Annons
Home 2002

Årlig arkivering 2002

Muntorrhet ökar som följd av ökad läkemedelsanvändning

Ingert Nilsson
-
0

Muntorrhet tillhör de absolut vanligaste biverkningarna av läkemedel. Hälften av de 20 största medlen under förra året har denna biverkan, till exempel Losec, Cipramil, Zoloft, Lanzo och Seloken.

Problem med muntorrhet är också något som märks allt mer inom tandvården, säger Johan Holmgren övertandläkare vid Östra sjukhuset i Göteborg.

? Eftersom det är en vanlig biverkan innebär förstås den ökade läkemedelsanvändningen att allt fler får de här problemen.


Handikappande biverkan


Förutom att risken för karies, som annars är en allt mindre vanlig sjukdom, är större bland muntorra kan det bli mycket besvärande på andra sätt.

? Man får svårt att tugga och svälja maten, man kan få svårt att tala, läpparna kan spricka och man riskerar dålig andedräkt. Risken för infektioner i munhålan ökar också.
Muntorrheten kan vara mycket handikappande och påverkar i hög grad livskvaliteten, konstaterar Johan Holmgren.

Men samtidigt är det ett område som det forskats ganska lite på, säger han.

Det är främst läkemedel med antikolinerga effekter som ger de här problemen; antidepressiva, diuretika, preparat vid hypertoni och hjärtsvikt är exempel på grupper.

Även om det är många preparat, drygt 200 i FASS, som uppges kunna ge muntorrhet, menar Johan Holmgren att listan inte är fullständig.

? Det är tveksamt om en del av de verkligen har den här biverkan, samtidigt finns det andra, till exempel analgetika där vi farmakologiskt vet att de bör ge muntorrhet men där någon varningstext inte finns. Troligen beroende på att några studier inte gjorts.

Institut för läkares fortbildning samordnar utbudet

Ingert Nilsson
-
0

Förra sommaren beslutade Landstingsförbundet, Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet att gemensamt starta Ipuls, Institutet för läkares professionella utveckling. Nu har institutet också fått sin vd, Magnus Sederholm, kardiolog men som sedan mitten av 80-talet arbetat med kunskapsutvecklande företag inom det medicinska området.

? Institutets huvudspår är att hitta ett bra system för utbildning, fortbildning och professionell utveckling av läkarna, säger han.


Lättare att välja rätt


Idag saknas det en samordning av utbudet. Magnus Sederholm vill inte beskriva dagsläget som ett sammelsurium av kurser och utbildningar men konstaterar att det inte finns någon samordning, vilket gör det svårt att finna det man kan ha behov av.

? På vår hemsida ska man lätt kunna finna de kurser som finns inom ett visst område. Här ska man till exempel få information om vem som är kursgivare, bedömning av de olika kursernas kvalitet och innehåll för att lättare fatta beslut om vad som passar.

De tre grundarna av institutet satsar vardera tre miljoner om året de tre första åren. Därefter är det meningen att Ipuls ska vara självfinansierat.

Till institutet har också kopplats två råd, ett intressentråd där bland annat SBU, Apoteket AB, Läkemedelsindustriföreningen, läkemedelskommittéerna och de medicinska fakulteterna ingår. Marianne Boivie från Landstingsförbundets Läkemedelsprojekt är ordförande i det rådet. Ordförande i det pedagogiska och vetenskapliga rådet är Anna-Karin Furhoff från Läkaresällskapet.

BILD Magnus Sederholm är utsedd till vd för IPULS

Förenkling blev förvirring

Esbjörn Börjesson
-
0

EU rekommenderar att läkemedelsanvändare informeras om risken för biverkningar med hjälp av en kvalitativ skala från ?mycket vanlig? till ?mycket sällsynt?. Den här skalan används i dag i Sverige kombinerat med en numerisk skala från ?mer än 1/10? till ?mindre än 1/10 000?. En brittisk studie i Lancet (2002;359:853-854) visar att den kvalitativa skalan är kraftigt missvisande.

Försökspersoner som fick uppskatta sannolikheten att drabbas av biverkningar efter att ha fått en beskrivning med den kvalitativa skalan överskattade risken avsevärt. Bland annat uppskattade de att begreppet ?sällsynt? innebar att risken var ungefär 20 procent att drabbas. Begreppet används för att beteckna en risk mellan 0,1 och 0,01 procent.

Värt att nämna är att även de försökspersoner som fick numerisk information överskattade risken att drabbas, något som förvånade forskarna. Dessa försökspersoner överskattade dock inte risken i lika hög grad som de som fått kvalitativ information.

Förslaget om återanvändning sågas

Läkemedelsvärlden
-
0

I början av februari skickade Västerbottens läns läkemedelskommitté in sitt kontroversiella förslag om återanvändning av tidigare expedierade läkemedel till Socialdepartementet (se LMV 3/02).

Under vissa förutsättningar vill man att provkartor från tidigare oöppnade läkemedelsförpackningar som återlämnats till apoteken ska kunna delas ut till läkare inom öppen- och slutenvården. Dessa ska i sin tur kunna dela ut provkartorna gratis till patienter som ska inleda medicinering med det aktuella läkemedlet. Förslaget kom från allmänheten, sjukvården med flera i en pristävling som läkemedelskommittén ordnade våren 2001.


?Aningslöst förslag?


Förslaget får hård kritik från såväl industrin som apoteken.
? Man kan aldrig garantera att läkemedlet förvarats korrekt hos den första kunden. Det är svårt att förstå att det är farmacevter som står bakom ett så aningslöst förslag, säger Håkan Mandahl, vice vd för Läkemedelsindustriföreningen.

Enligt en rundringning som Läkemedelsvärlden genomfört råder stor tveksamhet även på apoteken. Huvudargumentet på de flesta håll är att garantier för en tidigare korrekt förvaring av läkemedlet i fråga aldrig kan ges.
Enligt förslaget ska dock läkemedel som kräver kylförvaring aldrig kunna bli aktuella för återanvändning.

? Men man kan vända på resonemanget, en läkemedelsförpackning som inte ska förvaras kallt kan ha befunnit sig i kylskåpet eller i solen intill ett bilfönster. Tanken är nog god men förslaget verkar svårgenomförbart, säger Anna-Lena Gustafsson, chef på apoteket CW Scheele i Stockholm.


?Världsmästare att se problem?


Jan-Erik Ögren, ledamot i Västerbottens läns läkemedelskommitté och en av initiativtagarna till förslaget, medger att kritiken till viss del är relevant.
? Men dagens läkemedel fungerar i Afrika också, där temperaturen ofta är uppemot 40 grader. Tyvärr framstår farmacevter ibland som världsmästare på att se problem istället för möjligheter, säger Jan-Erik Ögren.
Han hoppas på ett klartecken från Socialdepartementet ? som även bett några andra aktörer om synpunkter ? före sommaren.
? I så fall kan vi starta ett pilotprojekt i Skellefteå till hösten, säger Jan-Erik Ögren.

Bantningsmedlet Reductil indraget i Italien

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt ett pressmeddelande från Läkemedelsverket har bantningsmedlet Reductil dragits in i Italien. Läkemedelsverket gör för närvarande bedömningen att läkemedlet inte behöver dras in i Sverige men följer noggrant utvecklingen i samarbete med övriga EU-länder. Med hänsyn till att medlets effekt avseende viktminskning bedöms vara måttlig och risken för allvarliga biverkningar inte kan uteslutas måste en noggrann värdering av patientnyttan ske i varje enskilt fall och gällande kontraindikationer noga iakttas när Reductil förskrivs.

? De italienska myndigheterna vill ännu en gång gå igenom risk-nytto-aspekten med Reductil och säkerställa vad dödsfallen beror på, säger Mikael Hansen, medicinsk chef på Abbot läkemedel.

Reductil är avsett för behandling av fetma. Det godkändes i Sverige i april 2001 och indikationen är tilläggsbehandling till icke farmakologiska åtgärder som diet, motion och livsstilsförändring.

Medlet skall endast användas till patienter som inte svarat tillfredsställande på lämpligt utformat viktminskningsprogram, och behandlingen skall sättas ut om inte minst 5 procent viktminskning har uppnåtts inom tre månader.

I utförda kliniska studier som varat upp till 12 månader har medlet en måttlig effekt på kroppsvikten. I genomsnitt uppnådde cirka en tredjedel av de studerade patienterna en relevant viktminskning, definierad som 10 procent eller mer viktminskning jämfört med cirka 10 procent av dem som behandlades med placebo.

? Vi var i kontakt med Läkemedelsverket i går [torsdag] och vi står helt bakom deras beslut att noggrannt följa utvecklingen, säger Mikael Hansen.

Läkemedelsverket har sedan medlet godkänts erhållit 33 biverkningsrapporter. Inga dödsfall finns rapporterade i Sverige. Vanligast är förstoppning, yrsel, muntorrhet och illamående. Ångest och sömnrubbningar har rapporterats i tre fall vardera. Två fall med kraftigt förhöjt blodtryck och två med hjärtklappning finns också rapporterade i det svenska materialet.

Enligt Mikael Hansen finns det inget som tyder på att det skulle finnas ett säkerhetsproblem med Reductil.

? I Sverige har till i dag 100 000 pateinter behandlats med läkemedlet och det finns 33 rapporterade biverkningar, inga av dem dödsfall.

Förändringar att vänta i slutbetänkande

Läkemedelsvärlden
-
0

Utskottet har att ta ställning till totalt 93 motioner. Man uppvaktas dessutom idag, liksom vid tidigare sammanträden, av flera externa intressenter.

Socialutskottets slutliga betänkande kommer att debatteras i Riksdagens kammare den 4 april. Riksdagsbeslut tas troligen samma dag. De föreslagna förändringarna träder sedan i kraft från den 1 oktober 2002.

Utskottsförhandlingarna är inte offentliga, men en av Socialutskottets ledamöter säger till Läkemedelsvärlden att förändringar är att vänta i förhållande till regeringens proposition på åtminstone två punkter.

? Förslagen om arbetsplatskoder och generisk substitution kommer enligt min bedömning knappast att passera utskottet i oförändrat skick, säger Leif Carlson (m), riksdagsman och ledamot i Socialutskottet.

Kamp i norr om receptarieutbildning

Ingert Nilsson
-
0

Det råder stor brist på receptarier, inte minst i Norrland där apotek tvingats stänga eller minska öppettiderna på grund av personalbrist. I höstas skulle därför, enligt Västerbottenskuriren, 45 receptarier ha börjat sin utbildning vid universitetet i Umeå, om inte utredarna gapat efter för mycket.

Statens årliga kostnad för utbildningen skulle ligga på 8,6 miljoner kronor, men universitetet hoppades dessutom på forskningsmedel på tio miljoner kronor.
Därför stöp det hela. Apoteket AB kontaktade istället Luleå universitet som såg chansen och vill starta redan i höst, utan krav på forskarpengar.

Och i Umeå har man enligt VK nu börjat vackla i sitt krav på forskningsanslag och är beredd att starta utbildningen utan sådana pengar.

Vem som vinner kampen är, enligt tidningen, ovisst.

Antikroppar hindrar lunginfektion

Läkemedelsvärlden
-
0

Behandlingsprincipen presenteras i en ny doktorsavhandling av David Carlander, forskare vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Behandlingen innebär ett helt nytt angreppssätt på infektioner i luftvägarna.

? Förhoppningsvis kommer metoden att kunna användas också för att förebygga eller behandla andra infektioner i luftvägarna, säger David Carlander till UNT.

? Tanken är att antikropparna i gurgellösningen ska avlägsna smittämnen som kommer in i luftvägarna i ett så tidigt skede att dessa inte hinner framkalla någon regelrätt infektion.

Astrazeneca bygger Nexiumfabrik i Södertälje

Läkemedelsvärlden
-
0

Anläggningen, som kommer att kosta omkring 720 miljoner kronor, beräknas vara i full drift 2005. Byggnationen kommer att omfatta lokaler för produktion, laboratorium samt kontorsutrymmen.

Satsningen görs utöver det tidigare tillkännagivna expansionsprogrammet i Södertälje (se t ex länk i högermarginalen).

Ett hundratal personer beräknas arbeta vid enheten, vilket kan ses mot bakgrund av att företaget sedan 1998 ökat antalet anställda med 1200 personer – bara i Södertälje.

