VI TYCKER ? Läkemedelsförsäkringen

I USA har stora skadestånd utdömts i en rättsprocess efter indragningen av Vioxx. De ersättningar som betalats ut i Sverige inom Läkemedelsförsäkringen (LF) är avsevärt lägre. Reumatikerförbundet anser att ersättningarna i Sverige är för låga och kräver att ersättningsnivån i LF höjs.
?De flesta uppfattar nog de amerikanska skadestånden som orimligt höga. Samtidigt är de svenska beloppen orimligt låga?, menar Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet.

Är det svenska systemet för utbetalning av skadestånd inom ramen för Läkemedelsförsäkringen bra, eller bör det förändras?

27 sep 2005, kl 19:22
0

Annons

Gunnar Alvan, generaldirektör, Läkemedelsverket:
De extremt stora, straffande skadestånden är samhällsskadliga och knappast effektiva. Det finns ett stort godtycke i proceduren, somliga kan få hundratals miljoner och andra blir utan kompensation. Det blir en härva av processer med oklar juridik och ändringar av domar. Ett aldrig så stort skadestånd kan i alla fall inte ersätta förlusten av en anhörig eller invaliditet. De kompensationer som tillämpas i Sverige är dock något i underkant.

Lena Westin, Konsumentinstitutet Kilen:
Det nuvarande systemet för ersättning av läkemedelsskador i Sverige är en skamfläck för ett rättssamhälle. Försäkringen styrs av industrin och dess handplockade experter. Ansvarsfrågan för läkemedelsskador är oklar. Systemet är ogenomträngligt för den som drabbas av skada och ersättningsnivån är förnedrande låg. Vi behöver en producentobunden statlig läkemedelsförsäkring!

Kennert Lenhoff, ordförande i läkemedelskommittén i Blekinge län:
Läkemedelsförsäkringen är i grunden ett mycket bra instrument för att reglera patientskador. Bra därför att man minskar behovet av uppslitande och kostsamma juridiska processer där alla blir förlorare, inklusive samhället och många patienter. De orimliga amerikanska skadestånden kan möjligen bidra till en mindre aggressiv marknadsföring från industrins sida. Den svenska nivån är rimligare eller möjligen något låg.

Ronny Weylandt, Hjärt-och Lungsjukas Riksförbund:
Jag anser att det svenska systemet är att föredra framför det amerikanska. Framför allt därför att det inte är möjligt att värdera till exempel en hjärtinfarkt i pengar. Med detta inte sagt att de svenska ersättningsnivåerna inte borde höjas, men jag tycker att fokus måste ligga på säkerhetsanalyserna innan läkemedlet kommer ut på marknaden.

Rune Dahlqvist, professor, ordförande i läkemedelskommittén i Västerbottens län:
Ett försäkringssystem ska kunna kompensera en människa för bortfall och lidande när den oväntade olyckan slår till. I ordet kompensation ligger för mig att den sammantagna ersättningen har ett rimlighetsförhållande till bortfallet, det vill säga varken är kränkande liten men inte heller orimligt stor. Vidare är det det sammantagna skyddet för individen som är viktigt, det vill säga om samhället har ett välutvecklat skyddsnät av flera slag behöver inte en enskild försäkringsform täcka hela den verkliga förlusten. Självklart finns här en stor skillnad mot i USA där många saknar adekvat försäkringsskydd.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng