Vi går från en tid med blockbusters till personlig, skräddarsydd medicin som är på väg att revolutionera sjukvården. Behandlingseffekten blir bättre, biverkningarna färre och kostnadseffektiviteten ökar på sikt. Detta diskuterades under en programpunkt på Läkemedelskongressen i år.
Carl Borrebaeck, professor i immunteknologi vid Lunds universitet och föreståndare för CREATE Health, ett translationellt cancercentra i Lund, inledde och talade om personalized medicines och trender inom immuno-onkologi och avancerad diagnostik.
– Investeringar ökar avsevärt i personalized medicne. År 2014 var 20 procent av FDAs godkännande personalized medicines. Det går åt rätt håll, sade han.
Han pratade om studier på möss där man behandlat en av två tumörer och sett att båda försvann. Detta skulle exempelvis vara effektivt vid hudcancer, att via en injektion även få bort metastaser.
I en annan studie på möss kunde man se att efter behandling mot inplanterade tumörer kom sedan tumörerna inte tillbaka igen, som en slags långtidsverkande vaccineffekt.
Efter presentationen släpptes även Johan Christensson, Healthcap, Mats Grahn, Immunovia och Clare Balendran, Astrazeneca R&D, Mölndal, in till en paneldebatt i ämnet.
– Betalningssystemet är den största utmaningen och det ser långt ifrån likadant ut runt om i världen. Men med hjälp av avancerad diagnostik kan man få ner kostnaderna. Det blir billigare och enklare att behandla tidigare och välja rätt behandling till rätt patient. Det här kan vara ett verktyg för att möta kostnadsexplosionen av nya läkemedel, sade Mats Grahn.
I dag arbetar läkemedelsbolaget Astrazeneca intensivt med att leverera rätt medcin till rätt patient, enligt Clare Balendran. ”Rätt patienter” är ett viktigt inslag i flera olika beslutsprocesser på Astrazeneca innan läkemedelsprojekt tas vidare, berättar hon.
– 80 procent av läkemedel i klinisk pipeline har personalized medicines i tillvägagånssättet, sade hon.
På en fråga från publiken angående om vi behöver en fördjupad kompetens i den här utvecklingen svarade Carl Borreback:
– Genom att inrätta en inriktad utbildning på det nya som kommer kan processen skyndas på. Efterfrågan på yrkesgruppen bioinformatiker kommer att öka och det skulle underlätta enormt för att få in det i kliniken, sade han och refererade till ett svar på forskningsproposition.
En ny yrkesgrupp skulle kunna vara nya molekylära diagnostiker, en yrkesgrupp som skulle motsvara dagens patologer men utan lika lång läkarutbildning.
