Annons
Home 2024

Årlig arkivering 2024

Nu ska ett läkemedel mot fettlever testas

Anna Bäsén
-
0
Nu ska ett läkemedel mot fettlever testas

Fetmaepidemin orsakar en dramatisk ökning av fettlever. Fettlever är en sjukdom som innebär att fett inte får plats i fettcellerna utan lagras av levercellerna.

Sjukdomen utvecklar sig i värsta fall till cirros, skrumplever, och sedan levercancer.

Ny forskning från Karolinska institutet visar hur det kvinnliga könshormonet östrogen skyddar mot fettlever.

Den nya studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecylar Systems Biologi, visar också hur ett nytt läkemedel som är under utveckling kan bli en framtida behandling mot fettlever och levercancer.

Fettlever är en vanlig sjukdom

Sedan förra året kallas fettlever som orsakas av fetma, och inte överdriven alkoholkonsumtion, för MASL. Förkortningen MASLD står för metabolic dysfunction-associated steatotic liver disease.

Så många som var tredje vuxen är drabbad i någon grad av MASLD, visar tidigare forskning.

Men sjukdomen är olika fördelad mellan könen. Majoriteten av de som drabbas är män.

– Kvinnor har ett naturligt skydd fram till klimakteriet på grund av det kvinnliga könshormonet östrogen, säger Claudia Kutter, senior forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet och forskningsledare för den aktuella studien i ett pressmeddelande.

Ger hanmöss östrogen

Att östrogen skyddar mot fettlever är känt sen tidigare, däremot är mekanismerna bakom inte helt klarlagd.

Claudia Kutter och hennes forskargrupp kanske har svaret.

Forskarna har genanalyserat möss av båda könen som fick fettrik kost. Vissa av mössen med hankön fick också östrogen.

På så sätt lyckas forskarna hitta ett protein som är viktigt för att utveckla fettlever. Proteinet, som kallas TEAD1, visar sig ha en övergripande roll i regleringen av levercellernas fettupptag.

Genom att blockera TEAD1 skyddar man levercellerna från skadlig fettinlagring. Möss på östrogenbehandling har lägre aktivitet av TEAD1 och mindre fettansamling i levern.

Forskarna hade tur

I nästa steg testar forskarna att blockera TEAD1 i mänskliga leverceller. De fick samma resultat. Det var lite tur att de kunde genomföra försöken.

– Det visade sig att ett läkemedelsföretag håller på att utveckla ett läkemedel mot cancer som blockerar TEAD1. Tack vare det kunde vi testa vår hypotes, säger Claudia Kutter.

Startar studie på människa

Läkemedelsföretaget kommer nu att inleda kliniska tester av läkemedlet som ett skydd mot fettlever.

– Eftersom aktiviteten av TEAD-proteiner är förhöjd i cancer, kan det vara positivt även ur cancersynpunkt att blockera TEAD i ett tidigt skede. Patienter som drabbas av levercancer diagnostiseras idag väldigt sent. Om man kan sätta in detta läkemedel tidigt i processen för att skydda patienten mot fettlever kan det förhoppningsvis även motverka en utveckling av levercancer, säger Claudia Kutter i pressmeddelandet.

Claudia Kutters forskargrupp forskar vidare på ytterligare sätt att angripa sjukdomen. De vill försöka hitta sjukdomen tidigare och leta efter nya målmolekyler för behandling. Olika kön och hormonstatus kanske behöver olika angreppssätt, tror Claudia Kutter.

Fetmaläkemedlet Wegovy godkänns som hjärtskydd

Anna Bäsén
-
0
Fetmaläkemedlet Wegovy godkänns som hjärtskydd

Amerikanska hälsomyndigheten FDA ger fetmaläkemedlet Wegovy (semaglutid) utökat godkännande för att sänka risken för stroke och hjärtinfarkt hos överviktiga eller feta vuxna som inte har diabetes.

Patienter som är feta eller överviktiga löper en högre risk för kardiovaskulär död, hjärtinfarkt och stroke.

– Att tillhandahålla ett behandlingsalternativ som har visat sig minska denna kardiovaskulära risk är ett stort framsteg för folkhälsan, säger John Sharretts, FDA:s direktör för Division of Diabetes, Lipid Disorders, and Obesity, till Reuters.

Wegovy innehåller semaglutid, precis som läkemedelsföretaget Novo Nordisk mycket använda diabetesläkemedel Ozempic. De tillhör en klass läkemedel som kallas GLP-1-agoster som ursprungligen utvecklades mot typ 2-diabetes. Men de minskar också matsug och gör att magsäcken töms långsammare.

Fetmaläkemedlet Wegovy skyddar hjärtat

Läkemedelsvärlden har tidigare berättat om en uppmärksammad studie i tidskriften The New England Journal of Medicine som visar att läkemedlet skyddar mot hjärtkärlsjukdomar.

Studien, som publicerades i november, är en del av underlaget till FDA:s nya utökade godkännande (label expansion).

Resultaten visar att fetmaläkemedlet Wegovy minskar risken för hjärtinfarkt och stroke utan dödlig utgång med 28 procent respektive 7 procent jämfört med placebo hos patienter med redan existerande hjärtsjukdomar. Risken för hjärtrelaterad död minskar med 15 procent jämfört med placebo.

I studien ingår 17 604 patienter. Studien följer patienterna med i genomsnitt 33 månader. Men de hjärtskyddande fördelarna börjar dyka upp nästan omedelbart efter påbörjad behandling hos dem som fick Wegovy. Enligt forskare tyder det på att den positiva effekten beror på mer än viktminskning.

Användningen kommer att öka

Enligt FDA bör sjukvårdspersonal vara uppmärksamma på tecken på njursjukdom, diabetisk retinopati, depression, självmordsbeteenden eller självmordstankar hos patienter som tar Wegovy.

Redan idag används Novo Nordisk GLP-1-läkemedel av miljontals människor. Att FDA nu också godkänner medlet som hjärtkärlskyddande tros öka användningen än mer. På USA-börsen gör Novo Nordisk-aktien också ett litet glädjeskutt efter FDA:s besked.

En ansökan om att få Wegovy godkänt som förebyggande mot hjärtkärlsjukdom även i Europa ligger hos europeiska läkemedelsverket EMA. Besked väntas komma under året, enligt Reuters.

Stor skillnad i pris på TBE-vaccinationer

Anna Bäsén
-
0
Stor skillnad i pris på TBE-vaccinationer

Regionernas pris på TBE-vaccinationer skiljer sig mycket, visar Läkemedelsvärldens enkät.

Förra året var ett dystert rekordår med hela 595 fall av den fästingburna TBE-smittan, enligt Folkhälsomyndighetens statistik.

I takt med att TBE-fallen ökar och breder ut sig geografiskt är frågan om subvention av TBE-vaccination en allt hetare fråga.

Därför har Läkemedelsvärlden kartlagt priserna på vaccination, vilka regioner som subventionerar och hur den politiska diskussionen går. I den här artikeln har vi samlat alla priserna region för region.

Skillnader i pris på TBE-vaccinationer

I vårt prisexempel ska en familj med två vuxna och två minderåriga barn få grundskydd mot TBE. Då behöver var och en behöver ta tre doser TBE-vaccin.

I Region Västmanland, Uppsala och Östergötland kostar det under 2500 kronor att vaccinera sig för vår exempelfamilj. De subventionerar samtliga TBE-vaccinationer.

I Region Jämtland Härjedalen är priset mer än det dubbla. Vår exempelfamilj behöver betala 6480 kronor. Det gör Region Jämtland Härjedalen till den dyraste regionen i landet. Jämtland har heller inte haft många TBE-fall, förra året rapporterade regionen in ett fall av TBE till Folkhälsomyndigheten.

Rabatterar pris på TBE-vaccination

Generellt är regionerna som rabatterar sitt pris på TBE-vaccinationer billigast, vilket är att förvänta.

I år subventionerar sex regioner TBE-vaccinationer i varierande grad och till olika grupper, visar Läkemedelsvärldens enkät. Dessa regioner är; Region Jönköping, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Örebro län och Region Östergötland.

Bra med lika villkor för vaccin

Region Jönköping inför gratis vaccination för barn och ungdomar i år och hör nu till de billigare regionerna.

Malin Bengnér, smittskyddsläkare i Region Jönköping, tycker att det är bra om vaccin erbjuds på så lika villkor som möjligt i olika regioner.

– Men nu är ju regelverket så att det är upp till varje region att besluta om avgifter för alla vaccinationer som inte ingår i nationella program.

Olika risk för TBE-smitta

Hon konstaterar att risken att smittas av TBE skiljer sig väldigt mycket mellan olika delar i landet, vilket sannolikt påverkar den politiska viljan att subventionera vaccinet.

Det finns flera faktorer som påverkar människors vilja att TBE-vaccinera sig. Priset är en faktor.

– Jag tror att priset har en betydelse för familjers vilja och möjlighet att vaccinera sig, kommenterar Malin Bengnér.

Regionerna har olika rabattmodeller

Regionerna väljer olika modeller för att göra TBE-vaccination billigare. I Region Örebro län subventioneras TBE-vaccination för både barn och vuxna.

I Region Jönköping, Region Sörmland, Region Uppsala, Region Västmanland och Region Östergötland går barn och ungdomar gratis.

Sen finns det regioner som försöker minska sitt pris på TBE-vaccinationer på andra sätt, men som inte har subventionering fullt ut. Region Kronoberg ger exempelvis rabatt till större familjer, har man fler än ett barn får familjen rabatt på besöksavgiften.

Pris på TBE-vaccinationer diskuteras politiskt

Åtta regioner svarar att frågan om att införa subvention är aktuell eller har varit uppe till diskussion politisk nivå i regionen, visar Läkemedelsvärldens enkät.

I Region Sörmland, som redan har gratis vaccin för barn och ungdomar, driver Vänsterpartiet frågan om att subventionera TBE-vaccination även för vuxna.

Tre regioner – Gotland, Halland och Kronoberg – svarar att de inväntar Folkhälsomyndighetens nationella riktlinjer om TBE-vaccination.

Pausar riktlinjer för TBE-vaccinationer

Men regionerna kommer att få fortsätta att vänta. Hur länge är okänt. Folkhälsomyndigheten startade sitt arbete med riktlinjer redan 2022. Någon deadline eller något slutdatum finns inte.

Som Läkemedelsvärlden kunde berätta förra veckan pausar myndigheten nu jobbet med riktlinjer för TBE-vaccination. Myndigheten prioriterar andra frågor.

– Vi har ju ingen tidsplan på det sättet. Det beror på vad vi att göra i övrigt, sa enhetschefen Sören Andersson då.

Regionerna behöver inte vänta

Regionpolitikerna behöver inte vänta på Folkhälsomyndighetens riktlinjer, underströk Folkhälsomyndighetens Sören Andersson.

– Det här är ju inget vaccinationsprogram utan bygger på rekommendationer och det är som med många andra vaccinationer.

Sören Andersson och de andra vaccinationsutredarna på Folkhälsomyndigheten vill inte låta sig intervjuas om de stora prisskillnaderna i landet. Men Sören Andersson poängterar i ett skriftligt svar ännu en gång att regionerna får göra som de vill.

Han skriver så här i en skriftlig kommentar till Läkemedelsvärlden:

”Jämlik vård är en prioritet för Fohms arbete. Kostnader för vaccin är dock inte en fråga som Folkhälsomyndigheten beslutar om. Regeringen är den instans som beslutar om vaccinationsprogram. Vaccinationer inom ramen för program blir kostnadsfria för individen.

Folkhälsomyndigheten kan också göra rekommendationer om vaccinationer. Huruvida dessa skall vara avgiftsfria eller subventionerade för individen eller om individen skall betala fullt pris är dock upp till regionerna.”

Hemligt pris på TBE-vaccinationer

I många regioner, som Västra Götalandsregionen, står det faktiska priset patienten får betala för TBE-vaccination på regionens hemsida.

Men det finns också regioner som helt hemligstämplar sina vaccinationspriser. Region Gävleborg är ett sånt exempel. Regionen vägrar lämna ut det faktiska priset till Läkemedelsvärlden med hänvisning till sekretess.

Hemliga avgifter innebär att den som ska vaccineras får veta kostnaden först när personen väl står där på vårdcentralen. ”Priset för vaccinationen är inköpspriset, som är en sekretessbelagd uppgift (patienten får reda på priset vid besöket)”, svarar Mimmi Shehu vid regionen Gävleborgs presstjänst.

TBE-vaccination dyrast i Jämtland Härjedalen

Anna Bäsén
-
0
TBE-vaccination dyrast i Jämtland Härjedalen

Läkemedelsvärlden har undersökt den faktiska kostnaden för att ta en dos TBE-vaccin på någon av regionernas vård- eller hälsocentraler.

Läkemedelsvärlden har också räknat också ut vad det kan kosta för en familj med två vuxna och två barn att vaccinera sig och få grundskydd mot TBE.

I listan nedan hittar du resultatet från Läkemedelsvärldens enkät.

I den här artikeln kan du bland annat läsa hur Folkhälsomyndigheten kommenterar regionernas olika priser.

 

REGION BLEKINGE – SUBVENTIONERAR INTE

Pris per dos: 155 kronor för vuxna under 50 år. 145 kronor för barn. Sen tillkommer patientavgift på 300 kronor för grundvaccination.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 3000 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs inga politiska diskussioner på regionnivå om att införa subvention.

 

REGION DALARNA – SUBVENTIONERAR INTE

Pris per dos: 393 kronor för vuxna. 384 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 4662 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs inga politiska diskussioner på regionnivå om att införa subvention.

 

REGION GOTLAND – VÄNTAR PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN

Pris per dos: 439 kronor för vuxna. 430 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5214 kronor

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

”Vi avvaktar Folkhälsomyndighetens utredning avseende ev nationella rekommendationer”, svarar smittskyddsläkare Maria Amér.

 

REGION GÄVLEBORG – VILLE HÅLLA PRISET HEMLIGT

Pris per dos: 393 kronor för vuxna. 384 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 4 662 kronor.

Regionen vill först hålla priset hemligt. Mimmi Shehu på pressavdelningen skriver: ”Priset för vaccinationen är inköpspriset, som är en sekretessbelagd uppgift (patienten får reda på priset vid besöket).”

Regionen lämnar ut priserna nästan tre veckor efter att Läkemedelsvärlden först skickade enkäten. Då har Läkemedelsvärlden ifrågasatt sekretessbeslutet och frågan om utlämning varit hos regionens inköpsavdelning.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs diskussioner om att införa subvention på regionpolitisk nivå men det finns inget beslut ännu.

 

REGION HALLAND – VÄNTAR PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN

Pris per dos: 635 kronor för vuxna första gången, efterföljande gånger 395 kronor. 625 kronor för barn första gången, efterföljande gånger 385 kronor.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5640 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Sverigedemokraterna la en motion om att införa subvention/kostnadsfri TBE-vaccination för barn förra året. Frågan var uppe i regionfullmäktige i mitten på februari i år. Motionen avslogs med motiveringen: ”I väntan på Folkhälsomyndighetens nationella utredning föreslås att motionen avslås.”

 

REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN – DYRAST I LANDET

Pris per dos: 545 kronor för vuxna. 535 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 6480 kronor.

Subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs inga diskussioner om att införa subvention för TBE-vaccination. ”Nej, inte aktuellt vår region”, svarar vaccinationssamordnare Anna Ericsson.

 

REGION JÖNKÖPINGS LÄN – INFÖR SUBVENTION I ÅR

Pris per dos: 420 kronor per dos för vuxna. Barn och ungdomar mellan 3 och 18 år vaccinerar sig gratis.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 2520 kronor.

I höstas tog politikerna i Region Jönköping beslut om att erbjuda barn och ungdomar mellan 3 och 18 år subventionerat TBE-vaccin. Från och med i år vaccinerar sig barn och unga kostnadsfritt på vårdcentralerna i regionen, vilket Läkemedelsvärlden berättat om.

 

REGION KALMAR – SUBVENTION INTE AKTUELLT

Pris per dos: 405 kronor per dos för vuxna. 395 kronor per dos för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 4800 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer. Det förs inga politiska diskussioner om att införa subvention för TBE-vaccination.

 

REGION KRONOBERG – VÄNTAR PÅ FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN

Pris per dos: 455 kronor per dos för vuxna. 445 kronor per dos för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 4500 kronor.*

* Familjer med mer än ett barn får rabatt. De betalar bara 300 kronor i besöksavgift för alla barnen vid varje enskilt vaccinationstillfälle.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Oppositionen i regionen motionerade om att avgiftsbefria fästingvaccinationer för barn i höstas. Motionen avslogs med hänvisning till att det inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet. ”Folkhälsomyndigheten genomför en utredning om vissa grupper ska rekommenderas vaccination. Region Kronoberg följer det allmänna vaccinationsprogrammet där TBE-vaccination inte ingår.”

 

REGION NORRBOTTEN – VACCINATION EJ INDICERAT

Pris per dos: 443 kronor per dos för vuxna. 434 kronor per dos för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5262 kronor.

Regionen centralt vill först hemlighålla vaccinpriserna, men Läkemedelsvärlden får tillgång till dem efter att ha ifrågasatt sekretesstämplingen.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs inga politiska diskussioner om att införa subvention för TBE-vaccination. ”Ej indikation i Norrbotten, endast indikation inför resa”, svarar smittskyddsläkare Anders Nystedt.

 

REGION SKÅNE – DISKUTERAR SUBVENTION

Pris per dos: 354 kronor per dos för vuxna. 344 kronor per dos för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 4188 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Frågan har lyfts men inga beslut har fattats. I februari i år lade Miljöpartiet fram en motion om att införa gratis vaccination för barn och unga och utreda kostnadsfri TBE-vaccination även för vuxna.

 

REGION STOCKHOLM – HAR FRI PRISSÄTTNING

Pris per dos: 475 kronor för vuxna och 450 kronor för barn hos offentligt driva Alby vårdcentral.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5 550 kronor.

”Prissättningen är upp till respektive vårdcentral”, svarar Katarina Widgren, biträdande smittskyddsläkare. Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer men diskussioner förs. Oppositionen, som Liberalerna och Kristdemokraterna, motionerade om det förra året men fick avslag.

”Detta är en ständigt aktuell fråga i region Stockholm. Inget politiskt beslut är fattat kring program eller annan subventionering”, svarar Katarina Widgren.

 

REGION SÖRMLAND – FÖRST MED SUBVENTION

Pris per dos: Mellan 395 och 530 kronor per dos för vuxna. ”Beroende på om det vaccin som ges är den sort som är upphandlad eller inte”, svarar smittskyddsläkare Malin Enarsson. Barn mellan 3 och 19 år vaccinerar sig gratis.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 2370 kronor – 3180 kronor.

Sörmland var först ut med att erbjuda kostnadsfri TBE-vaccination till barn och unga, det började man med 2018. 

Regionen hade flest TBE-fall i riket sett till antalet invånare förra året. Det förs i dag inga politiska diskussioner om att förändra subventionen, enligt smittskyddsläkare Malin Enarsson. Vänsterpartiet i regionen driver frågan om gratis vaccin till vuxna. Partiet motionerade om frågan förra året men förslaget avslogs.

 

REGION UPPSALA – NÄST BILLIGAST I LANDET

Pris per dos: 350 kronor för vuxna. Barn och unga mellan 3 och 18 år vaccinerar sig gratis.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 2100 kronor.

Regionen införde kostnadsfri vaccination för barn och ungdomar 2022. Smittskyddsenheten har även skrivit ett förslag till politiken om att sänka kostnadsfriheten till ett års ålder eftersom vaccinet är godkänt från den åldern.

 

REGION VÄRMLAND – SLOPAR PÅSLAG

Pris per dos: 420 till 470 kronor per dos. Exakt pris är sekretessbelagt.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: Hemligt. Men minst 5040 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

”Vaccinpriset är utan påslag, dvs vi gör ingen vinst på vaccinet”, svarar smittskyddsläkare Anna Skogstam.

Subventionsfrågan har återkommit flera gånger senaste åren. 2019 gjordes en hälsoekonomisk analys som visade att det var osäkert om subventionerad eller kostnadsfri vaccination mot TBE skulle vara kostnadseffektivt. 2022 gjordes en ny analys efter politiskt initiativ, en motion om avgiftsfri vaccination mot TBE för barn och unga. Även denna drog slutsatsen att det inte ansågs kostnadseffektivt. Hälso- och sjukvårdsnämnden valde att avslå motionen.

 

REGION VÄSTERBOTTEN – PLANERAR INGEN SUBVENTION

Pris per dos: 443 kronor för vuxna, 434 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5262 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer. Smittskyddsläkare Martin Angelin svarar per mejl att det inte planeras någon subventionering av TBE-vaccination i regionen. Det finns heller inga politiska beslut i frågan.

 

REGION VÄSTERNORRLAND – VILL HEMLIGHÅLLA PRISET

Pris per dos: 504 kronor för vuxna. 494 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 5988 kronor.

Regionen vill hemlighålla priset till en början. ”Vi hänvisar i första hand vaccinationer som inte ingår i grundskydd, nationella eller regionala vaccinationsprogram till privata aktörer”, svarar smittskyddsläkare Maria Tempé.

Regionen ger med sig och lämnar ut priserna bara efter att Läkemedelsvärlden kritiserat sekretessbeslutet och frågan varit både hos regionens upphandlingsenhet och regionens jurister.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer.

Det förs inga politiska diskussioner om att införa subvention av TBE-vaccination.

 

REGION VÄSTRA GÖTALAND – DISKUTERAR SUBVENTION

Pris per dos: 320 kronor för vuxna och 310 kronor för barn.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 3780 kronor.

Regionen subventionerar inte TBE-vaccinationer. Det förs dock politiska diskussioner om att göra det. ”Men det föreligger idag inget konkret förslag från politiken” svarar Johanna Bernhardsson, kommunikatör vid Västra Götalandsregionen.

 

REGION VÄSTMANLAND – BILLIGAST I LANDET

Pris per dos: 343 kronor för vuxna, barn och ungdomar mellan 3 och 19 år vaccinerar sig gratis.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 2058 kronor.

Regionen subventionerar vaccination till barn och unga sedan april 2023. Idag finns inga politiska diskussioner om att förändra subventionen.

 

REGION ÖREBRO LÄN – SUBVENTIONERAR FÖR ALLA ÅLDRAR

Pris per dos: 270 kronor per dos för vuxna. 250 kronor per dos för barn som är 3 till 18 år.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 3120 kronor.

Vaccination mot TBE är subventionerat sedan 2023. ”Hälso- och sjukvårdsnämnden ska se över beslutet igen i samband med avgiftsöversyn inför 2025”, svarar smittskyddsläkare Gunlög Rasmussen.

 

REGION ÖSTERGÖTLAND – TREDJE BILLIGAST I LANDET

Pris per dos: 400 kronor för vuxna. Barn mellan 3 och 19 år vaccinerar sig gratis.

Pris, grundvaccination av en tvåbarnsfamilj: 2400 kronor.

Regionen har full subvention av TBE-vaccination till barn och ungdomar som är 3-19 år.

”Idag diskuteras inga förändringar av subventionen”, svarar biträdande smittskyddsläkare Karin Festin.

 

Fotnot: Region Östergötland pris har korrigerats, det stod först felaktigt att vuxna betalar 200 kronor per dos, rätt pris är 400 kronor.

Listan över vaccinpriserna har uppdaterats efter den 19 mars 2024.

Satsar extra på forskning om skonsammare terapier

Helene Wallskär
-
0
Satsar extra på forskning om skonsammare terapier

Skonsammare terapier mot cancer hos barn är ett forskningsområde som Barncancerfonden prioriterar allt mer. I en femårig satsning vill nu Barncancerfonden förstärka den svenska forskningen på detta område.

I satsningen ingår en ny utlysning av forskningsanslag som ska stimulera till samarbeten över kompetens- och regiongränser.

Inom denna utlysning får två forskningsprogram om skonsammare terapier dela på 19 miljoner kronor i årets utlysning.

Det ena programmet har som mål att minska risken för kognitiva problem efter behandling av leukemi hos barn. Det andra är inriktat på att hitta sätt att skydda äggstockar respektive testiklar under cancerbehandling så att man bevarar fertiliteten

Söker skonsammare terapier

Gemensamt är att forskarna i båda programmen ska använda genetiska analyser för att bättre förstå vilka barn som har högre risk för sena biverkningar. På så vis vill forskarna hitta  biomarkörer som kan hjälpa till att anpassa behandlingen utifrån individen.

Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden, tycker att både projekten speglar vilka möjligheter som precisionsmedicin kan innebära för att minska sena komplikationer.

– Genom att vi redan vid diagnos kan få mer genetisk information om det cancerdrabbade barnet och om de har ökad känslighet för cytostatika eller strålning så hoppas vi kunna utforma en individualiserad behandling som ge färre komplikationer, säger hon i ett pressmeddelande.

Projekt om leukemibehandling

Det ena av projekten handlar om att minska risken för kognitiva komplikationer efter behandling av akut lymfatisk leukemi, ALL. Detta är den vanligaste formen av barncancer och kräver behandling med cytostatika under drygt två år.

Den intensiva behandlingen leder tyvärr till att närmare hälften av barnen drabbas av någon form av neurokognitiva problem.

Det vill forskarna ändra på genom att hitta sätt att i förväg ta reda på hur hög risk för biverkningar som varje barn har. I en behandlingsstudie vill forskarna sedan pröva skonsammare behandling för just högriskpatienter. Målsättningen är att få färre och mildare biverkningar med bibehållen effekt mot ALL.

I programmet deltar forskare från Karolinska institutet, Uppsala universitet, Lunds universitet samt The Princess Máxima Center for pediatric oncology, Utrecht, Nederländerna.

Vill bevara fertilitet

En annan sen biverkning som ofta drabbar barn som får cytostatika eller strålning är skador på äggstockar respektive testiklar. Det kan då leda till störd pubertet och att det blir svårare att få egna barn.

Vissa typer av cytostatika ger en högre risk för sådana biverkningar, men alla individer drabbas inte på samma sätt. Därför vill forskarna hitta metoder för att identifiera högriskgrupper. På så sätt kan man i framtiden individanpassa behandlingen bättre och därmed minska risken för komplikationer.

I projektet deltar forskare från Karolinska institutet, Skånes universitetssjukhus, Sahlgrenska akademin, Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet, Lunds universitet, Linköpings universitet, Umeå universitet, Tartu universitetet i Estland och Rigshospitalet i Danmark.

Prac: Inget orsakssamband med blödningar

Helene Wallskär
-
0
Prac: Inget orsakssamband med blödningar

Blödning efter klimakteriet är inte en fastställd biverkningsrisk för mRNA-vaccinerna mot covid-19. Det framhåller den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté Prac i ett nytt uttalande.

Misstänkta biverkningsrisk0er

I flera år har det funnits diskussioner och misstankar om att covid-19-vaccinerna Comirnaty (Pfizer/Biontech) och Spikevax (Moderna) kan orsaka olika typer av mensrubbningar och andra onormala blödningar hos kvinnor.

Forskare har i flera studier undersökt dessa misstänkta biverkningsrisker. I de flesta fall har man inte hittat några hållbara samband. Men när det gäller mensblödningar som blir kraftigare än vanligt tyder forskning på att detta skulle kunna vara en biverkning efter covid-19-vaccinering.

Som Läkemedelsvärlden rapporterade beslutade Prac därför hösten 2022 att lägga till denna möjliga biverkning i produktinformationen om Comirnaty och Spikevax.

Blödning efter klimakteriet diskuteras

En annan blödningsrubbning som varit med i dessa diskussioner är blödning efter klimakteriet, postmenopausal blödningar. Definitionen är här blödningar som uppkommer ett år eller mer efter en kvinnas sista menstruation.

Sådana oväntade blödningar kan vara besvärande och orsaka oro eftersom de oftast är ofarliga men också kan vara ett tecken på cancer. Rekommendationen är därför att söka vård för att bli undersökt så att allvarliga orsaker kan uteslutas.

I några studier har forskare hittat ett litet men statistiskt signifikant samband mellan covid-19-vaccinerna och blödning efter klimakteriet.

Svensk studie i fjol

I fjol publicerade till exempel svenska forskare en stor registerbaserad studie där de undersökt blödningsrubbningar som misstänkta biverkningar av vaccinerna. Studien omfattade nära tre miljoner kvinnor och publicerades i British medical journal.

När det gällde mensrubbningar konstaterade forskarna, som Läkemedelsvärlden då rapporterade, att vaccinerna i var fall inte ökar risken för blödningsrubbningar som är så svåra att kvinnan söker vård.

– Våra fynd motsäger inte tidigare studier eller rapporter om att kvinnor upplevt blödningsrubbningar. Men resultaten visar att dessa i så fall inte var så allvarliga att kvinnorna kontaktade läkare – och det kan vara lugnande besked, sa Rickard Ljung, professor och läkare på Läkemedelsverket och en av de ansvariga för studien, till Läkemedelsvärlden.

Statistisk risk kan ha fler förklaringar

Men beträffande risken att söka vård för blödning efter klimakteriet såg forskarna en viss riskökning efter covid-19-vaccinering. Det handlar om en riskökning på mellan 23 och 33 procent jämfört med ovaccinerade kvinnor.

Forskarna bakom studien tvivlade dock på att det handlade om ett verkligt orsakssamband och framhöll att det fanns andra troliga förklaringar. Det framgick till exempel inte av studien om blödningen uppkommit före eller efter vaccineringen. Kanske säg en del kvinnor till att covid-19-vaccinera sig före läkarbesök på grund av blödningssymtomen.

– En annan bidragande förklaring till sambandet skulle kunna vara så att kvinnor som är mer hälsomedvetna både vaccinerar sig och söker vård vid postmenopausala blödningar i högre utsträckning, framhöll Rickard Ljung.

Orsakssamband saknar stöd

Nu har EMA:s säkerhetskommitté Prac noggrant gått igenom denna och övriga tillgängliga studier, liksom biverkningsrapporter om blödning efter klimakteriet.

Kommitténs slutsats är att det saknas tillräckligt stöd för att Comirnaty och Spikevax har en sådan biverkningsrisk. Det innebär att produktinformationen inte behöver ändras.

Prac skriver dock att kommittén kommer att fortsätta att följa frågan i sin säkerhetsövervakning av vaccinerna.

”Screening för lungcancer kan rädda 500 liv om året”

Helene Wallskär
-
0
”Screening för lungcancer kan rädda 500 liv om året”

Sedan 2019 pågår Sveriges första pilotprojekt om screening för lungcancer. Under den första fasen har projektet vänt sig till kvinnor i åldrarna 55-74 år i den del av Storstockholm som utgör Södersjukhusets upptagningsområde.

I nästa fas kommer både kvinnor och män att erbjudas att delta i Stockholmsprojektet. Dessutom är liknande pilotprojekt på väg att starta i Västra Götalandsregionen och i Region Västerbotten.

– Vi vill bygga den kunskapsbas som Socialstyrelsen behöver för att äntligen kunna gå vidare och starta ett nationellt screeningprogram för lungcancer i riskgrupper, säger överläkare Gunnar Wagenius till Läkemedelsvärlden.

Han är verksam vid Lungonkologiskt centrum på Karolinska universitetssjukhuset och en av de ansvariga för Stockholmsstudien.

Orsakar flest dödsfall i cancer

Den främsta orsaken till lungcancer är som bekant tobaksrökning. Men trots att rökningen i Sverige stadigt minskar och nu är nere på sex procent, fortsätter lungcancer att öka. Det beror på att det tar lång tid för sjukdomen att utvecklas, vilket innebär att någons rökvanor för 30 år sedan kan påverka personens lungcancerrisk i dag.

Ökningen av lungcancer i Sverige sker i dag bland kvinnor medan man ser en viss nedgång bland män. Detta återspeglar att männen låg före både med att börja och att sluta röka under 1900-talet.

År 2021 fick omkring 4 100 personer diagnosen lungcancer vilket gör sjukdomen till en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Den är också den diagnos som orsakar flest cancerdödsfall.

Upptäcks för sent

Att så många avlider till följd av lungcancer beror till stor del på att sjukdomen oftast upptäcks när sjukdomen redan hunnit börja sprida sig i kroppen. Symtomen kan vara diffusa och svåra att tolka. Hosta kan till exempel ha många orsaker, inte minst hos en person som röker.

Det här gör att cancern vid diagnostillfället är spridd hos 55 procent av patienterna. Då går sjukdomen inte längre att bota utan behandlingen riktas in på att bromsa sjukdomsutvecklingen och lindra symtomen.

På senare år har immunterapier, som Läkemedelsvärlden rapporterat, ökat dessa behandlingsmöjligheter

– Men ju tidigare i sjukdomsförloppet vi kan ställa diagnosen desto större är möjligheten att kunna ge effektiv botande behandling med kirurgi eller en kombination av strålbehandling och cytostatika, säger Gunnar Wagenius.

Hoppas rädda många liv

Det är här som diskussionen om screening för lungcancer kommer in i bilden. Det handlar om en tvåstegsraket där man först identifierar personer med ökad risk, främst baserat på rökvanor. Dessa får erbjudande om en undersökning av lungorna för att kunna hitta lungcancer så tidigt att den går att bota.

– Det finns gott om övertygande forskning både från USA och Europa som visar att sådan screening räddar liv. Översatt till svenska förhållanden kan vi rädda 500 liv om året, säger Gunnar Wagenius.

Det här gäller, menar han, under de närmaste decennierna innan den minskande rökningen på allvar börjar märkas på lungcancersiffrorna.

– Det finns ett fönster nu där vi kan rädda många liv och det är viktigt att vi skyndar oss att komma i gång.

De flesta kallade kommer

I Stockholmsprojektets första fas får omkring 35 000 kvinnor ett brev som informerar om studien och erbjuder dem att svara på en webbaserad enkät. I denna får man bland annat frågor om rökvanor.

På så vis identifieras de som har en ökad risk för lungcancer. Dessa får ett erbjudande om en lungundersökning med datortomografi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Rökare får också information om att vända sig till Sluta röka-linjen för att få rökavvänjningsstöd.

Preliminära resultat visar att ungefär en tredjedel av dem som fått enkäten har besvarat den. Bland dem som svarat uppfyllde cirka tio procent riskkriterierna och kallades till undersökning. Och av dem som fick en kallelse var det hela 94 procent som kom till undersökningen.

– Det här är väldigt spännande siffror för oss. Att så många av dem som kallas kommer skiljer sig från övriga screeningprogram. Här vänder vi oss direkt till en riskgrupp och det verkar göra att man är mycket motiverad att komma på undersökningen, säger Nina Markholm Nordgren, som är projektledare i Stockholmsstudien.

Även män i nästa fas

I april kommer 1000 riskpersoner att ha fått sina lungor undersökta, vilket är målsnöret för den första projektfasen. Hittills har lungcancer i ett tidigt stadium upptäckts hos åtta deltagare som kunnat opereras.

– De hade inga symtom alls. Utan screening skulle de ha kommit under vård betydligt senare, säger Gunnar Wagenius.

I en andra fas kommer enkäten att skickas till både män och kvinnor i åldrarna 55-74 år. Även här är tanken att fortsätta tills 1000 personer blivit undersökta med datortomografi.

Flera sidoprojekt

Förutom att utvärdera kostnader och nytta vill de som arbetar med projektet även besvara en rad andra frågor om screening för lungcancer. I olika sidoprojekt undersöker de till exempel hur man bäst når ut till olika grupper i befolkningen med erbjudandet om screening.

Och för att bristen på röntgenläkare inte ska sätta käppar i hjulet för framtida nationell screening tränas nu en AI-modell för att kunna hjälpa till att granska lungröntgenbilderna. Modellen tränas med hjälp av bilderna från projektdeltagarna.

Dialog med Socialstyrelsen

Nina Markholm Nordgren och Gunnar Wagenius hoppas att deras projekt och de två andra pilotprojekten ska ändra Socialstyrelsens tidigare tveksamhet till screening för lungcancer.

– Vi har en mycket positiv dialog med Socialstyrelsen nu och de visar ett stort intresse för vårt arbete, säger Nina Markholm Nordgren.

– Vi hoppas att våra studier ska leda till att de får svar på sina frågor.

Viktig milstolpe nådd för den nya Läkemedelsboken

Helene Wallskär
-
0
Viktig milstolpe nådd för den nya Läkemedelsboken

Den nya Läkemedelsboken tar nu form under Läkemedelsverkets överinseende. Webbplatsen lakemedelsboken.se har öppnat och innehåller både många nya kapitel och en del äldre material som är under omarbetning.

Syftet är att erbjuda främst hälso- och sjukvården producentobundet kunskapsstöd när det gäller läkemedelsbehandling inom en lång rad områden.

– Idag ligger det 22 kapitel i den nya versionen av Läkemedelsboken och totalt har vi 90 kapitel planerade i steg ett. Många kapitel är påbörjade och skrivs eller granskas för närvarande, säger projektledaren Miriam Entesarian Matsson i ett pressmeddelande.

Kunskapskälla med anor

År 1977 började dåvarande Apoteksbolaget att ge ut Läkemedelsboken. När det statliga apoteksmonopolet avskaffades och Apoteksbolaget blev Apoteket AB tog Läkemedelsverket 2009 över Läkemedelsboken. Det var fortfarande en tjock bok som återkommande reviderades och kom ut i nya versioner.

År 2014 kom den för första gången som en webbpublikation. Läkemedelsverket fortsatte att uppdatera den fram till december 2018.

Men redan i oktober det året kunde Läkemedelsvärlden rapportera att myndigheten beslutat lägga ned Läkemedelsboken.

Protester mot nedläggningen

Nedläggningsbeslutet berodde på att det saknades avsatta medel för att ha hand om webbpublikationen. Myndigheten såg därför inga möjligheter att fortsätta.

Men beslutet väckte ett ramaskri, bland annat inom vården som framhöll att det var viktigt att även fortsättningsvis ha tillgång till denna producentobundna kunskapskälla om olika terapiområden.

Läkemedelsverket slutade trots det att uppdatera innehållet, men fortsatte ändå att hålla det tillgängligt medan diskussionerna fortsatte på olika nivåer.

Den nya Läkemedelsboken tar form

År 2022 stod det till slut klart att vinden hade vänt. Läkemedelsverket fick då ett regeringsuppdrag att uppdatera, förvalta och driva Läkemedelsboken och särskild finansiering för detta. Uppdragstiden var två år, men regeringsbeslutet innebar en fortsättning även efter det.

I dagarna landar nu verkets slutrapport om uppdraget på regeringens bord.

Ständig utveckling

Den nya Läkemedelsboken är framtagen i samarbete med hälso- och sjukvården och akademin. Ett stort antal externa experter har skrivit och granskat texterna. Fram till dess att alla texter är klara kommer icke uppdaterade texter från den förra versionen att finnas kvar.

Och även därefter kommer webbsidan och dess innehåll att kunna fortsätta att förändras, framhåller projektledaren Miriam Entesarian Mattsson.

– Ambitionen är att Läkemedelsboken löpande ska utvecklas allt eftersom behovet av kunskap förändras.

Nya rekommendationer om TBE-vaccinationer på paus

Anna Bäsén
-
0
Nya rekommendationer om TBE-vaccinationer på paus

Frågan om att införa subvention av TBE-vaccinationer är uppe för diskussion på politisk nivå på många håll.

Men flera regioner uppger till Läkemedelsvärlden att de inväntar Folkhälsomyndighetens nya nationella rekommendationer om TBE-vaccinationer innan de beslutar om de ska subventionera TBE-vaccin.

Smittskyddsläkare Maria Amér, Region Gotland, skriver i ett mejlsvar att: ”Vi avvaktar Folkhälsomyndighetens utredning avseende ev nationella rekommendationer.”

Avvaktar utredning om TBE-vaccinationer

Även politikerna i Region Halland väntar med beslut om eventuella subventioner tills Folkhälsomyndigheten kommer med nya rekommendationer.

De styrande regionpolitikerna i Halland avslog Sverigedemokraternas motion om gratis TBE-vaccination till barn och ungdomar så sent som i mitten på februari i år. Motiveringen är: ”Det finns ännu inga nationella rekommendationer för TBE-vaccination. I väntan på Folkhälsomyndighetens nationella utredning föreslås att motionen avslås.”

Även politikerna i Region Kronoberg väntar och avvaktar med subventionsbeslut. Den politiska majoriteten i regionen nobbade gratis fästingvaccinationer med hänvisning till Folkhälsomyndighet förra året.

Marie Lendahl, pressekreterare i Region Kronoberg, svarar i ett mejl till Läkemedelsvärlden att: ”Folkhälsomyndigheten genomför en utredning om vissa grupper ska rekommenderas vaccination. Region Kronoberg följer det allmänna vaccinationsprogrammet där TBE-vaccination inte ingår.”

Nya råd om TBE-vaccinationer får vänta

Men regionerna får fortsätta vänta på nya rekommendationer om TBE-vaccinationer från Folkhälsomyndigheten.

Myndigheten har arbetat med frågan sedan 2022. Nu kommer Folkhälsomyndigheten med beskedet att arbetet med nya rekommendationer pausas.

– Det är ett antal olika uppdrag och andra utredningar som gör att den inte riktigt ryms just nu. Men det är inte så att det inte görs något arbete. Men vi har behövt bromsa takten lite, säger Sören Andersson, enhetschef på Folkhälsomyndigheten till Läkemedelsvärlden.

Inget nationellt vaccinationsprogram

Det är skillnad på nationella vaccinationsprogram och nationella rekommendationer, understryker Folkhälsomyndighetens utredare. De nationella rekommendationerna är frivilliga för regionerna att implementera, och innebär inte att de erbjuds målgrupperna kostnadsfritt.

Nationella vaccinationsprogram däremot, beslutas av regeringen baserat på underlag från Folkhälsomyndigheten. Nationella vaccinationsprogram innebär en skyldighet för regionerna att erbjuda målgrupperna vaccinationerna. Personer i målgrupperna för vaccination har även rätt till kostnadsfria vaccinationer. Regionerna ersätts sen ekonomisk av staten för vaccinationerna.

Folkhälsomyndighetens referensgrupp har tidigare önskat sig ett nationellt vaccinationsprogram för TBE-vaccinationer.

Men Folkhälsomyndigheten har alltså valt att arbeta med nationella rekommendationer istället.

Ingen tidsplan för rekommendationer

Folkhälsomyndigheten har ambitionen att ta fram vaccinoberoende vaccinationsscheman baserat på tillgänglig evidens och erfarenhet, enligt utredarna. Myndighetens utredare ska också identifiera möjliga målgrupper för vaccination och hur riskgrupper eller riskområden för TBE kan definieras.

Folkhälsomyndighetens Sören Andersson kan inte säga när myndighetens rekommendationer om TBE-vaccination kan tänkas vara klara.

– Det beror på. Vi har ju ingen tidsplan på det sättet. Det beror på vad vi att göra i övrigt.

Så det betyder inte att ni lägger ner arbetet?

– Nej, nej. Det finns inga planer på att lägga ner utan vi behöver prioritera i allt vi har att göra just nu.

Regionerna kan bestämma själva

Folkhälsomyndighetens utredare har förståelse för att regionerna vill veta hur rekommendationerna kommer se ut framåt. Så snart de har möjlighet kommer de att återuppta arbetet.

Men Folkhälsomyndighetens utredare understryker att regionerna kan ta beslut om att subventionera vaccin självständigt.

Regionerna får själva välja hur de vill prioritera sina resurser, om de vill erbjuda gratis eller subventionerat TBE-vaccin, till hela eller delar av befolkningen.

Regionpolitikerna behöver alltså inte invänta Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer.

– Det finns ju rekommendationer i varje region utifrån det epidemiologiska läget man har där, så det är ju inte så att frågan hänger helt i luften, säger Sören Andersson.

Så regionerna kan ta beslut ändå, utan att vänta på er?

– Absolut, det här är ju inget vaccinationsprogram utan bygger på rekommendationer och det är som med många andra vaccinationer.

Forskning: Prep ger gott hiv-skydd även för kvinnor

Helene Wallskär
-
0
Forskning: Prep ger gott hiv-skydd även för kvinnor

Förebyggande läkemedelsbehandling som ger hiv-skydd, så kallad Prep, är viktigt och effektivt även för kvinnor. Det bekräftar en ny forskningsanalys i tidskriften Jama network.

Forskarna bakom analysen konstaterar också att tidigare föreställningar om Preps effektivitet hos kvinnor inte verkar stämma.

Prep ger högt hiv-skydd

Prep betyder preexpositionsprofylax och är en förebyggande läkemedelsbehandling som är till för att ge hiv-skydd till personer som annars har ökad risk att smittas. Behandlingen består av en kombination av två antivirala hiv-läkemedel.

Det är främst riskgruppen män som har sex med män som varit i fokus för diskussionen och forskningen om Prep. Något som bland andra Läkemedelsvärlden återkommande rapporterat om.

När det gäller män är det också tydligt klarlagt att Prep ger nästan fullständigt hiv-skydd även om man missar att ta läkemedlen ibland. Målet är daglig dosering av Prep, men så länge man tar minst fyra doser i veckan kvarstår här ett högt skydd.

Hiv fortsätter öka

Men även kvinnor som har sex med män kan vara i riskzonen för hiv-smitta. Det gäller inte minst i de afrikanska länderna söder om Sahara där hiv-förekomsten är högst i världen.

Spridningen av hiv fortsätter att öka. Enligt Världshälsoorganisationens, WHO:s, statistik konstaterades omkring 1,3 miljoner nya hiv-fall 2022 och kvinnor utgör en majoritet av de nya fallen. Att öka användningen av Prep även bland kvinnor i riskzonen är ett prioriterat globalt folkhälsomål.

När det gäller kvinnor finns dock inte lika god kunskap om hur effektiv behandlingen är och hur noggrann man måste vara med daglig dosering för att effekten ska hålla i sig.

Studier i sex länder

Det har funnits en uppfattning om att kvinnor av biologiska skäl skulle vara känsligare för missade doser och att hög följsamhet därför skulle vara viktigare för dem. Men den myten avlivar nu forskarna bakom den aktuella forskningsanalysen.

Forskarna vägde samman data från elva tidigare studier om Prep-användning bland kvinnor som har sex med män. Totalt ingick 6 296 kvinnor i åldrarna 15-69 år. Fler än sex av tio deltagare var under 25 år. De flesta var gifta. Omkring en femtedel angav att de brukade sälja sex.

Studierna var gjorda mellan 2012 och 2020 i USA, Kenya, Sydafrika, Indien, Uganda och Botswana. Kvinnorna förskrevs Prep med en kombination av hiv-läkemedlen emtricitabin och tenofovirdisoproxil.

I den sammanvägda analysen av studierna undersökte forskarna deltagarnas följsamhet till behandlingen samt förekomsten av nya hiv-fall. Följsamheten mättes bland annat genom att analysera läkemedelshalter i blodprov och genom självrapportering.

Högt hiv-skydd med 4 doser i veckan

Sammanlagt 32 nya fall av hiv diagnostiserades bland de drygt 6 000 kvinnorna. Forskarna såg en tydlig koppling mellan hur väl de följde behandlingsregimen och risken att smittas av hiv. Men de såg också ungefär samma utrymme för överhoppade doser som för män.

För närmare 3 000 av kvinnorna fanns uppgifter om följsamheten till behandlingen. Ingen av de kvinnor som tog Prep varje dag fick hiv. Men även de som tog Prep minst fyra dagar i veckan hade ett mycket effektivt hiv-skydd. Endast 1 av de 658 kvinnorna som tog 4-6 doser i veckan drabbades av hiv.

Övriga 31 hiv-fall upptäcktes bland dem med lägre följsamhet än så.

Kan få fler att ta Prep?

Forskarna hoppas att denna nya kunskap om Prep för kvinnor ska underlätta arbetet för att öka användningen av den förebyggande behandlingen bland kvinnor i riskzonen.

Budskapet att Prep skyddar dem även utan perfekt följsamhet skulle kunna göra det lättare att motivera kvinnor att påbörja behandlingen.

Många har allergisk matstrupe utan att veta

Anna Bäsén
-
0
Många har allergisk matstrupe utan att veta

Alltför många svenskar med allergisk matstrupe, eller eosinofil esofagit, går odiagnostiserade och utan rätt behandling. Det tycker Marie Carlson, överläkare och professor inom gastroenterologi, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Oupptäckt och obehandlad sjukdom leder till onödigt lidande, som sväljningssvårigheter.

– Det är lite av en paradox att så pass många personer med allergisk matstrupe går odiagnostiserade och utan adekvat behandling trots att kunskapen och intresset ökar både bland forskare och inom sjukvården, säger Marie Carlson i ett pressmeddelande från Akademiska sjukhuset.

Allergisk matstrupe triggas av allergener

Sjukdomen är känd sedan cirka 10–20 år. Mellan 0,5 och 1 procent av den svenska befolkningen är drabbade. Upp till 80 procent har även annan allergi eller atopi.

– I likhet med andra allergiska sjukdomar ökar förekomsten av allergisk matstrupe. Exakt vad som orsakar sjukdomen är inte helt klarlagt, men i cirka åtta av tio fall triggas inflammationen i gång av allergener, det vill säga ämnen i födan och luften som framkallar allergi, förklarar Marie Carlson.

Maten kan fastna i matstrupen

Sjukdomen är vanligast hos personer mellan 20 och 40 år. Symtomen varierar mycket beroende på ålder.

Vanliga symtom hos vuxna är svårigheter att svälja, en känsla av att maten har svårt att passera matstrupen. Maten kan till och med fastna. Bröstsmärtor, uppstötningar och kräkningar är andra symptom hos vuxna.

Hos spädbarn och i förskoleåldern är ovilja att äta och dålig tillväxt vanliga symtom.

Har allergisk matstrupe utan att veta

Sjukdomen påverkar vardagen mycket. Många vänjer sig vid symtomen och utvecklar strategier för att undvika besvär. En del äter bara hemma, låter bli att äta med kollegor eller på restaurang av rädsla för att maten ska fastna. Man kanske undviker mat som ofta fastnar såsom kyckling, kött och ris.

Marie Carlson är bekymrad över att många går utan diagnos och behandling. Om sjukdomen upptäcks sent kan den ge bestående komplikationer som ärrvävnad och förträngningar.

– Kunskap om sjukdomen behöver spridas, säger hon.

Läkemedel förebygger ärr i matstrupen

Vid misstanke om allergisk matstrupe ska patienter remitteras till specialistläkare för utredning och diagnostik.

Idag finns inget botemedel mot allergisk matstrupe. Behandlingen syftar till att dämpa inflammationen, förebygga risken för ärrutveckling och att minska symtom.

Ofta använder vården lokalt verkande kortison, ibland i kombination med protonpumpshämmare mot uppstötningar. Kostbehandling och utvidgning av matstrupen är andra behandlingar. Forskningen om nya biologiska läkemedel mot allergisk matstrupe är intensiv.

Biologiska läkemedel ökar

Behandlingsfokus skiftar mot färre invasiva behandlingar till biologiska läkemedel, enligt en färsk litteraturöversikt publicerad i Current Gastroenterology Reports.

Dupixident, dupilumab, är den första godkända monoklonala antikroppen som godkänts av europeiska läkemedelsmyndigheten EMA och amerikanska hälsomyndigheten FDA mot allergisk matstrupe. Dupilumap används när konventionell behandling inte kan ges eller inte fungerar.

Ett annat biologiskt läkemedel som testas mot allergisk matstrupe är tezepelumab från Astrazeneca. Företaget studerar nu substansens effekt och säkerhet. Under en ett år lång försöksperiod slumpas 360 vuxna och tonåringar med allergisk matstrupe till injektioner med endera verksam substans eller placebo.

Fler studier behövs

En rad andra biologiska läkemedel har också studerats och testas i kliniska prövningar.

Även om resultaten är lovande är det mycket som återstår. Det konstaterar forskare en artikel om behandlingsfronten i den vetenskapliga tidskriften International journal of molecular sciences som publicerades i januari i år.

Fler studier behövs som undersöker den långsiktiga effekten av monoklonala antikroppar och hittar nya terapeutiska mål, anser forskarna.

Lena Ring blir ny vd för Apotekarsocieteten

Helene Wallskär
-
0
Lena Ring blir ny vd för Apotekarsocieteten

I början av juni tillträder Lena Ring jobbet som Apotekarsocietetens nya vd. Det skriver Apotekarsocieteten i ett pressmeddelande. Lena Ring efterträder Robert Kronqvist som tidigare har meddelat att han kommer att sluta, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat.

– Apotekarsocieteten är en väldigt spännande organisation med en jätteviktig roll, säger hon till Läkemedelsvärlden.

Forskar om livskvalitetmätning

Lena Ring är en apotekare med bred erfarenhet från olika delar av läkemedelsområdet. Sedan nästan sju år är hon i dag forsknings-, utvecklings- och utbildningschef inom området ”Nära vård och hälsa” i Region Uppsala.

Hennes yrkesbana inleddes med apotekarstudier i Uppsala dit hon kom 1989 från uppväxtstaden Kalmar. Sedan blev det forskarutbildning, disputation och i början av 2000-talet en post doc-utbildning vid Royal college of surgeons i Dublin, Irland.

Hon återvände därefter till Uppsala universitet och fortsatte sin forskning som framför allt handlar om livskvalitetmätningar. På cv:t finns också arbete med forskning och utveckling inom läkemedelsbolaget Astrazeneca och nästan sex år som senior forskare vid Läkemedelsverket i Uppsala.

Vill bidra till mer kunskap om läkemedel

Lena Ring är väl bekant med den ideella föreningen Apotekarsocieteten där hon har varit medlem ända sedan studietiden. Periodvis har hon också varit aktiv i föreningen på olika förtroendeposter, bland annat inom organisationens sektion för läkemedelsinformation.

Nu ser hon fram emot att även i vd-rollen bidra i Apotekarsocietetens arbete för att ”göra Sverige kunnigare om läkemedel” som en central målsättning lyder.

– Läkemedelsfrågor är på många sätt mer aktuella än någonsin. Och det gäller även medicinteknik där utvecklingen nu går mycket snabbt, säger hon.

– Nya läkemedel blir allt mer komplexa. Det kräver kunskap och kompetens samtidigt som vi tar hänsyn till patienternas egna förutsättningar för att skapa en effektiv och säker läkemedelsbehandling. Det här gör också att det blir ännu viktigare med teamarbete där alla professioner samverkar.

– Ytterligare ett viktigt perspektiv är att använda de läkemedel som redan finns på bästa vis och att genom tillgång till hälsodata kunna följa upp effekter.

Kunskapsbredden lockar

Hon är övertygad om att Apotekarsocieteten kan fylla många viktiga uppgifter i denna samhälls- och kunskapsutveckling kring läkemedel och medicinteknik.

─ Det som gör Apotekarsocieteten så spännande är att organisationen både är anrik, med rötter i 1600-talet, och befinner sig mitt i framtiden. Jag tycker särskilt att kunskapsbredden inom organisationen är lockande, säger hon.

– Den nationella läkemedelsstrategin som precis har släppts visar på vikten av läkemedel i samhället och här kan Apotekarsocietetens medlemmar bidra med expertkunskap i hela kedjan från utveckling till användning. Att vara remissinstans inför olika politiska beslut som rör våra områden är därför en jätteviktig roll som jag vill fortsätta att vara ambassadör för.

– Föreningen ska också vara en viktig mötesplats för alla professioner som arbetar med eller är intresserade av läkemedel, inom allt från akademi till industri och hälso- och sjukvård.

Nyfikenhet och passion

På fritiden gillar Lena Ring att umgås med vänner och att koppla av på landstället tillsammans med sin sambo. Hon berättar också att hon är med i en bokcirkel och att hon är yogalärare.

Hon beskriver sig själv som en nyfiken person.

– Det är så klart svårt att beskriva sig själv. Men jag brukar säga att jag är ständigt nyfiken. Andra brukar också säga att jag har mycket passion och engagemang och det hoppas jag stämmer. Och jag gillar att se resultat.

EMA-beslut väcker fråga om screening av nyfödda

Helene Wallskär
-
0
EMA-beslut väcker fråga om screening av nyfödda

För två år sedan sa Socialstyrelsen nej till screening av nyfödda för att tidigt hitta de barn som har cystisk fibros. Men nyligen fattade EU:s läkemedelsmyndighet EMA ett beslut som kan väcka väcka nytt liv i den frågan.

Som då Läkemedelsvärlden rapporterade beslutade EMA:s expertkommitté CHMP att rekommendera en ändrad åldersgräns för läkemedlet Kalydeco (ivakaftor) mot cystisk fibros. Tidigare var det godkänt från fyra månaders ålder, men CHMP ger nu klartecken från en månads ålder.

Vill se screening av nyfödda

Nu menar flera specialister på cystisk fibros att detta bör få Socialstyrelsen att ta upp frågan om screening av nyfödda för cystisk fibros på nytt. Det framgår bland annat av uttalanden i en artikel i Läkartidningen.

Resonemanget går ut på att eftersom det nu finns effektiv medicinsk behandling tillgänglig för nyfödda, är det meningsfullt att upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt.

Tillgången till behandling är också en av de faktorer som Socialstyrelsen tar med i bedömningen av vilka sjukdomar som ska ingå i screeningen med så kallat PKU-prov på nyfödda.

När genterapin Zolgensma (onasemnogen abeparvovek) mot spinal muskelatrofi blev tillgänglig sa Socialstyrelsen till exempel ja till screening för denna sjukdom.

Såg inga tydliga positiva effekter

Mina Abbasi är screeningsamordnare på  Socialstyrelsen. I ett mejl till Läkemedelsvärlden förklarar hon varför myndigheten tidigare sa nej till nyföddhetsscreening för cystisk fibros:

– Avgörande för rekommendationen som Socialstyrelsen landade i 2022 var att det inte fanns tillräckligt vetenskapligt stöd för att screening skulle ge tydliga positiva effekter i form av till exempel bättre överlevnad och minskad sjuklighet.

– Man behöver komma ihåg att Socialstyrelsen ger rekommendationer på populationsnivå och det betyder inte att ingen skulle ha nytta av screening. Det är en avvägning mellan positiva och negativa effekter på populationsnivå.

Kommer att diskutera

Kommer ni att ompröva beslutet nu när det kan finnas behandling från en månads ålder?

– Vi kan inte svara på det i detta läge, men vi kommer att diskutera det med den permanenta sakkunniggruppen som vi har för nyföddhetscreening samt det nationella screeningrådet som är ett rådgivande organ till Socialstyrelsen. Vi kan också nämna att vi har en dialog med CF center i Stockholm och kommer fortsätta följa utveckling.

Stockholm CF center på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge som utreder barn och vuxna med misstanke om cystisk fibros.

Fotnot: Artikeln uppdaterad 5 mars med en korrigering av uppgifterna om genterapin Zolgensma.

