Annons
Home 2017

Årlig arkivering 2017

Män får mer sällan diagnosen depression

Ingrid Helander
-
0
Män får mer sällan diagnosen depression

I en nyligen framlagd avhandling har Lena Thunander Sundbom, apotekare och universitetsadjunkt i medicinsk vetenskap vid Högskolan i Gävle, undersökt könsaspekten vid diagnos och behandling av depression. Resultaten visar att det finns könsskillnader, och att det tycks förekomma en viss överdiagnosticering och överbehandling av kvinnor, men också en underbehandling av män.

– De diagnosverktyg som används är ganska strikta och till stor del utformade utifrån kvinnliga patienter. Män uppvisar ofta andra symtom som inte ryms i dessa kriterier, säger Lena Thunander Sundbom, som lade fram sin avhandling vid Uppsala universitet förra veckan.

I diagnosverktygen, som bland annat bygger på ett omfattande och ofta använt frågeformulär (HADS) anges till exempel sömnbesvär, passivitet, brist på energi och nedstämdhet som tecken på depression.

– Mäns symtom innefattar oftare irritation, aggressivitet och missbruk, men eftersom dessa kriterier inte finns med är det lätt för läkaren att missa att det rör sig om en depression, säger Lena Thunander Sundbom.

I de studier som Lena Thunander Sundboms avhandling bygger på fick bland annat 16 000 slumpvis utvalda personer (kvinnor och män) mellan 18 och 84 år svara på frågeformuläret HADS. Efter bortrensning av de som inte svarade alls eller lämnade ofullständiga svar återstod 7 618 personer (44,8 män, 54,5 procent kvinnor).

Resultatet visade att totalt 11,7 procent av studiepopulationen (891 personer) klassades som deprimerade utifrån svaren i frågeformuläret. Av dessa var 12,3 procent män och 11,3 procent kvinnor. Med hjälp av personnummer kunde sedan information om varje svarandes läkemedelsbehandling hämtas från läkemedelsregistret.

Färre män än kvinnor, 5,4 procent jämfört med 9,8 procent, hade antidepressiva läkemedel utskrivna, trots att de rapporterat depression i högre grad. Hos kvinnor var förhållandet det omvända, där en större andel av de som inte klassats som deprimerade trots allt hade antidepressiva läkemedel utskrivna.

– Den viktigaste slutsatsen utifrån detta är att man vid diagnosticering och behandling av depression bör ha med könsaspekten, säger Lena Thunander Sundbom.

Kan inte resultaten tolkas som att behandlingen fungerar, att de som inte får behandling har mer depression än de som behandlas?
– Så skulle man kunna tolka det. Men från tidigare forskning vet vi att kvinnor i högre grad diagnosticeras och behandlas för depression än män, vilket kan tyda på en viss överdiagnosticering. Det viktigaste här är snarare att det tycks vara en underdiagnostisering av män, säger Lena Thunander Sundbom.

I avhandlingen undersöktes också följsamheten till läkemedelsbehandling, och även där rapporterades en skillnad där kvinnor dubbelt så ofta uppgav att de inte följde läkarens ordination på grund av biverkningar med läkemedlet. Män uppgav oftare att de glömde bort att ta sin medicin och att de oftare ändrade dosen på eget bevåg.

Vad kan resultaten i din avhandling tillföra tror du?
– Jag hoppas att man kan vara mer uppmärksam på att även symtom som inte ingår i dagens diagnosverktyg kan vara tecken på psykisk ohälsa och depression. Tittar man på självmordsstatistiken har den en övervikt mot män, vilket tyder på att det finns en underdiagnostisering av depression hos män, säger Lena Thunander Sundbom.

Försäljning klar av Apoteksgruppen

Sara Heyman
-
0
Försäljning klar av Apoteksgruppen

Apoteksgruppen i Sverige Holding AB är en fram tills nu statligt ägd serviceorganisation som stöder och samordnar de egenföretagare som driver de totalt 189 apotek som ingår i den frivilliga apotekskedjan Apoteksgruppen. Bolaget äger en procent i varje apotek. Intäkterna består bland annat av serviceavgifter från medlemsapoteken.

Bolaget bildades för sju år sedan för att planera och genomföra bolagiseringsprocessen för 150 av Apoteket AB:s apotek, från statligt ägda till att drivas av egenföretagare. Uppdraget gällde från 2010 till 2014. Sedan dess har bolaget fungerat på marknadsmässiga villkor och utan något uppdrag från riksdagen. Försäljningsprocessen inleddes i höstas.

– Vår uppfattning är att Apoteksgruppen utvecklas bättre utan en statlig ägare och vi är därför väldigt glada över att idag kunna presentera en ny ägare som är villig att utveckla bolaget och kedjan vidare, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg i ett pressmeddelande.

Köparen Euroapotheca får vid köpet samtliga aktier i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, inklusive det enprocentiga ägandet i de anslutna medlemsapoteken. Euroapotheca omsätter 350 miljoner euro och har cirka 3000 anställda på apotek i Baltikum, Polen och Ukraina. Bolaget ingår i en koncern, Viliaus Prekyba, som är den marknadsledande detaljhandelsaktören i Baltikum. Försäljningen måste godkännas av Konkurrensverket.

 

Fler mutationer gav bättre resultat vid melanom

Sara Heyman
-
0
Fler mutationer gav bättre resultat vid melanom

Immunterapi har revolutionerat behandlingen och drastiskt förbättrat överlevnadsprognoserna för patienter med spritt melanom. I kliniska studier har 20 till 25 procent av patienterna blivit helt botade av immunterapi. Behandlingen går ut på att patientens egna T-celler tas ur kroppen och odlas och förökas på ett labb. De förs sedan tillbaka in i patientens blodbana.

Men behandlingen är kostsam både ekonomiskt och för patienten, som måste vara i tillräckligt bra skick för att klara behandlingen. Resultaten av behandlingen varierar kraftigt; medan nästan en fjärdedel har blivit botade har cirka hälften inte svarat alls på terapin. Därför vore det givetvis en stor fördel att kunna förutsäga vilka som skulle kunna få hjälp av immunterapi och vilka som inte skulle det, för att inte inleda en svår behandling i onödan.

Forskare vid Lunds universitet och Herlevs universitetssjukhus i Danmark har därför studerat en grupp på 27 patienter med spritt melanom som alla behandlats med så kallad T-cellsterapi. För att försöka förstå varför vissa har svarat på behandlingen och andra inte har forskarna analyserat tumörcellerna på molekylnivå. De fann då att ju fler mutationer tumören hade, desto bättre svarade patienten på immunterapin. Studien publiceras i Nature communications.

– Vi kunde visa att ju fler mutationer, desto bättre. Det har att göra med att varje gång tumören muteras produceras nya antigener, så kallade neoantigener, som T-cellerna känner igen som främmande och som de vill bekämpa, förklarar Göran Jönsson, forskare i molekylär onkologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. Fler mutationer innebär mer neoantigener för immunförsvaret att upptäcka.

Resultatet innebär en ökad förståelse för mekanismerna bakom varför vissa patienter med melanom får hjälp av T-cellsbehandling och andra inte.

– Våra resultat visar tydligt att det finns en grupp av patienter man kan identifiera på molekylär nivå och som får långtidseffekt av behandlingen, säger Göran Jönsson i pressmeddelandet.

När ett läkemedel orsakade en folkhälsokatastrof

Sara Heyman
-
0
När ett läkemedel orsakade en folkhälsokatastrof

Vi vet att potenta läkemedel kan rädda liv. Vi vet att de kan förbättra livskvaliteten för människor som är allvarligt sjuka. Men vi vet också att potenta läkemedel, om de används fel, kan orsaka stor skada. Några som rimligen vet det bäst av alla är företag som utvecklar och producerar just dessa potenta läkemedel. Här är en historia om när ekonomiska vinster tycks ha få gått före vetskapen om riskerna.

Under förra året dog cirka 64 000 personer av överdoser i USA, i det som har kommit att kallas en opioidepidemi. Det anmärkningsvärda med benämningen epidemi är att epidemisjukdomar brukar spridas av ett virus eller en bakterie. Men inte i det här fallet. Det här är en epidemi orsakad av vården.

Läs hela blogginlägget här.

Individanpassat vaccin testas mot solida tumörer

Ingrid Helander
-
0
Individanpassat vaccin testas mot solida tumörer

Det är det amerikanska bioteknikföretaget Moderna Therapeutics som inlett en first in man-studie med sin läkemedelskandidat mRNA-4157.

I studien, som genomförs på sex kliniker i USA, ska 90 patienter som tidigare haft, eller fortfarande har, solida cancertumörer få ett vaccin specialtillverkat just för dem.

Vaccinkandidaten är ett så kallat mRNA-vaccin, vilket innebär att det består av RNA från strukturer på tumören. När vaccinet sedan administreras är tanken att patientens egna celler ska uttrycka dessa strukturer, vilket i sin tur ska hjälpa immunsystemet att känna igen cellerna som främmande och på så sätt angripa tumörcellerna mer aktivt.

Varje vaccin görs specifikt för varje person baserat på en DNA-analys av personens tumör, som identifierar mutationer på cancercellens yta, så kallade neoepitoper. Med hjälp av information om patientens immunsystem, tumörens karaktäristika och avancerad bioinformatik kan forskarna förutspå vilka 20 neoepitoper som ger det starkaste immunsvaret. Utifrån denna information utformas sedan ett individanpassat vaccin.

I fas I-studien studien ska i första hand dos och säkerhet studeras, men forskarna kommer också att mäta immunsvar och tumörpåverkan.

Två grupper av patienter kommer att ingå i studien: dels patienter med tidigare, nu bortopererade, solida tumörer, och dels patienter med icke-operabla solida tumörer. Den senare gruppen kommer dessutom att behandlas med pembrolizumab (Keytruda) under studiens gång.

Enligt Clinicaltrials.gov beräknas studien vara avslutad i mars 2020.

 

Så kan innovationer införas snabbare

Ingrid Helander
-
0
Så kan innovationer införas snabbare

Det är Folkhälsomyndigheten som tagit fram en rapport om hur ny kunskap och vetenskapliga metoder kan omsättas i praktiken så effektivt som möjligt. ”När en metod, efter kanske många års forskning, bedöms som effektiv förväntar man sig kanske att den kommer att börja användas relativt omgående. Men så är sällan fallet.”, skriver Folkhälsomyndigheten i anslutning till rapporten.

Ett exempel är hur kunskapen om att vända spädbarn från magläge till rygg drastiskt minskade antalet fall av plötslig spädbarnsdöd. Trots goda evidens för metoden tog det lång tid för kunskapen att få brett genomslag, och under tiden dog barn i onödan.

Den nya rapporten är främst tänkt som ett stöd för beslutsfattare inom folkhälsofrågor och andra som arbetar inom folkhälsoområdet.

– Men samma principer gäller för implementeringar inom vården, säger Karin Guldbransdsson, vid Folkhälsomyndigheten, som lett arbetet med rapporten.

Enligt Karin Guldbrandsson sker implementeringsarbetet av nya metoder inom folkhälsoområdet allt för sällan på ett systematiskt sätt. Därför har man i anslutning till rapporten även tagit fram en checklista för aktörer som planerar att införa nya rön eller metoder i verksamheten. Den första punkten handlar om att identifiera behov, metod och vetenskapligt stöd för den senare.

– Om inte implementeringen sker på ett systematiskt sätt är risken att saker och ting aldrig kommer i praktisk användning, säger Karin Guldbrandsson.

Rapporten Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens svåra konst, är en uppdatering av en rapport med snarlikt namn som togs fram av Statens folkhälsoinstitut år 2007.

Ny myndighet föreslås för etikprövningar

Sara Heyman
-
0
Ny myndighet föreslås för etikprövningar

Myndigheten, som helt enkelt föreslås heta Etikprövningsmyndigheten, ska hantera all etikprövning för forskning på människor. Dagens etikprövningsnämnder kommer i och med inrättandet av den nya myndigheten att läggas ner.

Myndigheten ska enligt propositionen vara indelad i sex verksamhetsregioner: Lund, Linköping, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Genom en central ärendefördelning ska ansökningarna hanteras av de olika avdelningarna, som ska finnas i samma regioner som idag.

Beslut av Etikprövningsmyndigheten ska kunna överklagas till Överklagandenämnden för etikprövning, vilket blir den Centrala etikprövningsnämndens nya namn.

– Vår översyn av den nuvarande organisationen visade att mycket i dagens system fungerar bra, men också att nämnderna har svårt att utveckla och effektivisera verksamheten. De har inte heller haft förutsättningar att skapa en helt enhetlig tillämpning av regelverket över landet, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, i ett pressmeddelande.

Lagen med den nya myndigheten föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Epilepsimedicin sattes ut av misstag

Sara Heyman
-
0
Epilepsimedicin sattes ut av misstag

Det var på en psykiatrisk klinik i Västerbotten som en läkare vid en öppenvårdskontakt av misstag råkade sätta ut patientens epilepsiläkemedel. Patienten märkte dock inte själv detta och fick sin medicin som vanligt i hemmet av anhöriga.

När patienten några månader senare togs in på sjukhus syntes inte ordinationen med epilepsiläkemedel eftersom det var utsatt, och behandlingen uteblev då. Det resulterade i att patienten fick epileptiska kramper, föll och fick en sårskada i ansiktet.

Personalen uppmärksammade då epilepsidiagnosen och att medicinering saknades. Läkemedelsbehandlingen återinsattes. Patienten fick inga permanenta skador av händelsen.

Tillsynsmyndigheten IVO mottog en lex Maria-anmälan och har avslutat ärendet med bedömningen att vårdgivaren fullgjort sin skyldighet att utreda och anmäla händelser som medfört eller kunnat medföra allvarlig vårdskada. IVO gör i sitt beslut ett tillägg med en påminnelse om vikten av att all relevant samsjuklighet finns dokumenterad.

Överprissättning av sköldkörtelhormon

Sara Heyman
-
0
Överprissättning av sköldkörtelhormon

Läkemedlet som denna gång är aktuellt för misstankar om prisfixning är liotyronin, en syntetisk variant av sköldkörtelhormonet T3, som behandlar hypotyreos. Det kanadensiska företaget Concordia som i Storbritannien säljer läkemedlet till den offentliga sjukvården NHS har de senaste tio åren höjt priset med närmare 6000 procent. År 2007 låg priset på knappt fem pund, år 2017 kostar det över 250 pund.

Det har resulterat i att NHS förra året spenderade 34 miljoner pund på bara liotyronin, jämfört med cirka 600 000 pund elva år tidigare. Prishöjningen började i samband med en så kallad de-branding, efter att patentet gått ut. Bolaget har kommenterat anklagelsen med att konkurrenslagstiftningen har följts.

Det brittiska konkurrensverket, UK Competition and Markets Authority, CMA, har startat ett antal utredningar mot bolag som de menar har kringgått lagstiftningen och på så vis kunnat chockhöja priserna på i många fall livsnödvändiga läkemedel. Just nu driver de sju ärenden, rapporterar BBC.

För ett knappt år sedan bötfällde CMA storbolaget Pfizer med rekordhöga 84,2 miljoner pund för att ha brutit mot konkurrenslagstiftningen, som Läkemedelsvärlden.se då skrev om. Pfizer dömdes för att ha missbrukat sin dominans på marknaden genom att ta överpris på ett epilepsiläkemedel, fenytoinnatrium.

I mars i år dömde CMA samma bolag som nu är aktuellt, Concordia, för att i samarbete med Actavis UK ha gjort en olaglig överenskommelse för att kunna sälja hydrokortisontabletter, ett livsnödvändigt läkemedel vid binjurebarksinsufficiens, till ett pris som var 12 000 procent högre än tidigare.

Medicinsk cannabis under lupp

Sara Heyman
-
0
Medicinsk cannabis under lupp

Vad vi framför allt vet om medicinsk cannabis är att det behövs välgjorda studier som på samma vis som för andra läkemedel testar ett läkemedels säkerhet och effekt. Det vetenskapliga underlaget är nämligen skralt. Det framkom på seminariet med rubriken Cannabis som medicin – vad säger vetenskapen? som Läkemedelsvärlden.se och Apotekarsocieteten anordnade på tisdagen. Mötet ägde rum på Norra Latin i Stockholm och samlade ett åttiotal personer.

Men en del går redan att säga om cannabis som läkemedel. Tre erfarna personer delade under seminariet med sig av sin kunskap: Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid U-fold på Uppsala universitet, Torsten Gordh, specialistläkare i smärtlindring och professor i klinisk smärtforskning i Uppsala och Claes Hultling, välkänd smärtläkare, vd och grundare av Spinaliskliniken för ryggmärgsskadade och själv ryggmärgsskadad.

Medicinsk cannabis kan fungera mot neuropatisk smärta. Inte för alla, men för vissa är effekten god. Hur effekten blir beror på en rad faktorer, som individens unika uppsättning av cannabinoida receptorer, hur substansen administreras, hur det bryts ned i kroppen och individens kön och ålder, förklarade Fred Nyberg. Han talade också om de skador på hjärnan efter långvarigt cannabisbruk som har dokumenterats, som försämrad kognition och motorik, psykisk ohälsa och beroendeproblematik.

Torsten Gordh, som i sitt arbete dagligen träffar patienter med smärtproblematik, talade om det som nu händer i vårt grannland Danmark.

– Från och med den första januari 2018 kommer alla läkare att kunna förskriva medicinsk cannabis på smärtindikation, berättade han.

Ett beslut som Läkarförbundet i Danmark inte står bakom. Det finns helt enkelt inte så mycket vetenskap när det gäller medicinsk cannabis. Trots det har andra länder gått ännu längre. I till exempel delstaten Colorado och länderna Uruguay och Nederländerna är det fritt för alla i myndighetsålder att köpa medicinsk cannabis. Ingen läkare behöver ens vara inblandad.

Men inom ett par år har vi förhoppningsvis något mera evidens när det gäller medicinsk cannabis. En klinisk studie är nämligen på gång vid Karolinska institutet. Claes Hultling berättade om studien som ligger i startgroparna och som han själv ska leda. Förhoppningen är att den ska komma i gång innan sommaren 2018. Just nu pågår arbetet med att få färdigt en etikansökan.

I studien ska ett hundratal patienter från hans egen klinik inkluderas i en randomiserad, blindad prövning då Bediol ska jämföras med placebo. Företaget som producerar Bediol, Bedrocan, har tagit fram en placeboprodukt som både luktar och smakar som den riktiga produkten. Att designa studier för smärtbehandling är inte helt enkelt. Den aktuella studiens exakta utformning är ännu inte klar.

– Det är svårt att hitta objektiva utvärderingsinstrument vid smärta, påpekade Claes Hultling. Men vi vet att Bediol har effekt på neuropatisk smärta och även en spasmolytisk effekt. Vi hoppas givetvis att studien ska kunna bevisa detta.

Som Läkemedelsvärlden.se nyligen skrev om har antalet licensansökningar till Läkemedelsverket om just Bediol ökat det senaste året. Men siffran är fortfarande relativt låg, 30 ansökningar hade kommit in totalt tidigare i november. Det finns också ett godkänt cannabisbaserat läkemedel på den svenska marknaden, Sativex, för spasticitet orsakad av ms.

Ingen av panelens deltagare, Torsten Gordh, Claes Hultling eller Fred Nyberg, tror på någon bred användning av medicinsk cannabis i framtiden. De var istället eniga om två saker: för det första att mer kunskap och välgjorda studier behövs. För det andra att det med dagens kunskapsläge kan vara mycket motiverat att för enskilda patienter med långvarig smärta, där den vanliga arsenalen av farmakologisk behandling inte har fungerat, pröva alternativet med medicinsk cannabis.

Under mötets gång togs även situationen i USA upp, med den enorma epidemi av opioidmissbruk som just nu pågår. Över fyra miljoner amerikaner bedöms vara beroende av starka smärtstillande medel. Fler än 50 000 personer dog i överdoser under förra året. Bakgrunden är frikostiga utskrivningar av smärtstillande opioider, även för övergående och lättare smärtproblematik.

Torsten Gordh kallade det som hänt i USA för medicine by marketing. Jämfört med tunga opiater är cannabis snällare påpekade han – få dör av cannabis. Men beslutet i Danmark att låta läkare skriva ut cannabis för vilken smärtindikation som helst kallar han ändå för ett stort experiment för folkhälsan, baserat på politiska åsikter snarare än vetenskap. Det är helt enkelt medicine by politics.

– Det vi vill ha är förstås medicine by evidence, sa Torsten Gordh.

Vivaldi building ska rymma EMA:s verksamhet

Sara Heyman
-
0
Vivaldi building ska rymma EMA:s verksamhet

Vivaldi building. Så ska byggnaden för EMA:s nya högkvarter heta. Byggnaden, som ska ha 19 våningar och rymma närmare 32 000 kvadratmeter, är tänkt att smälta in bland skyskraporna i finansdistriktet Zuidas. Den planerade platsen ligger på promenadavstånd från tåg- och tunnelbanestationen Rai. Men EMA:s anställda förmodas efter flytten göra som holländarna och ta cykeln. I byggplanerna finns parkeringsplatser för 104 bilar och 750 cyklar.

Det framgår i dokumentet om Amsterdams erbjudande för att ta över EU:s läkemedelsmyndighet. Erbjudandet som vann omröstningsproceduren i Allmänna rådet och till sist slog ut Milano genom lottdragning.

Att Amsterdam inte hade någon svår uppgift att övertyga om sitt strategiska läge blir tydligt vid en läsning av stadens erbjudande som värdstad. Flygen från Schiphol, flygplatsen som ligger tio minuters tågresa bort från den tänkta platsen för EMA, går i tät trafik till och från övriga städer i unionen, med som minst en flight per dag till till exempel Ljubljana, och med tretton flyg per dag till Paris.

Staden med omnejd har redan omkring 650 hotell och 41 000 hotellrum, och planerar en utbyggnad till år 2020 med 11 000 ytterligare hotellrum.

För att verksamheten ska kunna fortsätta utan avbrott under flytten kommer en temporär kontorsbyggnad att upprättas till den första januari 2019, som ska finnas under tiden som huvudbyggnaden konstrueras i nära samarbete med EMA.

Den holländska regeringen arbetar redan med att få fram en ”pre-design” för byggnaden, och bana väg för att hela planeringen och proceduren ska gå så smidigt som möjligt. Kostnaden för den temporära byggnaden står den nederländska staten för, står det i dokumentet.

”Sverige hade blivit ett bra värdland för EMA”

Sara Heyman
-
0
”Sverige hade blivit ett bra värdland för EMA”

Dagen efter omröstningen tar han flyget hem till Sverige från Bryssel. Det blir den sista resan av ett mycket stort antal flygresor i Europa, sedan han i januari i år tackade ja till uppdraget att leda regeringens EMA-sekretariat.

– Vi är besvikna, säger han. Vi hade ett bra erbjudande och Sverige hade blivit ett bra värdland för EMA.

Men linjen har hela tiden varit att om Sverige inte vann omröstningen så skulle man lobba för att den så viktiga läkemedelsmyndigheten skulle hamna i ett land som kan klara att ta över verksamheten utan avbrott, berättar Christer Asp.

– Det tycker vi att Amsterdam kan göra, säger han.

Var Amsterdam det näst bästa alternativet?
– Det fanns flera alternativ som var näst bäst. Amsterdam är ett bra val men Stockholm hade varit bättre.

Det som väntar nu är en summering av erfarenheterna från det intensiva arbetet, för att se vad man kan dra för lärdomar.

– Det kommer ju upp fler myndigheter, säger Christer Asp. Det blir fler liknande omröstningar i olika internationella sammanhang. Det vore närmast tjänstefel att inte gå igenom allt och se hur vi kan förbättra något till nästa gång.

Har du några konkreta tankar om vad som kan göras annorlunda?
– Nej, för det behövs det lite mer avstånd först. Just nu kan jag inte se att vi kunnat göra så mycket annorlunda. Det är en fråga jag ställt mig varenda dag när jag gått hem, om vår strategi var den bästa och om vi kunde göra något på ett annat sätt.

EMA till Amsterdam

Sara Heyman
-
0
EMA till Amsterdam

Att Sverige var ute stod klart redan efter första omröstningen. Sverige kom då på sjätte plats, ett poäng efter Barcelona. De fyra städer som fick flest poäng i första omgången var Milano, Köpenhamn, Amsterdam och Bratislava.

I en andra omröstning åkte Köpenhamn ut. Kvar fanns Milano och Amsterdam. Enligt flera nyhetskällor ska det sista steget ha avgjorts genom lottning, efter att omröstningen lett till lika antal röster, 13-13, för båda städerna.

En av de svenska politiker som var snabbast ut och kommenterade Sveriges förlust var Annie Lööf (C). ”Sverige ligger i absolut framkant när det gäller life science och det är därför synd att myndigheten inte hamnar i Sverige. Det hade varit bra för forskning och konkurrenskraft och för att sätta Sverige än mer på kartan”, skrev Annie Lööf på Twitter.

Senare kommenterade även EU-minister Ann Linde, som var den som röstade för Sveriges del. ”Vi är många som arbetat hårt med Sveriges kandidatur och som önskat ett annat resultat. Jag tror att Amsterdam klarar av att upprätthålla patientsäkerheten på EMA. Lycka till!” twittrade EU-ministern.

Nu blir det alltså Amsterdam som får husera den prestigefulla myndigheten, som sysselsätter närmare 900 framför allt mycket högutbildade personer och tar emot omkring 40 000 besökande om året. EMA genererar omkring 400 hotellnätter per dygn. De anställda som kanske inte själva önskat att lämna London kan i alla fall se fram emot färre timmar i ett enormt tunnelbanesystem, och fler på cykel.

Texten uppdateras.

Barn avled på sjukhus av infektion efter skalltrauma

Sara Heyman
-
0
Barn avled på sjukhus av infektion efter skalltrauma

Patienten inkom till sjukhus i oktober förra året med svåra skallskador efter en trafikolycka. Skadorna innebar även läckage av likvor, ryggmärgsvätska. Barnet vårdades på intensivvårdsavdelning av flera olika specialister. Efter elva dagar skrevs barnet ut från sjukhuset.

Två månader senare drabbades barnet av huvudvärk, krampanfall, kräkningar och hög feber. På sjukhuset konstaterades hjärnhinneinflammation och hjärnsvullnad. Barnet flyttades akut till en neurokirurgisk klinik där barnet avled.

Röntgenbilder som hade tagits visade upphävd blodcirkulation i hjärnan. Provtagning visade på en stor förekomst av pneumokocker. Dödsorsaken fastställdes som pneumokocksepsis, det vill säga blodförgiftning av bakterien Streptococcus pneumoniae som kommit in i hjärnan vid skalltraumat.

När läkare gick igenom vården av barnet visade det sig att barnet inte hade fått någon pneumokockvaccination efter skalltraumat. Vid skallfrakturer och i synnerhet då det har lett till likvorläckage, då infektionsrisken ökar, är rekommendationen att vaccinera profylaktiskt mot pneumokocker.

En lex Maria-anmälan upprättades av Sahlgrenska universitetssjukhuset. Vid en händelseanalys konstaterade vårdgivaren att kunskapen om att vaccin ska ges profylaktiskt vid likvorläckage eller barriärskada efter skalltrauma inte har varit spridd på sjukhuset och kliniken. Det har inte funnits en tydlig rutin för vaccination och det stod heller inte med i det pm som fanns kring handläggning av patienter med skallskada.

Tillsynsmyndigheten IVO begärde vid sin handläggning av ärendet kompletterande uppgifter från sjukhuset om just vårdgivarens analys av orsaker till händelsen, samt svar på frågan hur hälso- och sjukvårdspersonal ska få kännedom om behandlingsrekommendationer.

Vårdgivaren har som åtgärder efter händelsen vid flera tillfällen tagit upp rutinen muntligt med läkare och sjuksköterskor, följt upp med en enkät till barnkirurgerna, journalgranskat andra patientfall med skallskador och uppdaterat barnkirurgernas rutindokument.

Precisionsläkemedel för barn ska tas fram

Sara Heyman
-
0
Precisionsläkemedel för barn ska tas fram

Det unika bärarmaterialet Upsalite och ny teknik som 3D-skrivare ska användas när en forskargrupp i Uppsala ska utveckla individanpassade läkemedel för barn. Det treåriga forskningsprojektet går under namnet ”Personalized medications for children suffering from severe diseases” och leds av Christel Bergström, docent i galenisk farmaci på Biomedicinskt centrum. Projektet har tilldelats 7,5 miljoner från Familjen Erling-Perssons stiftelse.

Som Läkemedelsvärlden.se precis skrivit om är det en utmaning att få läkemedelsföretagen att utveckla nya läkemedel för barn. När det gäller läkemedel för barn med svåra diagnoser som cancer eller neurologiska sjukdomar är ofta varken dos eller läkemedlens utseende framtagna för att passa de yngsta.

Med bärarmaterialet Upsalite, som är en typ av mesoporös magnesiumkarbonat som en forskargrupp vid Uppsala universitet utvecklade 2013, kan en långsammare frisättning av läkemedel möjliggöras. Materialet kan även bära svårlösliga substanser så att de lättare tas upp i kroppen.

– Vår förhoppning är att kunna utveckla en teknik som möjliggör bättre anpassad dosering av läkemedel närmare patienterna, på vårdavdelningar eller i hemmet, säger Mattias Paulsson, apotekare på Akademiska barnsjukhuset och som ingår i forskargruppen, i ett pressmeddelande.

– Målet är att patienterna ska få en jämnare halt av läkemedlet i blodet och lägre risk för biverkningar, och slippa ta medicinen lika många gånger per dag.

Forskarna kommer att involvera patientorganisationer tidigt i utvecklingsarbetet, för att få patienternas synpunkter på bland annat läkemedlens utseende, färg och beredningsform.

Förordning har gett fler läkemedel för barn

Ingrid Helander
-
0
Förordning har gett fler läkemedel för barn

I en ny rapport presenterar EU-kommissionen resultatet av den barnförordning som antogs för tio år sedan. Förordningen är specifikt inriktad på utvecklingen av nya läkemedel för barn och kom som ett resultat av en brist på godkända läkemedel till barn och att de flesta läkemedel enbart utvecklades för vuxna.

Rapporten konstaterar att barnförordningen har haft effekt och att det under de tio år den funnits har utvecklats drygt 260 nya läkemedel specifikt för barn.

Men fortfarande är det behoven hos vuxna patienter som styr, visar en ny EU-rapport om utvecklingen av nya barnläkemedel.

– På det hela taget har barnförordningen varit framgångsrik och det är positivt att den har haft den effekt den haft, säger Ninna Gullberg, utredare på enheten Läkemedel i användning på Läkemedelsverket och Sveriges delegat i EMA:s vetenskapliga kommitté om läkemedel för barn, PDCO.

Enligt förordningen måste läkemedelsföretag som utvecklar ett läkemedel göra kliniska prövningar och övrigt utvecklingsarbete även för barn, om indikationen de utvecklar läkemedlet för också finns hos barn. För detta får det ett förlängt patentskydd för sitt läkemedel.

– Det är både piska och morot, säger Ninna Gullberg.

Reglerna har gett avtryck på vilka områden de flesta nya barnläkemedel finns inom, vilket till stor del styrs av de vuxnas behov.

– De flesta nya barnläkemedel har kommit inom reumatologi, infektion och hjärtsjukdom. Just vad gäller reumatologi och infektion har det inneburit värdefulla tillskott i form av nya biologiska läkemedel och till exempel de nya hepatit C-läkemedlen, säger Ninna Gullberg. Dessa läkemedel hade kanske bara utvecklats till vuxna om inte barnförordningen funnits.

Ett område där läkemedelsutvecklingen generellt gått starkt framåt de senaste åren är onkologi, med nya effektiva immunterapeutiska läkemedel. Men eftersom cancer hos barn skiljer sig från cancer hos vuxna – vissa cancertyper finns inte ens hos barn – innebär kraven i barnförordningen att läkemedelsbolagen oftast slipper utveckla dessa nya cancerläkemedel för barn.

Frågan var en av de mest centrala i Barncancerfondens rapport som kom i våras. Där krävde man bland annat att nya cancerläkemedel ska bedömas utifrån mekanism och inte diagnos, något som Läkemedelsvärlden.se rapporterade om. I praktiken skulle det innebära att ett läkemedel utvecklat mot exempelvis prostatacancer vore tvunget att utvecklas mot en cancertyp hos barn, om samma mekanism finns där.

I EU-kommissionens rapport finns dock inte någon sådan modell med som ett tänkbart framtidsscenario, och Ninna Gullberg är heller inte övertygad om att en lagändring för att åstadkomma det vore rätt väg att gå.

– Dels skulle en sådan förändring ta lång tid att genomföra och dels finns det farhågor om att starka lobbygrupper skulle kunna påverka innehållet i barnförordningen till det sämre om den nuvarande lagstiftningen rivs upp, säger hon.

En rimligare väg att gå är, enligt Ninna Gullberg, att man ser över hur man tolkar och använder barnförordningen.

– Sedan något år tittar till exempel PDCO särskilt på cancerläkemedels verkningsmekanism och vi uppmanar företagen att utveckla läkemedlen även för barn.

Uppmaningen har haft effekt, säger Ninna Gullberg, och man har kommit överens om ett flertal utvecklingsplaner för dessa läkemedel till barn. Men eftersom det tar mellan fem och tio år att utveckla ett läkemedel kommer det ta lång tid innan några godkända läkemedel finns på marknaden.

Något som också föreslås är att se över varför företagen inte i större utsträckning ansöker om särläkemedelsstatus för nya cancerläkemedel till barn. Med en sådan klassning skulle företagen få ytterligare förlängt patentskydd.

– I takt med att läkemedlen blir allt mer nischade blir patientgrupperna mindre, oavsett om de är för barn eller vuxna, och i det sammanhanget är barn inte längre någon liten patientgrupp, säger Ninna Gullberg.

Hittills har dock bolagens intresse att söka om särläkemedelsstatus för barncancerläkemedel varit svalt. EMA ska därför undersöka närmare varför det är så och om man kan göra något för att öka intresset.

En annan utmaning är att få bolagen att snabba på den utveckling av de läkemedel som faktiskt görs till barn. Man har nämligen sett att utvecklingstakten stannar av dramatiskt så snart läkemedlet blivit godkänt för vuxna patienter.

– Här funderar vi på om vi kan implementera de lagar som redan finns hårdare. Det är till exempel inte ovanligt att ansökningar om läkemedel för barn kommer in för sent i processen för att utvecklingen ska ske på ett rimligt sätt, och där har vi börjat titta på vad som kan göras.

På det stora hela tycker dock Ninna Gullberg att utvecklingen går framåt.

– Det är lite av ett nytt klimat där läkemedelsbolagen i större utsträckning tar egna initiativ till att utveckla läkemedel för barn och det känns väldigt hoppfullt. Men visst finns det fortfarande svagheter att jobba på, säger Ninna Gullberg.

1...345...30Sida 4 av 30