Annons

Månads arkivering november 2015

Han ska utreda nätdrogerna

Micaela Toresson
-
0

Regeringen har sedan tidigare beslutat att tillsätta en utredning som ska göra en bred översyn av problemet med vissa psykoaktiva substanser, NPS, så kallade nätdroger. Nu har även Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern Gabriel Wikström förordnat kammarrättspresidenten Thomas Rolén vid Stockholms kammarrätt att vara särskild utredare i utredningen.

När psykoaktiva substanser förbjuds är det vanligt att de snabbt ersätts med nya substanser där den kemiska strukturen har ändrats. Men substanserna har fortfrande samma effekt som tidigare. I dag klassificeras varje substans enskilt, men utredningen ska nu se över möjligheterna att kunna klassificera en hel
grupp av dessa hälsofarliga varor.

I uppdraget ingår dessutom att se över möjligheterna till att tillfälligt förbjuda försäljning av substanser som kan räknas som narkotika eller hälsofarliga varor.

Bakgrunden till utredningen är att spridningen av nya psykoaktiva substanser går fort och sker ofta via handel på nätet. Det är främst ungdomar som har blivit sjuka eller avlidit i samband med att de använt substanserna.

Thomas Rolén som ska leda utredningen har tidigare varit anställd i justitiedepartementet och var mellan 20005 till 2007 generaldirektör för Domstolsverket.

Förordnadet gäller från och med den 22 oktober 2015 tills vidare, längst till dess att arbetsuppgifterna i utredningen är slutförda. Slutredovisningen av uppdraget ska ske om ett år den 1 november 2016.

All influensa måste anmälas

Micaela Toresson
-
0

Förändringen ska bidra till en ökad kunskap om influensaspridning samtidigt som arbetsbördan för läkare och laboratorier minskas.

Tidigare fanns en specifik anmälningsplikt för influensa H1N1, svininfluensan, som infördes under pandemin 2009. Nu tas den specifika influensan bort från den särskilda anmälningsplikten i och med att den numera räknas som en av säsongsinfluensorna.

Det innebär att det inte längre är läkarna som måste anmäla specifika fall, utan det är upp till laboratorierna som analyserar proverna att anmäla.

Landets smittskyddsenheter och Folkhälsomyndigheten kommer att kunna samköra data från laboratorieanmälda fall av influensa med andra register. Vilket betyder att kunskapen om anmälda influensafall kommer att öka och så även beredskapen inför en pandemi, enligt ett pressmeddelande från Folkhälsomyndigheten.

Han prisas för innovativ läkemedelsleverans

Sara Nilsson
-
0

Robert Langers forskning har inneburit förbättrade behandlingar för miljontals patienter. I hans stora labb vid institutionen för kemiteknik vid Massachusetts Institute of Technology fortsätter innovation-erna att växa fram – som långtidsverkande piller och smarta insulinmolekyler.

– Upptäckten om kontrollerad frisättning av stora molekyler är den jag är mest stolt över. Den har lett till många produkter som har hjälpt ett stort antal människor – trots hur det hela startade, säger årets Scheelepristagare professor Robert Langer.

Robert Langer skulle kunna ha svårt att välja vilken av sina innovation han är mest stolt över. 1976 visade han att polymerer kan användas för långvarig frisättning av stora molekyler. Det öppnade för nya sätt att tillföra kroppen stora, känsliga läkemedelsmolekyler som proteiner, och blev grun-den för en stor del av dagens teknik för kontrollerad läkemedelsfrisättning. Tekniken har bland an-nat lett till förbättrad behandling av cancer, schizofreni och diabetes, med beredningar som avger korrekt mängd läkemedel under längre tid och därför kan tas mer sällan.

Robert Langer isolerade också den första molekyl som hindrar tumörers blodkärl från att växa – en strategi som flera cancerläkemedel i dag bygger på. När han under tidigt 1980-tal lät polymerer fungera som tredimensionella byggställningar för leverceller lade han grunden för fältet vävnads-teknik – ett växande område som bland annat har lett till konstgjord hud för behandling av bränn-skador och diabetessår.

Och det är bara ett axplock. Robert Langer har publicerat ungefär 1 300 vetenskapliga artiklar som beräknas ha citerats 170 000 gånger. Han har över tusen patent, vars teknik har licensierats till hundratals företag. Otaliga startup-företag har bildats av forskning från hans i dag stora, och i högsta grad levande labb.

Starten för Robert Langers forskargärning skedde i läkaren och cancerforskaren Judah Folkmans labb. Hit sökte sig Robert Langer som nybliven doktor i kemiteknik efter att ha tackat nej till ett antal jobberbjudanden från företag inom oljeindustrin. Judah Folkman arbetade med det då nya området blodkärlsbildning, angiogenes, och Robert Langers uppgift blev att hitta ämnen som kunde hindra tumörers blodkärl från att växa.

Substanserna som skulle testas var stora molekyler, proteiner, och idén var att undersöka deras effekt på tumörer i kaniners ögon, där kärlbildning är lätt att följa. Eftersom blodkärl växer långsamt behövde Robert Langer komma på ett sätt att leverera molekylerna till ögat under lång tid utan att göra skada.
Som den kemiingenjör han var tänkte han att polymerer kunde vara lösningen. Den gängse upp-fattningen var dock att stora molekyler inte kunde ta sig igenom polymerer. Men Robert Langer trodde att han kunde lösa det genom att tillverka icke-toxiska polymerer i form av porösa partiklar, som molekylerna kunde komma ut genom långsamt och kontrollerat.
– Det första åren hittade jag säkert 200 sätt som inte fungerade. Men till sist lyckades jag och kunde få frisättning i över hundra dagar, säger Robert Langer.

Men hans upptäckt möttes med stor skepsis. Många trodde helt enkelt inte att det fungerade.
– Mina nio första ansökningar om forskningsanslag avslogs. Det var en väldigt tung period akade-miskt, säger Robert Langer.
Sakta vaknade omgivningen och 1989 godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA det första läkemedlet som bygger på metoden. I dag använder miljontals patienter mediciner som utnyttjar kontrollerad frisättning av stora molekyler.

Därefter har Robert Langer bland annat utvecklat läkemedelsladdade polymerer för behandling av hjärncancer. Efter kirurgi placeras de i hjärnan, där de sakta löses upp och levererar läkemedel direkt till tumörområdet. Eller varför inte nämna ett mikrochip som när det har implanterats i krop-pen kan styras med fjärrkontroll och frisätta läkemedel i precisa doser under månader eller år. Tidi-gare i år betalade det israeliska läkemedelsbolaget Teva närmare 300 miljoner kronor för ett sam-arbete om chipet. Hittills har det testats på patienter med benskörhet som under fyra månader fick ett hormonläkemedel via implantatet i stället för dagliga injektioner.
– Visst är jag nyfiken och gillar att försöka förstå saker. Men det jag älskar med vetenskap är dess kraft att göra världen bättre. Det jag kan bidra med – att utbilda forskare eller göra upptäckter som kan förbättra människors liv – det ger mig en kick och är det som driver mig.

Robert Langer är i dag 67 år. Han leder ett labb med över 100 forskare från olika discipliner som arbetar i gränslandet mellan bioteknik och materialvetenskap.
– Jag tycker om att arbeta med mina studenter och postdocs, vara en del av deras karriär och se dem växa. Jag gillar att undervisa, men också att komma på idéer och arbeta med forskarna för att utveckla dem, säger han.

Bland alla projekt på gång i labbet nämner Robert Langer nya sätt att skapa polymerbaserade nanopartiklar som kan leverera läkemedel till specifika ställen i kroppen, exempelvis cellgifter till tumörer. Inom diabetesområdet utvecklas bland annat en kemiskt modifierad långtidsverkande insulinmolekyl som aktiveras av höga glukosnivåer.

Gruppen tar även fram nya polymera material för att tillverka läkemedel med väldigt lång effekt, berättar Robert Langer.
– Vi skapar piller som kan frisätta läkemedel i månader, upp till ett år. De bygger på designade elas-tiska polymerer som trycks ihop i en kapsel. I magen löses kapseln upp och polymeren expanderar till en bestämd form, till exempel en ring, som är så stor att den inte kan ta sig ut genom öppningen i magen. Den kan stanna i magen så länge man vill och vi har även byggt in att den kan brytas ned efter en viss tid, säger Robert Langer.
Tekniken kan exempelvis användas förbättra följsamheten vid behandling av malaria och andra infektionssjukdomar.

I Robert Langers arbetsrum i Boston är väggarna täckta av utmärkelser och priser. Millennium Te-chnology Prize, den amerikanska vetenskapsmedaljen National Medal of Science och Queen Eli-zabeth Prize for Engineering, för att nämna några få. Nu finns också Scheelepriset i samlingarna.
– Jag bedömer priser efter de tidigare pristagarna. När jag ser på tidigare Scheelepristagare är det ett väldigt fint sällskap – jag är smickrad och hedrad över att ha blivit utvald, säger Robert Langer.

Reumaläkemedel visar lovande resultat

Micaela Toresson
-
0
Reumaläkemedel visar lovande resultat

Adalimumab är ett biologiskt läkemedel som selektivt hämmar immunförsvaret och används bland annat för behandling av reumatoid artrit, inflammatorisk sjukdom i lederna.

Fas III studien visade att, efter tolv veckors behandling med baricitinib kombinerat med metotrexat hade patienterna fått en bättre effekt än vid behandling med adalimumab i kombination med metotrexat.

I studien som Lilly och Incyte har genomfört ingick drygt 1 300 patienter med ledgångsreumatism som behandlades med metotrexat. Resultaten kontrollerades mor placebo.

En annan studie med läkemedlet, tocilizumab, som är godkänt för behandling mot reumatoid artrit, visade att läkemedlet även kan fungera som behandling av reumatisk polymyalgi. Den öppna, fas II studie som också presenterades vid ACR-kongressen.

Sjukdomen reumatisk polymyalgi orsakar muskelvärk och stelhet, särskilt i axlarna. Den kan också ha influensaliknande symtom så som lätt feber, trötthet, och allmän sjukdomskänsla.

Tocilizumab är ett läkemedel utformat för att blockera cytokinet interleukin-6, ett protein som är involverat i olika inflammatoriska störningar. Studier har visat att patienter med reumatisk polymyalgia har förhöjda nivåer av interleukin-6, och därför bestämde sig forskare vid HSS i New York för att testa om tocilizumab kan ha effekt även för denna patientgrupp. Vilket det visade sig ha i studien där ett färre antal patienter deltog.

– Om våra slutsatser bekräftas i en placebokontrollerad studie, och om en stor studie antydder att de sammanlagda kostnaderna är mindre vid användning av det nya läkemedlet, så kan det vara relevant för fler människor, säger Robert Spiera, en av forskarna bakom studien, i en kommentar enligt Eurekalert.

I Sverige används läkemedel med den aktiva substansen för att behandla vuxna med måttlig till svår reumatoid artrit, samt till barn från två år med aktiv systemisk juvenil idiopatisk artrit eller aktiv polyartikulär juvenil idiopatisk artrit.

Strukturerade samtal lyfts ur nationell strategi

Ingrid Helander
-
0

Fram till nu har strukturerade läkemedelssamtal på apotek behandlats som en egen punkt i den nationella läkemedelsstrategin. Men vid ett möte med den så kallade högnivågruppen, som leder arbetet med den nationella läkemedelsstrategin, för en dryg vecka sedan beslutades att frågan flyttas och i stället läggs i apoteksutredningen.

Agneta Karlsson är ordförande i högnivågruppen och påpekar att apoteksutredningen i sig ryms i den nationella läkemedelsstrategin.

Vad innebär det att frågan har flyttats?
– Det betyder att vi måste titta på den ytterligare och sätta in den i ett bredare sammanhang och det är lämpligt att göra i apoteksutredningen. Vi är inte klara med frågan, säger Agneta Karlsson.

Frågan om strukturerade läkemedelssamtal på apotek har studerats av Läkemedelsverket som i sin slutrapport konstaterade att sådana samtal är möjliga att genomföra på svenska apotek. Däremot har man inte studerat eventuell effekt av samtalen.

– Det är en viktig fråga som vi vill gå till botten med. Frågan har tidigare utretts inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin, men nu vill vi gå vidare med den, säger Agneta Karlsson.

Men även om frågan ska utredas ytterligare finns det inget som hindrar att apotek redan nu inför sådana samtal.

– Det finns inget formellt hinder i dag för att apoteken själva kan genomföra dessa samtal eller att man samarbetar med landsting om detta, säger Agneta Karlsson.
 

Socialstyrelsen ser över prostatascreening

Micaela Toresson
-
0
Socialstyrelsen ser över prostatascreening

Ett nytt test för prostatacancer kan minska antalet falsklarm och hitta farliga cancerformer bättre än PSA-prov som används i dag, enligt en ny studie.

Det nya testet Sthlm3 görs via ett blodprov. Där analyseras en kombination av sex proteinmarkörer, över 200 genetiska markörer samt klinisk data så som ålder och tidigare vävnadsprov från prostatan.

– Kombinationen av många markörer gör att testet blir bättre. Det blir mer träffsäkert, minskar falsklarmen och gör att vi hittar aggressiva cancrar tidigare. I och med färre falsklarm minskar också antalet vävnadsprover och det är en vinst för patienten också, säger Henrik Grönberg, läkare och professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet, som har lett studien.

Testet har tagits fram av forskare vid Karolinska institutet i samarbete med Stockholms läns landsting och Thermo Fisher Scientific i Uppsala. I studien ingick drygt 58 800 män från Stockholm mellan 50-69 år. Den nya metoden Sthlm3 jämfördes med PSA-diagnostik genom att patienterna testades med båda metoderna.

Det nya testet minskade antalet biopsier med 32 procent jämfört med PSA, visade resultatet av studien. Dessutom hittade Sthlm3-testet även farlig cancer hos män med låga PSA-värden, som inte upptäcks i dag.

Studien har publicerats i tidskriften The Lancet Oncology och är finansierad av Stockholms läns landsting.

– Nästa steg är att fortsätta utveckla testet och göra det bättre. Nästa år kommer vi även gå vidare och göra en studie där testet kombineras med magnetkameraröntgen, säger Henrik Grönberg.

Testet kommer, enligt Henrik Grönberg, att finnas tillgängligt på Karolinska universitetslaboratoriet från mars nästa år.

– Exakt i vilken form vet vi inte i dag. Det är en process där politiker i Stockholm och professionen kommer att ta ställning till, tills dess, säger han.

År 2014 publicerade Socialstyrelsen en rapport med rekommendation och bedömningsunderlag för ett nationellt screeningprogram med PSA-prov för prostatacancer. Enligt myndigheten bör inte hälso- och sjukvården i Sverige erbjuda screening för prostatacancer med test av prostataspecifikt antigen, PSA.

Arvid Widenlou-Nordmark, enhetschef för nationella riktlinjer på Socialstyrelsen, anser att resultaten från studien är intressanta. Han berättar att de precis ska planera sin verksamhet för nästa år och då kommer punkten om eventuellt förnyad bedömning för screening av prostatacancer att finnas med som en aktivitet.

– Inom de kommande veckorna kommer vi att bedöma hur vi ska ta till oss resultaten av studien och om vi ska gå in i en förnyad bedömning för screening eller inte, säger han och fortsätter:

– En grov gissning är att, om vi ska göra en förnyad bedömning, tar det ungefär sex till tolv månader innan en ny rekommendation finns på plats. Den kan då antingen säga att nuvarande står kvar, eller att vi rekommenderar screening för prostatacancerpatienter.

Shigella-utbrott utreds i sydvästra Sverige

Micaela Toresson
-
0

Shigella är en tarmbakterie som orsakar magsjuka, med symtomen diarré, buksmärtor, kräkningar och ofta feber.

De senaste veckorna har totalt 35 fall rapporterats i Västra Götaland och Skåne. För att se om det finns någon koppling mellan fallen utreder nu

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket frågan tillsammans med de berörda smittskyddsenheterna och miljökontoren.

Utredningarna är både mikrobiologiska och epidemiologiska. Uppgifter om vad de insjuknade ätit samlas in för analys och även prover från insjuknade patienter analyseras.

Bakterien sprids från person till person samt via livsmedel och det tar ungefär två till tre dagar från smittotillfälle till sjukdom byter ut.

Läkemedelsfrågor kan vara en murbräcka

Micaela Toresson
-
0
Läkemedelsfrågor kan vara en murbräcka

Under Läkemedelskongressens två dagar har utveckling, med Sverige som Life Science-nation samt läkemedelsanvändning varit på agendan. Andra dagen inleddes med en diskussion om samverkan mellan olika professioner. Huvudtalare var folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström. Han gav ett exempel på att klyftorna inom vården ökar.

– Mellan hög- och lågutbildade kvinnor skiljer det fem år i förväntad medellivslängd. Det enda som är värre än skillnaden, är att den har ökat med nästan ett helt år på senaste tiden. Utvecklingen går åt fel håll, sade han.

Hälso- och sjukvårdssektorn kommer ha en särskild betydelse för att ändra klyftorna.

– Tittar man närmare på denna sektor, ser vi här att vi har viktiga utmaningar att ta tag i. En kulturförändring måste till inom svensk hälso-sjukvård, sade Gabriel Wikström.

80-85 procent av kostnaderna inom hälso- och sjukvård går till behandling av kroniskt sjuka. Ministern menar att det är här som kulturförändringen måste ske. Det som lever med en kronisk sjukdom lever med den 365 dagar om året, medan en läkare träffar patienten några få timmar om året. Gabriel Wikström menar att utmaningarna för en mer person- eller patientcentrerad vård är digitalisering och kompetensförsörjning.

– Det finns i dag inga system för mig som patient att delge informationen som rör mig och mitt tillstånd, sade han.

Vidare sa Gabriel Wikström att läkemedelsfrågor kan vara en murbräcka.

– Om vi lyckas med en gemensam läkemedelslista, kommer vi kraftigt att förbättra arbetsförhållanden, förbättrad patientsäkerhet, och möjlighet till att ta den svenska hälso- och sjukvården in i framtiden.

Läkemedelsfrågor är så komplexa att många aktörer ofta behöver vara inblandade, så som hälso- och sjukvård, akademin och näringsliv.

– Det finns en interaktion kring läkemedelsfrågor. Det är många gånger inom det här forumet som möjligheten att samla relevanta aktörer kring ett och samma bord finns. Att identifiera problem och utmaningar men också komma överens om hur man tar sig vidare, är nyckeln många gånger till svenska framgångar, sade Gabriel Wikström.

Därefter öppnades det upp för en paneldebatt inom området. Medverkade gjorde Sten Boström, patientrepresentant, Ann Johansson, Vårdförbundet, Gunnar Dahlberg, Läkemedelskommittén i Västmanland, Johan Olofsson, Din apotekare och Fredrik Boström, Apoteket AB.

Under dagen belystes även ämnet ordnat införande av läkemedel. Ola Weiland, infektionskliniken, Karolinska sjukhuset i Huddinge, hyllade bland annat SKL, Läkemedelsverket och TLV för snabb hantering av de nya Hepatit-C-läkemedlen.

Nästa år hålls Läkemedelskongressen 8-9 november.

Så vill de få bukt med antibiotikaresistensen

Karin Tideström
-
0

Uppsala universitet är en av de aktörer som ska försöka vända utvecklingen. Universitetet har fått i uppdrag att koordinera en europeisk satsning med målet att ta fram nya antibiotika mot gramnegativa bakterier.

Projektet heter ENABLE och finansieras av IMI, Innovative Medicines Initiative, som är ett samarbete mellan EU och den europeiska branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag EPFIA.

– Det är ett sexårigt projekt. Vårt mål är att under denna tid få fram en substans som tar sig till fas I-studier, säger Anders Karlén, en av de vetenskapliga projektkoordinatorerna vid Uppsala universitet, som medverkar vid den pågående Läkemedelskongressen i Stockholm.

– Jag är optimistisk. Men det är fortfarande för tidigt att säga att vi kommer att lyckas, fortsätter han.

Projektet är en del av det europeiska projektet New Drugs for Bad Bugs och har en budget på 750 miljoner kronor. I det samarbetar universitet, bioteknikbolag och läkemedelsföretag – en finansieringsmodell som många nu hoppas på. 

– Antibiotikakurer är korta, 5-10 dagar. Det finns helt enkelt inte samma ekonomiska incitament för att ta fram nya antibiotika som det gör för läkemedel mot livsstilssjukdomar som patienter tar hela livet. Läkemedelsbolagen vet också att om de lyckas få fram en ny substans så kommer det att uppstå resistens efter ett tag, säger Anders Karlén.

Problemet måste angripas från flera håll. Dels genom att forska fram nya antibiotika, dels genom att hitta alternativ till antibiotika.

Ett sådant alternativ är så kallade virulenshämmare. Dessa fungerar genom att avväpna snarare än döda bakterierna eller hindra deras tillväxt. Avväpningen sker genom att specifika egenskaper som bakterierna behöver i den sjukdomsframkallande situationen angrips.
Fredrik Almqvist, professor vid kemiska institutionen vid Umeå universitet, leder ett sådant forskningsprojekt.

– I drömscenariot skulle dessa behandlingar helt kunna ersätta antibiotika. Men ett mer rimligt mellanled är att de kan boosta befintliga antibiotika och korta behandlingstiderna, säger han.

Anders Larsson, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet, studerar bland annat äggantikroppars förmåga att förhinrdra pseudomonasinfektioner hos cystisk fibros-patienter. Kroniska pseudomonasinfektioner i lungorna är den främsta dödsorsaken hos dessa patienter. Men hos cystisk fibros-patienter som dricker en specialframtagen lösning med äggantikroppar minskar antalet sådana infektioner kraftigt.

I dag leder Anders Larssons forskargrupp en randomiserad, placebokontrollerad multicenterstudie med deltagare i nio europeiska länder där effekten av behandlingen ska utvärderas. De har också ett licensgodkännande för en mindre grupp cystisk fibros-patienter som får lösningen förskriven.

Liknande behandlingar borde kunna fungera även för andra infektioner.

 Äggantikroppar kan sannolikt användas för att förebygga och behandla ett stort antal infektioner som startar i magtarmkanalen, säger Anders Larsson. 

– Det pratas väldigt mycket om antibiotikaresistens och alternativ till antibiotika, men rent krasst görs det fortfarande få kliniska studier. Vi är de enda som gått från att forska på möss till att behandla patienter, säger han.

Liksom Anders Karlén talar Fredrik Almqvist och Anders Larsson på den pågående Läkemedelskongressen.

Nya yrken krävs i förändringens tid

Micaela Toresson
-
0
Nya yrken krävs i förändringens tid

Vi går från en tid med blockbusters till personlig, skräddarsydd medicin som är på väg att revolutionera sjukvården. Behandlingseffekten blir bättre, biverkningarna färre och kostnadseffektiviteten ökar på sikt. Detta diskuterades under en programpunkt på Läkemedelskongressen i år.

Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi vid Lunds universitet och föreståndare för CREATE Health, ett translationellt cancercentra i Lund, inledde och talade om personalized medicines och trender inom immuno-onkologi och avancerad diagnostik.

– Investeringar ökar avsevärt i personalized medicne. År 2014 var 20 procent av FDAs godkännande personalized medicines. Det går åt rätt håll, sade han.

Han pratade om studier på möss där man behandlat en av två tumörer och sett att båda försvann. Detta skulle exempelvis vara effektivt vid hudcancer, att via en injektion även få bort metastaser.

I en annan studie på möss kunde man se att efter behandling mot inplanterade tumörer kom sedan tumörerna inte tillbaka igen, som en slags långtidsverkande vaccineffekt.

Efter presentationen släpptes även Johan Christensson, Healthcap, Mats Grahn, Immunovia och Clare Balendran, Astrazeneca R&D, Mölndal, in till en paneldebatt i ämnet.

– Betalningssystemet är den största utmaningen och det ser långt ifrån likadant ut runt om i världen. Men med hjälp av avancerad diagnostik kan man få ner kostnaderna. Det blir billigare och enklare att behandla tidigare och välja rätt behandling till rätt patient. Det här kan vara ett verktyg för att möta kostnadsexplosionen av nya läkemedel, sade Mats Grahn.

I dag arbetar läkemedelsbolaget Astrazeneca intensivt med att leverera rätt medcin till rätt patient, enligt Clare Balendran. ”Rätt patienter” är ett viktigt inslag i flera olika beslutsprocesser på Astrazeneca innan läkemedelsprojekt tas vidare, berättar hon.

– 80 procent av läkemedel i klinisk pipeline har personalized medicines i tillvägagånssättet, sade hon.

På en fråga från publiken angående om vi behöver en fördjupad kompetens i den här utvecklingen svarade Carl Borreback:

– Genom att inrätta en inriktad utbildning på det nya som kommer kan processen skyndas på. Efterfrågan på yrkesgruppen bioinformatiker kommer att öka och det skulle underlätta enormt för att få in det i kliniken, sade han och refererade till ett svar på forskningsproposition.

En ny yrkesgrupp skulle kunna vara nya molekylära diagnostiker, en yrkesgrupp som skulle motsvara dagens patologer men utan lika lång läkarutbildning.

RRCT kan vara framtiden för registerforskningen

Micaela Toresson
-
0
RRCT kan vara framtiden för registerforskningen

Vid Läkemdelskongressen i Stockholm i dag belystes ämnet registerforskning.

– Jag tycker register är jättebra, men informationen måste vara korrekt. Ett stort antal personer kompenserar inte för kvaliteten, säger Mikael Åström, t.f. enhetschef Epidemiologi och registercentrum, Skånes universitetssjukhus, Region Skåne.

Han menar att de flesta registren har 10 000-tals patienter men att man också pratar om att det är mycket fel.

– Ett konkret register som är nära mig får informationen via papper från alla kliniker som deltar. Sedan är det en sekreterare som matar in för hand. Vid kliniska prövningar matar man informationen flera gånger och kollar så att det stämmer, men det görs inte alltid för register, säger Mikael Åström.

Framtiden för registerstudier är, enligt Mikael Åström, sammanlänkning av olika register och jämförelser av utfall från olika register. Han tror även på nya typer av registerkopplingar, så som kommunerna med exempelvis äldreforskning och social forskning.

RRCT, registerrandomiserade kliniska studier, är ett nytt och viktigt koncept för klinisk forskning som kan vara ett komplement till kontrollerade randomiserade kliniska prövningar. Men risken finns att vi går för fort fram.

– Jag tror det kommer att komma mer och mer, men vi behöver vara försiktiga vid introduceringen, säger Mikael Åström.

I sin presentation lyfter han upp för- och nackdelar med registerbaserade RCT, randomized controlled trials. Han menar att det går att få fram välgjorda studier med tillräcklig storlek och att statistisk styrka är ovärderlig för jämförande studier. Det går snabbt att identifiera potentiella patienter och är billigt. Dock krävs det bra register med pålitliga och kompletta variabler. Utfallsmått måste kunna identifieras och kontrolleras och dessutom krävs en enighet i registernätverket.

Så ska Sverige som Life Science-nation stärkas

Micaela Toresson
-
0
Så ska Sverige som Life Science-nation stärkas

Det är Apotekarsocieteten som årligen arrangerar kongressen som har hållits i flera decennier. I år håller den till vid globen i Stockholm.

Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten öppningstalade. Det var en kort presentation Sverige som Life Science-nation. Publiken interagerades genom att via sina mobiltelefoner vara med och rösta på ett par frågor. Första frågan var: ”Hur är Sveriges ställning som Life Science-nation i dag jämfört med för 15 år sedan?”. Svarsalternativen var ”starkare”, ”oförändrad” eller ”svagare” och majoriteten svarade det sistnämnda.

Frågorna var utgångspunkten och därefter drog debatten igång mellan Anders Lönnberg, nationell samordnare för Life Science, Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation vid Svenskt Näringsliv samt Håkan Billig, ordförande i kommittén för nationell samverkan av kliniska studier.

Tobias Krantz var först ut och han menar den viktigaste frågan just nu är hur vi ser till att Sverige blir ett attraktivt land gällande forskning och utveckling.

– Vi behöver ta ett helhetsgrepp. Bättre utbildning och forskning, mer samverkan men även skatte- och bostadspolitik påverkar Life Science-klimatet, sade Tobias Krantz.

Håkan Billig anser att den största utmaningen är bristande incitament för hälso- och sjukvård att delta i kliniska studier.

– Vi är dåliga på att tänka forskningsinfrastruktur inom med- och klinisk forskning i Sverige, sade Håkan Billig.

Den nationella samordnaren för Life Science som regeringen har utsett, Anders Lönnberg, sade att det finns bra förutsättningar för Life Science i Sverige men att den svagaste länken är hälso- och sjukvården. Han tror att hälso- och sjukvården måste öppnas upp och öka samarbetet med företag för att Sverige ska växa som Life Science-nation.

I slutet av det inledande huvudsymposiet delades pris ut för årets bästa bipacksedel 2015. Priset har delats ut sedan 2006 och instiftades för att uppmuntra företag att göra bipacksedlar som är lätta att förstå. Årets pris gick till Astrazeneca för bipacksedeln till Moventigtabletter. Enligt juryns bedömning hade bipacksedeln hög läsbarhet, tydliga rubriker och var tydlig att ta till sig.

Syftet med kongressen är bland annat att stödja kompetensutvecklingen och förmedla de senaste rönen inom forskning, tillverkning och handel samt användning och patientsäkerhet.

Förutom talare som Gabriel Wikström och Agneta Karlsson kommer deltagare från flera professioner att delta så som sjukvård, apotek, läkemedelsindustrin, myndigheter och akademin.

Kongresser håller pågår i år under två dagar, den 9 och 10 november.

Läkemedelsresistens ska undersökas

Micaela Toresson
-
0

Det är Ran Friedman, docent i kemi vid Linnéuniversitet som ska titta närmare på frågorna. Förhoppningen är att utifrån informationen kunna utveckla metoder som ska ge personer med kronisk myeloisk leukemi, KLM, en form av blodcancer, en bättre behandling.

Traditionellt behandlas cancerpatienter med kemoterapi, men många av läkemedlen har ofta svåra biverkningar och är inte alltid så effektiva. I dag finns det andra läkemedel som hämmar tillväxten av onormala celler. Ett sådant läkemedel är Glivec. Dock har det visat sig att det läkemedlet och likande blir efter ett tag ineffektiva för vissa patienter.

Förutom att försöka förstå hur komplexa genetiska variationer utvecklas och gör vissa läkemedel inaktiva kommer forskarna i projektet även att prova olika metoder med hjälp av datorsimulering för att undvika läkemedelsresistans.

– Projektets viktigaste mål är att förslå behandlingsregimer som ska leda till minskning av risken för resistans. Självklart kan man inte använda bara datormodeller i så fall, och därför jobbar jag tillsammans med kliniska forskare i USA som specialiserar i just bekämpning av läkemedelsresistans vid målriktade cancer behandling, säger Ran Friedman.

Projektet kommer att finansieras av Cancerfonden och påbörjas efter årsskiftet.

De prisas för innovativa inhalatorer

Micaela Toresson
-
0

Inhalatorer förknippas ofta med astmamedicin, men det rätt design kan inhalatorer användas till flera olika typer av läkemedel. Som exempelvis att ge vaccin via inhalation. Projektet ICOone som drivs av Iconovo går ut på att utveckla en torrpulverinhalator för inhalation av läkemedel. Den är tänk att användas i första hand för vaccin men även för exempelvis behandling av icke-kroniska sjukdomar då endast ett fåtal doser ska ges och till akutläkemedel.

– Fantastiskt roligt att inhalerat vaccin har fått denna uppmärksamhet. Min förhoppning är att detta ska uppmuntra fler att forska på inhalerade läkemedel, säger Orest Lastow, vd för Iconovo, i ett pressmeddelande.

Priset delas ut för tolfte gången av LU Innovation och PwC.

FDA godkänner nytt hiv-läkemedel

Micaela Toresson
-
0

Det är en fast doskombinationstablett med namnet Genvoya som godkänns av FDA för behandling av hiv-infektion hos vuxna och barn över 12 år.

Tabletten innehåller de aktiva ämnena elvitegravir, cobicistat, emtricitabin och tenofovir alafenamide.

Läkemedlet innehåller en ny form av tenofovir som tidigare inte har varit godkänt, skriver FDA i ett pressmeddelande. Den nya formen av substansen ger lägre nivåer av läkemedlet i blodet men högre nivåer inom celler.

I slutet av september i år gav europeiska läkemedelsmyndighetens kommitté CHMP ett positivt besked med rekommendationen att bevilja ett godkännande av försäljning av läkemedlet Genvoya.

Läkemedelsbolaget som står bakom den nya hiv-behandlingen är Gilead Sciences, som sedan tidigare har flera hiv-läkemedel godkända.

HPV-vaccin ingen orsak till POTS

Micaela Toresson
-
1
HPV-vaccin ingen orsak till POTS

I Danmark har ett 50-tal fall av den sällsynta sjukdomen POTS anmälts som en misstänkt biverkan av vaccineringen med HPV-vaccin. Sjukdomen orsakar svimningar, yrsel och hjärtklappning och i Sverige finns några misstänkta fall rapporterade. Sedan i somras har europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, utrett om det och finns ett eventuellt samband mellan sjukdomarna CRPS eller POTS och vaccinet men efter granskningen har myndigheten nu kommit fram till att det inte finns något vetenskapligt stöd för att HPV-vacciner orsakar nervsjukdomarna CRPS eller POTS.

EMAs säkerhetskommitté PRAC har granskat data från kliniska prövningar, rapporter om misstänkta biverkningar, publicerade forskningsresultat och rådfrågat olika experter. Uppskattningsvis drabbas minst 150 flickor och unga kvinnor per miljoner invånare av POTS varje år och 150 av CRPS. Båda sjukdomarna förekommer även utan vaccinering, vilket var ett argument som EMA lyfte fram vid en presskonferens om rapporten under torsdagseftermiddagen.

Ungefär 500 000 personer har vaccinerats mot HPV-virus i Sverige sedan 2006. Vaccinerna ges för att skydda mot livmoderhalscancer och andra HPV-relaterade cancersorter.

I och med rapportens slutsatser finns ingen anledning att ändra rekommendationerna för hur vaccinerna används eller den aktuella produktinformationen, skriver EMA i sin rapport.

Säkerhetskommitténs rekommendation lämnas nu över till EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP, för ett slutgiltigt utlåtande.

Även tidigare studier har visat att vaccinering mot HPV inte ökar risken för allvarliga biverkningar. Bland annat visade forskare vid Karolinska Institutet och Statens Serum Institut i Danmark, i en stor studie där 997 585 flickor mellan 10-17 år följdes genom patientdataregister, att vaccinationen inte ger någon ökad risk för allvarliga biverkningar.

HPV-vacciner är tillgängliga i EU under namnen Gardasil/Silgard, Gardasil 9, och Cervarix.

1234Sida 3 av 4