Forskning om TBE och antibiotika belönas

Helene Wallskär
-
0
Forskning om TBE och antibiotika belönas

Kungliga vetenskapsakademien tilldelar fem yngre forskare Göran Gustafssonprisen på sammanlagt 33 miljoner kronor. Forskarna är verksamma i Umeå, Lund, Uppsala, Göteborg respektive Stockholm.

Göran Gustafssonprisen går till yngre forskare i medicin, molekylär biologi, kemi, fysik och matematik. Prissumman har i år höjts till 6,6 miljoner kronor vardera där 300 000 kronor består av ett personligt pris och resten är ett anslag fördelat på tre år.

Belönar TBE-forskning

Priset i medicin går till Anna Överby Wernstedt, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hon får priset för ”bidrag till förståelsen av molekylära mekanismer bakom viral tropism i mänskliga infektionssjukdomar”.

Anna Överby Wernstedt har fokuserat på det fästingburna virus som orsakar hjärninflammationen tick borne encephalitis, TBE. En infektion som nui blir allt vanligare i Sverige, vilket Läkemedelsvärlden har rapporterat om.

TBE-viruset hör till en familj så kallade flavivirus som även inkluderar exempelvis virus som ligger bakom denguefeber och hepatit C. Anna Överby Wernstedt försöker både ta reda på hur TBE-viruset tar sig in i hjärnan och hur kroppen försvarar sig mota viruset.

Det har bland annat visat sig att celler i hjärnan samspelar för att hindra att viruset sprider sig vidare.

Vill utveckla läkemedel

De flesta som smittas blir friska igen men hos en tredjedel leder viruset till en inflammation i hjärnan och hjärnhinnorna. Hur kroppens eget immunförsvar då bidrar till inflammationen är något som Anna Överby Wernstedt studerar.

Det finns vaccin mot TBE men ännu inget botemedel. Det långsiktiga målet är därför att kunna bidra till utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen.

– TBE-virus är ett spännande virus att studera och oerhört relevant i Sverige och i Europa. Fallen ökar och förra året var det nästan 600 personer som smittades av inflammationen. Det är väldigt mycket, särskilt om man betänker att mellan 30 till 50 procent av dessa inte blir helt friska efteråt, säger Anna Överby Wernstedt i ett pressuttalande.

Pris för ny kunskap om bakterier

Vasili Hauryliuk, lektor i medicinsk biokemi vid Lunds universitet får priset i molekylär biologi för ”banbrytande studier av hur proteinsyntes regleras i bakterier”.

Vasili Hauryliuk forskar om hur bakterier tillverkar proteiner. Ungefär hälften av de antiobiotika som används i dag riktar in sig på proteinsyntesen för att på så sätt hämma tillväxten av bakterier.

För att kunna utveckla nya antibiotika är det därför viktigt med en djupare förståelse av hur processen går till. Vasili Hauryliuks forskargrupp har bidragit med viktiga pusselbitar inom detta forskningsområde.

Forskar även om bakteriofager

På senare tid har forskargruppen också intresserat sig allt mer för så kallade bakteriofager. Bakteriofager är virus som ”äter” bakterier och kan användas som ett alternativ till antibiotika. De kan till exempel komma till nytta för att läka särskilt besvärliga sår.

Bakteriofager kan också användas till att behandla svåra bakteriella lunginfektioner som uppstår hos patienter med cystisk fibros.

– Bakteriofagterapi utvecklas snabbt runt om i Europa och Amerika, men än så länge ligger Sverige lite efter. Eftersom det finns stora problem med antibiotikaresistens och utveckling av nya antibiotika så kan detta vara en väg framåt, säger Vasili Hauryliuk.

Tre till får Göran Gustafssonprisen

De övriga tre som får Göran Gustafssonprisen 2024 är:

  • Sebastian Westenhoff, professor i biokemi vid Uppsala universitet, som får priset i kemi.
  • Giovanni Volpe, professor i fysik vid Göteborgs universitet, som får priset i fysik.
  • Alexander Berglund, docent i matematik vid Stockholms universitet, som får priset i matematik.

Får vara högst 45 år

Göran Gustafssonprisen är resultatet av en donation och delades ut första gången 1991. De delas ut av Göran Gustafssons stiftelse för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Först nominerar svenska universitet och högskolor kandidater. Dessa förslag granskar Kungliga vetenskapsakademien och lämnar sitt förslag på pristagare till stiftelsen.

Enligt prisstadgarna ska pristagarna vara högst 45 år och ha för avsikt att göra det mesta av sin forskning i Sverige.

Möt apoteksprofilen Carin Svensson i vår podd!

Helene Wallskär
-
0
Möt apoteksprofilen Carin Svensson i vår podd!

– Det har alltid funnits läkemedelsbrister, men inte av den här magnituden.

Det säger apotekarveteranen Carin Svensson till Läkemedelsvärldens Anna Bäsén i vårt nya avsnitt av Läkemedelspodden.

Deras samtal handlar mest om hur det är att arbeta på apotek i dessa tider med omfattande läkemedelsbrister. Men vi får också veta annat intressant och spännande. Som hur annorlunda arbetsdagarna på ett apotek såg ut när Carin Svensson började i yrket 1969.

– Då rullade vi piller och rörde salvor på apoteken. Det fanns också en stor inhemsk läkemedelsindustri. Men i dag kan våra läkemedel tillverkas var som helst i världen och det blir förstås mer sårbart, säger hon.

Carin Svensson gillar utmaningar

Carin Svensson är 72 år, men stannar kvar i yrkeslivet som timanställd apotekare ”så länge som jag tycker det är roligt och någon kan ha nytta av mig”. Och roligt verkar hon tycka att det fortfarande är, läkemedelsbrister eller ej.

Hon berättar visserligen att bristerna i dag skapar mycket merarbete vilket kan leda till köer på apoteken och stress för personalen. Men själv verkar hon snarare uppskatta de extra utmaningarna.

För visst händer det att kunder blir arga när läkemedlet de vill hämta ut inte finns inne, men Carin menar att situationen ändå ofta går att lösa.

– Jag tycker det är roligt att jobba lösningsorienterat, säger hon.

Påminner om viktigaste uppgiften

I poddavsnittet berättar hon om några av de lösningar som man kan pröva att ta till. Ibland behöver man kanske då även tänja lite på gränserna för vad en farmaceuterna får göra och ej.

Till exempel genom att expediera läkemedlet i en annan styrka än den som är slut, och då förstås också ge kunden instruktioner om hur doseringen ska ändras för att stämma med den nya styrkan.

– Det är inte helt enligt regelverkets bokstav. Men vår viktigaste uppgift som farmaceuter är att säkerställa en optimal läkemedelsanvändning. Och det kan man inte göra om kunden inte får något läkemedel, konstaterar hon torrt.

Hoppfull om framtiden

Hon avslöjar även konsten att skräddarsy ett apotekslager, föreslår lagändringar som kan minska konsekvenserna av läkemedelsbrister och förklarar varför det är bra att sälja smink på apoteken. Kunder som vill slippa vända i apoteksdörren med oförrättat ärende får också några användbara tips. Och Carin Svenssons framtidsspaning är optimistisk:

– Vi håller ändå tummarna för att läkemedelsbristerna så småningom ska upphöra!

Du kan lyssna på Läkemedelspodden direkt här ovan. Du hittar också Läkemedelspodden via Libsyn, Spotify, Soundcloud, i din Iphone eller Android, och på andra ställen där poddar finns.

Exporten av läkemedel fortsätter att växa

Helene Wallskär
-
0
Exporten av läkemedel fortsätter att växa

Den svenska exporten av läkemedel ökade med tio procent till 152,5 miljarder kronor under 2023. Det visar ny statistik från statistikmyndigheten SCB som jämför fjolåret med år 2022.

Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat var 2022 ett riktigt rekordår för exporten av läkemedel som då växte med närmare 40 procent. Och även under 2023 fortsatte försäljningen uppåt.

Lif om exporten av läkemedel

Läkemedel stod för drygt sju procent av Sveriges totala export under fjolåret.

– Läkemedel är Sveriges dolda basnäring och branschens betydelse för Sveriges ekonomi fortsätter att växa stadigt och kraftigt. De ökande exportsiffrorna visar att läkemedel utgör ett styrkeområde för Sverige som är helt avgörande att behålla och utveckla, kommenterar Frida Lundmark, sakkunnig på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Under den senaste tioårsperioden har läkemedelsexporten, enligt Lif, vuxit med 180 procent.

Import ökade också

Även importen av läkemedel till Sverige ökade något i fjol. Vi importerade läkemedel för 70 miljarder kronor.

1...232425...29Sida 24 av 29