Månads arkivering december 2022

Fortsatt vaccinering bara för äldre och riskgrupper

0

Vaccineringen mot covid-19 för äldre och riskgrupper fortsätter även under 2023. Enligt rekommendationer från Folkhälsomyndigheten bör personer som är över 80 år samt personer som bor på särskilda boenden för äldre ta två påfyllnadsdoser per år, en under våren och en inför höst-/vintersäsongen. Personer som är mellan 65 och 79 år samt yngre personer med riskfaktorer rekommenderas en dos per år inför höst-/vintersäsongen.

Rekommendationen gäller från och med 1 mars 2023, och tills vidare. Fram till dess gäller nuvarande rekommendationer.

För personer som är 64 år och yngre, och inte har medicinska riskfaktorer bedömer Folkhälsomyndigheten att skyddet mot allvarlig sjukdom och död är bra även fortsatt.

Folkhälsomyndigheten meddelar att antalet fall av covid-19 fortsatte att öka under vecka 50. Även spridningen av influensa och RS-virus ökar.

– Jag vill understryka vikten av att vaccinera sig mot covid-19 och influensa enligt gällande rekommendation för att minska risken för allvarlig sjukdom, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Frågor om läkemedel och miljö viktiga under 2022

0

Ännu ett år med många nyheter inom läkemedelsområdet börjar lida mot sitt slut. Något som verkligen tog fart under 2022 var frågor om läkemedel och miljö. Men vad är det egentligen som har hänt? Läkemedelsvärlden sammanfattar några av årets viktigaste händelser inom området.

Miljöpremie i läkemedelsförmånen

Frågan om att införa en miljöpremie i läkemedelsförmånen, för att minska utsläppen av läkemedelsrester från läkemedelstillverkning, har diskuterats länge. Men under 2022 började det även komma konkreta förslag om hur införandet ska gå till.

Förslaget om en miljöpremie ingick i budgetpropositionen för 2021. De tre myndigheterna Läkemedelverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och E-hälsomyndigheten fick samma år ett regeringsuppdrag att utveckla en försöksverksamhet för att införa premien. Försöket är tänkt att genomföras 2024 till 2027 och myndigheterna hade fram till sista oktober på sig att slutredovisa sina förslag om hur det ska gå till.

Läkemedelsverket har föreslagit att två kriterier måste var uppfyllda för att ett företag ska kunna få en miljöpremie. Dessa kriterier är att det ansvariga företaget måste hålla sig inom nya gränsvärden för utsläpp av aktiv substans samt uppfylla vissa krav kring hantering av avfall med aktiv substans. Myndigheten har också föreslagit att försöksverksamheten ska senareläggas ett år.

Och TLV kom med ett förslag om hur miljöpremien ska utformas. Enligt myndighetens förslag ska systemet fungera på så sätt att företagen ansöker om premien hos Läkemedelsverket som bedömer om de uppfyller kriterierna och därefter fattar beslut om miljöpremie. E-hälsomyndigheten betalar sedan ut premien, vars storlek har föreslagits av TLV i efterhand baserat på försäljningen inom periodens vara-systemet.

Myndigheterna har slutredovisat sina uppdrag till regeringen, som nu ska ta ställning till förslagen. Läkemedelsvärlden kommer att fortsätta att följa och rapportera om hur det går under nästa år, då det är tänkt att försöksverksamheten ska förberedas.

Skärpta krav för Välvald-logotypen

2022 var också året då kriterierna för Sveriges apoteksförenings symbol Välvald skärptes. Välvald är en branschgemensam satsning som ska vägleda kunderna ”till de läkemedelsföretag som är mer transparenta med sitt hållbarhetsarbete och ställer krav på ansvarsfull tillverkning.” Satsningen lanserades i början av 2021 och innebär att läkemedelsföretag som lever upp till vissa kriterier får Välvald-logotypen i anslutning till sina receptfria läkemedel på apotekshyllorna och hos e-apoteken.

Välvald har välkomnats av en del, men har också fått kritik. I debattartiklar hos Läkemedelsvärlden har Joakim Larsson vid Centrum för antibiotikaresistensforskning, Göteborgs universitet, bland annat framfört att symbolen kan uppfattas som en garanti för att läkemedlet är hållbart tillverkat medan kriterierna för Välvald dock ännu inte ställer sådana krav.

I en intervju med Läkemedelsvärlden i juni i år förklarade Sveriges apoteksförenings vd Johan Wallér att det är för tidigt att ställa sådana krav. Han anser dock att symbolen ändå fyller en viktig funktion och driver utvecklingen åt rätt håll.

Diskussionen fortsätter och det blir intressant att se vad som händer med Välvald-logotypen under 2023. Enligt Johan Wallér kommer kraven att skärpas ytterligare.

– Vår plan är att steg för steg skärpa kraven. Vi måste börja med kriterier som är möjliga att följa upp. Det gäller att hitta det klassiskt svenska lagom, en nivå som är tillräckligt hög för att påverka företagen men som ändå några av dem klarar. Har vi för hårda krav kommer inget läkemedelsföretag att kunna få Välvaldloggan, sa han till Läkemedelsvärlden i somras.

Förslag till revidering av avloppsdirektiv

Under året har det hänt saker inom läkemedel och miljö även på EU-nivå. Bland annat kom EU-kommissionen i oktober med ett förslag till revidering av EU-direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, Urban wastewater directive. Förslagen förebådar kraftigt skärpta krav på läkemedelsrening i medlemsländerna.

EU-kommissionen föreslår bland annat en omfattande utbyggnad av kapaciteten vid Europas reningsverk när det gäller att kunna skilja bort läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar. Enligt direktivförslaget bör det bli obligatoriskt med ett reningssteg som tar bort läkemedelsrester och liknande ämnen för alla reningsverk i tätorter med 100 000 invånare eller fler.

Så vad har vi nu att vänta oss i frågan? För att EU-kommissionens förslag till ändringar av direktivet ska börja gälla måste de godkännas av Europaparlamentet och av medlemsländernas ministrar i rådet. Uppskattningsvis tar denna process ett år, men det kan dröja längre innan några slutgiltiga beslut tas.

I Sverige förbereds de svenska ställningstagandena nu bland annat genom att Naturvårdsverket tar fram en konsekvensanalys och genom miljödepartementets remissrunda. Miljödepartementet, som vid årsskiftet blir en del av departementet för energi- och näringsfrågor, har skickat ut kommissionens förslag på remiss till 123 organisationer och myndigheter. Här finns listan över alla remissinstanser som ska lämna sina svar senast 12 februari 2023.

Planen är sedan att direktivet ska träda i kraft successivt med olika mål för 2030, 2040 och 2050. EU-länderna är skyldiga att anpassa sin nationella lagstiftning till gällande EU-direktiv.

Läkemedel och miljö nytt fokusområde

En sak som Läkemedelsvärlden gjorde inom området under året var att tillsammans med Apotekarsocieteten anordna ett seminarium om hur vi ska minska de negativa miljöeffekterna av läkemedel. Seminariet var tänkt som en upptakt till Apotekarsocietetens arbete med fokusområdet ”Läkemedel och miljö”.

Seminariet, som gick att se både på plats i Apotekarsocietetens lokaler på Wallingatan och digitalt, lockade många besökare. De som medverkade var Björn Wettermark, professor i läkemedelsepidemiologi vid Uppsala universitet, Marmar Nekoro, utredare på Kunskapscentrum för läkemedel i miljön vid Läkemedelsverket och Björn Ericsson, allmänläkare samt ordförande i Läkemedelskommittéen i Region Gävleborg.

De diskuterade bland annat att det, förutom alla satsningar på EU-nivå, också är viktigt att arbeta lokalt.

– Det är viktigt att visa att det faktiskt går att göra något. Även jag som allmänläkare i Gävle har möjlighet att påverka, sa Björn Ericsson, som är allmänläkare samt ordförande i Läkemedelskommittéen i Region Gävleborg, då.

En av de saker som han framhöll var att det är viktigt att bara förskriva läkemedel när det verkligen behövs.

Frågor om läkemedel och miljö under 2023

Problemen inom området läkemedel och miljö är många och det krävs stora satsningar för att lösa dem, både på lokal och global nivå. Det blir spännande att följa vad som händer under 2023. Hur kommer det gå med försöksverksamheten med miljöpremien. Kommer kraven för Välvald att skärpas? Och kommer EU-kommissionens förslag till revidering av avloppsdirektivet att gå igenom?

Läkemedelsvärlden kommer att fortsätta följa de aktuella frågorna och ser fram emot att rapportera om området även nästa år.

Intensivt halvår väntar för Läkemedelsverket

0

Vid årsskiftet tar Sverige för sex månader framåt över som ordförandeland i EU. Ordförandeskapet handlar om att driva ministerrådets arbete med EU:s lagstiftning framåt och säkra kontinuiteten i EU:s agenda. Sverige ska också se till att lagstiftningsprocesserna sker på ett ordnat sätt och att medlemsländerna samarbetar.

En av de myndigheter som kommer att vara med i arbetet inom läkemedelsområdet är Läkemedelsverket.

– När det gäller läkemedel och medicinteknik är det mycket som händer under det halvår som Sverige har ordförandeskapet, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Läkemedelsverket.

Förslag till ny läkemedelslagstiftning

Bland annat ska EU-kommissionen komma med förslag på en ny humanläkemedelslagstiftning. Förslagen kommer att presenteras i mars och Läkemedelsverket kommer då att ha ett stort ansvar i att analysera förslagen och bidra till diskussioner.

I mars planeras även medicintekniklagstiftningen, förordningen för medicintekniska produkter, MDR, att diskuteras kort igen.

Läkemedelsverkets uppgift är att effektivisera förhandlingarna.

– Vi ska vara neutrala och det är andra medlemsstater som kommer att föra talan. I vårt värdskap ingår att bidra med juridisk och medicinsk expertis för att alla ska förstå, säger Björn Eriksson.

Ansvar för 22 möten under EU-ordförandeskap

Under Sveriges EU-ordförandeskap kommer Läkemedelsverket att ha ansvar för att leda och arrangera möten i kommittéer och arbetsgrupper inom det europeiska läkemedelsmyndighetsnätverket. Sammanlagt handlar det om 22 möten där över 1000 delegater från EU-kommissionen, läkemedelsmyndigheter runt om i Europa samt EU:s läkemedelsmyndighet EMA kommer att delta.

– Jag hoppas att vi ska lyckas genomföra dessa möten på ett konstruktivt och bra sätt.  Förhoppningen är att den svenska förvaltningsmodellen med transparens, öppenhet och demokrati ska vara synlig, säger Björn Eriksson.

Vilka läkemedelsfrågor kommer att vara viktigast under ordförandeskapet?

– En av de viktigaste frågorna är antimikrobiell resistens. Sverige har över 30 års erfarenhet i den frågan och har mycket att bidra med. Vi vill också driva frågor inom life science och läkemedelsbrister. Restnoteringarna ökar och det är klart oroande och något vi behöver fortsätta att diskutera på Europanivå. Vi följer förstås regeringens inriktning för ordförandeagendan med det kommer att vara stort fokus på de här frågorna.

Finns det någon särskild åtgärd ni skulle vilja få till?

– För oss kommer det att vara viktigt att hamna rätt när det gäller ändringarna i humanläkemedelslagstiftningen. Det finns bland annat ett redan presenterat förslag till avgiftsförordning och det ligger på vårt bord att förhandla.

Under ordförandeskapet kommer Läkemedelsverket också att stötta socialdepartementet i deras arbete samt de konferenser som regeringen arrangerar inom läkemedelsområdet.

Viktigt att se behandlings-resistent depression tidigt

Svenska forskare sätter ljuset på hur viktigt det är att tidigt upptäcka patienter som har risk för att utveckla så kallad behandlingsresistent depression. I en studie, som har publicerats i JAMA Psychiatry, visar de nu att dessa patienter har drygt 20 procents högre risk att dö, jämfört med andra deprimerade patienter.

Undersökt effekten av behandlingsresistent depression

Depression behandlas vanligen med antidepressiva läkemedel eller psykoterapi. De finns dock en betydande andel patienter som inte blir friska trots behandlingen. Dessa patienter har vad som kallas en behandlingsresistent depression.

I den nu aktuella studien har forskare från Karolinska institutet och Centrum för psykiatriforskning undersökt vilken effekt en behandlingsresistent depression kan ha, både på individ- och samhällsnivå.

Studien var en populationsbaserad observationsstudie där drygt 145 000 patienter med depression ingick. Den data som forskarna har använt kommer från bland annat Region Stockholms administrativa vårddatabas och Försäkringskassan.

Forskarna kunde identifiera 158 000 depressiva episoder mellan åren 2012 och 2017, varav drygt 12 000 var av behandlingsresistent karaktär.

Högre risk att dö

Resultatet visade att patienter med behandlingsresistent depression hade 23 procents högre risk för att dö jämför med de andra patienterna.

De patienter som hade depression som var behandlingsresistent hade också dubbelt så stort resursutnyttjande i öppenvården, dubbelt så hög sjukfrånvaro och tredubbelt antal slutenvårdsdagar.

I gruppen med behandlingsresistent depression såg forskarna dessutom en ökad samsjuklighet med andra psykiatriska tillstånd som till exempel ångestsyndrom, sömnstörning, substansbrukssyndrom och självskada.

Men något forskarna också kunde se i studien var att det gick att förutse risken för behandlingsresistent depression redan vid det första tillfället som personen fick en depressionsdiagnos. Den viktigaste prognostiska faktorn var självskattat depressionsdjup.

– Det är viktigt att tidigt identifiera patienter med risk för att utveckla behandlingsresistent depression eftersom det leder till ett stort individuellt lidande och en stor börda för samhället, säger Johan Lundberg, adjungerad professor i psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap, samt vårdprocessansvarig överläkare vid Norra Stockholms psykiatri, i ett pressmeddelande.

Behandling tog längre tid

I snitt tog det 1,5 år för patienterna med depression som var behandlingsresistent att genomföra två behandlingsförsök, vilket är flera månader längre än vad som skulle rekommenderas för att utvärdera om en depressionsbehandling fungerar. Att ha tätare byten av behandlingar som inte fungerar skulle vara till stor hjälp, anser Johan Lundberg.

– Det rör en patientgrupp med stort vårdbehov som tycks kunna identifieras tidigare än i dag med ökad användning av enkla kliniska hjälpmedel. Deras vård och behandling utifrån studieresultaten borde kunna förbättras påtagligt genom tätare behandlingsbyten och ökad användning av de behandlingar som rekommenderas vid behandlingsresistent depression, till exempel läkemedlet litium, än vad som var fallet i studiematerialet.

Forskningssamarbete kring antibiotikaresistens utökas

Centrum för antibiotikaresistensforskning, CARe, vid Göteborgs universitet utökas och får fler samarbetspartners. Från och med årsskiftet kommer även Chalmers tekniska högskola, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Västra Götalandsregionen inkluderas i forskningssamarbetet om antibiotikaresistens.

– Bland medlemmarna inom CARe finns exempelvis läkare, mikrobiologer, molekylärbiologer, kemister, teknologer, ingenjörer, miljövetare, matematiker, ekonomer, statsvetare, arkitekter och filosofer som alla bidrar på olika sätt med sin specifika kompetens. Att samverkan breddas ytterligare, över fler disciplingränser, kommer att ge helt andra förutsättningar, säger Joakim Larsson, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet och föreståndare för CARe, i ett pressmeddelande.

Forskning om antibiotikaresistens sedan 2016

Varje år dör över en miljon människor som en direkt konsekvens av infektioner med resistenta bakterier. Stora delar av den moderna sjukvården hotas och antibiotikaresistens är ett av de största hälsohoten i världen. I Sverige är resistensläget, ur ett internationellt perspektiv, bra. Det som har varit avgörande för det är ett långsiktigt och aktivt arbete kring antibiotikaanvändning samt bra sjukhushygien. Världsläget påverkar dock även Sverige.

CARe har sedan 2016 bedrivit forskning om antibiotikaresistens med visionen att begränsa dödlighet, sjuklighet och socioekonomiska kostnader relaterade till antibiotikaresistens.

Att fler samarbetspartners nu ansluter kommer att innebära att CARe omfattar närmare 150 forskare från mer än 20 institutioner.

Tiotal forskargrupper från Chalmers

Från Chalmers tekniska högskola kommer ett tiotal forskargrupper involveras i forskningssamarbetet. En av forskargrupperna inom kemisk biologi leds av Michaela Wenzel. Hon kommer att bli vice centrumföreståndare vid CARe.

– Att utveckla nya teknologier och innovationer som möter brännande samhälleliga behov är förankrat i Chalmers vision. Aktuella innovativa metoder för att tackla antibiotikaresistens omfattar bland annat banbrytande nanovetenskap, materialvetenskap, artificiell intelligens och molekylär bioteknik. Vi Chalmersforskare är glada över att få använda vår kompetens och våra teknikplattformar för att bidra till att bygga ett ännu starkare centrum, säger hon i pressmeddelandet.

Jessica Martinsson ny vd på Sweden bio

0

Den 1 mars 2023 tillträder Jessica Martinsson posten som vd för branschorganisationen Sweden bio. Sedan Helena Strigård avgick i höstas har Frida Lawenius, tidigare vice vd, varit ställföreträdande vd. Inom kort tar nu Jessica Martinsson över rollen.

Hon kommer närmast från företaget Sprint bioscience som hon var med och grundade och där hon varit vd och operativ chef.

Jessica Martinsson har en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet och har varit verksam i läkemedelsbranschen i 27 år. Hon har bland annat arbetat på Pharmacia & Upjohn och Biovitrum och även varit styrelseledamot i Lipigon pharmaceuticals.

– För mig är Sweden bio en organisation med stort värde för våra medlemsbolag och jag är mycket stolt över att fått möjlighet att leda den fortsatta utvecklingen. Tillsammans med ett kompetent team på kansliet och en stark styrelse i ryggen kommer Sweden bio bli en ännu tydligare röst i samhällsdebatten, säger Jessica Martinsson i ett pressmeddelande.

Fälls för reklamfilm med uttalande av läkare

I en reklamfilm från läkemedelsföretaget Pfizer uttalade sig en läkare positivt om läkemedlet Cibinqo (abrocitinib). Detta bryter mot Läkemedelsbranschens etiska regelverk, LER, konstaterar Informationsgranskningsnämnden, IGN, och fäller nu företaget.

Läkemedel mot atopiskt dermatit

Cibinqo är ett läkemedel som är godkänt som behandling mot den kroniska hudsjukdomen atopiskt dermatit, även kallat eksem.

I den aktuella filmen som nu har utretts av IGN sammanfattar en dermatolog och läkare en föreläsning om behandling mot sjukdomen. I filmen säger läkaren följande: ”Såvitt jag förstår är abrocitinib det mest prisvärda alternativet för behandling av atopisk dermatit hos patienter över 18 år och med medelsvår till svår atopisk dermatit”.

Enligt LER får Hälso- och sjukvårdspersonal inte ”uttala sig som garant för ett visst läkemedel eller rekommendera en viss behandling” på uppdrag av läkemedelsföretag.

Däremot får hälso- och sjukvårdspersonal anlitas som föreläsare så länge informationen som framförs är ”saklig, balanserad och rättvisande”. I sitt svar till IGN hänvisar Pfizer bland annat till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bedömning om läkemedlet. Enligt företaget visar denna bedömning att läkarens uttalande om prisvärdhet är sakligt korrekt, och därmed inte strider mot reglerna.

IGN anser däremot att reglerna inte kan tolkas på så sätt att hälso- och sjukvårdspersonal kan förorda en viss behandling bara för att det finns en saklig grund. Enligt nämnden handlar skrivningen som företaget syftar till i stället om ett klargörande. Bestämmelsen om att hälso- och sjukvårdspersonal inte får rekommendera en behandling innebär snarare att den inte ska utgöra ett hinder att anlita personalen som föreläsare, skriver IGN.

Nämnden bedömer därmed att intervjun i filmen strider mot reglerna. Pfizer måste nu betala 110 000 kronor i straffavgift.

Enable-2 får fortsatt finansiering 2023

Forskningsplattformen Enable-2 stöder forskningsprojekt som är inriktade på att utveckla nya antibiotika och andra antibakteriella läkemedel. Satsningen koordineras av den farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet. Det hela är en fortsättning på EU-projektet Enable (European gram negative antibacterial engine). Detta var på väg att läggas ned efter avslutad projekttid. Men det räddades med svenska statliga pengar till en fortsättning under 2021-2022, kallad Enable-2.

Enabel-2:s första utlysning väckte stort gensvar. Ur ansökningsfloden valde koordinatorerna i våras fyra projekt vid olika universitet i Sverige som nu får plattformens stöd.

Och nu har Vetenskapsrådet meddelat att forskningsplattformen får 25 miljoner kronor för sitt andra verksamhetsår, 2023.

– Vetenskapsrådets beslut är oerhört välkommet. Läkemedelsutveckling tar många år i anspråk, och att vi nu får förnyade anslag är ett viktigt steg i att säkra Enable-2:s verksamhet på sikt, säger professor Anders Karlén, plattformens koordinator, i en artikel på Uppsala universitets webbplats.

Tack vare de nya pengarna kommer Enable-2 vid årsskiftet att öppna en andra utlysning. Där kan forskare söka stöd för sina projekt för att hitta nya läkemedel mot bakteriella infektioner. Anders Karlén hoppas på stort intresse även denna gång:

– Utveckling av nya antibiotika är en central del i att möta problematiken med resistenta bakterier, och idag är behoven så akuta att det krävs ett intensifierat arbete på detta område. Just nu undersöker vi möjligheten att inkludera Europa i utlysningen, då en ännu bredare pipeline in i systemet ökar vår chans att få ut största möjliga värde i andra änden.

Studie: Ny sorts multicancertest effektivt

När cancer upptäcks i ett sent skede är den betydligt svårare att bota jämfört med om den upptäcks tidigt i förloppet. All cancer går dock inte att se tidigt eftersom de screeningtester som finns idag cancertypspecifika, vilket innebär att patienter behöver testas för varje typ separat. Testerna är också begränsade till ett fåtal cancertyper.

Ett nytt forskningsspår är därför så kallade multicancertester som ska kunna hitta flera typer av nybildad cancer. Ett multicancertest är ofta baserat på att man mäter DNA-fragment från tumörer som cirkulerar i blodet. Med dessa DNA-baserade metoder kan det dock vara svårt att hitta tumörer som fortfarande är små. Testerna kan inte heller fånga upp alla cancertyper.

En internationell studie, som har letts av forskare på Chalmers tekniska högskola, visar nu att en ny metod kan vara effektiv för att upptäcka cancer. I studien sågs att metoden, som i stället för DNA baseras på människans ämnesomsättning, kan fånga in flera typer av cancer. Detta gällde även sådana typer som är svåra att upptäcka på annat sätt.  Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS och är ett samarbete mellan tio olika universitet i Sverige och i världen.

Metod baserad på ämnesomsättning

Den nya metoden grundar sig på en upptäckt som Francesco Gatto, forskare i systembiologi vid Chalmers tekniska högskola och en av studiens författare, samt Jens Nielsen, professor avdelningen för systembiologi  på Chalmers tekniska högskola gjorde för cirka tio år sedan. De upptäckte då att så kallade glykosaminoglykaner, som är en sorts sockerarter som är en viktig del av vår ämnesomsättning, är bra biomarkörer för att visa på cancerförekomst.

Baserat på artificiell intelligens har forskarna sedan skapat en mätmetod där algoritmer används för att hitta cancerindikerande förändringar i glykosaminoglykaner.

Multicancertest upptäcker flera cancertyper

Studien, där totalt 1260 personer ingick, visade att den nya metoden kunde upptäcka alla 14 cancertyper som hade inkluderats. Dessa representerade en majoritet av de cancertyper som hittas i nya cancerfall varje år. Dessutom kunde forskarna upptäcka dubbelt så många tidiga cancerfall hos i övrigt friska personer med sitt nya multicancertest, jämfört med de DNA-baserade testerna. Testerna gjordes i små volymer av vätskor och blod.

– Detta är en hittills outforskad metod, och tack vare att vi har kunnat testa den på en större population kan vi tydligt visa att den är effektiv för att hitta fler cancerfall och cancertyper i ett tidigt skede. Metoden gör det också möjligt att hitta cancertyper som inte kan fångas in med de framväxande DNA-baserade multicancertesten, och som det heller inte finns screeningprogram för idag, exempelvis tumörer i hjärnan och njuren, säger Francesco Gatto i ett pressmeddelande.

Forskarna vill nu genomföra fler studier med fler deltagare för att bekräfta resultaten.

– Det här är en banbrytande studie som ger hopp om att en dag kunna skapa screeningprogram som tidigt kan upptäcka alla cancertyper, säger Francesco Gatto.

Övriga universitet från Sverige som har deltagit i studien är Lunds universitet, Uppsala universitet, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet samt Karolinska Institutet. Även flera universitet i Kanada, Italien, USA och Danmark har varit med.

Forskarna har startat ett start up-bolag för att framställa och kommersialisera multicancertesterna som utvecklas inom akademien.

Klartecken för världens dyraste läkemedel i EU

0

Efter ett utlåtande från expertkommittén CHMP rekommenderar EMA att EU godkänner den genterapi som fått benämningen världens dyraste läkemedel. Det handlar om terapin Hemgenix (etranacogene dezaparvovec) som marknadsförs av företaget CSL Behring. Hemgenix är den första genterapin mot den sällsynta genetiska sjukdomen hemofili B, en blödarsjuka.

36 miljoner för världens dyraste läkemedel

Terapin är en engångsbehandling med en prislapp på 3,5 miljoner dollar, drygt 36 miljoner svenska kronor.

EMA:s rekommendation gäller Hemgenix som behandling av svår till måttligt svår hemofili B hos vuxna som inte har en viss typ av antikroppar som försämrar behandlingseffekten.

Hemofili B beror på mutationer i genen för koagulationsfaktor IX, ett protein som är nödvändigt för att blodet ska kunna koagulera när en blödning uppstår. Mutationerna leder till ett totalt eller partiellt bortfall av produktionen av detta livsviktiga protein. Följderna kan bli allvarliga blödningar i leder, muskler och inre organ, däribland hjärnan.

Livslång behandling

Sjukdomen drabbar av genetiska skäl bara pojkar och män. Den är extremt sällsynt med omkring 1 fall per 20 000-50 000 födda pojkar.

Dagens behandling är livslång och består av återkommande intravenösa infusioner med faktor IX-ersättning. Även med sådan behandling kan patienterna råka ut för blödningar, till exempel vid olyckor, och behöva extra behandling med faktor IX-ersättning.

EMA bedömer att det finns ett ouppfyllt medicinskt behov av en behandling som kan befria patienter med hemofili B från påfrestningen med upprepade infusioner.

Genterapin Hemgenix baseras på ett adenovirus som har modifierats så att det inte kan orsaka sjukdom hos människor. Kopior av en normal gen för koagulationsfaktor IX kopplas till viruset som förs in i en ven hos patienten genom infusion. Viruset tar då med sig de normala genkopiorna till levern där de tas upp av leverceller som börjar producera normalt faktor IX-protein. Detta leder till en begränsning av blödningsepisoderna.

Minskade signifikant blödningar i studier

EMA:s rekommendation bygger på data från två öppna prospektiva icke blinda studier med endast en studiearm. Deltagarna var män med måttlig eller svår hemofili B. Sammantaget minskade genterapin antalet blödningar per år i genomsnitt från 4,19 till 1,51. 96 procent av deltagarna kunde sluta med förebyggande infusioner med faktor IX-ersättning.

I den första studien medverkade tre män som fick en signifikant positiv behandlingseffekt under de tre år efter behandlingen som studien pågick.

I den andra studien hade 52 av 54 patienter positiva behandlingseffekter i upp till två år efter behandlingen. Det är ännu okänt hur länge behandlingseffekten håller i sig.

Forskarna bedömde majoriteten av biverkningarna som milda. En vanlig biverkning var en behandlingsbar leverskada. Andra var huvudvärk och influensaliknande symtom i samband med infusionen.

Nyligen godkänt i USA

EMA rekommenderar ett villkorat godkännande som kräver att de patienter som behandlas med Hemgenix ska följas upp under 15 år. Detta för att få data om behandlingens säkerhet och effekt på längre sikt.

EMA:s utlåtande går nu till EU-kommissionen som tar det slutliga beslutet om marknadsgodkännande.

För en knapp månad sedan fick Hemgenix godkännande av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA.

”Dröm att stoppa cancerspridning”

Den största drivkraften bakom att forskaren Anna Fahlgren vill ta reda på varför cancer sprider sig är att hennes mamma för några år sedan hastigt gick bort i hudcancerformen malignt melanom.

– Det är så otroligt tragiskt med alla som inte blir botade. Min mamma fick standardbehandling, men när cancern började att sprida sig hjälpte behandlingen inte längre och sedan gick allt väldigt snabbt. Vi vet så mycket om cancer men ändå är det inte tillräckligt, säger hon.

Men Anna Fahlgrens arbete har inte alltid varit inriktat mot cancer. Tvärtom är området relativt nytt för henne, och anledningen till att hon hamnade där hon är i dag är en lovande upptäckt som hon och hennes forskargrupp gjorde när de egentligen studerade något annat.

Jobbar som forskare och verksamhetsledare

Anna Fahlgren har många strängar på sin lyra. Med en masterexamen i farmakologi, och en doktorsexamen i idrottsmedicin som bakgrund, är hon i dag professor i cellbiologi och experimentell ortopedi på Linköpings universitet.

Att hon blev forskare från allra första början tror Anna Fahlgren har med hennes kreativitet att göra.

– Jag har alltid varit kreativ och bra på att komma på idéer, säger hon.

Och det är någon som verkligen märks.

I dag arbetar Anna Fahlgren 50 procent som forskare och 50 procent som verksamhetsledare för East Sweden medtech som är ett samarbete mellan Region Östergötland och Linköpings universitet och har som uppdrag är att få in fler nya innovationer i sjukvården. Anna Fahlgren driver dessutom tillsammans med en annan forskare företaget BioReperia som, med hjälp av zebrafiskembryon, hjälper andra företag att testa och utveckla läkemedel.

Tillsammans med sin man och sina tre barn bodde hon också under några år i USA där hon, efter att ha fått ett Marie Curie Fellowship via innovationsmyndigheten Vinnova, arbetade på Nordamerikas största ortopedisjukhus.

Du har väldigt många olika arbeten och projekt för dig. Hur hittar du tid och energi till allt?

– Framför allt tycker jag att allt är väldigt roligt. Men ett problem med det, som jag tror att många forskare upplever, är att det är svårt att hitta en balans mellan att vara ledig och att jobba. Jag hade under många år svårt att hitta det. Men konst har alltid varit ett stort intresse för mig och det är genom den som jag tankar energi. Konsten hjälper mig att hitta balansen.

Vill minska antalet djurförsök

Ytterligare ett engagemang som Anna Fahlgren har är området 3R. 3R står för replace, reduce och refine, (ersätta, minska och förfina), och handlar om att man så långt det är möjligt ska ersätta djurförsök med andra metoder. 3R-principen syftar till att minska antalet försöksdjur och att öka djurens välfärd.

Under sin doktorandtid, då hon genom djurmodeller studerade knätrauman, började Anna Fahlgren fundera på om det inte gick att använda cellmodeller i stället.

– Jag var frustrerad över att det tog massor av tid och pengar och det kändes också etiskt jobbigt att använda nya djurmodeller varje gång man skulle testa ett nytt läkemedel. Jag tänkte att det måste finnas ett bättre sätt för att studera det jag höll på med.

Under den här perioden fanns det dock inte några cellmodeller att använda sig av.

– Jag insåg att om jag skulle kunna ersätta mina djurmodeller med in vitro-modeller så var jag tvungen att skapa något som inte fanns, säger hon.

Så Anna Fahlgren tog saken i egna händer. Hon gjorde om en djurmodell som hon tidigare hade varit med och utvecklat. Modellen efterliknade det som sker i en patient vid en proteslossning.

– Genom att analysera vilka faktorer jag kunde lyfta ut som var avgörande för att förstå hur bencellerna reagerade kunde jag överföra detta i en cellmodell. Jag tog en befintlig cellmodell som fungerar för andra ändamål för att anpassa den till nya patologiska förhållanden.

– Detta är ett arbete då det gäller att se hur man kan isolera enskilda faktorer men även inte förlora helheten. Vi kunde validera att våra resultat i cellmodellen gav samma resultat som vi kunde se i patienten och i de tidigare genomförda djurförsöken, säger hon.

Den befintliga cellmodellen kom ursprungligen från Nederländerna. Under utvecklingen av sin modell samarbetade hon därför med forskare där och arbetade deltid i Amsterdam.

Anna Fahlgrens nya modell blev framgångsrik och används i dag för att för att testa hur benceller svarar på läkemedel i närvaro av mekanisk belastning. Denna kunskap används sedan när nya läkemedel ska prövas för skelettrelaterade sjukdomar.

Anna Fahlgren gjorde upptäckt om cancer

När modellen användes för detta område gjorde forskarna dock även en annan upptäckt. Och det är den som har lett till fram till att Anna Fahlgrens forskning nu handlar om cancer.

– Vi har kunnat visa att när benceller får en ny typ av belastning så utsöndrar de lösliga faktorer som i sin tur kan påverka cancercellerna att bli mer aggressiva. Det innebär då att de kan börja bilda metastaser. Vår hypotes är att det här kan vara en del i hur tumören kan börja släppa i väg cancerceller som kan åka ut i kroppen, säger hon.

Anna Fahlgren ska nu testa sin hypotes. Hon och hennes forskargrupp har nämligen fått drygt 2,1 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet till att utveckla en modell för läkemedelsutveckling för att motverka spridning av benmetastaser. Den aktuella modellen har också som syfte att minska antalet djurförsök inom cancerforskning.

– En patient som har till exempel bröstcancer utan metastaser har en ganska god femårsöverlevnad, kanske på 80 procent. Men det saknas läkemedel som kan hindra spridning av benmetastater. Från den dagen att cancer börjar metastasera och spridas i kroppen så sjunker överlevnadschansen på fem år till kanske till 20 procent. Tänk om vi kunde förstå varför cancer sprider sig, då skulle vi kunna öka överlevnaden drastiskt, säger Anna Fahlgren.

Hennes dröm är att hitta en förklaringsmodell till varför cancerceller lämnar den primära tumören.

– Vi har väldigt stora förhoppningar och jag tror att vår modell faktiskt ska kunna användas inom cancerforskning. Förhoppningsvis kan den bidra till att utveckla nya läkemedel som i allra bästa fall kan minska dödligheten vid cancer.

Minskad återbäring från sekretessbelagda avtal

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, räknar i en ny prognos för 2022 med minskad återbäring från läkemedelsföretag till regioner och stat. I år kommer företagen enligt prognosen att betala tillbaka omkring 2,4 miljarder kronor för läkemedel som omfattas av så kallade sidoöverenskommelser.

Det är ungefär 280 miljoner kronor mindre än återbäringen för 2021 och 398 miljoner kronor mindre än återbäringen för 2020.

Minskad återbäring ökar kostnaderna

Den minskade återbäringen samt en generell ökning av kostnaderna för förmånsläkemedel gör att samhällets kostnader för läkemedel kommer att öka snabbare än tidigare beräknat. Men kostnadsökningen bromsas ändå, förklarar TLV, av att priserna sjunkit för flera av de läkemedel där återbäringsavtalen löpt ut.

Sidoöverenskommelserna är en modell som regionerna och läkemedelsföretagen har använt sedan 2014. I bakgrunden ingår att allt fler nya läkemedel blir godkända och introduceras i ett tidigt skede när det ofta fortfarande finns stora osäkerheter kring effekterna. Hellre än att sänka de öppna listpriserna på grund av denna osäkerhet, träffar bolagen sekretessbelagda avtal med regionerna. Enligt avtalen ska företagen återbetala en viss del av läkemedelskostnaden som återbäring. Detta för att kostnaderna ska bli rimliga ur regionernas perspektiv och fler patienter ska kunna få tillgång till behandling.

Redovisar per läkemedelsgrupp

TLV samordnar förhandlingarna om sidoöverenskommelserna och följer upp utfallen. Regionerna och staten delar på återbäringen. År 2022 får staten 40 procent och regionerna 60 procent. Den 1 december 2022 omfattades 58 läkemedel av sidoöverenskommelser. Motsvarande siffra 1 december 2021 var 52 läkemedel.

Eftersom avtalen är belagda med affärssekretess kan TLV inte redovisa utfallet för enskilda läkemedel utan endast per läkemedelsgrupp. Att återbäringen minskar 2022 beror, skriver myndigheten, till stor del på att sidoöverenskommelserna för TNF-hämmare löpte ut i oktober 2021. I detta fall har avtalens utgång också lett till ökade samhällskostnader för TNF-hämmare eftersom det varken skett tillräcklig sänkning av listpriserna eller omställning till billigare alternativ inom gruppen.

Annorlunda är det med cancerläkemedlen Zytiga (abirateronacetat) och Revlimid (lenalidomid) vars avtal också har löpt ut under 2022. I deras fall löpte även patenten ut vilket har lett till konkurrens från generikatillverkare och lägre listpriser för de aktiva substanserna. Tack vare det har samhällskostnaderna minskat trots utebliven återbäring.

Nytt doktorandprogram ska utbilda inom ATMP

Ett nytt doktorandprogram med målet att höja kompetensen inom avancerade terapiläkemedel ska starta i Sverige. Utbildningen, som heter Doctoral program in preclinical and clinical advanced therapies, är ett samarbete mellan fem lärosäten och ska koordineras från Lunds universitet. Utbildningen har finansierats med 47 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

– ATMP är det snabbast växande fältet inom medicin just nu och är därför viktigt att satsa på. Vi har som förhoppning att Sverige ska får en mer ledande roll inom området, säger Johan Flygare som är forskare på avdelningen för molekylärmedicin och genterapi vid Lunds universitet, samt koordinator för det nya programmet.

Brist på spetskompetens om ATMP

ATMP står för Advanced therapy medicinal product och handlar om cell- och genterapier samt modifierade vävnadstekniska produkter. Läkemedlen består av gener, celler eller vävnad som har modifierats i betydande omfattning, eller att materialet får en annan funktion hos den mottagande patienten. Behandlingarna är skräddarsydda och har potential att bota svåra sjukdomar.

Eftersom ATMP är relativt nytt finns det en brist på spetskompetens för dessa avancerade behandlingar, både inom akademien, vården och läkemedelsindustrin.

– Det finns ett stort behov av utbildning inom ATMP. Det kommer att behövas cirka 500 personer med den här kompetensen inom fem år i Sverige, säger Johan Flygare.

Behov av samordning

Det är mot bakgrund av detta, samt att det finns ett behov av att samordna forskningen inom ATMP i Sverige, som det nya doktorandprogrammet ska starta.

– Tanken är att det ska vara ett nationellt program. Tidigare har det funnits ett lokalt fokus och många forskare har jobbat lite på sin egen kant. Det här är ett sätt att binda ihop forskningen mellan olika lärosäten och utbilda doktorander tillsammans, säger Johan Flygare.

Programmet ska utlysas under 2023 och de första personerna beräknas antas till utbildningen under 2024. I den första omgången kommer 13 personer att antas. Doktorandernas projekt kommer att väljas ut av extern expertgrupp.

– Beviljade projekt skall inte bara vara starka individuellt utan också komplettera varandra för att säkerställa en mångfald av projekt och lärare inom så många områden som möjligt relaterat till ATMP.

Hälften ska vara doktorander på heltid och den andra hälften på halvtid. Den sistnämnda gruppen ska jobba resterande tid inom ett vårdyrke.

– Att doktorera på deltid är det bästa upplägget för regionaställd vårdpersonal, medan heltidsstudier är normen för doktorander som får en anställning på ett lärosäte.

Målet är sedan att personerna som har genomfört utbildningen ska kunna föra kunskapen vidare genom sina framtida roller som lärare och forskare.

De lärosäten som deltar i samarbetet är, förutom Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet samt Karolinska Institutet. Forskarskolan kommer också bland annat att samarbeta med ett så kallat ATMP-centrum vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Detta centrum, som ska fungera som ett kompetenscentrum både för akademi och sjukhus, beräknas stå klart under 2024.

”Det har gått bättre än vad vi hade förväntat oss”

0

Nyligen startade det andra försöket med en farmaceutisk tjänst på 140 apotek runt om i Sverige. Efter försöksverksamheten med inhalationsvägledning handlar det denna gång om läkemedelssamtal. Samtalen erbjuds till patienter som precis har börjat med läkemedel mot höga blodfetter, så kallade statiner. Syftet är att öka patientens motivation till behandlingen samt förmågan att hantera medicineringen.

Läkemedelsvärlden har pratat med Angelika Dudzus som jobbar på Apoteket Ekorren i Bankeryd. Hon är en av de drygt 500 farmaceuter som hittills har certifierats för att erbjuda tjänsten.

Hur går läkemedelssamtalen till?

– Tjänsten består av två samtal och riktar sig till personer som precis har börjat med statiner. När en kund ska hämta ut läkemedlet för första gången erbjuder vi det första samtalet. Vi har då ett informationsmaterial som har tagits fram av Uppsala universitet samt en mall för samtal att utgå från. Vi frågar om hur patienten uppfattar sin behandling och kommer sedan med rådgivning utifrån kundens frågor. Efter cirka tre veckor har vi ett uppföljningssamtal med kunden om hur det har gått.

Vad är det vanligaste kunderna undrar över?

– De allra vanligaste frågorna handlar om biverkningar och om hur det fungerar att ta statiner tillsammans med andra läkemedel. Vissa undrar om det spelar någon roll vilken tid de tar sina tabletter och vi hade också någon kund som var orolig för att inte komma ihåg att ta dem. Vid ett av uppföljningssamtalen visade det sig att kunden inte tålde tabletterna. Men kunden hade då varit i kontakt med sin läkare och fått hjälp.

Hur har ni blivit bemötta av kunderna när ni har erbjudit tjänsten?

– Det har enbart varit positiva reaktioner. Alla som vi har tillfrågat om de vill ha läkemedelssamtal har tackat ja. Det har gått mycket bättre än vad vi förväntade oss. Vi trodde att det knappt skulle komma någon kund överhuvudtaget som precis hade börjat med statiner.

Varför handlar dessa läkemedelssamtal just om statiner?

– Man har upptäckt att detta är läkemedel som många börjar med men sedan slutar att hämta ut. Jag tror många har en negativ uppfattning om statiner, bland annat på grund av att de tror att läkemedlet har många biverkningar. Och eftersom man ofta inte märker av att man har höga blodfetter kanske man inte tycker att behandlingen gör någon skillnad. Men statiner ges ju i förebyggande syfte och det är en viktig behandling. Det har alla vi har pratat med i läkemedelssamtalen vetat om.

Finns det något förbättringsområde tycker du?

– Inte när det gäller tjänsten i sig, den fungerar bra. Men framöver skulle man kanske kunna utöka tjänsten på så sätt att samtalen även kan erbjudas till personer som redan använder statiner. Vi vet att det finns ett behov eftersom det är många som slutar med behandlingen. Ännu längre fram kanske man även skulle kunna utöka tjänsten så att den kan innefatta även andra typer av läkemedel.

Varnar om risk att insulinpump kan hackas

0

Det finns en risk att en viss typ av halvautomatisk insulinpump kan hackas av utomstående. I så fall skulle en obehörig person kunna ändra insulintillförseln via pumpen. Det framgår av informationsbrev som tillverkaren Medtronic skickat till patienter och vårdgivare. Säkerhetsmeddelandena är publicerade på Läkemedelsverkets webbplats.

Varningen handlar om insulinpumpar i företagets serie Minimed 600. De är halvautomatiska. Pumpen kopplas ihop med en blodsockermätare eller USB-enhet och en sändare och enheterna kommunicerar trådlöst med varandra. Sedan används individanpassade algoritmer för att kontinuerligt reglera insulintillförseln till patienten.

Insulinpump kan hackas av någon i omgivningen

Den säkerhetslucka som företaget upptäckt finns i produktens kommunikationssystem och gäller den situation då de olika enheterna kopplas ihop med varandra. En utomstående som befinner sig alldeles i närheten skulle då på teknisk väg kunna få åtkomst till insulinpumpen och styra den. Företaget understryker att det inte finns några bevis för att detta har inträffat i verkligheten och att det inte går att påverka pumpen via internet utan endast av personer i den fysiska omgivningen.

Medtronic skriver att det är osannolikt att någon skulle hacka en insulinpump på detta sätt, men att det i så fall skulle kunna leda till att patienten får en för hög eller för låg insulindos. Detta kan i värsta fall vara livshotande.

I brevet till patienterna ger företaget en rad råd om hur de ska eliminera den potentiella säkerhetsrisken. Det absolut bästa är enligt brevet att helt stänga av insulinpumpens fjärrfunktion permanent. Då kan ingen utomstående få tillgång till den. En annan rekommendation är att aldrig göra ihopkopplingen av de olika komponenterna på en offentlig plats.

Medtronic försäkrar patienterna att företaget fortsätter att bevaka situationen och ”delar relevant information och eventuella åtgärder med dig i framtiden”. Patienterna uppmanas också att höra av sig till produktsupporten om de har frågor och funderingar.

Bättre prostatascreening med ny metod

Att kunna minska överdiagnostik av prostatacancer skulle öppna vägen för allmän screening för sjukdomen. Därför testade forskare i Göteborg en ny screeningstrategi. Strategin minskade signifikant risken att hitta små långsamväxande tumörer som inte behövde behandlas. Studien är publicerad i New England journal of medicine.

Många års diskussioner om screening

Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancersjukdom. År 2020 upptäcktes 9 008 nya fall. Diskussionen om att införa allmän screening för prostatacancer har pågått länge. Förespråkare jämför ibland med mammografiscreening som räddar många liv genom tidig upptäckt av bröstcancer.

Men de två cancersjukdomarna är inte helt jämförbara ur screeningsynpunkt. Bland annat eftersom prostatacancer i många fall är en ”snäll” sjukdom som man kan leva med länge utan symtom och utan att det påverkar livslängden. Det handlar om prostatatumörer som är av en harmlös typ och växer sakta.

Screening som gör att fler sådana tumörer upptäcks och behandlas ”i onödan” har enligt många tveksamma ett för högt pris i form av biverkningar och minskad livskvalitet för personen och kostnader för samhället.

Vill minska överdiagnostik av prostatacancer

I den aktuella studien utvärderade forskare vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset en strategi för att lösa det problemet. Deltagarna var 17 980 män i åldrarna 50-60 år och med förhöjt PSA-värde (PSA=prostataspecifikt antigen) i blodet vilket kan tyda på prostatacancer.

Forskarna delade in männen i två grupper.

Experimentgruppen undersöktes med en strategi som redan är standard i många andra länder, men inte i Sverige. Den bygger på att prostatakörteln avbildas med hjälp av magnetkamera. Om några misstänkta förändringar syns vid den undersökningen tar vårdpersonalen tre-fyra riktade vävnadsprov från just det området. Analysen av vävnadsproverna visar om utredningen behöver gå vidare.

Även männen i kontrollgruppen fick gå igenom sådana undersökningar med magnetkamera och vid behov riktade vävnadsprover. Men de undersöktes dessutom även med den metod som fortfarande är rutin i Sverige och som kallas systematisk biopsi. Vid en sådan undersökning tar man omkring ett dussin vävnadsprover från olika ställen i prostata. Proverna tas ”blint” utan vägledning av magnetkamera.

Uppmuntrande resultat

Resultatet visade att den testade strategin kunde minska överdiagnostik av prostatacancer. Risken att hitta en ofarlig cancer som inte skulle behöva behandling var bara hälften så stor i experimentgruppen som i kontrollgruppen. En harmlös tumör upptäcktes hos 0,6 procent i experimentgruppen och 1,2 procent i kontrollgruppen.

Samtidigt var chansen att upptäcka allvarliga tumörer som var viktiga att behandla eller ha ögonen på ändå nästan lika stor i experimentgruppen som i kontrollgruppen.

Ansvarig för studien är Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

– Vi måste komma bort från de blinda vävnadsproverna som i dag fortfarande är standard, lita på magnetkameraundersökningen och därmed skifta diagnostiken till att enbart ta prov på män med magnetkamerafynd och då enbart riktade prover mot det aktuella området, säger han i ett pressmeddelande.

– Denna strategi minskar kraftigt antalet som behöver genomgå vävnadsprovtagning som i sig är obehaglig och innebär en risk för infektion. Dessutom halverar denna strategi risken att man upptäcker en harmlös cancer, vilket varit det största hindret för att införa allmän screening för prostatacancer.

Kan bana väg för screening

Jonas Hugosson menar att studiens resultat talar för att det kan gå att införa screening enligt den undersökta modellen:

– Resultaten från denna studie kan bana väg för att allmän screening kan införas för prostatacancer, även om andra faktorer, såsom kostnader, tillgänglighet till magnetkameraundersökning med mera, måste tas med i bedömningen.