Månads arkivering september 2005

Hon gör kunden till högsta chefen

0

Hon kom som ett yrväder, om än inte med ett höganäskrus om halsen, så med invigningssaxen i full aktion; ??och härmed förklarar jag Apoteket Shop i Eskilstuna öppnad. Välkomna in i butiken.?


Att inviga nya butiker är en liten officiell del av Ulrika Erikssons uppdrag som chef för Kundkanal Centrum där hon varit sedan i våras som en av de nyaste högre cheferna inom Apoteket.


? Jag har alltid jobbat med det som känns roligt. Och när jag fick chansen att komma till Apoteket kände jag direkt att det här kan bli jättekul, säger Ulrika Eriksson.


Hon är civilekonom till sin utbildning och har därefter haft en snabb karriär inom detaljhandeln ? dit man kan räkna en del av Apotekets verksamhet. Att kunden är central är väl begrepp som traditionellt mer förknippas med den branschen än en statligt driven verksamhet som apotek.


Men Ulrika Eriksson menar att även om dessa värderingar växt fram i privatägda företag är de i många fall så allmängiltiga att de även fungerar utmärkt i helt andra slags organisationer som Apoteket.


? Kunden är absolut vår högsta chef även i Apoteket, understryker hon.


Att detta är centralt får till exempel som konsekvens att Apoteket Shop ska ha slimmade förutsättningar; det vill säga det som behövs för att ge kunderna en bra service. Inga extravaganser, som stora personalytor utanför butikslokalen.


Personalutrymmena bakom exempelvis Apoteket Shop i Eskilstuna är verkligen minimala.


? Att jobba rationellt betyder att man inte drar på sig onödiga kostnader, sådana som inte bidrar till kundnyttan, säger Ulrika Eriksson.


Hon hänvisar till det norska begreppet kuttisme, som innebär att man ska skapa så mycket värde som möjligt för kunden för lite satsade pengar. Men det får inte betyda att man bromsar investeringar som höjer kundnyttan.


Att hålla i pengarna är kanske ännu viktigare i en verksamhet som skyddas av ett monopol, statligt eller ej, menar hon.
? Som monopolföretag har vi ett särskilt ansvar i att inte slösa med resurserna. Det vore verkligen att missbruka det förtroende vi fått från staten.


Hur ser du på likheter och skillnader mellan tidigare verksamheter och dina nuvarande arbetsuppgifter?


? Likheterna är större, men samhällsuppdraget är naturligtvis en viktig skillnad.


Det innebär exempelvis att beslut om var apotek ska lokaliseras eller tillgänglighet inte styrs av kommersiella villkor i första hand.


? Flyttas till exempel en vårdcentral är det naturligt att ett apotek i anslutning till vårdcentralen antingen flyttas eller läggs ner, och att man löser läkemedelsdistributionen på ett annat sätt i fortsättningen.


En av de kritiska punkterna, både före och efter EG-domen om apoteksmonopolet, är bristande tillgänglighet.


? Detta hade vi jobbat med, oavsett domen. Ett inslag är att vi ska ha samma öppettider som gäller där vi har våra apotek och shoppar. Apoteket Shop i Eskilstuna har söndagsöppet precis som de andra butikerna i köpcentret.


Men för att ta ett steg tillbaka, varför blev du just civilekonom?


? En viktig faktor för mig var att utbildningen är bred, lägger grund för många olika slags vägar ut i arbetslivet. Därför valde jag också samhällslinjen på gymnasiet och jag visste att jag ville läsa på Handelshögskolan. Men då tänkte jag inte i termer av yrkesval. Jag har aldrig haft en långtidsplanering med de olika karriärstegen utstakade i förväg, säger Ulrika Eriksson.


Ett tag var hon inne på att kanske forska inom marknadsföring, men insåg snabbt att det inte var något för henne. Journalistik var ett annat ämne hon funderade på, men det fanns redan en journalist i familjen, mamma matskribenten, och det fick räcka.
Ulrika Eriksson är i den lyckliga situationen att ha sluppit söka jobb. Efter färdig utbildning kom hon till butikskedjan 7-Eleven. Först som trainee och sedan i olika positioner inom företaget.


? Jag fick från grunden lära mig det mesta inom detaljhandel, inte minst för att jag kom i ett dynamiskt skede med snabb expansion. När jag började på 7-Eleven hade vi tolv butiker, men idag finns 73, säger Ulrika Eriksson.


När hon kom till butikskedjan drevs den i Sverige av det amerikanska företaget Small Shops. Efter åren hos 7-Eleven gick Ulrika Eriksson vidare och arbetade i olika positioner inom Pressbyrån och den norska Reitangruppen som idag står bakom både 7-Eleven och Pressbyrån. När hon rekryterades till Apoteket var hon vice vd i Reitan Servicehandel Sverige AB.


Reitangruppen som grundades av Odd Reitan, har 15 000 medarbetare i Skandinavien och omsätter runt 30 miljarder kronor. Odd Reitan talar Ulrika Eriksson varmt om. Det är en man som skapat ett stort företag från grunden själv och vars verksamhet inte bara handlar om att växa och tjäna pengar. De icke-materiella värdena är också mycket viktiga, betonar Ulrika Eriksson.
En norsk Ingvar Kamprad?
? Ja, det finns likheter, men en skillnad är att Reitan har hunnit längre i att lämna över bestämmandet till en yngre generation.


? Något som jag tagit till mig är Reitangruppens åtta värdegrunder. De handlar bland annat om att kunden är den högsta chefen, att man ska hålla en hög affärsmoral och att det man gör ska vara roligt och lönsamt. Verksamheten ska rimma med värdegrunderna och Reitan är till och med berett att säga nej till en lukrativ affär om den strider mot värdegrunderna, säger Ulrika Eriksson.


I augusti gick Ulrika Eriksson i mål med sin kringresa till samtliga cirka 125 apotek och shoppar hon basar över. Hon berättar att hon blev djupt imponerad när hon upptäckte apoteksfarmacevternas stora kunskaper när hon lärde känna företaget från grunden.


? Där kan jag nästan tycka att vi varit för ödmjuka. Med tanke på den otroliga kompetensen borde vi kunna tuffa till oss och visa att vi kan mycket och är stolta över det. Externt kunde vi hålla en högre profil och tydligare poängtera vilket stort värde detta är för våra kunder, säger Ulrika Eriksson.


Ett uttalande som också kan ses som en markering mot företrädare för dagligvaruhandeln som hävdat att vissa receptfria läkemedel kan säljas utan tillgång till farmacevtisk kompetens.
? Jag står för det. Många kunder vill ha svar på sina frågor om vilka produkter som är bäst för dem. Där kan vi hjälpa till, tack vare vår kompetenta personal.


Inrättandet av Kundkanal Centrum och Apoteket Shop kan ses som steg i en riktning där företaget anpassar sig till en uppluckring av monopolet. Oavsett om takten bestäms av domar i EG-domstolen och/eller politiska beslut i svenska riksdagen. Åtgärderna har ifrågasatts av eventuellt framtida konkurrenter.
Utnyttjar ni den starka ställning monopolet ger för läkemedel för att försvåra för konkurrenterna när det gäller det redan nu konkurrensutsatta sortimentet?


? Det är ju snarare tvärtom! Ekonomin för hanteringen av receptläkemedel är kärv efter reformerna för att dra ner samhällets läkemedelskostnader. Överskott från försäljningen av konkurrensutsatta produkter används för att kompensera underskott för receptläkemedel.


Frågan om monopolet är över huvud taget inte särskilt viktig, anser Ulrika Eriksson. Så länge man inriktar sig på att erbjuda kunderna bästa möjliga service blir arbetssättet detsamma.


? Det är inte ett eventuellt monopol som ska avgöra företagets framtid. Men möjligen skulle en avreglering göra att kundorienteringen skulle bli än viktigare för oss, säger hon.

?Betraktaren avgör vad som är vackert?

0

"Beauty is in the eye of the beholder?, brukar man säga. Det finns ingen objektiv skönhet ? det är betraktaren som avgör vad (eller vem) som är vackert. Likadant är det med innovation. Det är användarna som avgör vilket värde en ny produkt har. Ett patent ger ett skydd för en uppfinning, men det garanterar inte att uppfinningen uppfattas av kunderna som värdefull.

Fallet med nya läkemedel som utgör enantiomerer ställer frågan på sin spets: det finns enantiomerer som jag tycker uppenbart visar stort medicinskt värde. Och det finns andra som bidrar inkrementellt till läkemedelsutvecklingen. I slutändan är det användarna (i vårt fall förskrivare och patienter) som avgör vad som är värt att användas. Vad jag som företrädare för branschen önskar är en större förståelse att alla framsteg ? stora som små ? är av värde. Och att det är först när det kommit ut på marknaden som man ser det sanna, relativa värdet av nya läkemedel. För att man skall få den erfarenheten måste man ha ett öppet sinne att testa det nya ? och sedan bestämma sig för om man gillar det eller inte.

Richard Bergström
Vd, Läkemedelsindustriföreningen

Arbetsglädjen är drivkraft i hårt klimat

0

Jag satt i mitt arbetsrum på Biomedicum i Uppsala en mörk höstkväll för snart ett år sedan. Plötsligt ringde telefonen och en röst sade: ?Det är Jenny Carlsson, studeranderepresentant. Jag är här med rektorsrådet för grundutbildningen Kristina Edström. Vi skulle vilja tala med dig. Vi står här utanför.?

Lätt skakad över allvaret i hennes röst gick jag med viss tvekan mot dörren. Hade jag gjort något fel? Väntade räfst och rättarting? Ängslan förbyttes snabbt till glädje, och förvåning, när jag öppnade och fick beskedet att jag hade tilldelats Uppsala universitets pedagogiska pris. Jag blev så ställd att jag bara mumlade ?tack? och ?jätteroligt? om vartannat, men sedan kände jag på mig att situationen krävde något mer av mig. Jag borde säga något klokt. Det enda som undslapp mig var det något prosaiska uttalandet: ?Det är ju så roligt att undervisa?.

När den första chocken lagt sig fick jag tid att formulera mina tankar närmare. Det är alltid uppmuntrande att få bekräftelse på arbete som i vardagslag utförs i det tysta. Ett pris som detta kan dessutom bidra till att sätta större fokus på pedagogiska frågor.
Alla lärare vid universitetet känner av konflikten mellan undervisning och forskning. Undervisningen betraktas ofta som något som stjäl tid från den meriterande forskningen. Men det finns krafter som verkar för en uppvärdering. Det pedagogiska priset delas numera ut i samband med professorsinstallationen med dess påtagliga forskningsfokus, vilket är en symbolisk markering i sig.

Jag tycker att det är en riktig markering. Undervisning och forskning ska ses som kommunicerande kärl. Jag försöker åstadkomma det genom att föra in det som är aktuellt i min egen forskning i undervisningen. I kurserna lär sig studenterna att planera och genomföra egna studier av läkemedelsanvändningen i samhället. De tillämpar dessutom sina kunskaper genom kritisk granskning av olika studier, allt från kliniska prövningar av nya läkemedel till kvalitativa studier av människors inställning till läkemedel.

Det leder på ett naturligt sätt in på vetenskapliga resonemang och utmanar förmågan till kritiskt tänkande. En förmåga som hör till det viktigaste och mest lustfyllda som universitetsstudier kan ge. Den föränderlighet och komplexitet som karakteriserar läkemedelsområdet gör att just förmågan att sortera och värdera information blir avgörande i den framtida yrkesutövningen. Men undervisningens karaktär gör att det inte bara är studenterna som lär sig av mig, jag lär mig också av dem. Studenterna är naturligtvis ofta minst lika begåvade som jag och kan visa på nya perspektiv genom de tankar och erfarenheter de bidrar med. Forskningen gynnas även av att jag som lärare tvingas att hålla mig uppdaterad inom hela bredden av det samhällsfarmacevtiska ämnesområdet.

?Det är ju så roligt att undervisa? var mitt första något torftiga uttalande efter att jag fått priset. I sin enkelhet kanske den spontana reaktionen inte var så tokig. En allt större arbetsbörda och tuffare konkurrens om forskningsmedel och tjänster ger universitet ett hårdnande klimat.

Men som motvikt och positiv drivkraft finns den rena, lite naiva arbetsglädjen i det vi gör.

Åsa Kettis Lindblad

Universitetlektor vid institutionen för farmaci, Uppsala universitet

Utlänningar i toppen av svenska marknadsbolag

0

Den ökade globaliseringen inom läkemedelsindustrin avspeglas i ett ökande antal utländska vd:ar för företagens svenska marknadsbolag, något som i sin tur förändrat sammansättningen i styrelsen för Läkemedelsindustriföreningen, Lif.

Av 14 styrelseledamöter i Lif är sju icke-svenskar, varav tre inte talar svenska; en tysk, en amerikan och en kanadensiska. Fyra är svensktalande från andra nordiska länder; en norrman (ordföranden i styrelsen Steinar Höeg), en dansk och två finländare.

En orsak till förändringen är att karriärvägarna inom industrin idag snarare är knutna till företag än länder, menar Richard Bergström, vd för Lif.

? Det är likadant i de flesta europeiska länder, med undantag för Frankrike och i viss mån Tyskland.

? Sverige anses ofta som ett lagom stort och lagom svårt land för att testa en ny chef i. Det är också en stor fördel att alla talar engelska här.

Lif:s styrelse har nu gått över till engelska som arbetsspråk, vilket inneburit en del initiala praktiska problem eftersom alla gamla dokument är på svenska, berättar Richard Bergström.

En dos av en ny tid

0

En ny tid randas för effektivare läkemedelsanvändning. Diagnosmetoderna förbättras och allt fler insatser görs för att höja följsamheten. Mycket lovande är också nya tekniker för att dosera läkemedel rätt. Feldosering leder endera till utebliven effekt eller biverkningar. När 70 procent av dopaminreceptorn D2 är blockerad, erhålls antipsykotisk effekt, men när blockeringen är över 80 procent uppträder extrapyramidala biverkningar.

De flesta läkemedel doseras schablonmässigt med hänsyn till kroppsvikt. Samtidigt vet vi i ökande grad att genetisk profil, njurfunktion, sjukdom, tarmflora, livsstil med mera påverkar läkemedlets effekt. Dessutom påverkas resultatet av interaktioner, när på dygnet läkemedlet tas och i vilken ordning olika läkemedel tas. Antalet parametrar blir lätt för många för förskrivaren att ta hänsyn till. Praxis blir trial and error. Man sätter in, justerar dosen efter några veckor eller sätter ut och prövar nytt.

En tidig metod för att förbättra doseringen var mätning av plasmakoncentrationer. Den används fortfarande med framgång vid många behandlingar, till exempel vid dosering av koagulationsfaktorer. Senare forskning har dock visat att för många läkemedel är variationen i effekt mer beroende av sambandet plasmakoncentration?effekt än av sambandet dos?plasmakoncentration.

Farmakogenetiken har gjort stora framsteg sedan Folke Sjöqvist med fleras pionjärforskning på Huddinge sjukhus på 1960-talet. Genotypning är nu en tillgänglig klinisk rutinmetod inom psykiatrin, cancerbehandling och kardiovaskulär sjukdom. Tekniken ger möjligheter att behandla väldefinierade patientgrupper med bättre resultat.

Mätning av relevanta biomarkörer är ytterligare en metod att förbättra doseringsstrategin. Ett exempel är HDL/LDL-kvoten vid behandling med statiner (se LMV 4/05). Mätning av biomarkörer i stora befolkningsgrupper med följande databearbetning ökar möjligheterna att ge rätt dos från början.

Forskningen inom drug delivery är omfattande, som framgår av detta nummer. Så kallad site selective drug delivery bör leda till att lägre doser kan ges. För att tillgodogöra patienterna dessa rön behövs ett utökat kunskapsutbyte mellan galeniker och kliniker.
Dataprogram för förbättrad dosering är på väg in på marknaden. Sjukvården bör ta investeringskostnaderna för dessa och för andra åtgärder att förbättra doseringen.

Alternativet är att begränsa den fria förskrivningsrätten till ett sortiment förskrivaren behärskar. Då hamnar kostnaden hos individen i form av köer och senare tillfrisknande, resekostnader, ledigheter med mera och med minskat förtroende för vården som följd.

VI TYCKER ? Läkemedelsförsäkringen

0

Gunnar Alvan, generaldirektör, Läkemedelsverket:
De extremt stora, straffande skadestånden är samhällsskadliga och knappast effektiva. Det finns ett stort godtycke i proceduren, somliga kan få hundratals miljoner och andra blir utan kompensation. Det blir en härva av processer med oklar juridik och ändringar av domar. Ett aldrig så stort skadestånd kan i alla fall inte ersätta förlusten av en anhörig eller invaliditet. De kompensationer som tillämpas i Sverige är dock något i underkant.

Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen:
Det nuvarande systemet för ersättning av läkemedelsskador i Sverige är en skamfläck för ett rättssamhälle. Försäkringen styrs av industrin och dess handplockade experter. Ansvarsfrågan för läkemedelsskador är oklar. Systemet är ogenomträngligt för den som drabbas av skada och ersättningsnivån är förnedrande låg. Vi behöver en producentobunden statlig läkemedelsförsäkring!

Kennert Lenhoff, ordförande i läkemedelskommittén i Blekinge län:
Läkemedelsförsäkringen är i grunden ett mycket bra instrument för att reglera patientskador. Bra därför att man minskar behovet av uppslitande och kostsamma juridiska processer där alla blir förlorare, inklusive samhället och många patienter. De orimliga amerikanska skadestånden kan möjligen bidra till en mindre aggressiv marknadsföring från industrins sida. Den svenska nivån är rimligare eller möjligen något låg.

Ronny Weylandt, Hjärt-och Lungsjukas Riksförbund:
Jag anser att det svenska systemet är att föredra framför det amerikanska. Framför allt därför att det inte är möjligt att värdera till exempel en hjärtinfarkt i pengar. Med detta inte sagt att de svenska ersättningsnivåerna inte borde höjas, men jag tycker att fokus måste ligga på säkerhetsanalyserna innan läkemedlet kommer ut på marknaden.

Rune Dahlqvist, professor, ordförande i läkemedelskommittén i Västerbottens län:
Ett försäkringssystem ska kunna kompensera en människa för bortfall och lidande när den oväntade olyckan slår till. I ordet kompensation ligger för mig att den sammantagna ersättningen har ett rimlighetsförhållande till bortfallet, det vill säga varken är kränkande liten men inte heller orimligt stor. Vidare är det det sammantagna skyddet för individen som är viktigt, det vill säga om samhället har ett välutvecklat skyddsnät av flera slag behöver inte en enskild försäkringsform täcka hela den verkliga förlusten. Självklart finns här en stor skillnad mot i USA där många saknar adekvat försäkringsskydd.

Önskemål om tydlighet kring misslyckad ASA-behandling

0

ASA, acetylsalicylsyra, är en av hörnpelarna i behandlingen av hjärtsjuka patienter. Men trots att behandlingen är effektiv är det en stor andel patienter som inte gagnas av den. Ofta anförs resistens mot ASA som en anledning till utebliven effekt. Hur vanligt det är är dock oklart. I litteraturen anges andelar från
5 procent till 60-70 procent.


? Vi saknar tydliga definitioner av vad som är ASA-resistens. Sannolikt handlar det oftare om något annat än verklig resistens på farmakologisk nivå, sa Bernt Jilma, Wien, på ett symposium under ESC 2005.


I ett arbete av forskare från Sinai Hospital i Baltimore, USA, var endast en av 211 patienter som genomgick ballongvidgning, PCI, resistent mot ASA, när man använde metoder som mätte hur aktiviteten hos cyklooxygenas påverkades av ASA.


Inte definitivt


Jean-Philippe Collet, poängterade att frågan om ASA-resistens eller snarare terapeutiskt misslyckande är mer komplicerad än man föreställt sig tidigare. Att patienter inte svarar på ASA under vissa förutsättningar innebär inget definitivt.


? Det första är att följa upp följsamheten. I en studie ökade andelen som svarade på behandlingen med 40 procent bara genom att man noga såg till att alla tog sin medicin. Genom att öka dosen kan andelen som svarar öka, sade han.


? Det är också viktigt att komma ihåg att en patient som redan står på ASA men kommer in med en akut hjärtinfarkt kan gynnas av ytterligare tillskott av ASA i akutskedet.


Bernt Jilma, Jean-Philippe Collet och andra talare på symposiet efterlyste en diskussion som kan ta fram gemensamma definitioner på vad ASA-resistens är och riktlinjer hur man kliniskt ska handlägga dessa patienter. De ville också se studier av den kliniska relevansen för misslyckad ASA-behandling.

Europa fortsätter tappa mark

0

Läkemedelsindustrin klarar sig.
? Vi investerar där vi får mest tillbaka, sade Tom McKillop, vd för Astrazeneca på hjärtläkarkonferensen ESC i Älvsjö utanför Stockholm i början av september.

Enligt Tom McKillop är den europeiska kräftgången självförvållad.
? Under mycket lång tid har europeiska länder underinvesterat i sjukvård. Man ser inte satsningar i sjukvård som investeringar utan som kostnader som ska hållas nere. Detta, i kombination med regulatoriska hinder, olika system för att betala för läkemedel, marknadsmekanismer som leder till kontraproduktiv parallellhandel och ett klimat som inte uppmuntrar innovationer bidrar till att Europa tappar till konkurrenterna.

Han påminde också om Helsingforsdeklarationen. Enligt den ska alla medborgare ha tillgång till bästa tillgängliga metoder när man blir sjuk. Underförstått ? så är inte fallet idag. När man för några år sedan undersökte hur försäljningen av nya läkemedel fördelade sig mellan olika marknader visade det sig att 70 procent av försäljningen skedde i USA och endast 18 procent i Europa.

Framgångsrik trots allt

Trots tillbakagången är europeisk läkemedelsindustri framgångsrik.

? Vi sysselsätter mer än en halv miljon medborgare, vi investerar årligen 20 miljarder euro och bidrar med 40 miljarder euro till Europas ekonomi. Därmed är branschen den femte största i Europa, sade Tom McKillop.

Bra kvalitet till lågt pris

Idag är det USA som dominerar världens läkemedelsindustri och läkemedelsmarknad. Men framför allt förväntas framtida tillväxt ske i de ?nya? snabbväxande ekonomierna, som Kina och Indien, men efterhand även i Brasilien och Ryssland. Inte bara för produktion utan även forskning och utveckling. Och som marknad i takt med att levnadsstandarden ökar. Näst efter USA och Japan läggs mest investeringar av den internationella läkemedelsindustrin redan i Kina.

? Vi kan idag göra en högklassig studie med 45 000 patienter i Kina för tre miljoner dollar. Var i Europa kan man få samma kvalitet till samma låga kostnad, frågade Tom McKillop retoriskt.

Omega-3 -fettsyror påverkade inte hjärtrytmen

0

I studien ingick 546 patienter som fått en implanterad defibrillator efter svår hjärtrytmstörning eller som överlevt hjärtstopp.
Eftersom dessa patienters hjärtrytm övervakas kontinuerligt lämpar de sig väl för att studera hur exempelvis fiskolja med riklig mängd av omega-3-fettsyror påverkar hjärtrytmen över tiden.

Deltagarna slumpades till antingen 2 gram fiskolja per dag eller placeboolja.

? Efter tolv månaders uppföljning hade 30 procent i fiskoljegruppen och 33 procent i placebogruppen haft antingen livshotande arrytmier eller avlidit. Skillnaden var inte statistiskt signifikant, säger Ingeborg Brouwer, läkare vid Wagening Centre for Food Science, Nederländerna.

Däremot fanns det en tendens mot ett visst skydd hos den del av patienterna i studien som haft en tidigare hjärtinfarkt.
Där var motsvarande siffror 28 procent i fiskoljegruppen jämfört med 35 procent i placebogruppen.

Expedierade Waran istället för Marevan

1

En patient ordinerades Marevan. Det är ett licenspreparat som innehåller warfarin, det vill säga samma aktiva substans som Waran. Den enda skillnaden är att Waran dessutom innehåller ett blått färgämne, indigokarmin, medan Marevan är vita tabletter och därför också ofta kallas vita Waran.
Vid ett förnyat uttag av Marevan i april 2004 upptäckte den expedierande farmacevten att patienten vid ett tidigare tillfälle i februari samma år kan ha fått vanliga Waran i stället för Marevan. Patienten kontrollerade sina förpackningar hemma och återkom till apoteket och det visade sig att hon fått Waran tidigare. Dock hade hon inte tagit några tabletter från Waranburken.

På receptet anges Marevan tabletter 2,5 mg 250 st. Men den expedierande farmacevten hade i stället registrerat Waran tabletter 2,5 mg 2×100 st, plockat, plockkontrollerat och expedierat fel förpackningar. Hon har följt gällande rutin men gjort ett tankefel vid registreringen. Eftersom Marevan är ett licenspreparat saknas streckkod och varunummer. Marevan kan även registreras som vita Waran. Vid registrering söker man på Waran och ska välja vita Waran ur träfflistan (Man får ingen träff vid registrering av Marevan).

Ordinerande läkare informerades om felexpedieringen men bedömde att risken för en allvarlig komplikation ?torde vara osannolik?.

Ansvarsnämnden konstaterar att receptarien felaktigt registrerat Waran i stället för vita Waran i apotekets datasystem. Att beteckningen Marevan inte finns i datsystemet är olyckligt och kan rubriceras som ett systemfel som kan ha bidragit till felexpedieringen. Men eftersom ett helt annat preparatnamn fanns på receptet borde receptarien reagerat mot sin felregistrering såväl vid färdigställandet som vid utlämnandet och har inte iakttagit den synnerliga noggrannhet som krävs när läkemedel lämnas ut från apotek.

Felet är varken ringa eller ursäktligt menar ansvarsnämnden och ålägger receptarien en erinran.

?Nicorette är inget bantningsmedel?

0

Pfizer marknadsför en variant av sitt nikotintuggummi, Nicorette Pepparmint, bland annat med reklamfilm och på en hemsida, www.nicorette.se. I reklamfilmen visas en kvinna som är orolig och föreställer sig att hon ska svälla upp och bli enormt fet när hon slutar röka. I reklamfilmen blir hon så stor att hon river ner provhytten i en klädaffär när hon försöker ta sig ut.

Informationsgranskningsmannen IGM ansåg att budskapet inte primärt var att Nicorette hjälper personer att sluta röka genom att lindra nikotinbegäret och eventuella abstinensbesvär, utan fungerar som ett slags bantningsmedel som kan minska viktuppgången när man slutar röka och ?hjälpa till att hålla formen?. Samma slags budskap finns på hemsidan. Detta budskap är dock inte förankrat i gällande produktresumé och måste anses vara en indikationsglidning. Därmed strider reklamen mot artikel 2 och 4 i Regler för läkemedelsinformation, ansåg IGM. Dessutom förmedlas budskapet att den nya varianten av Nicorette har helt nya egenskaper än andra nikotinläkemedel. Eftersom det IGM veterligt inte finns sådana jämförande studier förmedlas en överdriven uppfattning och strider mot artikel
4 och 12.

Pfizer svarar att många rökare, särskilt kvinnor, oroar sig för att gå upp i vikt när de slutar röka och att det är vanligt att personer börjar röka igen efter att gått upp några extra kilon under rökstoppet. Den genomsnittliga viktuppgången är 2-4 kg och 80 procent av de som slutar röka går upp i vikt, även om den individuella variationen är stor. Nikotin höjer ämnesomsättningen och nikotinabstinens som leder till viktuppgång är kanske det svåraste att hantera, enligt Pfizer.

Företaget menar att det kan vara en viktig faktor att förmedla budskapet att Nicorette kan hjälpa till för att man ska behålla formen när man slutar röka. Pfizer anser inte att filmens budskap primärt är att tala bantning eller viktnedgång. Det kan inte råda tvivel om att reklamfilmens budskap är rökavvänjning, anser företaget. Pfizer hänvisar också till att produktresumén skriver att abrupt avbruten användning av tobak kan ge abstinensbesvär som kan ge bland annat ökad aptit och viktökning.

Kliniska studier har visat ett dos-svarsamband mellan nikotinersättning och viktkontroll. Enligt Pfizer gäller det oavsett beredningsform och företaget har ändrat texten på sin hemsida för att tillmötesgå kritiken att endast Nicorette Pepparmint skulle hjälpa till att hålla formen. Pfizers avsikt har varit att på ett humoristiskt vis visa att oron för viktuppgång i samband med rökstopp är överdriven och att det finns hjälp mot abstinensbesvären.

Men IGM vidhåller sin kritik och bedömer att marknadsföringen av Nicorette Pepparmint strider mot artikel 2, 4 och 12. Överträdelsen bedöms som medelsvår och Pfizer ådöms en IGM-avgift om 80 000 kronor.

Tiodubbel dos Madopark ordinerades och expedierades

0

En läkare beställde Apodos för en patient född 1920. I mars 2003 skrev läkaren ett recept på Madopark där hon angav styrkan 1 g i stället för avsedda 0,1 g med dosering 1+0+1+0. På doscentrum ändrade en receptarie ordinationen till Madopark 100 mg med dosering 10+0+10+0 och godkände sedan registreringen. Läkemedlet levererades till patienten men innan patienten tog läkemedlet upptäckte en distriktssköterska att innehållet i apodos inte stämde med patientens tidigare ordination.

När läkaren skulle göra ordination gick det inte att få kontakt med e-dos och ordinationen gjordes för hand och faxades till e-dosenheten.

En assistent registrerade ordinationen Madopark 1+0+1+0 och lämnade sedan över till en apotekare eftersom den angivna styrkan inte fanns och att samtidigt ordinerade Persantin 75 mg 1+1+1+0 hade utgått. Apotekaren gulmarkerade oklarheterna på underlaget och ringde läkaren. Efter samtalet sattes Persantin ut, medan Madoparkordinationen glömdes bort i samtalet enligt apotekaren.

En receptarie registrerade om doseringen av Madopark till 10+0+10+0. Eftersom det inte gick att registrera tvåsiffriga tal registrerades 5+0+5+0 två gånger i systemet.
Vid leverans av Apodos till patientens hem upptäckte en distriktssköterska avvikelsen för Madopark jämfört med tidigare dosering. Distriktssköterskan tog med läkemedlen till vårdcentralen så patienten fick aldrig den felaktiga läkemedelsdosen.

Läkaren beklagar sitt misstag men anser att doscentrum skulle ha kontrollerat ordinationen eftersom Madopark inte finns i den styrka som ordinerats. Det borde ha varit uppenbart att det var en felskrivning. Receptarien erkänner sitt fel men menar att många omständigheter ledde fram till misstaget. Apotekschefen på dosapoteket ser misstaget som en följd av en rad mycket olyckliga omständigheter, till exempel arbetsbördan.
Ansvarsnämnden finner att ordination och expediering var felaktiga och att både läkaren och receptarien åläggs varsin varning.

Wyeth bortsåg från Lillys utlovade ändringar

0

Lilly och Boehringer Ingelheim marknadsför duloxetin (Cymbalta), som är ett läkemedel mot depression. Läkemedlet hämmar återupptaget av både serotonin och noradrenalin. Det konkurrerande företaget Wyeth hävdar att Lilly i sin marknadsföring konsekvent och på ett felaktigt sätt kopplar ihop Cymbalta med behandling av smärtsamma kroppsliga symtom, SKS.

Enligt Wyeth stärks detta intryck av formuleringen ?När hjärnan är i obalans påverkas också resten av kroppen ? Nytt antidepressivt läkemedel mot egentlig depression?, som står i brevhuvudet till ett bokningsbrev. Wyeth hävdar att det finns en risk att en flyktig genomläsning ger intrycket att Cymbalta är godkänt för behandling av såväl psykiska som smärtsamma kroppsliga symtom. I Läkemedelsverkets värdering står att det inte finns några belägg för att Cymbalta skulle skilja sig från andra antidepressiva läkemedel när det gäller smärta vid depression.

Vidare anmärker Wyeth mot att Lilly lyft fram SKS som föreläsningsämne vid lanseringssymposier på ett flertal orter i landet. Wyeth vänder sig inte emot att Lilly uppmärksammar symtom som kan maskera depressionssjukdom och därmed försvåra diagnostiken. Problemet är att informationen utformas på så sätt att läsaren riskerar få det felaktiga intrycket att Cymbalta är godkänt för annat än behandling av egentlig depression och perifer neuropatisk smärta hos diabetiker.
Lilly svarar med att de marknadsföringsaktiviteter som tas upp i anmälan utfördes innan Lilly fick en upphörandeuppmaning från Wyeth. Därför kan de inte fällas inom ramen för ett anmälningsärende av en konkurrent. Lilly skriver sedan att man efter övervägande valt att ändra formuleringar i kommande marknadsföring; inte för att man känner sig tvingat utan som en goodwillgest gentemot en konkurrent.

Lilly säger vidare att Wyeth genom att citera endast en mening i Lillys svar på upphörandeuppmaningen vill få IGM att tro att den sammanfattar det Lilly anfört. I själva verket skrev Lilly en halv sida för att förklara hur man utformat sin marknadsföring.
Wyeths upphörandeuppmaning är daterad den 16 maj 2005 och gällde en annons i Dagens Medicin från den 11 maj, ett bokningsbrev och ett lanseringssymposium och formuleringen ?depression gör ont? som så kallad pay-off. Lilly svarade den 31 maj 2005 att man inom ramen för lanseringen ville bistå med kunskap om en av mest tydliga bristerna i dagens depressionsbehandling, under- och feldiagnostisering av egentlig depression. Bland de mest uppenbara orsakerna är svårigheter att i klinisk praxis ?se bakom? SKS. Lilly skrev att upphörandeuppmaningen sporrat företaget att sluta använda nuvarande pay-off och se över enskilda formuleringar.
IGM bedömer att Lilly tagit anmärkningarna på allvar och tillmötesgått Wyeth. Därmed frias Lilly. Däremot ska Wyeth betala en IGM-avgift eftersom företaget inte haft framgång med sin anmälan.

Normalt blir avgiften den som för enkla ärenden. Men Eftersom Wyeth dels inte avvaktat att se hur Lilly genomförde sina utlovade åtgärder och att Wyeth försökt vilseleda IGM bestäms IGM-avgiften till 60 000 kronor.

Warfarin och ASA skyddar vid tandutdragning

0

Behandling med warfarin och eller acetylsalicylsyra, ASA, är mycket vanligt för att förebygga hjärt-kärlsjukdom och stroke. Behandlingen syftar till att minska risken för livshotande blodproppar utan att risken för allvarliga blödningar ökar.

Av en artikel, som publiceras i Tidskrift for Den norske lægeforening, framgår att fortsatt behandling med warfarin är att föredra, särskilt för patienter med bra koagulationskontroll. I en studie som refereras inträffade 12 blödningskomplikationer, men ingen allvarlig, bland 950 patienter som fortsatte warfarinbehandlingen. Bland 526 patienter där warfarin sattes ut fick fem patienter allvarliga blodproppskomplikationer och fyra avled.

Inte heller ASA behöver sättas ut av samma skäl som för warfarin; fördelarna med fortsatt behandling över riskerna med att sätta ut läkemedlet.

Uppsalabor uppmanas rapportera biverkningar

0

Pilotprojektet sker inom ramen för Läkemedelsverkets uppdrag att se över biverkningsrapporteringen.

Studien genomförs med hjälp av apoteken i Uppsala och startar i oktober.

? Målet är att se om konsumenternas biverkningsrapportering kan komplettera den information som vi idag får från sjukvårdens rapportering. Om studien visar att så är fallet kan konsumenternas medverkan i biverkningsrapporteringen komma att permanentas, säger Gunilla Sjölin-Forsberg, enhetschef vid Läkemedelsverkets biverkningsenhet i ett pressmeddelande.

FDA:s högste chef avgår

0

Den 67-årige Crawford, som utnämndes till FDA-kommissionär i somras men i praktiken lett myndigheten i tre år, anger åldersskäl som orsak till det överraskande avhoppet.

Hans tid som chef har varit händelserik och Crawford har kritiserats från flera håll. Så sent som i augusti stoppade han mot flera av myndighetens experters vilja ett förslag om att göra ett så kallat dagen efter-piller receptfritt i USA.

President George Bush har utnämnt Andrew von Eschenbach, idag chef för National Cancer Institute, till ny temporär FDA-chef.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng