Månads arkivering november 2015

Hon ska leda den nya apoteksutredningen

Den nya apoteksutredningen kommer bland annat att fokusera på ökad kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden. Åsa Kullgren, S, ordförande för landstingsstyrelsen i Sörmland är den som fått i uppdrag att hålla i utredningen.

I uppdraget ingår bland annat att analysera utvecklingen av apoteksmarknaden som har skett sedan omregleringen 2009 och göra en bedömning av hur marknaden kan komma att ändras av pågående trender, både på kort och lån sikt.

– Det känns viktigt och intressant att kunna göra det här. Jag kommer dels att titta på tillgängligheten till läkemedel och dels
på hur apoteken kan bli en mer naturlig del av vårdkedjan, säger Åsa Kullgren och fortsätter:

– Det blir inte fråga om någon återreglering. Det är inte vad utredningen syftar till, utan det gäller snarare en reglering av vissa delar i systemet.

Dock är det för tidigt för att mer detaljerat gå in på utredningens fokus.

– Jag måste landa innan jag kan säga vad jag kommer att fokusera på. Jag ska gå igenom direktiven noga och träffa departementet först, säger Åsa Kullgren.

I och med att hon tar sig an uppdraget kommer hon också att sluta sitt uppdrag i landstinget.

Enligt kommittédirektiven som beslutades i går, torsdag, vid ett regeringssammanträdande bör utredningens fokus ligga på åtgärder för att höja kvaliteten och patientsäkerheten på apoteksmarknaden.

Eventuella åtgärder för att säkerställa en god tillgänglighet till apotekstjänster i hela landet samt åtgärder för att säkerställa leverans och tillhandahållandeskyldigheter av läkemedel ska analyseras i utredningen. Inom den punkten ingår även att se över behovet av åtgärder för att säkra att 24-timmarsregeln efterlevs.

I direktiven står det att utredaren ska beakta att nuvarande modell för generiskt utbyte inte ska förändras. Detta är något som Sveriges Apoteksförening, i en kommentar om utredningen, tycker saknas. Föreningen anser att det bör finnas en möjlighet att föreslå förändringar av generikasystemet, i och med att det i dag påverkar många av de områden som ska ses över i utredningen.

Det står även att utredaren inte heller ska lämna förslag som innebär att handelsmarginalen utökas, eller att netto medför ökade utgifter för det offentliga.

– Jag tror att den största utmaningen kommer att vara att leva upp till förväntningarna på den här utredningen. Hur mycket man egentligen kan göra, men det återstår att se, säger Åsa Kullgren.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2016.

Astrazeneca samarbetar med Sanofi

Bytet representerar en ny, open innovation-modell av samarbete mellan två stora läkemedelsbolag.

Det kommer att öka den medicinska mångfalden av substanser för båda företagen. I och med det kan en bredare sökning göras för att ta fram nya småmolekylära läkemedel.

Valet av substanser som byts är baserat på att de skiljer sig från den befintliga substansbasen som företagen har.

Föreningarna av substanser kommer att bytas i tillräcklig mängd för att bolagen ska kunna genomföra högkapacitetstester under flera år för att avgöra om substanserna är aktiva mot specifika biologiska mål. Om föreningarna sedan visar sig matcha ett mål kommer substansens struktur att optimeras och vidareutvecklas.

– Vi har arbetat hårt för att berika vårt substansbibliotek under de senaste åren och det här utbytet, vilket är överlägset den största vi har gjort, ger oss möjlighet att öka substansernas mångfald. Det viktigast är att det kommer att påskynda vår förmåga att identifiera unika substanser som skulle kunna utgöra utgångspunkten för att bli nya läkemedel för patienter, säger Mene Pangalos, chef för innovativa läkemedel och tidig utveckling på Astrazeneca, i ett uttalande i ett pressmeddelande.

Inga betalningar, varken förskotts eller senare, sker i samband med bytet av substanser. Företagen kan utan begränsningar på riktade sjukdomsområden utvärdera sina nya substanser.

“Det är en stor ära”

Den amerikanska forskaren Robert Langer belönades i dag med Scheelepriset vid en ceremoni under Scheelesymposiet som hölls i Svenska Läkaresällskapets lokaler i Stockholm.

Förutom äran består utmärkelsen av en prissumma på 200 000 kronor, en medalj och ett diplom. Priset delas ut vartannat år av Apotekarsocieteten och Robert Langer får det för sina upptäckter och forskning inom läkemedelstillförsel till kroppen.

