarmen. Flera kända tillväxtfaktorer påverkat tillväxt och återbildning av epitelet i tarmen.
Genom att använda en transgen musmodell har japanska forskare identifierat en human gen, R-spondin1, med specifik tillväxteffekt på celler i tarmslemhinnan.
Enligt studien, som publicerades i Science (2005;309:1256-1259), kunde proteinet återbilda skadat tarmepitel beroende på kemoterapi i försöksdjur. Forskarna planerar nu att pröva om proteinet har effekt vid olika tarmsjukdomar.

Äldre diabetespatienter faller ofta

0

En ny amerikansk studie visar att det är fyra gånger så vanligt med fallolyckor i äldreboende med många diabetiker som i äldreboende med få diabetiker. Enligt studien, som publicerades i septembernumret av Journal of Gerontology, var det 78 procent av de äldre med diabetes som ramlade under periodens 299 dagar jämfört med 30 procent av de som inte hade diabetes.

Diabetes är hittills inte en känd riskfaktor för fallolyckor. Orsaken är inte blodtrycksfall, menar forskarna, utan problem med perifera nerver som påverkar känseln i fötterna, så kallad perifer neuropati.

Lyckat försök i Umeå med sjukgymnaster på apotek

0

Resultaten redovisades idag under Sjukgymnastdagarna i Älvsjö. Verksamheten bygger på ett samarbete mellan Apoteket Renen och sjukgymnastutbildningen vid Umeå universitet, som inleddes 2004, enligt pressinformation från Sjukgymnastförbundet.

Vid det så kallade Hälsotorget på Renen arbetade två sjukgymnaster i februari-mars 2005 på temat spänningshuvudvärk. Arbetet pågick under totalt 45 timmar och sjukgymnasterna hann tala med 180 apoteksbesökare.

Sjukgymnasterna förmedlade bland annat enkla råd för egenvård av huvudvärk.

Samarbetet har enligt utvärderingen rönt bred uppskattning av alla inblandade.

Fler satsningar på rådgivning från sjukgymnaster på apotek är på väg i bland annat Stockholm, enligt Sjukgymnastförbundet.

Bakslag för lovande diabetesläkemedel

0

Med så kallade kombinerade glitazoner, som verkar på de två PPAR-receptorna alfa och gamma, är tanken att minska både blodsockret och blodfetterna.

Det första läkemedlet i klassen, muraglitazar, tillstyrktes av FDAs expertkommitté förra månaden för behandling av typ 2-diabetes.

Men enligt en studie som förhandspubliceras idag i JAMA ökar läkemedlet risken för hjärtkärlsjukdom. Baserat på resultaten uppmanar forskarna FDA att avvakta med godkännandet tills det har kommit ytterligare studier som styrker säkerheten.

Östergötland avsätter extrapengar till läkemedel

0

Östgötalandstingets ekonomi är för närvarande i balans; för 2005 beräknas ett större överskott än budgeterat. Därför gör landstinget nu några satsningar av engångskaraktär, bland annat på det man kallar kvalificerade läkemedel.


Enligt ett pressmeddelande har landstinget redan gjort satsningar för att möta behoven från 2006 och framåt, men nu avsätter man mer resurser för innevarande år “för att upprätthålla en god tillgänglighet”.

Östergötland tillhör de landsting som på senare år minskat sina kostnader inom läkemedelsförmånen kraftigast. Detta har dock delvis skett genom transferreringar av läkemedel från öppenvården till slutenvården (se artikel länkad i högermarginalen).

Utlämning av
Tamiflu begränsas

Högst tio förpackningar får lämnas ut per rekvisition, enligt beslutet, som dock inte påverkar möjligheten att få Tamiflu på recept.

Bakgrunden är att apotekens utlämning av Tamiflu ökat kraftigt de senaste dagarna. Läkemedelsverket vill därför "säkra tillgången till Tamiflu för de grupper som inför årets influensasäsong kan komma att behöva läkemedlet".

Rekordmånga besökare på www.lakemedelsvarlden.nu

Sammanlagt 32 752 besök gjordes på hemsidan under månaden.

Det är den högsta noteringen hittills under en enskild månad sedan starten 2002.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng