Förstadier till typ 2-diabetes kan behandlas

Fortfarande vet man inte varför fetma orsakar diabetes, men ny svensk forskning har ökat förståelsen för sambandet. Upptäckten av en receptor för fria fettsyror ökar också möjligheterna att utveckla läkemedel som angriper förstadier till typ 2-diabetes.

31 okt 2005, kl 12:03
0

Fetma är den största riskfaktorn för typ 2-diabetes och särkilt alarmerande är att barn och ungdomar blir allt mer överviktiga. I USA har detta lett till att nästa och kommande generationer kan bli de första i modern historia som är sjukare och har kortare livslängd än sina föräldrar.
Det finns fortfarande många frågetecken kring sambandet mellan fetma, diabetes och andra följdsjukdomar.

Fetma leder till att fria fettsyror inlagras och omvandlas till fetter i olika vävnader. Professor Helena Edlund och medarbetare vid Umeå universitet har studerat funktionen av en ytreceptor för fria fettsyror kallad GPR40 som hos försöksdjur bara finns på de insulinbildande betacellerna. Receptorn känner direkt av förhöjda nivåer av fria fettsyror och via betacellerna påverkar det i sin tur andra organ, främst levern. Studier har visat att när GPR40 inaktiveras så får försöksdjuren inte diabetes.
? Det här är en direkt molekylär länk mellan fetma och diabetes och en viktig ledtråd för att förstå varför fetma leder till diabetes och andra sjukdomar, säger Helena Edlund.
Via företaget Betagenon har Helena Edlund och medarbetare identifierat ett antal potentiella antagonister till receptorn och de kommer nu att gå vidare med ett par kandidatsubstanser.
? Vi har dessutom fortlöpande kontakt med flera företag och det finns ett stort intresse, säger hon.

Börjar i levern
Umeåforskarnas resultat bekräftar också, vilket börjar bli mer och mer erkänt, att levern spelar en central roll när det gäller att utveckla insulinresistens.
? Mycket tyder på att levern är det första organ som påverkas av fetma och att insulinresistensen i muskler och fettvävnad troligen är sekundär och inte har lika stor betydelse initialt, säger Helena Edlund.

Insulinresistensen gör att levern fortsätter att pumpa ut glukos trots för höga glukosnivåer och man vet att insulinresistensen utvecklas relativt snabbt vid fetma.
Idag är det svårt att få acceptans för att glukosintolerans är en indikation på diabetes, påpekar Helena Edlund.
? Motståndet mot detta är självfallet att det skulle resultera i enormt många fler potentiella patienter och därmed ökade kostnader för behandling. Samtidigt är det en stor vinst på sikt om man kan förhindra att personerna utvecklar diabetes, dels i form av livskvalitét för den enskilde individen och dels för att det kostar mycket mer än att behandla förstadier till sjukdomen.

Ökar hos unga
En effekt av fetma, som uppmärksammats mer och mer, är den stora ökningen av leversteatos eller fettlever som inte har något med alkohol att göra. Hos ungdomar i USA har frekvensen av leversteatos ökat dramatiskt och det är direkt kopplat till övervikt.
? Det här är ett växande och underskattat problem, säger Helena Edlund.
Dessutom ökar leversteatos risken för levercancer. En ny undersökning visar att typ 2-diabetiker har tre till fyra gånger högre risk att utveckla levercancer än andra.
? Levern spelar alltså en mycket centralare roll vid diabetes än folk har insett. Om man med läkemedel som blockerar GPR40 kan förhindra att insulinresistensen i levern förvärras kommer man också att kunna hejda utvecklingen av leversteatos.

? Men det bästa är naturligtvis att gå ner i vikt och motionera, och det är det första råd man ska ge till en överviktig person.