Den nya anläggningen kommer att förse hela världsmarknaden med intravenöst Nexium.

? Investeringen är en del i företagets produktions- och varuförsörjningsstrategi där den svenska produktionen har ett globalt varuförsörjningsansvar och en viktig roll för kommande produktlanseringar inom flera terapiområden, säger Erik Haeffler, produktionschef vid en av Astrazenecas tillverkningsenheter, i ett pressmeddelande.

Tauberman leder organisationskommittén för LMFN

Läkemedelsvärlden
-
0

Myndighetens huvudsakliga uppgift kommer att vara att ansvara för subventionerings- och prisregleringsbeslut av läkemedel. Myndigheten ska, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, i den del som gäller prissättning av produkter inom läkemedelsförmånerna överta de uppgifter som Riksförsäkringsverket för närvarande har.

Myndigheten ska också fatta beslut om huruvida nya läkemedel ska ingå i förmånerna samt om befintliga läkemedel ska tas ur förmånssystemet.

Taubermans övergripande uppgift blir nu att vidta de åtgärder som krävs för att den nya myndigheten skall kunna inrättas den 1 oktober 2002. I uppdraget ingår även att lämna förslag till lokalisering av myndigheten.

Ramqvist avgår från Astrazenecas styrelse

Läkemedelsvärlden
-
0

Ramqvist lämnar styrelsen i samband med bolagsstämman den 25 april. Han lämnar även sin post i den så kallade ersättningskommittén.

I årsredovisningen framgår bland annat att försäljningen av Nexium globalt under fjolåret uppgick till totalt 580 miljoner dollar.

Symbicort uppnådde enligt företaget en snabb marknadspenetration ? försäljningen uppgick till 83 miljoner dollar och introduktionerna av kombinationsprodukten fortsätter på de europeiska marknaderna. Även schizofreniläkemedlet Seroquel nådde stora framgångar med en global försäljning på 700 miljoner dollar. Försäljningen av Seroquel ökade med 51 procent i USA under fjolåret.

Astrazeneca rapporterar vidare "utmärkta framsteg för de potentiella storsäljarna Crestor, Exanta och Iressa" i sen utvecklingsfas. FoU-portföljen innehåller för närvarande 86 projekt omfattande 35 nya originalsubstanser.

Exporten av läkemedel större än bil- och stålexporten

Läkemedelsvärlden
-
0

Ökningen kan dessutom ses mot bakgrund av att den totala exporten från Sverige minskade med en procent under tidsperioden.

Läkemedel för 31,5 miljarder kronor exporterades från Sverige mellan januari och september 2001, enligt SCB. Under samma period exporterades bilar för 28,4, järn/stål för 29,7 och pappersmassa för 12,1 miljarder kronor.

Andelen läkemedel av den totala exporten ökade till 5,5 procent.

Läkemedelsvärldens upplaga fortsätter att öka

Läkemedelsvärlden
-
0

Enligt de senaste siffrorna från Tidningsstatistik AB ökar Läkemedelsvärldens TS-kontrollerade upplaga till 11 600 exemplar för 2001.

Jämfört med 2000 är det en ökning med 400 exemplar, från 11 200. Procentuellt ökar upplagan med 3,6 procent.

Mer information kommer när Tidningsstatistik släpper detaljerna kring upplagan.

Dålig inhalationsteknik vanlig

Birgitta Gerne
-
0

Forskare vid universitetet i Paris har utfört en studie på 3 955 astmapatienter. Alla patienter hade fått inhalerade kortikosteroider och vid behov kortverkande beta 2-agonister under minst tre månader. Inhalationstekniken bedömdes av patienternas läkare och de delades in i två grupper som antingen hade bra eller dålig teknik.
Forskarna fann att 71 procent av patienterna använde inhalatorerna på ett felaktigt sätt. Dessa patienter hade också sämre kontroll av astman samt mer frekvent användning av beta 2-agonister.
I studien fann forskarna att fler av de som hade dålig inhalationsteknik än de som använde den rätt hade fått utbildning i hur man inhalerar. De fann också att de som hade dålig inhalationsteknik ofta inte var medvetna om det, endast 15 procent uppskattade sin inhalationsteknik som dålig.
European Respiratory Journal 2002;19:1

Landsting lanserar motförslag om generisk substitution

Läkemedelsvärlden
-
0

I ett brev till riksdagens socialutskott kritiserar Stockholms läns landstings läkemedelsenhet regeringsförslaget om generisk substitution. Ärendet behandlas för närvarande av utskottet.

SLL anser att det med det aktuella förslaget finns en stor risk att många generikaföretag kommer att slås ut. ?Marknaden försvinner när alla apotek i landet byter till ett och samma generikapreparat och snart finns bara ett företag kvar?, skriver SLL.

Man förutspår också leveransproblem samt en förskjutning mot ökad lansering och marknadsföring av nya, dyra preparat som tillför litet men där generika saknas. Dessutom varnar SLL för den medicinska risken med upprepade byten vid långtidsmedicinering. Man pekar också på att förutsättningarna för läkemedelskommittéernas arbete för en mer rationell läkemedelsanvändning försämras med förslagets nuvarande utformning.


Byte enligt baslista föreslås


I SLL:s motförslag bibehålls konkurrensen genom att varje landsting inför baslistearbetet tar in prisuppgifter från företagen avseende läkemedelsbehovet för en kommande tidsperiod.
Efter en utvärdering fastställs vilka preparat som tas sin på listan utifrån pris och eventuella andra faktorer. De företag som blir utslagna måste sedan sänka sina priser för att komma in på andra landstings baslistor, eller återkomma vid nästa förfrågan.
Bytet till generika på apoteken ska enligt förslaget alltså ske enligt respektive landstings baslista.

SLL hävdar att förslaget har en rad fördelar; exempelvis skärps konkurrensen, en fungerande marknad bibehålls och kontinuitet och trovärdighet uppnås i patientledet.

Sena diagnoser problem vid artros

Esbjörn Börjesson
-
0

Artrospatienter får inte sin diagnos förrän sjukdomen är långt framskriden. Då är det svårt att vända på utvecklingen med läkemedel. Med nya tester hoppas forskare kunna komma in tidigare i processen.

Framtiden ser ljus ut för behandlingar av många reumatiska sjukdomar. Men det gäller inte artros, som är en av de vanligaste. Artros är en svår sjukdom att forska på. När patienterna får så pass tydliga symtom att de söker läkare och får en diagnos är sjukdomen redan långt gången.

Det finns olika substanser som testas mot artros, men de kommer sällan så långt som till ett färdigt och godkänt läkemedel. De läkemedel som finns idag dämpar smärta och inflammation. Men de kan inte hindra de onormala förändringar i brosk och bindväv som ofta leder till att den drabbade leden får bytas mot en protes.

Idrottare i riskzonen


Branschen har hoppats mycket på proteashämmare. Det är ämnen som hindrar nedbrytningen av vävnad som sker vid artros. Dick Heinegård, professor i bindvävsbiologi vid Lunds universitet, tror att det är rätt tänkt. Men preparaten kommer inte kunna visa några resultat förrän de testas på patienter mycket tidigare i sjukdomsförloppet.

– Vi skulle behöva gå in på riskgrupper som skidåkare, fotbollsspelare, hockeyspelare och liknande.

En effektiv väg framåt för artrosforskningen vore att samla in stora mängder broskprover från symtomfria försökspersoner, för att på så sätt lära sig att identifiera tidiga stadier i sjukdomen. Men det skulle vara oetiskt eftersom brosk läker så dåligt. Idag får man istället nöja sig med prover från operationer där brosk ändå ska opereras bort.

Tidigare diagnos på väg


Förhoppningsvis kommer man snart kunna upptäcka tidiga stadier av artros på betydligt skonsammare sätt.

– Vi hoppas på tidig detektion genom molekylfragment som läcker ut från den skadade vävnaden. Det finns kommersiella tester nu, säger Dick Heinegård.

Artrosforskningen har inte samma resurser som forskningen på reumatoid artrit. Ett skäl är att många artrosdrabbade inte får någon diagnos, utan tror att de bara har slitna leder. En annan anledning är att reumatoid artrit ofta är mer handikappande.

1...868788...95Sida 87 av 95