Sedan 2019 pågår Sveriges första pilotprojekt om screening för lungcancer. Under den första fasen har projektet vänt sig till kvinnor i åldrarna 55-74 år i den del av Storstockholm som utgör Södersjukhusets upptagningsområde.
I nästa fas kommer både kvinnor och män att erbjudas att delta i Stockholmsprojektet. Dessutom är liknande pilotprojekt på väg att starta i Västra Götalandsregionen och i Region Västerbotten.
– Vi vill bygga den kunskapsbas som Socialstyrelsen behöver för att äntligen kunna gå vidare och starta ett nationellt screeningprogram för lungcancer i riskgrupper, säger överläkare Gunnar Wagenius till Läkemedelsvärlden.
Han är verksam vid Lungonkologiskt centrum på Karolinska universitetssjukhuset och en av de ansvariga för Stockholmsstudien.
Orsakar flest dödsfall i cancer
Den främsta orsaken till lungcancer är som bekant tobaksrökning. Men trots att rökningen i Sverige stadigt minskar och nu är nere på sex procent, fortsätter lungcancer att öka. Det beror på att det tar lång tid för sjukdomen att utvecklas, vilket innebär att någons rökvanor för 30 år sedan kan påverka personens lungcancerrisk i dag.
Ökningen av lungcancer i Sverige sker i dag bland kvinnor medan man ser en viss nedgång bland män. Detta återspeglar att männen låg före både med att börja och att sluta röka under 1900-talet.
År 2021 fick omkring 4 100 personer diagnosen lungcancer vilket gör sjukdomen till en av de vanligaste cancerformerna i Sverige. Den är också den diagnos som orsakar flest cancerdödsfall.
Upptäcks för sent
Att så många avlider till följd av lungcancer beror till stor del på att sjukdomen oftast upptäcks när sjukdomen redan hunnit börja sprida sig i kroppen. Symtomen kan vara diffusa och svåra att tolka. Hosta kan till exempel ha många orsaker, inte minst hos en person som röker.
Det här gör att cancern vid diagnostillfället är spridd hos 55 procent av patienterna. Då går sjukdomen inte längre att bota utan behandlingen riktas in på att bromsa sjukdomsutvecklingen och lindra symtomen.
På senare år har immunterapier, som Läkemedelsvärlden rapporterat, ökat dessa behandlingsmöjligheter
– Men ju tidigare i sjukdomsförloppet vi kan ställa diagnosen desto större är möjligheten att kunna ge effektiv botande behandling med kirurgi eller en kombination av strålbehandling och cytostatika, säger Gunnar Wagenius.
Hoppas rädda många liv
Det är här som diskussionen om screening för lungcancer kommer in i bilden. Det handlar om en tvåstegsraket där man först identifierar personer med ökad risk, främst baserat på rökvanor. Dessa får erbjudande om en undersökning av lungorna för att kunna hitta lungcancer så tidigt att den går att bota.
– Det finns gott om övertygande forskning både från USA och Europa som visar att sådan screening räddar liv. Översatt till svenska förhållanden kan vi rädda 500 liv om året, säger Gunnar Wagenius.
Det här gäller, menar han, under de närmaste decennierna innan den minskande rökningen på allvar börjar märkas på lungcancersiffrorna.
– Det finns ett fönster nu där vi kan rädda många liv och det är viktigt att vi skyndar oss att komma i gång.
De flesta kallade kommer
I Stockholmsprojektets första fas får omkring 35 000 kvinnor ett brev som informerar om studien och erbjuder dem att svara på en webbaserad enkät. I denna får man bland annat frågor om rökvanor.
På så vis identifieras de som har en ökad risk för lungcancer. Dessa får ett erbjudande om en lungundersökning med datortomografi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Rökare får också information om att vända sig till Sluta röka-linjen för att få rökavvänjningsstöd.
Preliminära resultat visar att ungefär en tredjedel av dem som fått enkäten har besvarat den. Bland dem som svarat uppfyllde cirka tio procent riskkriterierna och kallades till undersökning. Och av dem som fick en kallelse var det hela 94 procent som kom till undersökningen.
– Det här är väldigt spännande siffror för oss. Att så många av dem som kallas kommer skiljer sig från övriga screeningprogram. Här vänder vi oss direkt till en riskgrupp och det verkar göra att man är mycket motiverad att komma på undersökningen, säger Nina Markholm Nordgren, som är projektledare i Stockholmsstudien.
Även män i nästa fas
I april kommer 1000 riskpersoner att ha fått sina lungor undersökta, vilket är målsnöret för den första projektfasen. Hittills har lungcancer i ett tidigt stadium upptäckts hos åtta deltagare som kunnat opereras.
– De hade inga symtom alls. Utan screening skulle de ha kommit under vård betydligt senare, säger Gunnar Wagenius.
I en andra fas kommer enkäten att skickas till både män och kvinnor i åldrarna 55-74 år. Även här är tanken att fortsätta tills 1000 personer blivit undersökta med datortomografi.
Flera sidoprojekt
Förutom att utvärdera kostnader och nytta vill de som arbetar med projektet även besvara en rad andra frågor om screening för lungcancer. I olika sidoprojekt undersöker de till exempel hur man bäst når ut till olika grupper i befolkningen med erbjudandet om screening.
Och för att bristen på röntgenläkare inte ska sätta käppar i hjulet för framtida nationell screening tränas nu en AI-modell för att kunna hjälpa till att granska lungröntgenbilderna. Modellen tränas med hjälp av bilderna från projektdeltagarna.
Dialog med Socialstyrelsen
Nina Markholm Nordgren och Gunnar Wagenius hoppas att deras projekt och de två andra pilotprojekten ska ändra Socialstyrelsens tidigare tveksamhet till screening för lungcancer.
– Vi har en mycket positiv dialog med Socialstyrelsen nu och de visar ett stort intresse för vårt arbete, säger Nina Markholm Nordgren.
– Vi hoppas att våra studier ska leda till att de får svar på sina frågor.
