Vid Läkemdelskongressen i Stockholm i dag belystes ämnet registerforskning.
– Jag tycker register är jättebra, men informationen måste vara korrekt. Ett stort antal personer kompenserar inte för kvaliteten, säger Mikael Åström, t.f. enhetschef Epidemiologi och registercentrum, Skånes universitetssjukhus, Region Skåne.
Han menar att de flesta registren har 10 000-tals patienter men att man också pratar om att det är mycket fel.
– Ett konkret register som är nära mig får informationen via papper från alla kliniker som deltar. Sedan är det en sekreterare som matar in för hand. Vid kliniska prövningar matar man informationen flera gånger och kollar så att det stämmer, men det görs inte alltid för register, säger Mikael Åström.
Framtiden för registerstudier är, enligt Mikael Åström, sammanlänkning av olika register och jämförelser av utfall från olika register. Han tror även på nya typer av registerkopplingar, så som kommunerna med exempelvis äldreforskning och social forskning.
RRCT, registerrandomiserade kliniska studier, är ett nytt och viktigt koncept för klinisk forskning som kan vara ett komplement till kontrollerade randomiserade kliniska prövningar. Men risken finns att vi går för fort fram.
– Jag tror det kommer att komma mer och mer, men vi behöver vara försiktiga vid introduceringen, säger Mikael Åström.
I sin presentation lyfter han upp för- och nackdelar med registerbaserade RCT, randomized controlled trials. Han menar att det går att få fram välgjorda studier med tillräcklig storlek och att statistisk styrka är ovärderlig för jämförande studier. Det går snabbt att identifiera potentiella patienter och är billigt. Dock krävs det bra register med pålitliga och kompletta variabler. Utfallsmått måste kunna identifieras och kontrolleras och dessutom krävs en enighet i registernätverket.