Månads arkivering oktober 2004

Indragning påverkar inte bedömningen

Torsdagen den 30 september överraskade Merck/MSD med att omedelbart dra in Vioxx (rofecoxib) i alla länder. Anledningen var ökad risk för hjärtinfarkt och stroke i Approvestudien, som avbröts i förtid.

Varken Informationsgranskningsmannen, IGM, eller Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, hade då några ärenden hos sig rörande marknadsföring av Vioxx.

Men om man hade haft det, skulle de fullföljts.

? Ja, de skulle kört vidare. Indragningen påverkar inte, aktiviteten är ju redan gjord, säger IGM Göran Wennersten.

I regelverket, som reglerar företagens marknadsföring, står dock ingenting om hur situationer som denna ska hanteras.

? Våra stadgar berör inte detta alls, säger Torsten Brink på NBL.

Enligt Torsten Brink har man aldrig ställts inför situationen tidigare.

? Nej, men spontant kan jag inte se något skäl varför man inte skulle fullfölja ärendet och göra en bedömning av den redan genomförda marknadsföringen. En sådan bedömning kan ju ha visst intresse för framtida marknadsföring av andra läkemedel.

Skulle IGM få in någon anmälan mot Vioxx, där aktiviteten är genomförd före indragandet den 30 september, kommer han fullfölja ärendet.

? Ja, det måste jag, säger Göran Wennersten.

?I den bästa av världar borde vi förbjuda marknadsföring?

Joel Lexchin är akutläkare och adjungerad professor vid School of Health Policy and Management vid York University i Toronto, Kanada. Databasen kring marknadsföring av läkemedel finns på www.drugpromo.info och är ett samarbetsprojekt mellan Världshälsoorganisationen WHO och Health Action International.

Vad vill ni uppnå med databasen?

? Vi vill låta en bred användarskara få tillgång till den information som finns runt marknadsföring av läkemedel. Men allra mest vill vi försöka förbättra marknadsföringen, så att den blir mindre vilseledande, så att läkemedelsförskrivningen blir bättre.

Är du en marknadsföringsexpert?

? Jag har arbetat i 20 år med att analysera innehåll i reklam för att se om reklam ger bättre förskrivning. Jag har själv forskat i ämnet för att se hur företagens marknadsföring går till, vilka källor man hänvisar till, om det är kliniska prövningar eller ?data on file?, vilken kvalitet källan har, hur fördelarna presenteras och om det görs genom absolut eller relativ riskreduktion eller genom ?numbers needed to treat?.

Skiljer du dig från dina kollegor på något sätt?

? Jag träffar inga konsulenter och jag tar inte deras material. Jag försöker undvika information som kommer från företagen. Vill jag ha information om deras läkemedel söker jag på Medline eller läser den medicinska litteraturen.

Ni skriver på hemsidan att det behövs mycket utbildning om marknadsföring.

? Vi vill att läkare, sjuksköterskor och apotekare ska förstå vad företagen gör när de marknadsför, att de ska kunna tolka reklamen och förstå det verkliga budskapet. Om de träffar företagens konsulenter vill vi att de ska förstå hur de arbetar, att de oftast inte lämnar ut säkerhetsinformation om det inte specifikt efterfrågas, att de oftast inte delar ut jämförande info om det inte efterfrågas etcetera.

Kan vi lita på marknadsföringen idag?

? Jag tror inte att vi kan det. De ljuger inte i sina annonser men de ger inte hela bilden. De förstärker de positiva bitarna medan information om biverkningar och säkerhet ges i liten textstorlek i nedre högra hörnet. Min lösning är att undvika marknadsföringen, men kan man inte det måste man förstå dess begränsningar och problem.

Hur borde läkemedel marknadsföras, enligt dig?

? Biverkningar och fördelar borde presenteras lika mycket. De ska inkludera jämförelser med andra läkemedel, kostnaden ska nämnas och de ska använda absolut riskreduktion eller ?numbers needed to treat?. I dag finns ingen belöning för dem att göra det. Vi måste göra det ekonomiskt intressant för företagen att läkemedel förskrivs på rätt sätt, till exempel i våra subventionssystem.

Ska vi förbjuda marknadsföring?

? I en perfekt värld skulle jag det, men vi kan inte säga till företagen att de inte får marknadsföra sina läkemedel. Men vi kan göra läkarna mindre intresserade av marknadsföring eller mer skeptiska till den. Om till exempel middagar och resor som betalas av företagen blev skattepliktiga tror jag intresset skulle minska.

Företagen har ju gjort mycket forskning, de har mycket information och data om produkterna? Ska de inte få prata om det?

? Självfallet, de ska få presentera informationen, men på ett riktigt sätt med all information och inte undanhålla information som till exempel Glaxosmithkline gjort med Paxil (paroxetin/Seroxat, reds anm) i USA. Vi behöver ett regelverk, med en oberoende övervakning, med kännbara straff. Annars fungerar det inte.

Lilly prövar ny metod för bokning av kongressresor

Efter att det nya avtalet mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen undertecknats, lanserar Eli Lilly ett nytt rese- och utbildningskoncept, Lilly kongress- och utbildningsservice för läkare.

På Lillys hemsida återfinns de kongresser som läkarna inom Lillys ?advisory boards? har valt ut. Alla läkare är välkomna att göra en intresseanmälan till den kongress som de känner är relevant för dem. Samtidigt med anmälan går ett mail till läkarens huvudman som informeras om att aktuell läkare har gjort en intresseanmälan och frågar om detta godkänns av huvudmannen.

Lilly betalar kongressavgiften samt hälften av kostnaderna för resa och uppehälle. Inga sociala arrangemang förekommer.

? Med denna kongress- och utbildningsservice erbjuder vi mer vidareutbildning, under fullständig öppenhet och utan företagsstyrning, säger Patrik Jönsson, vd på Lilly i Sverige.

I skrivande stund finns några få kongresser att välja emellan. Men fullt utbyggt blir det ett 25-tal kongresser.

? Om intresset blir stort kanske vi väljer att inkludera relevant utbildning också för andra yrkeskategorier, främst specialiserade sjuksköterskor, säger John Ahlmark, informationschef på Lilly.

Men på Landstingsförbundet är man inte imponerad.

? Det verkar mycket konstigt. Vårt avtal bygger på att det inte ska gå någon personlig inbjudan till läkarna, utan att det är huvudmannen som ska utse vilka som har störst behov att åka. Här gör man ett kryphål genom att upprätta en tjänst som läkarna själva får söka på hemsidan. Min spontana reaktion är att det absolut inte passar in i andemeningen i vårt avtal, säger Margareta Persson, chef för enheten Hälsa och Läkemedel på Landstingsförbundet.

John Ahlmark menar att det gör det och hoppas att den nya öppenheten om vad som erbjuds och vad som gäller ska radera eventuella misstänksamheter.

? Vi har själva tyckt att det gamla sättet att bjuda in läkare blivit allt mer besvärande, både för oss och för de många chefer inom vården som varit oroliga att de skulle godkänna vidareutbildningsinsatser som stred mot regler eller mot andan i de lokala reglerna inom sjukvården, säger John Ahlmark.

? I och med att vi har ett nytt avtal som stadgar att sjukvården välkomnar läkemedelsindustrins vidareutbildningssatsningar, samt att det skall vara huvudmännen som har kontrollen, blir det naturligt att erbjuda vidareutbildning enligt vår modell, anser vi.

Om nu det förra systemet hade brister, varför ändrade ni inte på det alternativt införde denna bättre tjänst innan det nya avtalet trädde i kraft?
? Vi har ändrat mycket i hur vi bjuder in läkare till vidareutbildningar under de se senaste två åren. Vi har börjat kräva att huvudmannen skall skriva under godkännanden, med namnförtydliganden, för att säkert kunna dokumentera att allt går rätt till. Vi har dessutom minskat antalet deltagare till kongresser, eftersom resorna i sig ibland kritiserats för att vara alltför omfångsrika. Vi har helt slutat att erbjuda också enklare sociala aktiviteter. Där det är möjligt undviker vi de sociala aktiviteter som är en integrerad del av kongressen, exempelvis alltför överdådiga galamiddagar. Istället går vi exempelvis till en enkel kvartersrestaurang. Från Lilly stödde vi helt och fullt LIF:s initiativ att föreslå Landstingsförbundet att tillsammans skriva ett nytt avtal. När det nu är färdigt är det dags att göra mer permanenta nyordningar som tar sin utgångspunkt i vad sjukvården säger sig värdesätta. Dessutom – när förändringar sker är det lättare att vara kreativ.

Hur många kongresser kan man anmäla sig till?
? För ögonblicket kan man anmäla sig till två-tre stycken, men vi har listat en stor mängd kongresser som inom kort kommer att vara klara för intresseanmälningar från läkare. För närvarande är det runt 25 stycken.

Det känns som att det blir många huvudmän och mailadresser att hålla reda på?
? Ja. Men enda alternativet till att göra så här är ju att kompromissa i följsamheten till avtalet.

Vilka reaktioner har ni fått från läkare och landsting?
? Så här mindre än en vecka efter lansering har vi blott fått goda vitsord, även om en och annan konkurrent undrar om vi fått nippran: Hur kan Lilly offentliggöra gentemot hela världen vilka kongresser man avser att åka på, vilka kostnader som gäller och släppa möjligheten att handplocka vilka läkare som skall få åka på kongress!?

På vilket sätt möjliggör detta för Lilly att öka antalet platser till framtida kongresser?
? I och med att vi inte handplockar vilka som skall få följa med, det är ju helt en fråga för läkarna själva och deras chefer, torde det vara okontroversiellt att ibland ha fler platser till förfogande än vad vi haft tidigare.

Hur många kongresser kommer ni att erbjuda resor till när detta är fullt utbyggt?
? I dagsläget har vi runt 25 kongresser listade. Om intresset blir stort kanske vi väljer att inkludera relevant utbildning också för andra yrkeskategorier, främst specialiserade sjuksköterskor. Detta är ju dessutom bara en del i Lillys bidrag till vidareutbildningen av läkare, dessutom anordnas andra terapi- eller produktinriktade utbildningsaktiviteter.

När blir det fullt utbyggt?
? Vi försöker lyssna till vad som efterfrågas. Så länge som det som efterfrågas ligger inom de terapiområden där vi har kunskap och möjlighet att bidra, avser vi att försöka möta efterfrågan. Reaktionerna får bestämma hur vi går vidare.

Hur har ni fått reda på att det är detta som sjukvården vill ha?
? Ärligt talat, ingen inom sjukvården har bett oss att ta fram just denna typ av service. Men många krångliga situationer under det senaste året har gjort oss övertygade om att nya grepp är nödvändiga. Grunden är att vi är säkra på att läkarna och sjukvårdshuvudmännen uppskattar att industrin bidrar med vidareutbildning ? om denna bara sker under sådana former att huvudmännen kan bedöma och fördela utbudet mellan sina läkare, samt att öppenheten är så stor som möjligt. Vi tror att Lilly kongress- och utbildningsservice har just dessa kvaliteter. Om vi kan utforma saker än bättre är vi mycket lyhörda för förslag, säger John Ahlmark.

Mer än hälften av alla läkemedel är inte testade på barn

Ett seminarium på Läkemedelskongressen belyste att doseringen till barn ofta är oklar. Distribution och elimination är annorlunda jämfört med hos vuxna, liksom cirkulationen i kroppen. Det går sällan att dra slutsatser från vuxenstudier när det gäller barn.

? Det är viktigt att det görs riktiga barnstudier eftersom barn är så olika jämfört med vuxna, sa Torsten Tuvemo, professor i pediatrik vid Akademiska barnsjukhuset i Uppsala, vid seminariet.

Enligt honom används hälften av alla läkemedel på barn utan indikation. Torsten Tuvemo menade att det är helt fel.

? De företag som har dokumenterat sina läkemedel på barn ska gynnas av det. Vi måste använda de läkemedel som har indikation för användning på barn.

Till skillnad från i USA saknas det inom EU ett enhetligt regelverk för kliniska prövningar på barn. Enligt Eva Gil-Berglund på Läkemedelsverket ställs det ändå krav på klinisk dokumentation på barn.

? Om vi ska godkänna en ny substans kräver vi bland annat att företaget presenterar en pediatrisk utvecklingsplan för läkemedlet, sa hon vid symposiet.

Egen policy

Läkemedelsindustrin menar att avsaknaden av ett enhetligt europeiskt regelverk är problematisk.

? Sedan 97/98 är det amerikansk lagstiftning, Best Pharmaceuticals for Children Act, som styr vår utveckling, sa Ensio Norjavaara på Astrazeneca.

? Inom Astrazeneca har vi också en egen policy för utveckling och testning av läkemedel på barn. Varje produkt ska ha ett pediatriskt program.

Samma dag som detta symposium gick av stapeln (29 september 2004) presenterades ett förslag på riktlinjer för kliniska prövningar på barn till EU-kommissionen (läs mer på nyhetsplats i denna tidning). Det kan träda i kraft tidigast under 2006.

Alltid minimal risk

Symposiets riktigt tankeväckande inslag stod Anders Fasth, professor i pediatrik vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, för när han belyste just etiska utmaningar vid kliniska prövningar på barn.

? Utmaningen står mellan barns rätt att forskas på och deras utsatthet som barn, sa han.

Han hänvisade bland annat till Etikprövningslagen.

? Lagen sätter minimikraven och säger att vi får forska på barn, men inte vad eller hur. Det avgörs av etik och moral.

De grundläggande etiska principerna är enligt Anders Fasth autonomi, godhet och rättvisa. Autonomi innefattar respekt för varje medmänniskas förmåga till självständiga beslut och integritet, samt respekt för barnets växande autonomi. Godhet innefattar att man ska sträva efter att göra gott och inte skada. Rättvisa innebär att man ska behandla alla lika och att den som bär bördan också ska få nyttan av forskningen.

Man ska alltid sträva efter minimal risk i planeringen av kliniska prövningar på barn. Vidare är samtycke extra viktigt när det gäller barn.

? Samtidigt är det extra knivigt, sa Anders Fasth, och menade att det är föräldrarna som tillåter medan det är barnet som samtycker.

? Samtycke är en process som tar tid och inte namnet på ett papper, sa han.

För att ytterligare illustrera knivigheten ställde han frågor som: Får man forska på små barn utan föräldrarna är närvarande? Får man hålla fast ett barn för att kunna ta prover? Hur garanterar man att barnet vågar avbryta ett försök/blodprov som upplevs som jobbigt?

Etiska spörsmål måste diskuteras djupgående innan prövningen startar, menade Anders Fasth.

? Resultatet i en klinisk prövning kan aldrig göra forskningen etisk.

?Alla tjänar på läkemedelsinformation?

Seminariets panel, som bestod av PJ Anders Linder, ledarskribent på Svenska Dagbladet, Thony Björk, informationsdirektör på Apoteket och Richard Bergström, vd på Läkemedelsindustriföreningen, var ense att alla tjänar på läkemedelsinformation. Dock undrade Richard Bergström retoriskt varför sjukvården ska ha monopol på att ge information om läkemedel.

Joakim Söderberg och Thomas Straumits från Fli menade i sitt anförande att det inte verkar som att patienten tjänar på informationen, eftersom följsamheten är så dålig.

? Vi som arbetar med läkemedel ger information men den går tydligen inte fram, sa Joakim Söderberg, och menade vidare att ingen verkligen står upp för att läkemedel är bra och innebär stor nytta.

PJ Anders Linder tyckte att industrin mycket mer skulle tala för nyttan med läkemedel.

Kräver anpassning

Söderberg och Straumits spådde också att patienterna kommer att synas mer i framtiden, vilket gör det svårare att prioritera mellan patienter. Andra trender är ökad tillgänglighet på information, högre utbildningsnivå i samhället, minskad tro på auktoriteter och ett alltmer heterogent samhälle.

Monika Larsson från Apoteket sa att i dagens allt mer komplicerade värld måste vårdprofessionerna acceptera och anpassa sig till den nya utvecklingen. I slutändan är det patienten
som är beslutsfattaren och att de medicinska professionerna
mer fungerar som en rådgivare.

Lars-Olof Hensjö på Infomedica lyfte fram vikten av ?academic detailing?, där kliniska farmakologer, informationsapotekare och informationsläkare informerar förskrivare som ett komplement till läkemedelsindustrin.

I den efterföljande diskussionen kunde inte Lars-Olof Hensjö tänka sig att införa länkar från Infomedica till material som industrin har tagit fram, med hänvisning till Infomedicas trovärdighet och oberoende. Det kunde däremot Thony Björk på Apoteket.

? Om det är ett läkemedel som patienten redan har förskrivits så kan vi göra det, för att stödja patientens läkemedelsanvändning, sa Thony Björk.

?Apoteksmonopolets framtid en nyckelfråga?

Ulf Ellerfelt, apotekare, 58 år, Vattholma

1. Jag vill se till att Apotekarsocieteten blir en erkänd samarbetspartner för alla med behov av utbildning inom läkemedelsområdet.

2. En mycket viktig fråga är om Apotekarsocieteten efter ett eventuellt friande i Bringwellmålet i EG-domstolen fortfarande ska vara främst ett utbildningsinstitut.
Det är viktigt att övertyga Landstingsförbundet om att Läkemedelsakademins kurser ska vara öppna för läkare även om kurserna inte är Ipuls-certifierade.

3. Arbete inom Regulatory Affairs på Socialstyrelsens Läkemedelsavdelning, Lederle, Pharmacia Ophthalmics och Alcon.

4. Regulatory Affairs Manager vid Alcon Sverige AB.

Eva Sjökvist Saers, farm dr, 42 år, Älvsjö

1. Jag vill bidra till att stärka Apotekarsocietetens roll som den gemensamma organisationen för alla de som arbetar professionellt inom läkemedelsområdet. Det är självklart att Apotekarsocieteten ska vara med i debatten om läkemedelsfrågor.

2. Sektioner, kretsar, kansli och styrelse ska aktivt arbeta med hur grundutbildning och forskarutbildning ska utvecklas för att möta framtidens krav, verka för att få till en bättre läkemedelsanvändning, och säkerställa att företagandet, inklusive forskningsklimat, håller en hög klass i Sverige.

3. Farmacichef på Astra Pain Control. Sedan ansvarig för en enhet inom Pharmaceutical and Analytical R&D på Astrazeneca som arbetade med kliniskt prövningsmaterial.

4. Sedan 1 oktober 2003 chef för affärsområde Apoteket Produktion & Laboratorier, Apoteket.

Päivi Järvelä, farm lic, 46 år, Vendelsö

1. Inom sektionerna och kretsarna finns det en enorm kraft och kompetens vilket inte utnyttjas fullt ut idag. Det hoppas jag kunna påverka.

2. En organisation som inte ?hänger med? i utvecklingen inom branschen kan knappast locka till sig aktiva, kunniga medlemmar ? och då är vi inte heller intressanta som nätverk.
Viktiga frågor är därför apoteksmonopolets framtid, industrins utveckling i Sverige samt bristen på välutbildade naturvetare.

3. Har arbetat inom läkemedelsindustrin sedan 1981; de första fem åren inom FoU i ett finskt företag, därefter inom kvalitetssäkring, först i olika delar av Pharmacia, sedan 1998 inom Astrazeneca.

4. Chef för kvalitetssäkring för Astrazeneca Sweden Operations som innefattar all läkemedelstillverkning i Astrazenecas svenska fabriker.

Kristina Luthman, farm dr, 51 år, Göteborg

1. Jag kommer främst bevaka frågor kring farmacevtutbildningarna i Sverige.

2. Behovet av nyanserad information om läkemedel samt en mer nyanserad bild av läkemedelsanvändningen.
Utveckling av kretsarnas och sektionernas indelning och deras arbete. Vilken roll ska Apotekarsocieteten spela när/om apoteksmonopolet upphör?

3. Postdoc, forskarassistent och lektor i organisk farmacevtisk kemi, professor i läkemedelskemi i Tromsö.

4. Sedan 2002 professor i läkemedelskemi vid Göteborgs universitet.

Sofia Kälvemark Sporrong, fil kand, 39 år, Åland

1. Att Apotekarsocieteten blir en ännu viktigare aktör inom läkemedelsområdet.

2. Internt är det att ekonomin inte är i balans och då handlar det om att prioritera. Det är knepigt att spara ?rätt? så att verksamheten kan fortsätta och såväl den ideella som kommersiella sidan kan utvecklas.

3. Institutet för Framtidsstudier och i flera år vårdbiträde inom långvården. Apoteket AB sedan 1997 med avbrott för nio månader på Socialdepartementet (HSU 2000) och nio månader på Socialstyrelsens dåvarande läkemedelsenhet. Har också läst psykologi, sociologi, nationalekonomi, statistik, socialmedicin och antik historia.

4. Halvtid på Apoteket AB, främst med Läkemedelsprofiler, och halvtid doktorand inom Socialmedicin i Uppsala. Forskar om moralisk stress inom vården och på apotek.

Astrid Forsström, apotekare, 51 år, Danderyd

1. Jag vill försöka inspirera till ökat engagemang för Apotekarsocieteten, fortsätta driva viktiga frågor när det gäller vidareutbildning och ökat samarbete mellan sektioner, kretsar och andra professioner. Försöka stärka Apotekarsocieteten så att vi tydligare märks som samarbetspartner när det gäller läkemedelsfrågor.

2. Öka samarbetet med andra professioner. Stärka Apotekarsocietetens position och vara ännu mer omvärldsorienterade så att vi snabbt kan erbjuda rätt utbildningar och stöd till våra medlemmar.

3. Biträdande apotekschef 1979-1985 på Södersjukhuset och S:t Görans sjukhusapotek, apotekschef på apoteket vid Danderyds Sjukhus 1989-1999, huvudkontoret Apoteket AB 2000-2001.

4. Apotekschef vid Akademiska Sjukhuset Uppsala.

Bengt Dahlström, farm dr, 54 år, Uppsala

1. Jag vill bistå med min kompetens och erfarenhet för att främja kunskaps- och kompetensutveckling inom läkemedelsområdet.

2. Nytta med läkemedel, utvecklingskostnader för nya läkemedel, forskningsklimatet i Sverige, strategier för medlemsrekrytering och utveckling av webbaserad information till våra medlemmar.

3. Uplife Management, Upinvest, Berzelius Clinical Research Center, vd för Quintiles, PMC, Pharmacia Ophtalmics, ACO Läkemedel

4. Fristående managementkonsult åt företag inom Life Science-sektorn via mitt bolag AB Biopharmacon.

Tidig kombinationsbehandling bromsar reumatoid artrit

Patienter från sju svenska sjukhus ? Karolinska, Huddinge, Sabbatsberg, Umeå, Uppsala, Mölndal och Västerås ? har deltagit i en tvåårig studie, vars resultat presenteras idag vid American College of Rheumatolo, ACR.

Studien är en fas III-studie, kallas Premier, och visar att patienter med nydebuterad reumatoid artrit svarade positivt på tidig kombinationsbehandling med TNF-alfahämmaren adalimumab i kombination med metotrexat, jämfört med behandling med enbart metotrexat eller adalimumab. De positiva effekterna observerades redan två veckor efter den första behandlingen. Skillnaderna kvarstod under hela den tvååriga studien.

– Resultaten visar mycket tydligt att kombinationsbehandling är överlägset behandling med läkemedlen var för sig. Vi ser dels en markant minskning av skadeutvecklingen vid röntgenutvärdering, dels rent kliniska vinster som mindre smärta, färre antal svullna leder och bättre fysisk funktionsförmåga, säger docent Ronald van Vollenhoven, nordisk huvudprövare för studien, i ett pressmeddelande.

Efter ett år hade 62 procent av de patienter som fick kombinationsterapi uppnått ACR50 (en 50-procentig förbättring av sjukdomssymtomen), jämfört med 46 procent av dem som enbart fick metotrexat och 42 procent av dem som enbart fick adalimumab.

Det skedde ingen röntgenologisk försämring alls hos 61 procent av de patienter som fick adalimumab plus metotrexat, jämfört med 45 procent av dem som enbart fick adalimumab och 34 procent av dem som enbart fick metotrexat. Skillnaderna är statistiskt säkerställda (p<0.001).

Studien har sponsrats av Abbott, som också marknadsför adalimumab (Humira).

DU90 viktigt verktyg i utvärdering av läkemedelsterapi

0

I Sverige upprättades 1997 ett nationellt receptregister för att kunna erbjuda återkoppling för de som skriver ut recepten. Syftet var att stimulera det lokala kvalitetsarbetet.
Apotekare Björn Wettermark visar i sin avhandling att återkoppling med förskrivningsprofiler på vårdcentralsnivå och för individuella läkare bidrog till ett ökat genomslag för läkemedelskommitténs rekommendationer.
Han menar att det är viktigt att hitta verktyg som kan användas för att utvärdera förskrivningen i primärvården. I sin forskning har han använt DU90 som är det antal preparat som mätt i DDD står för 90 procent av förskrivningen. Med DU90 får man två kvalitetsmått, dels antalet läkemedel som bör vara ett begränsat antal väldokumenterade läkemedel och dels följsamhet till Kloka listan.
? DU90 är en värdefull vidareutveckling av tidigare metodik som ger fokus på alla läkemedel, säger Björn Wettermark.

De flesta kvalitetsindikatorer som använts hittills har fokuserat på ett visst läkemedel eller terapiområde. Procentuell följsamhet är egentligen inget nytt, det som är nytt är att titta på antalet läkemedel, påpekar han.
När det gäller uppföljningar av läkemedelsförskrivning kan man ha olika infallsvinklar. En del arbetar med patientperspektivet genom att granska journaler för att se om patienten fått rätt kombination av läkemedel och så vidare, medan andra arbetar med läkemedelsstatistik utan patientdata som diagnoser och behandlingstid.
? DU90 är ett sätt att mötas och det är så långt man kan komma utan att ha tillgång till diagnos, säger han.
DU90 har även börjat användas mer och mer i andra länder. Björn Wettermark har jämfört användningen av antiinflammatoriska läkemedel och visat att det finns betydande skillnader mellan olika europeiska länder.
Den största fördelen med DU90 är att man får en snabb översikt över förskrivningen och att man kan hitta områden där det kan behövas lokala fördjupningsprojekt.
? Vi har sett att de som arbetar med det här över lag har en högre ökning i följsamhet till läkemedelskommittéernas rekommendationer än länet eller primärvårdsgenomsnittet, säger Björn Wettermark.

Dålig följsamhet gav fler sjukhusinläggningar

0

Den amerikanska studien, som nyligen publicerades i Diabetes Care, visar att det är särskilt viktigt för patienter med typ 2-diabetes att ta sina perorala antidiabetika regelbundet för att inte riskera att sjukdomen förvärras redan inom ett år.
Forskare vid universitetet i Michigan, USA rekryterade 900 vuxna patienter med typ 2-diabetes och undersökte i vilken utsträckning de under år 2000 tog sina läkemedel enligt ordination. Under tolvmånadersperioden tog 29 procent av patienterna inte läkemedlen regelbundet. Forskarna satte upp en gräns på följsamheten som var 80 procent av föreskriven ordination. De som hamnade under den nivån hade en ökad risk att behöva sjukhusvård
för diabeteskomplikationer eller hjärtsjukdom inom ett år som var 2,5 gånger högre än om man följde ordinationen. Forskarna påpekar att det alltså inte enbart var patienter som slutat ta sina läkemedel helt som hade den förhöjda risken.

I studien fick 45 procent av patienterna dessutom minst ett läkemedel för förhöjda lipidnivåer och 57 procent läkemedel för högt blodtryck. Dålig följsamhet till dessa två typer av läkemedel ökade inte risken för sjukhusvård.
Forskarna menar att det finns ett stort behov av strategier för att förbättra följsamheten, något som skulle gagna både patienter och sjukvårdsfinansiärer. Konkreta åtgärder kan vara att satsa på särskilda diabetesmottagningar.

Antioxidanter förhindrar inte cancer

0

En analys av de senaste 20 årens forskning på sambandet mellan vitaminpiller och risk att utveckla koloncancer visar ingen effekt av antioxidanterna. De analyserade studierna, sammanlagt 14 stycken, inkluderade 170 000 personer med förhöjd risk för koloncancer. De studerade vitaminerna var A, C och E liksom selen.
Resultatet visar entydigt att inget av vitamintillskotten gav något skydd. Men resultatet för selen var osäkert och kräver ytterligare studier, påpekar forskarna. Det är ännu inte studerat om vitamintillskott skyddar personer utan förhöjd risk för koloncancer eller när man behandlar under längre tid.
Enligt vissa teorier är det bara naturliga vitaminer som har den cancerskyddande effekten.

NOTISER

0

Oralt amoxicillin effektivt vid svår lunginflammation
I en studie på 1 702 barn i åldern tre till 59 månader som behandlades vid olika hjälpstationer i Afrika, Asien och Sydamerika utvärderades behandlingen av svår lunginflammation.
Den visar att oralt amoxicillin var lika bra som injicerat penicillin. Dessutom hade amoxicillin flera fördelar genom att det är lättare att administrera, att man kan undvika risken för infektioner som överförs via injektionsnålar samt att vården blir billigare.
Lancet 2004;364:1141-48

Leptinnivåer höga vid barnastma
Nivåer av leptin, ett ämne som är involverat i kroppens fettomsättning, är högre hos barn med nyligen diagnosticerad astma. Det visar en ny studie av forskare vid universitetet i Diyarbakir, Turkiet. I studien såg man också att leptinnivåerna sjönk efter behandling med steroider.
Forskarna vet inte om de höga leptinnivåerna beror på den underliggande inflammationen som orsakar astma eller om det helt enkelt beror på en allmänt ökad stress som orsakas av astman.
Annals of Allergy, Asthma and Immunology, september 2004

Nytt sätt att angripa gulsotsvirus
I en avhandling av Sara Flodell vid Umeå universitet beskrivs ett nytt tänkbart
sätt att behandla infektion orsakad av hepatit B-virus genom att angripa virusets möjlighet att föröka sig.
I avhandlingen bestäms strukturen på virusets så kallade enkapsideringssignal med kärnmagnetisk resonans. Genom att ta fram den tredimensionella strukturen på enkapsideringssignalen ökar kunskapen om viruset och hur det förökar sig i leverceller.
En tänkbar väg
att bekämpa infektionen är att blockera enkapsideringssignalen som krävs för att viruset ska kunna föröka sig.

Antileukotriener bäst mot barnastma

1

Antileukotriener är en relativt ny grupp orala astmaläkemedel som kan ge en viss tilläggseffekt till basbehandling med inhalationssteroider vid mild till måttlig astma. Underhållsbehandling med antileukotriener kan hos en del patienter minska anfallsfrekvens och behov av tilläggsmedicinering. I Sverige är montelukast (Singulair) godkänd.
Det finns ännu få direkt jämförande studier mellan antileukotriener och andra typer av astmaläkemedel som tillägg till inhalationssteroider, vilket har bidragit till att osäkerheten kring läkemedelsgruppen består.
Enligt en svenskledd studie som publicerades i BMJ förra året ger montelukast lika bra klinisk kontroll av astma ? fast inte bättre ? som salmeterol när det läggs till flutikason.
Fler jämförande studier har gjorts när det gäller monoterapi. En analys av 13 studier, som också publicerades i BMJ förra året, visade att antileukotrienerna är mindre effektiva än låg dos av inhalerade steroider som monoterapi vid behandling av mild till måttligt svår astma.

Ger olika effekt
Pär Gyllfors är läkare och astma- och leukotrienforskare vid lungkliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. I en pågående studie försöker han ta reda på om man kan identifiera astmapatienter som har en särskilt leukotrienberoende astma. Det skulle i så fall öka möjligheten att skräddarsy behandlingen.
Han menar att svårigheten för antileukotrienerna att dokumentera sin effekt kan bero på att astmapatienter svarar olika på läkemedlen och att man idag inte kan selektera ut de som får effekt.
? Däremot råder det inget tvivel om att antileukotrienerna påverkar den astmatiska inflammationen, säger han.
Han betonar att astma inte är en sjukdom utan ett mångfacetterat syndrom där den underliggande inflammationen initieras och underhålls av delvis olika mekanismer. Hos vissa astmapatienter är leukotrienerna mer involverade i den underliggande inflammationen och dessa svarar väldigt bra på antileukotriener. Men idag har vi ingen annan möjlighet att skilja ut dessa patienter än att pröva oss fram, man måste behandla med antileukotriener i en till tre månader och sedan utvärdera.
? Man har dock identifierat två tydliga grupper där antileukotrienerna verkar lite bättre och det är ASA-intolerant och ansträngningsutlöst astma, säger Pär Gyllfors.

Får svår astma
Överkänslighet mot NSAID-preparat drabbar cirka fem procent av alla patienter med svår astma och man har sett att dessa har en överproduktion av leukotriener. Det drabbar kvinnor i högre utsträckning än män, men det är fortfarande oklart varför vissa patienter utvecklar denna speciella typ av astma.
Pär Gyllfors har i en tidigare studie tillsammans med bland annat Barbro Dahlén på Karolinska universitetssjukhuset visat att de nya selektiva cox-2-hämmarna inte utlöser astmaattacker hos denna undergrupp av astmatiker.
Andra astmapatienter som kan ha nytta av antileukotrienerna är de som även lider av allergisk rinit och i USA är det redan en godkänd indikation.
? Vi väntar besked från Läkemedelsverket under hösten om godkännande för astma med samtidig allergisk rinit, säger Mikaela Bruhammar, produktchef på MSD Sverige.

Barn har annan typ av astma
Montelukast är godkänd för behandling av barn från sex månaders ålder. Pär Gyllfors säger att det förefaller som om barn generellt sett svarar bättre på behandling med antileukotriener än vuxna. Det kan också vara lättare ge en tablett eller mixtur till barn än inhalationsläkemedel.
? Jag tror att barnläkare har sett antileukotrienerna som en större tillgång än vuxenläkare, säger han.
Den typ av astma som barn upp till fyra års ålder drabbas av kommer ofta i samband med förkylning och kallas därför förkylningsastma eller virusinducerad astma. Diagnosen ställs ofta efter tredje perioden med astmasymtom i samband med infektion. För barn över fyra år dominerar astma kombinerad med allergi.
? Man vet idag inte varför astma ser olika ut i olika åldrar, säger Pär Gyllfors.
MSD har också gjort en liten pilotstudie på barn som visat effekt av montelukast vid luftvägsinfektion som orsakas av RS-virus.

? Där har vi nu startat en större studie på 1 000 barn i Sverige, säger Mikaela Bruhammar.
Det finns idag totalt tre antileukotriener av typen receptorantagonister på världsmarknaden. Alla blockerar samma receptor och ger en likartad effekt.
? Men det finns ytterligare en leukotrienreceptor identifierad och det är möjligt att om man kan blockera även den så kan det ge antileukotriener som är ännu mer effektiva än dagens, säger Pär Gyllfors.

Antibiotika ofta onödigt vid kronisk parodontit

Vid kronisk parodontit är den gängse behandlingsstrategin att bromsa förlusten av stödjevävnad runt tänderna så att de inte lossnar. Antibiotika, exempelvis metronidazol, ges ofta för att få bukt med bakterieangrepp.

Denna antibiotikabehandling gör dock ingen nytta, vare sig lokalt i tandköttsfickorna eller generellt, enligt rapporten.

Slutsatsen gäller såväl lokalt administrerad metronidazolgel som systemisk tilläggsbehandling med antibiotika. Ingendera ger enligt rapporten någon skillnad i kliniskt utfall jämfört med så kallad mekanisk infektionskontroll.

Kritik från många håll mot reklamförbud till patienter

0

Arbetsgruppen på Socialdepartementets förslag innebär att EU-direktivets förbud mot marknadsföring för receptbelagda läkemedel riktad mot allmänheten införlivas i den svenska lagstiftningen, och att Läkemedelsverket blir den myndighet som ser till att reglerna efterlevs.
Om detta har remissinstanserna i stort sett inga synpunkter.

Behövs inte

Däremot hävdar näringslivets organisationer att de speciella föreskrifter som Läkemedelsverket ska utfärda enligt förslaget inte behövs. Liksom Torsten Brink vid Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, anser de att det självreglerande system Sverige har med branschens egna granskningsinstanser, IGM och NBL, uppfyller direktivets krav.

Lif kritiserar i sitt remissvar främst promemorian för att man inte avgränsat vad som anses med allmänheten. Organisationen anser till exempel att ?en person med långvarig kronisk sjukdom i informationshänseende inte är att jämställa med allmänheten. Ej heller torde en sammanslutning av patienter vara det?, skriver man.
Lif tolkar förslaget som att arbetsgruppen breddar den grupp som industrin inte får marknadsföra sig mot istället för att, som Lif anser att man borde ha gjort, minimerat den. En sådan tolkning av direktivet hade varit möjlig hävdar Lif, som för övrigt menar att lagen, även om den är nödvändig, är ett resultat av en svunnen tid.

Liknande synpunkter framförs i remissvaren från handikappförbunden.

? Vi tycker det är bra att den här reklamen är reglerad, men vi vill veta vad som finns på banan. Som handikapporganisation vill vi ha samma information som den läkarna får, säger Gunnel Köhler, ombudsman på Svenska Psoriasisförbundet.

Oskarp gränsdragning

Flera remissinstanser kritiserar att man inte preciserat vad man menar med marknadsföring och om man till exempel ser någon skillnad mellan kommersiell och ickekommersiell sådan. Utredarna har nöjt sig med att konstatera att gränsen är oskarp och får bedömas från fall till fall.

Utredningsgruppen får kritik av landstingen för att den inte föreslår att reklam till förskrivare ska innehålla uppgifter
om priset. Läkemedelsförmånsnämnden, LFN, vill att man överväger om det inte krävs en föreskrift som tvingar företagen att i sin marknadsföring ta med eventuella villkor som är förknippade med förskrivningen.

Veterinärprodukter
ryms inte på apotekshyllor

0

I apotekens hyllor med handelsvaror kommer det i framtiden inte att finnas några produkter avsedda för djur. Läkemedelsliknande varor som lusschampo, medel mot tandsten, avmaskningsmedel och specialbandage som idag finns i självvalssortimentet på vissa apotek försvinner i och med att Apotekets nybildade dotterbolag Adara tar över försäljningen av handelsvaror.

? Det var i alla fall den signal jag fick vid ett möte med Apoteket, säger Per Engborg, ordförande i Läkemedelsindustriföreningens veterinärkommitté och aktiv i Apotekarsocietetens sektion för veterinärmedicin.

Färre produkter i lager

Kritikerna befarar en utarmning av veterinärprodukter på apoteken och även att djurläkemedlen kommer att få en styvmoderligare behandling, det vill säga att färre apotek kommer att ha medlen i lager.

? Det skulle vara förödande för veterinärmedicinen och vi riskerar en återgång till att istället använda humanpreparat till djur, säger Per Engborg.

Det är i och för sig tillåtet enligt läkemedelslagen.

? Men då får man till exempel inte bipacksedeln med rätta doseringar och säkerheten blir sämre.
Kristina Odensvik på Veterinärapoteket i Uppsala är också orolig för djurprodukternas framtid.

? Jag kan i och för sig förstå argumentet att de här varorna har en låg försäljningsvolym och Adaras uppgift är ju att tänka i pengar. Men jag tycker att man kan ha samma spelregler för den här kundkategorin som till exempel stomi- och diabeteskunder som också behöver ett specialsortiment som vi tillhandahåller.
Problemet med en del av specialsortimentet är att man inte kan ha en servicenivå som innebär att man beställer efter varorna när kunden vill köpa, säger hon.

? Ska man bandagera behöver man göra det samma dag och om veterinären gett rådet att man ska pröva med fodertillskott mot djurets diarré innan man förskriver antibiotika måste man också ha det samma dag.

På Apoteket bekräftar Lars Rönnbäck att det pågår en sortimentsöversyn och att handelsvaror kan försvinna när efterfrågan är liten.

? Den konsekvensen har vi för många produkter.

? Däremot ska vi, menar jag, tillämpa samma principer för djurläkemedlen som för andra läkemedel. Vi har tillhandahållandeskyldighet och då ska alla leverantörer behandlas på ett liknande och rättfärdigt sätt.

Få danska patienter
rapporterar biverkningar

0

Som första europeiska land införde Danmark sommaren 2003 en möjlighet för patienter att direktrapportera misstänkta biverkningar till Lægemiddelstyrelsen. Ett drygt år senare hade 175 rapporter från patienter registrerats hos myndigheten.

Försvinnande få tycker det danska Forbrugerraadet (en konsumentorganisation), som kritiserar myndigheten för att inte ha utarbetat ett konsumentvänligt system och för att ha gjort dålig reklam för möjligheten.