– Det är en stor ära att ta emot det här priset, sade Robert Langer.

Efter prisutdelningen gav Robert Langer en uppskattad exposé över sin karriär och forskning. Bland annat beskrev han hur hans tidiga upptäckter om läkemedelstillförsel via stora molekyler möttes av stor skepsis i det övriga forskarsamhället.

– All litteratur på området sade att det inte gick. Som tur var hade jag inte läst någon av den, sade Robert Langer.

Bland Robert Langers upptäckter märks bland annat kontrollerad frisättning av stora molekyler, något som haft stor betydelse för många människor i och med förbättrad behandling av cancer, schizofreni och diabetes.

Förutom Robert Langers föreläsning innehöll Scheelesymposiet ytterligare en handfull föreläsningar på temat läkemedelstillförsel.

Samarbetar för att öka kunskap om antibiotika

På en webbplats har information om antibiotikaresistens samlats för att dra allmänhetens uppmärksamhet till frågan. Syftet är att väcka tankar om att allt hänger ihop och sätta fokus på vad man själv kan göra i rollen av exempelvis patient, konsument eller djurägare.

I går på europeiska antibiotikadagen lanserades konceptet på webbsidan. Det spreds även via sociala medier, pressmeddelande och via webbplatser.

Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att ansvara för en nationell samverksfunktion för arbetet mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. I en nysläppt delrapportering beskriver myndigheterna planerna framöver.

Under 2016 kommer arbete med att ta fram förslag till en sektorsövergripande strategi för hur ESBL carba hos människor, djur, livsmedel och miljö ska hanteras. Det skriver myndigheterna i rapporten.

Tarmbakterier med resistensmekanismen ESBL carba har spridits snabbt över världen. De är svåra och går ibland inte att behandla med antibiotika.

Vidare kommer samverkansfunktionen fortsatt att arrangera antibiotikaforum även nästa år. Planen är att bygga vidare på den grund som lades i år gällande myndighetsgemensam information om antibiotikaresistens.

“Det handlar om att sätta patienterna i centrum”

Agneta Karlsson är statssekreterare på socialdepartementet och ordförande i högnivågruppen för nationella läkemedelsstrategin, NLS. Just nu pågår slutarbetet med strategin som sedan ska ligga grund för hälso- och sjukvårdens arbete och prioriteringar ett år framåt. Innan den börjar gälla fattas ett formellt beslut om den ska antas av regeringen parallellt med Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Vilka frågor har regeringen valt att prioritera i NLS?
– Det är frågor som avspeglar regeringens prioriteringar på hälso- och sjukvårdsområdet. Det handlar om att sätta patienterna i centrum, om att hälso- och sjukvård och läkemedel måste vara en del av innovationer och att patienter ska få del av innovationer så fort som möjligt. Hälso- och sjukvården och läkemedelsindustrin tillsammans kan verkligen skapa jobb och vara en hävstång för innovationer. Ett annat område är e-hälsa, både som ett mål och ett medel. Vi ska kunna ha en hälso- och sjukvård som är modern och där patienter och profession på ett enkelt sätt kan samspela. Både så att man som patient lättare kan komma i kontakt med sin doktor och få del av sina behandlingar, men också så att professionen kan avlastas en hel del merarbete. E-hälsan är ett verktyg för att underlätta hela vårdkedjan men då behövs det exempelvis modernare lagstiftning och tydligare ansvarsfördelning mellan aktörer inom hälso- och sjukvård.

Vilken är strategins viktigaste uppgift?
– Det viktiga med hela läkemedelsstrategin är utgöra en bra plattform och arena för alla olika aktörer som på något sätt arbetar med läkemedelsfrågor; Att man samlas från regeringen, våra myndigheter, industrin samt från professionen och har en dialog. En del av de aktiviteter som vi kommer att föreslå har funnits tidigare, men det är en hel del nya också.

Vad är nytt?
– De perspektiv vi vill ska genomsyra strategin är patientfokusering, innovation samt e-hälsa. För oss handlar det om att få en jämlik hälso- och sjukvård. Det är fokus på läkemedelsanvändning för personer med stora risker, så som barn och äldre. De är fortsatt prioriterade grupper inom strategin och det finns flera aktiviteter som fokuserar på dem. Det har gjorts en del men det kommer behöva göras mer.
– Även tillgängligheten till läkemedel är viktig. Att man snabbt kan få tillgång till sina läkemedel oavsett var i landet man befinner sig. Frågan om antibiotikaresistens har funnits med tidigare och finns fortfarande med.

Vad skiljer den nya reviderade strategin från den nuvarande?
– En hel del är samma som den tidigare strategin, men det här med de tre perspektiven som ska genomsyra arbetet är nytt. Tidigare fanns det flera nivåstrukturer men vi har försökt förenkla och fokusera på de mål vi tycker är viktiga och perspektiven för att styra på ett övergripande plan.

Vad valdes bort?
– En del av önskemålen föll för att de inte uppfyllde kriterierna, var för prematura eller omfattade för få aktörer. Kriterierna vi satte upp för vilka frågor och aktiviteter vi ska jobba med var att de ska uppfattas som viktiga och de ska beröra flera aktörer. Om det är frågor som regeringen förfogar över själv, då behöver de inte gå igenom läkemedelsstrategin. Frågorna i strategin ska vara sådana vi tycker har ett mervärde av att flera aktörer arbetar tillsammans. De ska också gå att tidsbegränsa aktiviteten någorlunda.

En fråga som ofta diskuteras är skillnader i vårdkvalitet beroende på exempelvis geografi eller kön. Hur ska man konkret få till en jämlik vård?
– Det handlar mycket om att människor överhuvudtaget kommer till doktorn och att vi får ett jämlikt bemötande i vården. Där finns det tyvärr många utredning och undersökningar som visar att man dels inte söker vård och dels att man inte skriver ut läkemedel i samma utsträckning till olika grupper. En del mer välutbildade eller välmående kanske kan mer och kan därför ställa tuffare krav på vad de ska få för läkemedel.
– För att skapa jämlikhet handlar det om att göra de som jobbar i hälso- och sjukvården medvetna om problemen. Det handlar om utbildning, attityder och en diskussion om att synliggöra problemet. Flera studier visar att kvinnor får sämre vård och mindre läkemedelsbehandlingar än vad män får. Det är någonting man måste ta fasta på. Det gäller även personer från andra länder och de med kort utbildning. Det här är verkligen någonting man måste vara medveten om för att kunna ändra på.
Det allra viktigaste är att man har en fördelningspolitiskt bra ersättningsmodell i grunden, men även att man jobbar mer uppsökande för att fånga in personer som kanske inte vill eller är vana att gå till doktorn.

Apoteken nämns ofta som en outnyttjad resurs, hur ser du på apotek som en mer aktiv del av vårdkedjan?
– Apotek är självklart en viktig del av vårdkedjan i dag eftersom de expedierar läkemedel, ställer kontrollfrågor och har möjlighet att göra utbyten. Men jag tror också att den delen behöver utvecklas. Jag tror att det finns möjligheter att på ett bättre sätt utnyttja apoteken i vårdkedjan och det är något apoteksutredningen får titta på.
– Regeringen har varit kritisk mot att omregleringen av apoteken gör att fokus hamnar på andra produkter än just läkemedel. Det finns också en risk att kompetensen hos apotekspersonalen kring läkemedel flackas ut och att kompentensutvecklingen inte är så bra. Det har både fackliga organisationer och utvärderingar av reformen lyft fram. Det är oroväckande, men regeringen har aviserat att vi ska tillsätta en apoteksutredning som ska titta på hur det blivit med reformen. Hur den har påverkat tillgängenheten och möjligheten att få läkemedel i hela landet. I den utredningen, som vi hoppas kunna tillsätta inom kort, kommer man även titta på apotekens roll i vårdkedjan.

Hur ser du på farmaceutrollen?
– Rollen skulle kunna utvecklas ytterligare. Vi kan se att fler och fler landsting själva anställer farmaceuter, och det är ett tecken på att man tycker att deras kompetens är viktig i läkemedelsförsörjningskedjan. Frågan finns om hur delaktiga farmaceuter kan bli och om man kan erbjuda fler tjänster på apoteken, vilket jag tror att man kan.

Hur skulle rollen kunna utvecklas?
– Det som har diskuterats är om de skulle kunna ha mer strukturerade läkemedelssamtal på apotek. Att med patienter gå igenom läkemedlen som patienterna har och kanske göra en del justeringar i in- och utsättning av läkemedel. Man har gjort en del försök med det, men vår bedömning är att man behöver titta på det ytterligare.
Det man dock kan konstatera är att det går att ha ett sådant samarbete mellan apotek och hälso- och sjukvård redan i dag men att det inte kommer till stånd. Troligtvis för att landstingen inte bedömer att de är beredda att betala för det. Utifrån deras perspektiv kanske det inte tillför tillräckligt mycket för att de ska vilja betala för det. Där behöver vi titta närmare på om det behöver göras något mer.
Apoteksutredningen, som en del i strategin, måste ge underlag i arbetet och jag hoppas vi ska få en samsyn om det går att visa om det är tillräcklig nytta med strukturerade läkemedelssamtal och vad som krävs för att det ska ske i praktiken.

Hur känns det att det är så nära att den nya strategin är på plats?
– Det känns jätteskönt. Det är många som har jobbat väldigt hårt. Då framförallt tjänstemän hos oss och på Läkemedelsverket men också på flera andra myndigheter och på SKL. Vi har tillsammans jobbat intensivt med att gå igenom alla förslagen och utvärdera det tidigare arbetet. Det känns roligt att vi har kommit så här långt och snart är klara för att det sedan ska kunna fattas ett beslut.

Mindre antibiotika med delaktiga patienter

0

När läkare delade beslutsfattandet med patienter skrevs färre antibiotikarecept, visar en granskning som publicerats av Cochrane institutet.

Akuta luftvägsinfektioner, så som akut hosta eller halsont, är bland de vanligaste anledningarna till att sjukvårdspersonal förskriver antibiotika, trots att det finns bevis för att antibiotikan gör liten nytta vid dessa förhållanden, skriver författarna bakom granskningen.

Cochrane institutet gjorde genomgången för att ta reda på om delat beslutsfattande var bättre eller sämre än traditionell vård för att minska förskrivningen av antibiotika vid akut luftvägsinfektion.

Vid delat beslutsfattande går läkare tillsammans med patient igenom alternativen för behandling och dess för- och nackdelar. Sedan vägs även patientens värderingar och preferenser in.

I genomgången ingick tio studier med över 1 100 läkare och runt 492 000 patienter. Granskningen baseras på en analys av åtta studier. Den visade att 29 procent av patienterna som delade beslutsfattandet med sin läkare fick antibiotika utskrivet. Detta kan jämföras med 47 procent som fick antibiotika på recept utan en diskussion med läkaren.

Författarna till genomgången drar slutsatserna att ett gemensamt beslutsfattande minskar förskrivningen av antibiotika på kort sikt inom primärvården. På längre sikt är värdet av gemensamt beslutsfattande osäkert och det behövs mer fakta för att avgöra om det resulterar i någon varaktig minskning av förskrivningen av antibiotika. Dessutom behöver man ta reda på hur en minskad förskrivning påverkar antalet sjukhusinläggning samt lunginflammation och död.

Även om uppgifterna endast belyser kortsiktig förskrivning kan resultaten vara till hjälp i kampen mot antibiotikaresistens, säger en av granskarna vid Cochrane.
Urvalet av studier gick till så att Cochranes granskare sökte i bland annat Medline, Embase och Web of Science. Kravet var att det skulle vara randomiserade kontrollerade studier som utvärderade effekten av insatser som främjar gemensamt beslutsfattande om förskrivning av antibiotika i primärvården.

Läkemedelskostnader spås skjuta i höjden

Den globala läkemedelsutgiften kommer att uppgå till 1 400 miljoner dollar år 2020, vilket motsvarar 12 biljoner svenska kronor (12 000 miljarder). Det visar en prognos från det internationella analysinstitutet IMS Health. Anledningen till kostnaden uppges vara en ökad vårdtillgång och dyra nya läkemedel mot cancer och andra sjukdomar.

Globalt kommer över 225 nya läkemedel att införas inom en femårsperiod, enligt rapporten som släpptes i dag. Av dessa kommer en tredjedel av alla läkemedel att vara cancerläkemedel.

Sjukdomsbehandlingar år 2020 förväntas förändras av det ökande antalet innovativa läkemedel mot cancer, hepatit C, autoimmuna sjukdomar, hjärtsjukdomar och en rad sällsynta sjukdomar. Under de kommande fem åren förväntas 75 nya särläkemedel vara tillgängliga inom ett dussintal behandlingsområden, där behandling i dag är begränsad eller där det inte finns några behandlingsalternativ.

Den globala medicinanvändningen beräknas uppgå till 4,5 trillioner (4 500 miljoner) doser inom fem år, vilket är en uppgång med 24 procent från i dag. Den största ökningen av läkemedelsanvändningen de närmsta fem åren tros ske på tillväxtmarknader som Indien, Kina, Brasilien och Indonesien och motsvara nära hälften av den totala ökningen.

Enligt prognosen kommer mer än hälften av världens befolkning att leva i länder där medicinanvändningen överstiger en dos per person och dag år. Detta är en ökning med 31 procent sedan 2005. Anledningen är att klyftan mellan redan utvecklade marknader och marknader under tillväxt runt om i världen minskar.

Astmaläkemedel avregistreras efter brist

Företaget Biophausia väljer att avregistrera företagets astmaläkemedel Teovent på grund av att det är brist på den aktiva substansen kolinteofyllinat från leverantören, skriver Läkemedelsverket på sin hemsida.

Läkemedlet används främst i akutsjukvård som tillägg till annan behandling vid akut astma hos små barn. Teovent verkar genom att vidga luftrören och därigenom underlätta andningen.

Från och med den 31 december avregistreras Teovent rektallösning.

För andra alternativa av behandlingar uppmanar Läkemedelsverket att man ska se till rekommendationerna för läkemedelsbehandling vid astma.

 

Plåster kan motverka antibiotikaresistens

Forskare vid Bath University i England har utvecklat ett medicinskt plåster som ska underlätta behandlingen av brännskadade patienter.

Att ta bort och byta förband på patienter med brännskador kan vara svårt och smärtsamt för patienterna. Det kan även försena läkningsprocessen. Barn med brännskador är extra känsliga för bakterieinfektioner i och med att deras immunförsvar inte är fullt utvecklat.

Ofta behöver man öppna upp förbandet för att se om såret är infekterat och antibiotika behöver sättas in. Med ett plåster som ändrar färg vid tecken på infektion behöver inte förbandet bytas, utan läkaren kan se på färgen om såret är infekterat och antibiotika krävs.

I vissa fall sätts antibiotika in innan infektion har konstaterats för att barnet visat symtom på infektion, och i dessa fall kan plåstret motverka onödig antibiotikaanvändning. I förlängningen kan därför plåstret motverka antibiotikaresistens.

Det medicinska förbandet verkar genom att frigöra färgämnen från nanokapslar som utlöses av gifterna som utsöndras av sjukdomsalstrande bakterier i såret, säger Toby Jenkins som lett projektet, i en kommentar på universitetets hemsida.

– Med hjälpt av förbandet kan läkare snabbare identifiera infektioner utan att behöva ta bort det. Det innebär att patienter kan diagnostiseras och behandlas snabbare och det kan bidra till att rädda liv, säger Toby Jenkins i en kommentar.

Forskarteamet har fått medel från the Medical Research Council, som finansieras genom regeringens vetenskap- och forskningsbudget, för att testa plåstrets effektivitet på prover tagna från brännskadade patienters sår. Efter påvisad effekt planerar teamet inom en fyraårsperiod att vidareutveckla produkten för användning inom sjukhus.

Forskningscentrum får GLP-status

Det nationella akademiska forskningscentrumet Swetox har blivit GLP-godkänt. Det innebär att laboratoriet har säkerställt att de tester som utförs innan exempelvis läkemedel kan registreras är tillförlitliga och dokumenterade på ett sådant sätt att testet kan återupprepas.

Kvalitetssystemet GLP, Good laboratory practice, anger noggrant hur icke-kliniska säkerhetsstudier på läkemedel och kemikalier ska utföras. Det gäller planering, kompetens, rutiner, utrustning, dokumentation och arkivering.

Swetox i Södertälje är den första akademiska forskningsmiljön i Sverige som har fått GLP-status för toxikologiska studier, analytisk och klinisk kemi, enligt ett pressmeddelande.

– Det är väldigt glädjande att vi redan 18 månader efter starten har uppnått denna höga nivå på vår verksamhet, säger Åke Bergman, professor i miljökemi och chef för Swetox, i ett uttalande.

Swetox ingår i ett forskningssamarbete mellan elva svenska universitet, med syftet att bedriva innovativ tvärvetenskaplig grundforskning, tillämpad forskning och uppdragsforskning samt utbildningsverksamhet.

Spädbarnsdöd inte kopplat till Pandemrix

Studien gjordes huvudsakligen av två skäl, berättar Jonas Ludvigsson, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet, som gjort studien. Det ena var att det sedan tidigare fanns en misstanke om att personer som vaccinerar sig och inte vaccinerar sig är olika. Det andra var att följa upp barnen under en längre tid.

– En misstanke var till exempel att kvinnor som vaccinerade sig är mer hälsomedvetna och därför automatiskt får en graviditet med lägre risk för att det ska gå illa för fostret. Vi ville utesluta att den goda effekten av ett hälsosammare liv dolde vaccinets eventuella påverkan, säger Jonas Ludvigsson.

Därför jämfördes barnen som fötts av kvinnor som vaccinerats med sina syskon som fötts av samma kvinna som inte var vaccinerad vid tillfället.

Individuella uppgifter om influensa h1n1 och Pandemrixvaccinationer till gravida kvinnor kopplades till information om graviditet och förlossning genom det svenska medicinska födelseregistret. Vaccinationsuppgifterna kommer från sju svenska regioner. Totalt analyserades 275 500 graviditeter, varav 41 183 hade fått Pandemrix. Forskarna jämförde vaccinerade foster med sina ovaccinerade syskon och såg inte någon ökad dödlighet.

Under uppföljningen inträffade dödföddhet, neonatal död och dödsfall från 7 dagars ålder upp till 4,6 års ålder. Detta motsvarade ingen ökad risk för död hos foster eller spädbarn vars mammor hade vaccinerats under graviditeten.

– Det som även är helt är att vi följde upp barnen, inte bara under och strax efter graviditeten, utan även flera år senare, säger Jonas Ludvigsson.

Vad drar ni för slutsatser av resultaten?

– Vaccinering under graviditeten påverkar inte överlevnad hos foster eller det lilla barnet, säger Jonas Ludvigsson och fortsätter:

– Jag är glad över att vaccinet inte ledde till ökade risker för fostret. Influensan i sig var farlig för gravida och såhär i efterhand kan vi konstatera att myndigheterna gjorde rätt som valde att rekommendera gravida att vaccinera sig.

Studien publicerades i veckan i tidskriften British Medical Journal och den har finansierats av Vetenskapsrådet och FORTE.

Forskargruppen har tidigare undersökt hur foster eventuellt påverkats av att kvinnan under graviditeten vaccinerats med Pandemrix. Resultaten visade att barn till kvinnor som vaccinerats inte har någon ökad risk för låg födelsevikt, tillväxthämning eller att födas för tidigt.

Guido Rasi på nytt tillbaka på EMA

0

Guido Rasi kommer att leda den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, de kommande fem åren. Det står klart sedan han fredagen den 13 oktober utnämndes till verkställande direktör efter att ha frågats ut i Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, Envi. Guido Rasi nominerades till posten av EMAs styrelse den 1 oktober.

– Jag är mycket glad över att vara tillbaka vid rodret för myndigheten. Vi genomgår för närvarande den mest betydande omvandling av systemet för utveckling och godkännande av läkemedel som jag har sett under min 35-åriga karriär inom folkhälsa, antingen som läkare, forskare eller regulator. Det är spännande och utmanande att leda myndigheten under denna tid, säger Guido Rasi i ett pressmeddelande.

Guido Rasi ledde EMA mellan slutet av 2011 och slutet av 2014, då han tvingades avgå efter ett beslut i EUs personaldomstol. Domstolen hade kommit fram till att det hade skett ett formellt fel och därför ogiltigförklarat listan över tänkbara kandidater som EMAs chef.

Eftersom Guido Rasi hade valts utifrån denna lista ogiltigförklarades beslutet att utse honom som chef. Sedan dess har EMAs biträdande chef Anderas Potts styrt läkemedelsmyndigheten.

Snabbt grönt ljus för cancerläkemedel

Patienter i USA med en särskild form av lungcancer får nu tillgång till den första målinriktade behandlingen av deras tillstånd. Detta efter att läkemedelsmyndigheten FDA rekordsnabbt godkänt Astrazenecas läkemedel Tagrisso, osimertinib.

Läkemedlet är det enda godkända för behandling av patienter med metastatisk icke-småcellig lungcancer som bär både på EGFR och T790M mutationer.

FDAs godkännande bygger bland annat på två fas II studier som visat en på en övergripande svarsfrekvens, med krympt tumör, på 59 procent.

De vanligaste biverkningarna av läkemedlet är diarré, torr hud samt utslag och irritation kring naglar. Dock kan även allvarligare biverkningar som inflammationer i lungorna och hjärtskador förekomma.

Tagrisso godkändes av FDA genom deras specialprogram för snabbt godkännande, som gör det möjligt för patienter att tidigare få tillgång till nya lovande mediciner.

Astrazeneca noterar att Tagrisso har en snabb utvecklingskurva och att läkemedlet på bara två och ett halvt år har gått från påbörjad klinisk prövning till godkänt.

Blodtest hittar och klassificerar cancer

Forskare från bland annat Umeå universitet har undersökt en ny metod för blodbaserade RNA-test av blodplättar. Via metoden har forskarna identifierat cancer med 96 procents träffsäkerhet samt skiljt ut cancer med 71 procents träffsäkerhet.

Blodprover från 283 personer, 228 med någon form av cancer och 55 cancerfria, jämfördes i studien. Genom en jämförelse av blodprovernas RNA-profiler identifierade forskarna förekomst av cancer. 39 patienter i studien hade en tidig upptäckt av cancer och kunde till 100 procent av fallen identifieras och klassificeras.

I följdtester kunde forskarna med 71 procents träffsäkerhet identifiera ursprunget hos tumörer bland patienter som redan fått diagnoserna lung-, bröst-, bukspottkörtel-, hjärn-, lever-, och tjock- och ändtarmscancer. Förutom klassificeringen kunde även proverna sorteras in i olika undergrupper efter molekylära skillnader i cancerform, vilket kan användas vid val av behandlingsmetod.

Forskarna drar slutsatserna att den här typen av blodtest för att upptäcka, diagnostisera och övervaka cancer kan göra det möjligt att tidigare ställa en cancerdiagnos. Dessutom kan kostnaderna minska i och med att man kan skräddarsy behandlingen och i slutändan komplettera kliniskt onkologiskt beslutsfattande.

Studien är publicerad i tidskriften Cancer Cell och finansierades bland annat av European Research Council och Swedish Research Council.

Colombia planerar att legalisera marijuana

Colombias regering förbereder ett dekret som skulle kunna godkänna den terapeutiska användningen av marijuana, enligt ett informationsblad från regeringen, skriver nyhetsbyrån.

Vidare berättade president Juan Manuel Santos för BBC att dekretet kommer att undertecknas de kommande dagarna.

Nuvarande lagstiftning tillåter innehav av upp till 20 gram marijuana eller 20 plantor per person för eget bruk. Regeringen har sagt att företag, däribland även utländska företag, är intresserade av att producera och sälja cannabis, men att det inte finns några planer på att till fullo legalisera marijuana för annat än i medicinskt syfte.

I vissa länder som Österrike, Belgien, Kanada, Tjeckien, Finland, Israel samt vissa stater i USA är medicinsk cannabis det redan tillåtet.

Astrazeneca tar strid för den lila färgen

0

Färger kan spela en stor roll i marknadsföring av ett läkemedel, se bara på det blå potenshöjande pillret Viagra som är världskänt.

Astrazeneca räknar med att färgen på deras lila piller mot halsbränna, Nexium och Prilosec också ska kunna driva på försäljningen på ett liknande sätt. Men nu tar Astrazeneca det till en annan nivå och menar att Nexiums distinkta lila färg inte får användas av generiska läkemedelskonkurrenter.

Ett annat läkemedelsföretag i Indien, Dr. Reddy´s Laboratories, säljer ett generikum till Nexium och använder en lila färg på sina kapslar. Astrazeneca menar att det är ett direkt hot mot försäljningen av Nexium och lämnade därför ett klagomål till en tingsrätt i USA.

Tingsrätten har i ett tidigt skede gett Astrazeneca rätt att ha patent på den lila färgen när det gäller försäljning av Nexium och Prilosec. Anledningen är att kunder skulle kunna bli förvirrade och blanda ihop de olika läkemedlen när det gäller exempelvis annonser.

Därför är nu det indiska läkemedelsbolagets försäljning av sin generiska form av Astrazenecas halsbränneläkemedel stoppad. Spärren är dock tillfällig och tingsrätten har uppmanat båda företagen att komma med en handlingsplan inför nästa utfrågning eller om det skulle bli en fullständig rättegång.

I Sverige säljs Nexium som rosa tabletter eller i dospåsar.