Annons

Månads arkivering augusti 2015

Brister i register försvårar adhd-medicineringen

0

Med hjälp av registerforskning skulle större studier kunna göras, men för få personer är med i BUSA-registret för adhd i Sverige.

Medicineringen med metylfenidat mot adhd har stadigt ökat från 2006 till 2014 i alla åldersgrupper förutom bland de allra minsta. Det är främst bland pojkar som användningen av adhd-mediciner har ökat, visar en rapport från Socialstyrelsen.

I Vetenskapsradion i dag börjar en serie om adhd-behandling. Där granskas den stora ökningen av läkemedel mot adhd och att det saknas forskning på långtidseffekterna av dessa läkemedel.

EMA, det Europeiska läkemedelsverket har startat en studie som ska följa barn och tonåringar med adhd men än så länge har inte tillräckligt många rekryterats och Sverige är inte med i studien.

Bristfälliga register är inte unikt för just adhd, utan det är ett problem inom flera olika områden, menar Karin Meyer, vd för Apotekarsocieteten.

– Det finns mycket som är bra med registerforskningen i Sverige men också väldigt mycket saker som borde kunna göras bättre. Det saknas exempelvis en mängd register, säger hon.

Sedan en tid tillbaka har Apotekarsocieteten arbetat med frågan hur registren skulle kunna användas bättre.

Läkemedelsvärlden har tidigare skrivit om att det inte finns någon forskning som visar att läkemedelsbehandling av adhd har effekt på längre sikt. Läs artikeln här

Ny subvention mot cancer

0

Medullär sköldkörtelcancer, MTC; är en ovanlig form av sköldkörtelcancer som beräknas stå för cirka fem procent av all tyroideacancer. Medianöverlevnaden är beräknad till drygt två år.

TLV har bedömt att Caprelsa är ett kostnadseffektivt alternativ till läkemedlet Cometriq, cabozantinib.
Caprelsa används för behandling av aggressiv och symptomgivande sköldkörtelcancer som har spridit sig och inte går att operera.

Riskfaktorer för Alzheimers sjukdom

0

Det är en kinesisk forskargrupp som gått igenom 323 studier med sammanlagt 5000 individer från olika delar av världen. Studierna gjordes mellan åren 1968 och 2014.

Forskarna fann ett 90-tal möjliga riskfaktorer som de kokat ned till nio starka faktorer som en grund för fortsatta studier.
Dessa faktorer tror de kinesiska forskarna bidrar till två tredjedelar av alla Alzheimers fall i världen.

Forskarna har inte studerat gener eller ålder, som också spelar en roll för utveckling av sjukdomen. Studien berättar inte om orsakerna, men pekar på faktorer hos de som utvecklat sjukdomen jämfört med de som inte gjort det.

Nio riskfaktorer är särskilt tydliga. Fetma liksom högt blodtryck var vanliga drag hos de som insjuknat, liksom att många av de insjuknade också hade andra sjukdomar, fysiskt svaga tycks känsliga för sjukdomen.
Alzheimerspatienter i studien hade också smalare artärer i halsen. Den som har höga nivåer av aminosyran homocystein i kroppen tycks också ha en ökad risk för demenssjukdomen. 
Låg utbildning är en känd riskfaktor generellt för sjukdomar och påverkade också risken för alzheimer i den här metastudien. Psykisk hälsa påverkar också risken. Att deprimerade visade sig ha större risk förklarar forskarna bland annat med att de förmodligen är mindre fysiskt aktiva än icke deprimerade.

Meningokockvaccin blir standard i England

0

Vaccinet kommer att erbjudas till barn på två månader, fyra månader samt ett år, tillsammans med andra rutinvaccinationer.

Folkhälsomyndigheten i England har visat att vaccinet har en bra säkerhetsbakgrund men informerar även föräldrar om att barnet får en ökad risk för feber när vaccinet ges tillsammans med andra vaccinationer. Föräldrar uppmuntras köpa flytande paracetamol till spädbarn inför två och fyra månaderssprutan.

Meningit Research Foundation menar att vaccinet har varit högst upp på prioriteringslistan under flera år och vd:n, Christopher Head, säger till The Pharmaceutical Journal att vaccinet kan förhindra upp till 4 000 fall av meningokocksjukdom hos barn under fem år i Storbritannien. Dock säger han även att det finns former av sjukdomen som inte omfattas av vaccinet och att man därför fortfarande måste vara uppmärksam på symtom på meningit och blodförgiftning.
Vaccinet har utvecklats av Novartis.

I Sveriges finns vaccin mot grupp B-meningokocker för barn från två månaders ålder och vuxna. Vaccinet ges främst till personer som ska resa till områden där sjukligheten är hög eller vid ett eventuellt utbrott.

Amgens PCSK9-hämmare godkänd i USA

0

Läkemedlet godkänns för behandling av vuxna patienter som inte får tillräcklig effekt av statiner eller inte tål statiner. Det är den andra PCSK9-hämmaren som godkänns i USA efter Sanofi och Regeneron Pharmaceuticals Praluent, alirocumab, i juli.

Repatha godkändes även av Europakommissonen den 22 juli 2015. Praluent rekommenderades för godkännande i Europa av EMA:s vetenskapliga kommitté, CHMP, samma månad.

En dos koleravaccin kan räcka för att rädda liv

0

När vaccinleveranser är begränsade eller när det är svårt rent logistiskt att frakta vaccinet kan antalet doser som krävs spela en avgörande roll. Resultaten tyder på att om en mindre skyddande engångsdos ges till fler människor kan folkhälsofördelarna vara större, än om den rekommenderande dosen ges till färre människor, skriver forskarna i en studie publicerad i PLOS Medicine.

Den rekommenderande dosen ges i dag i två omgångar med två veckors mellanrum.

Forskarna använde en matematisk modell för att se hur effektiv engångsdosen är jämfört med dosen som ges i två omgångar. Modellen testades mot jordbävningen på Haiti där runt 120 000 personer blev smittade med kolerabakterier och fler än 800 dog. Forskarna menar att om man hade haft endast en dos hade folket fått tagit del av den inom ett år från det första rapporterade fallet och då hade över 78 000 utbrott förhindrats och över 780 liv räddats.

Innan det blir aktuellt att använda en dos i stor utsträckning måste fler undersökningar göras som visar effektiviteten av engångsdosen, menar forskarna.

Apoteksföretagen får nya etiska riktlinjer

0

Apoteksföreningens styrelse har beslutat om plattformen och tanken är att den bland annat ska komplettera lagstiftningen och den praxis som anges i GPP, God apotekssed i Sverige, samt öka transparensen.

– Apotek är en del av svensk hälso- och sjukvård och är beroende av att vi har ett högt förtroende hos patienter, förskrivare, leverantörer och offentlig sektor. Därför är det viktigt att relationen mellan apoteken och samtliga leverantörer och samarbetspartners är transparant och präglas av hög affärsetik, säger Johan Wallén, vd för Sveriges Apoteksförening i en kommentar i ett pressmeddelande.

I den etiska plattformen står det bland annat att föreningens medlemmar ska värna om fri konkurrens samt att de ska driva sin affärsverksamhet inom ramen för FN Global Compacts principer och ILO:s grundläggande rättigheter i arbetslivet. Det innebär bland annat att man ska se till mänskliga rättigheter, anställnings- och arbetsvillkor samt antikorruption.

Utebliven expediering ? kund på intensivavdelning

0

En lex Maria-anmälan har gjorts efter att en kund frågat efter ketonstickor och fick svaret att det inte fanns något recept utskrivet. Anledningen till att kunden inte fick ut sina teststickor var att apotekspersonalen sökte på recept som började på ”keto” i stället för namnet på teststickorna.

Den uteblivna expedieringen gjorde att kunden inte hade möjlighet att testa sitt värde och fick läggas in på intensivvårdsavdelning med måttligt svår ketoacidos i samband med en maginfektion.

Inspektionen för vård och omsorg har granskat händelsen samt vårdgivarens interna utredning och avslutat ärendet. Myndigheten har gjort bedömningen att vårdgivarens slutsatser är rimliga samt att ytterligare åtgärder inte krävs.

Nytt virus hittat hos tamkaniner i Sverige

0

I och med att detta är en ny virustyp har vaccinerna som finns i dag mot kaningulsot förmodligen en begränsad effekt, säger Aleksija Neimane vid SVA, i ett pressmeddelande.

Eftersom vaccinerna ändå ger ett visst skydd mot sjukdomen rekommenderas fortsatt vaccination av tamkaniner.

Den nya virustypen upptäcktes först i Frankrike 2010 och har sedan spridit sig till Europa. Analyserade vävnadsprover från vildkaniner som dött mellan 2012 och 2014 visade att kaniner från olika delar i Sverige hade virustypen och nu har SVA även påvisat viruset hos en tamkanin i Sverige som dött under 2015. Undersökningen är finansierad av Naturvårdsverket.

Viruset sprids både via direktkontakt och via smittat foder och strö eller via insekter. Hittills har viruset inte visats smitta andra djurarter eller människor.

Ingen effekt från omega-3

0

En stor studie följde 4000 människor under fem år för att undersöka ifall omega-3 kan påverka hjärnans funktioner. En grupp av deltagarna fick kosttillskott med omega-3 och dessa jämfördes med personer som fick placebo. Omega-3 tillskotten innehöll 350 milligram DHA, dokosahexaensyra och 650 milligram EPA, eikosapentaensyra och patienterna var i snitt 72 år.

Syftet var att undersöka ifall kosttillskottet kunde påverka deltagarnas minne och kognitiva färdigheter vilka man mätte vid studiens start. Samma undersökning gjordes efter två års behandling samt återigen efter fyra år.

Resultaten kunde inte visa att det fanns någon nytta med omega-3 behandlingen. Det gick att se en nedgång i kognitiva funktioner bland alla deltagare men minskningen skedde oavsett behandling.

Studien är en av de mest omfattande som hittills gjort med frågeställningen och utfördes av forskare vid den amerikanska hälsomyndigheten, NIH. Alla deltagare hade ögonsjukdomen åldersrelaterad makuladegeneration, AMD, då studiematerialet kom från undersökning som testade effekten av olika tillskott med mineraler och antioxidanter mot AMD.

I en musmodell där djuren utvecklar förändringar som liknar alzheimer har man kunnat se att omega-3 syran DHA kan reducera plackutvecklingen. Däremot gav DHA inga förbättringar när tillskottet tidigare testades i en studie bland människor med en mild form av sjukdomen.

Läs  studien i JAMA

Liten nytta av steroidinjektioner i ryggen

0

Injektioner med kortikosteroider som ges epiduralt vid rupturer av diskarna mellan kotorna i ryggraden ger en kortare tids smärtlindring. Effekten kvarstår dock inte. Steroidinjektionerna ger inte heller någon effekt mot till exempel spinal stenos och andra tillstånd där det är för trångt i ryggmärgskanalen.

Nyttan av injicerad kortikosteroider vid smärtor i nedre delen av ryggen har diskuterats. Nu har en grupp amerikanska forskare gått till botten med den kunskap som hittills finns och gjort en analys av 63 stycken tidigare publicerade studier. Till Reuters säger en av forskarna att det funnits alldeles för mycket tilltro att metoden fungerar.

Den nygjorda analysen visar att steroider som injicerades epidural i ett akut smärtläge gav en temporär smärtlindring och ökad rörlighet alldeles efter att en ryggradsdisk brustit. Däremot fungerade inte tekniken på lång sikt och minskade inte heller behovet av kirurgisk behandling. Spinal stenos förbättrades inte heller.

Det spelade ingen roll vilken typ av kortikosteroid man använt och inte heller vilken injektionsteknik som använts.

Slutsatserna är inte helt okontroversiella enligt forskare som Reuters pratat med. Vissa av studierna som ligger till grund för analysen håller för låg klass är en åsikt. Dessutom anser vissa att smärtlindring i det akuta skedet gör stor nytta både för allmäntillståndet och för fysiskt terapi och att epidurala injektioner ska ses som en del i en bredare behandling.

Barn fick för hög dos bakteriedödande

0

En barnspecialistläkare skrev ut det bakteriedödande läkemedlet metronidazol, men såg att dosen blivit för hög och skrev därför ett nytt recept med en lägre dos. Hon ändrade i journalsystemet och trodde därmed att det felaktiga receptet försvann. När sedan farmaceuten lämnade ut läkemedlet såg hon inte att det fanns två recept med olika doseringar och expedierade den högre dosen.

Efter två dygn började barnet att kräkas och felmedicineringen upptäcktes. Hon fördes till sjukhus och fick vätskedropp på grund av uttorkning och levervärdena var förhöjda.

Händelsen har lex Maria-anmälts av apoteket och granskats av Inspektionen för vård och omsorg. Ärendet är avslutat men händelsen utreds även utifrån ett klagomål från närstående.

Google satsar på life science

0

Tidigare har life science-gruppen tillhört forskningsavdelningen Google X, men blir nu en fristående verksamhet. Det presenterade en av Googles grundare, Sergey Brin, i ett blogginlägg.
Målen med arbetet kommer att förbli detsamma som nu, att fortsätta arbeta med andra life science-bolag för att ta fram nya tekniker från tidig forskning och utveckling. Sedan vill man förändra sätten som används för att upptäcka, förebygga och behandla sjuksomar.

Ett stort fokusområde för life science-gruppen är nanodiagnostik. Visionen är att, med hjälp av nanoteknik, upptäcka cancer och andra sjukdomar. Tanken är att kombinera nanopartiklar i blodet med inbyggda sensorer i bärbara enheter.

Life science-gruppen har tidigare bland annat uppmärksammats för sina smarta kontaktlinser, där målet är att personer med diabetes lättare ska kunna hantera sin sjukdom. I ett samarbete med läkemedelsföretaget Novartis håller Google på att utveckla kontaktlinser som kan mäta glukosnivåer. Prototypen är utformad för att mäta glukosnivåer i tårar med hjälp av glukossensorer i miniatyr och trådlösa chip.

Saliv kan avslöja demens

0

I studien undersöktes saliven hos över 4 000 friska äldre med en genomsnittsålder på 76 år. Forskarna mätte kortisolnivåerna en gång morgon och kväll hos deltagarna som också genomgick hjärnskanning för att titta på hjärnvolym liksom tester av minnet.

Forskarna fann att att personer med högre nivåer av kortisol på kvällen hade en mindre total hjärnvolym och även presterade sämre på testerna.
Teorin är att kortisol har en toxisk effekt på hjärnans hippocampusregion, vilket påverkar minnesförmågan.

Men eftersom studien enbart är en ögonblicksbild kan forskarna inte veta vad som kom först; de höga nivåerna av kortisol eller förlust av hjärnvolym. En teori är att förlusten av hjärnvolym, som kan uppstå med åldrande, leder till en sämre förmåga för den mindre hjärnan att stoppa effekterna av kortisol, vilket i sin tur leder till ytterligare förlust av hjärnceller.
Forskarna menar att även om det är en begränsning av studien att kortisolnivåerna testades bara en dag så bör storleken på studien balansera detta.

ASA minskade fetmaorsakad cancer

0

Tidigare studier har visat att det kan finnas en koppling mellan fetma och kolorektalcancer. Nu har brittiska forskare studerat en grupp individer som ligger i riskzonen. De följde människor med den ärftliga sjukdomen Lynch syndrom och såg att syndromet i kombination med att vara överviktiga gav en fördubblad risk för att utveckla tarmcancer. Vad som var extra intressant var att dessa riskutsatta individer kunde klara sig från cancern genom att ta acetylsalicylsyra, ASA, varje dag.

Människor som har Lynch syndrom har en nedsatt förmåga att reparera DNA-skador som ibland uppstår i cellerna. I studien följde forskarna 937 individer med sjukdomen i 16 länder och man kontrollerade ifall de utvecklade cancer i tarmarna.

Under en studieperiod på två år tog försökspersonerna antingen 600 milligram ASA eller placebo och efter tio år gjordes en uppföljning. Då hittades 55 fall av kolorektalcancer och en analys visade att vid individer som var överviktiga löpte en 2,4 gånger högre risk för att få cancer. Däremot försvann denna riskökning bland överviktiga ifall de tagit ASA.

Forskarna spekulerar i att ASA minskar inflammatoriska reaktioner som kan uppstå vid övervikt och att en generell viktminskning är att föredra för alla. Däremot skull extra riskutsatta individer som är överviktiga och har Lynch syndrom kunna vara hjälpta av att ta ASA. En större studie planeras för att undersöka vilka doser som kan ge bäst effekt.En annan studie gjord i Danmark ger också indikationer på att ASA kan ha betydelse i utvecklingen av kolorektalcancer. Ur ett väldigt stort patientmaterial fann forskarna att en låg dos ASA kan ge skydd mot cancer i tarmarna.

Resultaten visade att fem års kontinuerligt användande av lågdos-ASA var associerat med en 27 procentig minskad risk för att utveckla kolorektalcancer. Dock var det få individer i studiegruppen som använde medicinen kontinuerligt.

Även antiinflammatoriska preparat av NSAID-typ minskade cancerrisken när de användes under lång tid.

Forskarna betonar att det finns risker med båda ASA och NSAID-preparat och att detta måste vägas in innan man kan utfärda några rekommendationer.
dicine

Resandet ökar på resistens

0

Genom att sekvensera DNA från bakterierna i avföringsprov från 35 svenska studenter som varit i Indien och Centralafrika upptäckte forskarna att resistensgener ansamlats i tarmen under studenternas resa.

Forskarna upptäckte också en ökning av de gener som bidrar till att flytta DNA mellan bakterier vilket ytterligare kan öka spridningens hastighet och omfattning.
Resultatet tyder på att det räcker att vistas i en miljö med en sämre resistenssituation än i Sverige för att man ska samla på sig resistenta bakterier.

Att så många olika gener ökat i antal trots att ingen av studenterna tagit antibiotika är oroande menar forskarna.
Studien pekar på att det inte enbart är en överanvändning av antibiotika som förklarar den dramatiska resistensökningen.

Studien visar, enligt forskarna, att resistens inte bara är ett problem för sjukvården. Eftersom spridningen troligen skulle minska med en god hygien behövs insatser som förbättrar levnadsstandarden globalt menar de.