Frågor om läkemedel och miljö viktiga under 2022

Frågor om läkemedel och miljö viktiga under 2022

KRÖNIKA: Läkemedelsvärlden sammanfattar några av årets händelser inom området läkemedel och miljö.

22 dec 2022, kl 09:37
0

Annons

Ännu ett år med många nyheter inom läkemedelsområdet börjar lida mot sitt slut. Något som verkligen tog fart under 2022 var frågor om läkemedel och miljö. Men vad är det egentligen som har hänt? Läkemedelsvärlden sammanfattar några av årets viktigaste händelser inom området.

Miljöpremie i läkemedelsförmånen

Frågan om att införa en miljöpremie i läkemedelsförmånen, för att minska utsläppen av läkemedelsrester från läkemedelstillverkning, har diskuterats länge. Men under 2022 började det även komma konkreta förslag om hur införandet ska gå till.

Förslaget om en miljöpremie ingick i budgetpropositionen för 2021. De tre myndigheterna Läkemedelverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och E-hälsomyndigheten fick samma år ett regeringsuppdrag att utveckla en försöksverksamhet för att införa premien. Försöket är tänkt att genomföras 2024 till 2027 och myndigheterna hade fram till sista oktober på sig att slutredovisa sina förslag om hur det ska gå till.

Läkemedelsverket har föreslagit att två kriterier måste var uppfyllda för att ett företag ska kunna få en miljöpremie. Dessa kriterier är att det ansvariga företaget måste hålla sig inom nya gränsvärden för utsläpp av aktiv substans samt uppfylla vissa krav kring hantering av avfall med aktiv substans. Myndigheten har också föreslagit att försöksverksamheten ska senareläggas ett år.

Och TLV kom med ett förslag om hur miljöpremien ska utformas. Enligt myndighetens förslag ska systemet fungera på så sätt att företagen ansöker om premien hos Läkemedelsverket som bedömer om de uppfyller kriterierna och därefter fattar beslut om miljöpremie. E-hälsomyndigheten betalar sedan ut premien, vars storlek har föreslagits av TLV i efterhand baserat på försäljningen inom periodens vara-systemet.

Myndigheterna har slutredovisat sina uppdrag till regeringen, som nu ska ta ställning till förslagen. Läkemedelsvärlden kommer att fortsätta att följa och rapportera om hur det går under nästa år, då det är tänkt att försöksverksamheten ska förberedas.

Skärpta krav för Välvald-logotypen

2022 var också året då kriterierna för Sveriges apoteksförenings symbol Välvald skärptes. Välvald är en branschgemensam satsning som ska vägleda kunderna ”till de läkemedelsföretag som är mer transparenta med sitt hållbarhetsarbete och ställer krav på ansvarsfull tillverkning.” Satsningen lanserades i början av 2021 och innebär att läkemedelsföretag som lever upp till vissa kriterier får Välvald-logotypen i anslutning till sina receptfria läkemedel på apotekshyllorna och hos e-apoteken.

Välvald har välkomnats av en del, men har också fått kritik. I debattartiklar hos Läkemedelsvärlden har Joakim Larsson vid Centrum för antibiotikaresistensforskning, Göteborgs universitet, bland annat framfört att symbolen kan uppfattas som en garanti för att läkemedlet är hållbart tillverkat medan kriterierna för Välvald dock ännu inte ställer sådana krav.

I en intervju med Läkemedelsvärlden i juni i år förklarade Sveriges apoteksförenings vd Johan Wallér att det är för tidigt att ställa sådana krav. Han anser dock att symbolen ändå fyller en viktig funktion och driver utvecklingen åt rätt håll.

Diskussionen fortsätter och det blir intressant att se vad som händer med Välvald-logotypen under 2023. Enligt Johan Wallér kommer kraven att skärpas ytterligare.

– Vår plan är att steg för steg skärpa kraven. Vi måste börja med kriterier som är möjliga att följa upp. Det gäller att hitta det klassiskt svenska lagom, en nivå som är tillräckligt hög för att påverka företagen men som ändå några av dem klarar. Har vi för hårda krav kommer inget läkemedelsföretag att kunna få Välvaldloggan, sa han till Läkemedelsvärlden i somras.

Förslag till revidering av avloppsdirektiv

Under året har det hänt saker inom läkemedel och miljö även på EU-nivå. Bland annat kom EU-kommissionen i oktober med ett förslag till revidering av EU-direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, Urban wastewater directive. Förslagen förebådar kraftigt skärpta krav på läkemedelsrening i medlemsländerna.

EU-kommissionen föreslår bland annat en omfattande utbyggnad av kapaciteten vid Europas reningsverk när det gäller att kunna skilja bort läkemedelsrester och andra organiska mikroföroreningar. Enligt direktivförslaget bör det bli obligatoriskt med ett reningssteg som tar bort läkemedelsrester och liknande ämnen för alla reningsverk i tätorter med 100 000 invånare eller fler.

Så vad har vi nu att vänta oss i frågan? För att EU-kommissionens förslag till ändringar av direktivet ska börja gälla måste de godkännas av Europaparlamentet och av medlemsländernas ministrar i rådet. Uppskattningsvis tar denna process ett år, men det kan dröja längre innan några slutgiltiga beslut tas.

I Sverige förbereds de svenska ställningstagandena nu bland annat genom att Naturvårdsverket tar fram en konsekvensanalys och genom miljödepartementets remissrunda. Miljödepartementet, som vid årsskiftet blir en del av departementet för energi- och näringsfrågor, har skickat ut kommissionens förslag på remiss till 123 organisationer och myndigheter. Här finns listan över alla remissinstanser som ska lämna sina svar senast 12 februari 2023.

Planen är sedan att direktivet ska träda i kraft successivt med olika mål för 2030, 2040 och 2050. EU-länderna är skyldiga att anpassa sin nationella lagstiftning till gällande EU-direktiv.

Läkemedel och miljö nytt fokusområde

En sak som Läkemedelsvärlden gjorde inom området under året var att tillsammans med Apotekarsocieteten anordna ett seminarium om hur vi ska minska de negativa miljöeffekterna av läkemedel. Seminariet var tänkt som en upptakt till Apotekarsocietetens arbete med fokusområdet ”Läkemedel och miljö”.

Seminariet, som gick att se både på plats i Apotekarsocietetens lokaler på Wallingatan och digitalt, lockade många besökare. De som medverkade var Björn Wettermark, professor i läkemedelsepidemiologi vid Uppsala universitet, Marmar Nekoro, utredare på Kunskapscentrum för läkemedel i miljön vid Läkemedelsverket och Björn Ericsson, allmänläkare samt ordförande i Läkemedelskommittéen i Region Gävleborg.

De diskuterade bland annat att det, förutom alla satsningar på EU-nivå, också är viktigt att arbeta lokalt.

– Det är viktigt att visa att det faktiskt går att göra något. Även jag som allmänläkare i Gävle har möjlighet att påverka, sa Björn Ericsson, som är allmänläkare samt ordförande i Läkemedelskommittéen i Region Gävleborg, då.

En av de saker som han framhöll var att det är viktigt att bara förskriva läkemedel när det verkligen behövs.

Frågor om läkemedel och miljö under 2023

Problemen inom området läkemedel och miljö är många och det krävs stora satsningar för att lösa dem, både på lokal och global nivå. Det blir spännande att följa vad som händer under 2023. Hur kommer det gå med försöksverksamheten med miljöpremien. Kommer kraven för Välvald att skärpas? Och kommer EU-kommissionens förslag till revidering av avloppsdirektivet att gå igenom?

Läkemedelsvärlden kommer att fortsätta följa de aktuella frågorna och ser fram emot att rapportera om området även nästa år.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng