Månads arkivering oktober 2013

Metadon sällan inkörsport till missbruk

2

Illegal användning av metadon och buprenorfin (Subutex) är sällsynt bland ungdomar. Tvärtemot vad som ibland sägs i debatten så är preparaten inte någon vanlig inkörsport till andra droger enligt en svensk studie.

Det är forskare vid Malmö högskola som analyserat registerdata och gjort intervjuer med personer som möter unga i sitt yrke, för att undersöka om missbruk av metadon och buprenorfin är ett växande problem bland unga. Deras slutsats är att det inte stämmer.

Studien visar att unga som använder någon av dessa droger redan är inne i ett etablerat missbruk och har använt andra droger innan.
– Det är betydligt vanligare att man börjar missbruka läkemedel som bensodiazepiner eller tramadol. Förmodligen för att dessa finns mer lättillgängliga, till exempel hemma i föräldrarnas medicinskåp. För att få tag i metadon behöver man ha kontakter med tunga missbrukare, säger Björn Johnson docent i socialt arbete och en av forskarna bakom studien.

Tillsammans med kollegan Torkel Richert har han studerat tre grupper av ungdomar. Dels ett slags snitt bland gymnasieungdomar, dels en grupp ungdomar med drogerfarenhet som varit i kontakt med ungdomspolis eller ungdomsmottagningar. De tittade också på uppgifter om unga vuxna mellan 18 och 29 som tvångsvårdats enligt lagen om vård av missbrukare, LMV.
– I den sistnämnda gruppen som kan sägas vara den tyngsta var det omkring hälften som hade använt metadon. Det tyder på att det är något man gör sent i sin missbrukskarriär.

Bland de omkring 2000 ungdomar som fanns i register efter kontakt med ungdomsmottagningar i storstäderna var det två procent som testat metadon eller buprenorfin.

Björn Johnson säger att missbruk av metadon ska tas på stort allvar men att när det gäller ungdomar är det bättre att fokusera på preventiva åtgärder som i stället begränsar tillgången på de som används, som tramadol och bensodiazepiner.
 

Lloyds får amerikansk ägare

0

På torsdagsmorgonen blev det offentligt att amerikanska McKesson köper majoritetsandelarna av den tyska Celesiogruppen från holdingbolaget Franz Haniel & Cie, enligt ett pressmeddelande. Celesio driver apotekskedjan Lloyds. 

McKesson är USAs största läkemedelsgrossist och målet med uppköpet är att bli en världsledande läkemedelsgrossist och aktör inom apoteksverksamhet, logistik och hälsotjänster.

Köpet är värderat till 6,1 miljarder euro, cirka 54 miljarder kronor. Det är i nuläget inte klart hur uppköpet påverkar apotekskedjan i Sverige.

Indiens generikaexport växer

0

De senaste fyra åren har Indiens export av generiska läkemedel ökat med 24 procent per år, enligt Pharmaceuticals Export Promotion Council of India, skriver Pharmatimes. För 2012-2013 uppgick den indiska generikaexporten till 14,7 miljarder dollar, cirka 94 miljarder svenska kronor. 55 procent av exporten gick till länder i väst med starkt reglerade läkemedelsmarknader.

Den indiska regeringens mål är att exporten ska uppgå till 25 miljarder dollar, cirka 160 miljoner kronor, redan 2016. För att nå det målet har man bland annat infört skattesänkningar för läkemedelsindustrin och skatteavdrag för FoU. Med dessa åtgärder förväntar sig den indiska regeringen att generikaexporten fortsätter att öka med en årlig takt på 20 procent.

Den osynliga skillnaden

1

I korridorerna på Biomedicinskt centrum vid Uppsala universitet råder aktivitet. Det fikas och grupparbetas i varje vrå och ljudnivån är hög. Här i Uppsala läser många av de apotekare och receptarier som ska utgöra framtidens arbetsmarknad. En marknad som de Helena Tornberg och hennes kursare Gabriella Andersson ser ljust på. De går båda termin sju på apotekarprogrammet.
– Vi läser en så pass bred utbildning att vi har många alternativ att välja bland. Jag tror att vi kommer komma ut på en bra arbetsmarknad, säger Helena Tornberg.

Men faktum är att den arbetsmarknad som väntar dagens studenter skiljer sig en hel del från den som erbjudits tidigare årskullar. Läkemedelsindustrin som tidigare slukat många, framför allt apotekare, är efter kraftiga neddragningar inte längre någon självklar arbetsgivare. Istället har apoteken seglat upp som stora arbetsplatser både för apotekare och för receptarier. Och trots att det rör sig om två olika utbildningar, den ena tre och den andra fem år, tycks inte apoteken göra skillnad på dem.
– Tittar man på platsannonserna från apotekskedjorna så söker de nästan uteslutande farmaceuter. Som student frågar jag mig såklart vad det är de vill ha och om det är oviktigt vilken utbildning jag gått, säger Gabriella Andersson.

Att man från apoteken klumpar ihop två yrkesskyddade titlar skapar förvirring och enligt Gabriella Andersson sänder arbetsgivarna dubbla budskap till de studenter man vill rekrytera.
– De kommer hit från apotekskedjorna och säger stolt att de ska värva de bästa receptarierna och mest kompetenta apotekarna och poängterar hur viktig den farmaceutiska kompetensen är. Men det syns inte i deras platsannonser. Där är intrycket att de vill ha en glad och nyfiken farmaceut som ska sälja smink och raklödder snarare än en driven person som vill förbättra läkemedelsanvändningen, säger hon.

I likhet med läkare, sjuksköterska och psykolog är receptarie och apotekare två av Sveriges totalt 21 legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården. Syftet med en legitimering är att den ska kunna dras in om en yrkesutövare missköter sig så att inte patientsäkerheten äventyras.

De första apotekarlegitimationerna utfärdades i början av 1900-talet av dåvarande Medicinalstyrelsen men under 1970-talet togs de bort eftersom legitimeringen helt enkelt inte ansågs fylla någon funktion. Resonemanget löd att de flesta apotekarutbildade jobbade inom industrin, på behörigt avstånd från patienterna och de som hamnade på monopolföretaget Apoteksbolaget ansågs få sin kompetens kontrollerad där. Först 2000 infördes legitimationen igen.

Hur kommer det sig då att just de här två yrkestitlarna så ofta samlas ihop under ett paraply? En av förklaringarna gömmer sig i apoteksmonopolet.
– Under monopolet buntade man ihop alla till medarbetare, det var knappt att man använde ordet farmaceut. Ännu mer sällan apotekare eller receptarie. Under många år fanns inte heller apotekare anställda ute på alla apotek, det var receptarier som stod för den farmaceutiska kompetensen, säger Ronnie Hansson, lektor vid farmaceutiska fakulteten vid Uppsala universitet.

Receptarieutbildningen, som är relativt unik för Sverige, gjorde sin entré på 1950-talet. Syftet var att fylla ett hål på apoteken när apotekarna inte räckte till. Från början var utbildningen var tänkt att innehålla både bokföring och ekonomi men det blev aldrig någon obligatoriskt del. Idag är det den utbildning som enligt många förbereder studenterna bäst för jobb på apoteksgolvet. Men nu ska alltså två yrkesgrupper konkurrera om samma tjänst, den som farmaceut.

Frågar man farmaceuterna själva vad som skiljer apotekar- från receptarieutbildningen svarar de med ord som djup, bredd och förmågan att snabbare kunna lösa komplexa problem. Men den kunskapen tycks inte vara särskilt efterfrågad på apoteken idag. På apotekskedjorna säger man att det i mellan 70 och 100 procent av de dagliga arbetsuppgifterna fungerar bra med receptarier. Ändå söker man inte efter receptarier specifikt i sina platsannonser.

Enligt Carin Svensson, ordförande i sektionen för öppenvårdsfarmaci i Apotekarsocieteten handlar det om att inte exkludera någon.
– Jag tror att det handlar om att man i grunden behöver en legitimerad farmaceut för apotekens huvudprocess, recepthantering sen i annonsen anges vilka arbetsuppgifter som är aktuella. Skriver man farmaceut så utesluter man ingen och chansen är större att få in en blandad kompetens. Många gånger behövs apotekarnas kompetens, men inte i alla fall. Till stor del handlar det om personligheten och att man brinner för arbete med rådgivning och omsorg om apotekens kunder.

En som ogillar begreppet farmaceut är Jenny Carlsson. Hon arbetar som specialistapotekare på Apoteket AB och har funderat en hel del på farmaceutens yrkesroll. Bland annat tittade hon närmare på just apotekare och deras funktion i samhället i sitt examensarbete.
– En sak som kom fram i det arbetet var just svårigheten att specificera skillnaden mellan de båda yrkeskategorierna. Det pratades det ofta om apotekarnas djupare kunskap. Men jag hade svårt att få fram exakt vad den bestod av.

Själv menar hon att det i den dagliga verksamheten på apotek räcker bra med receptariekompetens.
– Till 95 procent så räcker det, det handlar mycket om att ta hand om kunderna. Jag tror att det finns apotekare som blir besvikna när det inte får de mer komplicerade frågeställningarna och kluriga uppgifterna de tänkt sig under utbildningen. Min uppfattning är att de behövs men kanske inte så många.

Samtidigt som många utanför farmaceutvärlden har fullt sjå med att förstå skillnaden mellan apotekare och receptarier så införs det nya, helt egna titlar hos kedjorna. Ett exempel är Kronans Droghandel där man till exempel kan ha titeln läkemedelsspecialist eller egenvårdsspecialist. Syftet är enligt kedjan att det ska blir tydligare vad de anställda faktiskt kan, balnd annat då receptarie är ett okänt begrepp för många.

Men tilltaget har stött på kritik bland annat från fackligt håll. Kristina Niemi, förbundsdirektör på Sveriges Farmaceuter. menar man att det riskerar att urholka kompetensen.
– En specialist innebär ju i folkmun någon som är bäst på ett område. Men den som har titeln egenvårdsspecialist är apotekstekniker som alltså saknar akademisk farmaceutisk utbildning. Egenvården omfattar även alla receptfria läkemedel, självtester och en kombination av läkemedel och handelsvaror. Den egenvården är farmaceuten specialist på och därför är det extra viktigt med mer tillgång till farmaceutisk kompetens i egenvården och att apoteken borde satsa mer på det, säger hon.

Hon ser också en annan risk i att apoteken inte skiljer på farmaceutrollerna.
– Vi ser inte med blida ögon på de fall där man anställer en apotekare på en receptarie- eller farmaceuttjänst och sedan ger denne typiska apotekaruppdrag utan att det syns i lönekuvertet.

Inför apoteksomregleringen vädrade farmaceuterna morgonluft. I synnerhet apotekarna andades optimism – äntligen skulle de få möjlighet att stärka sitt yrke och få en tydligare roll i hälso- och sjukvården. Både Sveriges Farmaceuter och det numer avvecklade Apotekarsällskapet stred högljutt för att rollen som läkemedelsansvarig på apotek bara skulle få innehas av apotekare.  I tv-soffor och i demonstrationer utanför riksdagen gjorde sig plötsligt apotekarna ett ansikte.
Men kraven föll platt.

Kvar blev en slags rest och det som idag är den enda formella skillnaden, förutom ingångslönen, mellan de både yrkesgrupperna. Skillnaden att man som apotekare kan få rollen som läkemedelsansvarig direkt medan en receptarie behöver ha en dokumenterad erfarenhet som ska godkännas av Läkemedelsverket. Erfarenheter som bedöms individuellt.

Men att apotekare efter sin utbildning skulle vara mer lämpade än andra att axla den rollen finns det lite stöd för i branschen.
– Att vara läkemedelsansvarig handlar om noggrannhet och att arbeta efter rutiner. Det finns ingenting i själva apotekarutbildningen som fokuserar på det, säger Sofia Kälvemark Sporrong, forskare inom samhällsfarmaci.

Hon har ägnat stor del av sitt arbetsliv åt att studera farmaceuters roll i samhället och tycker att det är förvånande att kraven som Läkemedelsverket ställer inte är tydligare.
– Inte ens på apoteken upplever jag att man har helt klart för sig vad som gäller för receptarierna.

Bland kvalitets- och farmacichefer på kedjorna är man överens om att en receptarie med erfarenhet av kvalitetsarbete, från apotek eller annan läkemedelsbransch, många gånger är mer lämpad som läkemedelsansvarig än en nyutexaminerad apotekare. Men ofta är det enklare att anställa en apotekare för att slippa riskera att få ett nej från Läkemedelsverket, något som händer även om det är mindre vanligt.

Även på Läkemedelsverket har man tyckt att kravspecifikationen i föreskrifterna varit snäv och nyligen kom en reviderad version, följt av en vägledning som ska göra det tydligare att veta vad som krävs.
 – Problemet är att dagens system signalerar att apotekare skulle ha en intuitiv känsla för bra kvalitetsarbete. I mina ögon handlar det huvudsakligen om personlig fallenhet och erfarenhet. Jag undrar varför man drev frågan om apotekare på kvalitetsposition så hårt, säger Annika Nordén Hägg, apotekare och kvalitetschef på Ica Cura-apoteket.

Frågan om att lägga ner en av utbildningarna verkar det inte vara någon som är beredd att driva. Det pratas en del om den så kallade Bolognamodellen där studenterna läser gemensamt i tre år, får en receptarielegitimation och sedan kan läsa vidare till apotekare. Men än så länge är det bara Umeå universitet som har en motsvarande modell. Kritiker menar att en sådan struktur skulle förstärka bilden av receptarier som en sämre sortens apotekare. En bild studenter menar sprids redan under studierna.
– Det har förvånat mig att även vissa professorer och lärare tydligt förmedlar att receptarier är en slags andra hands-utbildning till apotekarprogrammet säger Linh Nguyen som läser till receptarie vid Uppsala universitet.

Sofia Kälvemark Sporrong är däremot säker på en sak. Oavsett antalet farmaceututbildningar så behöver de anpassas till dagens verklighet. Och både Uppsala och Göteborg håller just nu på att göra om sina program
– Här skulle man ju göra en ordentlig analys av vad arbetsmarknaden, och då speciellt apoteken, behöver men jag är inte så säker på att man faktiskt gör det, säger hon.

Den åsikten delar av kvalitetsansvariga på apoteken.
– Det studenterna behöver lära sig är kommunikation. Det spelar ingen roll hur mycket du kan om du inte vet hur du ska förmedla det eller hur du skapar ett bra möte med kunden. Då finns det otroligt mycket du kan göra i det dagliga arbetet för att förbättra för patienterna, säger Annika Svedberg, kvalitetschef på Apotek Hjärtat.

Hon sitter med i farmacevtiska rådet vid Uppsala universitet för att ge synpunkter på den nya utbildningen från apoteksbranschens håll.
– Jag upplever att man fortfarande är väldigt inriktad  på att apotekarutbildningen ska leda till forskning och arbete med läkemedelsutveckling trots att majoriteten idag går till apotek.

Annika Nordén Hägg håller med.
– Jämfört med andra länder är den svenska apotekarutbildningen väldigt inriktad på kemi och biologi och man måste börja fundera på vilka färdigheter som behövs på apotek. Kommunikation är en men även ekonomi, ledarskap och organisationsteori för de som vill ha mer ledande befattningar. Problemet är att naturvetenskap dominerar så totalt på till exempel fakulteten i Uppsala. Det är svårt att driva igenom förändringar.

Sverige tycks befinna sig i ett mellanläge där det samtidigt som apoteksbranschen vill slå vakt om den farmaceutiska kärnverksamheten och göra den till en naturlig del av hälso- och sjukvården finns en motsatt trend som riskerar att underminera betydelsen av titlar och legitimationer.

Ett stort hopp verkar stå till sjukvården som den arbetsgivare som ska nyttja apotekarnas kompetens. För även om apoteken gärna pratar om att det ska göra det finns risken att de går miste om engagerade medarbetare.
– Jag har inga problem med att de säljer mascara på apoteken men de behöver nog tänka igenom strategin vid rekrytering av framtidens farmaceuter. Jag är inte säker på att de mest kompetenta apotekarna och receptarierna vill använda sin farmaceutiska kompetens på hudkrämer, säger Gabriella Andersson.
 

Enkäter och bildspel: Amina Manzoor.
 

Barn fortfarande fritt från hivinfektion

0

I början av mars i år rapporterade amerikanska läkare och forskare att ett barn i Mississippi kan ha botats från hivinfektion. Flickan föddes i juli 2010 och eftersom mamman först i samband med förlossningen fick veta att hon hade en hivinfektion hade hon inte behandlats med antivirala läkemedel under graviditeten. Barnet testades positivt för hiv, och fick endast 30 timmar gammal en kombination av de antivirala läkemedlen zidovudin, lamivudin och nevirapin. Vanligtvis ges bara neviparin när barnet är något äldre och infektion har bekräftats. 

Efter 29 dagar var virusnivåerna i blodet så låga att de inte längre kunde uppmätas, enligt forskarna. Barnet behandlades under 18 månader, men sedan slutade modern komma till sjukhuset, varpå barnet inte längre fick antiviral behandling. Efter 10 månader fick läkarna åter kontakt med barnet, och trots utebliven behandling hade hon inga mätbara nivåer av viruset i blodet. Forskarna menade att den tidiga behandlingen var orsak till att viruset tycks vara borta.

Nyheten möttes med viss skepticism i forskarvärlden. Dels var resultaten opublicerade, dels fanns en osäkerhet om barnet verkligen hade en hivinfektion och om barnet hade varit utan behandling för kort tid för att med säkerhet kunna säga att viruset försvunnit, då det ofta gömmer sig i reservoarer i kroppen. 

Nu har forskarna publicerat en fallstudie i tidskriften Nejm, där de bekräftar att barnet verkligen hade en hivinfektion och att hon fortfarande inte har några mätbara virusnivåer trots att hon inte fått behandling på 18 månader. Forskarna och behandlande läkare är övertygande att det beror på den tidiga behandlingen. De menar att viruset inte fått chans att replikera sig och hitta reservoarer i kroppen. 

Det finns en liten grupp patienter som på grund av sina immunsystem klarar sig utan behandling under flera år. Det spekulerades innan om flickan skulle vara en av de patienterna. Forskarna avfärdar dock den teorin eftersom hennes immunsystem inte uppvisar några av de kännetecknen.

Forskarna drar slutsatsen att mycket tidig behandling för nyfödda kan vara ett sätt att minska spridningen av hiv och bota sjukdomen. Tidigare har bara en person botats från sin hivinfektion, genom en benmärgstransplantation. Den metoden är komplicerad och därför inte sannolik för de många miljoner hivsmittade i världen. 

I en kommentar till fallrapporten skriver en läkare att det nu står allt mer klart att barnet verkligen hade en hivinfektion, men att det är för tidigt att veta om hon är fri från viruset.

En amerikansk studie planeras att starta under 2014 för att ta reda på om andra barn med hivinfektion kan dra nytta av tidigare och kraftfullare behandling.

Vaccinering skyddade hjärtan

0

Forskare har i en metaanalys undersökt om influensavaccinering minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar. De har tagit med fem publicerade och en opublicerad randomiserad klinisk studie på totalt 6 735 patienter i analysen. Patienternas medianålder var 67 år och 36 procent hade hjärt-kärlsjukdom i sin sjukdomshistoria.

Av de patienter som vaccinerades mot influensa var risken att drabbas av en allvarlig hjärt-kärlhändelse inom ett år 2,9 procent jämfört med 4,7 procent i gruppen som inte fått influensavaccin. Den största fördelen med influensavaccinering kunde forskarna se hos patienter med hög risk för aktiv kranskärlssjukdom.

Studien är publicerad i tidskriften Jama.  I Sveriges rekommenderas personer med kronisk hjärtsjukdom att vaccinera sig mot säsongsinfluensa.

?Apoteken måste ta egna initiativ?

0

Vad vill politikerna med apoteken? Det var den stora frågan vid en politikerdebatt som anordnades av Apotekarsocieteten, Sveriges Farmaceuter och Sveriges Apoteksförening på tisdagen. Samtliga riksdagspartier var representerade förutom Sverigedemokraterna, då de enligt arrangörerna inte visat något intresse för apoteksfrågorna. 

Alla politiker var överens om att apoteken är en del av hälso- och sjukvården, men de var inte helt ense om hur farmaceuternas kompetens bäst ska utnyttjas. Är det ett bra sätt att utnyttja kompetensen genom att låta farmaceuterna stå i kassan, frågade moderator Fredrik Hed panelen. Nej, menade de flesta politiker även om Metin Ataseven (M) menade att det är bra att ha kunnig personal också i kassan på apoteken.
– Det ena behöver inte utesluta det andra, sade han.

Flera rapporter, bland annat från Statskontoret, har visat att farmaceuterna får kompetensutveckling inom läkemedelsområdet i mindre utsträckning efter omregleringen. Både Lena Hallengren (S) och Eva Olofsson (V) var öppna till att låta Läkemedelsverket reglera vilken typ av och hur mycket kompetensutveckling som ska vara obligatoriskt för farmaceuterna.

På frågan om apoteken bör få betalt för rådgivning och farmaceutiska tjänster efterlyste flera politiker initiativ från apotekskedjorna själva.
– Apoteken måste själva visa vad de vill. Staten ska inte tala om för apoteken vad de ska göra, nu har vi ju en omreglerad marknad med flera olika apotek, sade Lena Hallengren (S) och gav som exempel att en konkurrensfördel kan vara att alltid erbjuda läkemedelsgenomgångar.

Men Anders W Jonsson (C) menade att vi måste ge oss till tåls innan vi ser större skillnader mellan aktörerna. Först om tio år kan vi utvärdera omregleringen, sade han.  

Anders Andersson (KD) lyfte frågan om även andra yrkeskategorier kan arbeta på apotek, till exempel sjuksköterskor. Han skulle vilja se en möjlighet att vaccinera sig mot säsongsinfluensa på apoteken.

Ett ämne där panelen var rörande överens var om att det behöver bli fler samarbeten mellan apoteken och landsting och kommuner, framför allt inom äldreomsorgen. Det hoppades man att apoteken själva ska ta initiativ till. 

Flera av politikerna pratade om att apoteksaktörerna själva måste visa vad de kan och vill innan det kan bli tal om en ökad handelsmarginal eller ersättning för farmaceutiska tjänster. Barbro Westerholm (FP) menade däremot att det kan vara dags att se över handelsmarginalen, så att apoteken kan fokusera på kärnverksamheten. Även Anders W Jonsson (C) öppnade om att se över finansieringsmodellen.
– Dagens prismodell kom till snabbt och är ganska fyrkantig. Jag kan hålla med om att den inte premierar farmaceutiska tjänster.

De senaste veckorna har de stora skillnaderna i priset på läkemedel utanför förmånen diskuterats. Agneta Luttropp (MP) menade att det inte är acceptabelt. 

Inget parti tyckte att omregleringen ska rivas upp, men Eva Olofsson (V) sade att det kanske var dags för staten att genom Apoteket AB kan visa vad man vill med apoteken. Hon påpekade även att om apoteken skulle få statlig ersättning för läkemedelssamtal så vill man inte att de pengarna ska hamna i utländska riskkapitalbolag. 

På en fråga från publiken om apoteken bör kunna förhandla om pris på generikaläkemedel själva svarade alla politiker nej. Anders W Jonsson (C) gav Norge som ett varnande exempel, där priserna är högre än i Sverige.

Debatten avslutades med att politikerna fick svara på om de trodde att apoteken skulle bli en valfråga i nästa års valdebatt. Det var de eniga om att det inte skulle bli, men däremot en del i frågan om hälso- och sjukvården.

Skräddarsydd behandling gav ökad överlevnad

0

Kronisk granulomatös sjukdom är en sällsynt genetisk immunbristsjukdom som drabbar små barn. Den beräknas drabba ungefär 1 per 200 0000, enligt Socialstyrelsen. Sjukdomen orsakar återkommande infektioner med bakterier och svamp samt icke-bakteriella inflammationer i inre organ, så kallade granulom. Den enda behandlingen för barn med diagnosen är stamcellstransplantation. Inför transplantationen görs en cytostatikabehandling för att kroppen ska ta emot transplantatet. 

Forskare vid Karolinska institutet har tillsammans med University Children’s Hospital i Zürich utvecklat ett protokoll för att optimera cytostatikabehandlingen. Patienterna förbehandlades med höga doser av cytostatikapreparatet fludarabin, immunsvarshämmande anti-T-lymfocytglobulin och lägre doser av cytostatikat busulfan. Genom att mäta busulfanhalten i patienternas blod genom regelbundna prover kunde forskarna anpassa doseringen hos barnen. Det ledde till ökad överlevnad och färre biverkningar.
– Vi kan nu presentera en överlevnad på 93 procent. Och det är med tillgängliga cytostatika, alltså inga nya läkemedel, säger Moustapha Hassan, professor vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

I studien ingick 56 patienter, med en medianålder på 12,7 år, som behandlades mellan juni 2003 och december 2012. Efter en uppföljning vid 21 månader var den totala överlevnaden 93 procent och den biverkningsfria överlevnaden 89 procent.

Studien har publicerats i tidskriften Lancet. Forskarna har nu påbörjat en liknande studie på patienter med leukemi.

Oftare antibiotika hos hyrläkare

1

Riktlinjerna för antibiotikaförskrivning följs i olika grad och skillnaden kan kopplas till olika typer av läkare. Det framgår av en studie som läkaren David Tell gjort.

Han har gått igenom uppgifter från omkring 265 000 läkarbesök i Jönköpings läns landsting, mellan 2010 och 2012 där patienten haft en infektionsdiagnos. I materialet ingår både privata och offentliga vårdgivare och sammanlagt 480 läkare.
– Resultatet visar att yngre läkare är mer restriktiva och bättre på att följa riktlinjer än äldre kollegor. Dessutom såg vi att hyrläkare förskriver antibiotika betydligt oftare än andra.

För luftrörskatarr förskrev till exempel läkare över 53 år antibiotika i över 30 procent av fallen medan de yngre låg runt 20 procent. Enligt gällande riktlinjer bör man i princip aldrig behandla luftrörskatarr med antibiotika. Även hyrläkare var sämre på att följa riktlinjer och tog till behandlingen i omkring vartannat besök, dubbelt så ofta som genomsnittet.

David Tell tror att en förklaring ligger i de inhyrda läkarnas pressade schema där det kan vara enklare att förskriva än att ta en diskussion om att det inte behövs. Men också i faktum att de inte deltar i utbildningar i samma utsträckning som anställda.
– Byter man arbetsplats ofta så finns nog risken att man inte är lika uppdaterad och dessutom missar man de eventuella utvärderingar och jämförelser som görs mellan kolegorna på en arbetsplats.

En annan skillnad som framkom var att kvinnliga läkare förskrev antibiotika mer ofta än sina manliga kollegor och värst var kvinnliga hyrläkare. De förskrev antibiotika i 53 procent av alla diagnostiserade infektionsbesök medan manliga AT-läkare bara gjorde det i 35 procent av fallen. Av studien framkom också att läkare vid jourmottagningar med en hög arbetsbelastning i hög grad höll sig till riktlinjerna
– Det skulle kunna förklaras med att det främst är yngre läkare som arbetar där, säger David Tell.

Studien är gjord inom ramen för specialistläkarutbildningen och David Tell hoppas att den ska kunna publiceras i en vetenskaplig tidskrift framöver.
– Jag tror det behövs mer diskussion så att man blir mer medveten om sitt eget förskrivningsmönster.
 

Meda förvärvar astmabolag

0

I slutet av augusti meddelade Meda att de skulle förvärva det amerikanska läkemedelsbolaget Acton Pharmaceuticals. Köpet som motsvarar motsvarande 890 miljoner svenska kronor, har nu slutförts och innebär att astmasprayen Aerospan nu ingår i Medas läkemedelsstall.

Aerospan innehåller den aktiva substansen flunisolide HFA och i produkten ingår en inbyggd inhalationskammare. Läkemedlet är godkänt på den amerikanska marknaden för behandling av vuxna och barn över sex år med astma.
 

Ny handlingsplan för strategi

0

Regeringen har antagit en ny handlingsplan för den nationella läkemedelsstrategin som ska gälla 2014. Läkemedelsstrategins högnivågrupp har också beslutat att fyra nya områden ska prioriteras inom ramen för arbetet med strategin.

Ett av områdena som lyft fram är genomföra en förstudie för att utreda förutsättningarna för att tillhandahålla ett nationellt ordinationsstöd för läkemedelsbehandling till barn. Birgitta Karpesjö, kommunikationschef på Apotekarsocieteten sitter med i referensgruppen för läkemedelsstrategin ser positivt på handlingsplanen.
– Vi anser att en viktig del i arbetet med strategin är att det bör finnas en nationell ordinationsdatabas. Att man börjar med barnperspektivet är bra och kan förhoppningsvis leda vidare till en mer omfattande ordinationsdatabas.

Hon menar att det är viktigt att strategin inte bara fokuserar på öppenvården.
– Många läkemedelsrelaterade fel sker i vårdens övergångar så slutenvården behöver också inkluderas. Idag rör sig patienterna  i hela vårdkedjan med sina läkemedel.

Andra områden som strategins högnivågrupp prioriterar är ett fortsatt arbete med ordnat införande och uppföljning av nya läkemedel ur ett innovations- och jämlikhetsperspektiv och att minska utrymmet för oegentlig förskrivning och manipulering av särskilda recept. Dessutom vill man ha ytterligare ökat fokus på antibiotikaresistensen.
– Att man prioriterar fortsatt arbete med införande av innovationer är av stor vikt både för patietner och för hela den svenska life science-industrin.

Statssekreterare Lena Furmark är ny ordförande i högnivågruppen efter att Karin Johansson lämnade sitt uppdrag. I gruppen sitter representanter för bland annat Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, IVO, SMI, Sveriges Apoteksförening, Lif, socialdepartementet, SKL och tre landsting.

Sjuksköterska sparade läkemedel

0

Sjuksköterskan säger till tidningen Vårdfokus att det ofta blir över läkemedel eftersom många patienter åker in och ut från behandlingshemmet. Sjuksköterskan anmäldes av en barnmorska efter att denna skulle sätta in en p-stav på en patient och upptäckte att p-staven var utskriven till en annan person.

Enligt anmälan till myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska sjuksköterskan ha sagt att hon aldrig kastar läkemedel utan spar dem i ett förråd.

Detta förnekar sköterskan i Vårdfokus men medger att p-staven i det aktuella fallet var förskriven till en annan patient.
– Jag är en fixare. För att göra det enkelt strök jag över namnet på förpackningen och skickade med den till ungdomsmottagningen. Så kunde jag hämta den andra sen, jag ville göra det smidigt, säger sköterskan till tidningen.

Sköterskan uppger också att de på arbetsplatsen inte kastar förpackningar med adhd-läkemedel som blir över när ungdomarna till exempel byter sort eftersom det är bra att ha när ungdomar kommer in akut.
 

Låg smittsamhet vid hiv

0

Smittskyddsinstitutet och Referensgruppen för antiviral terapi, RAV, har publicerat en rapport som sammanfattar kunskapsläget kring smittsamhet vid en behandlad hivinfektion. I rapporten kommer man fram till att smittrisken vid en välinställd hivinfektion är minimal om kondom används under hela samlaget. Det konstateras också att smittrisken är mycket låg även om kondom inte används om den hivinfekterade har en välinställd antiviral behandling. Med välinställd antiviral behandling avses att virusnivån i blodplasma ska vara lägre än 50 kopior/ml. Det ska ha uppmätts minst två gånger i rad med tre-sex månaders intervall. Personen ska inte heller ha någon annan sexuellt överförd infektion.

Just på grund av att smittsamheten är minimal eller låg vid en välinställd behandling drar man i rapporten slutsatsen att det är viktigt att tidigt ställa diagnos för att kunna sätta in behandling.
– Här har vi nyckeln till att hindra smittspridning, sade statsepidemiolog Anders Tegnell vid en presskonferens då rapporten presenterades.

En annan slutsats i rapporten är att attityderna till hiv i samhället måste ändras. Till exempel har hivinfekterade personer dömts till fängelse för oskyddat sex trots att risken för smitta är låg. Men Smittskyddsinstitutet och RAV tar inte ställning i det rättsliga läget, däremot menar man att den nya rapporten kan leda till att rättsväsendet gör nya bedömningar.
– Det har funnits en föreställning om att hiv har mycket hög smittsamhet både i rättsväsendet och hos allmänheten, men det stämmer alltså inte, sade Jan Albert, professor vid Karolinska institutet, och representant för RAV, en oberoende expertgrupp vars ledamöter utses av Svenska Läkaresällskapet och Smittskyddsinstitutet.

Socialminister Göran Hägglund säger att han inte ser någon anledning att omformulera informationsplikten i Smittskyddslagen, men att det kan vara dags att se över rättstillämpningen.
– Informationsplikten har ett betydande värde, men det har förts fram synpunkter kring lagtextens utformning och straffmätningen, där man har pekat på rättsfall som gått i helt olika riktningar. Där kan vi titta på om de bör omformas på något sätt, säger Göran Hägglund till SVT.

Referensgruppen för antiviral terapi ser just nu över riktlinjerna för hivbehandling och menar att det kan vara aktuellt att börja behandla tidigare än man gör idag. Enligt de svenska riktlinjerna från 2011 rekommenderas att behandling påbörjas när CD4-cellstalet ligger mellan 350-500 celler per kubikmilliliter. USA ändrade förra året sina behandlingsrekommendationer vid hiv-infektion till att behandling ska påbörjas så tidigt som möjligt, även om CD4-cellstalet är över 500. 

Beslagtog en miljon falska tabletter

0

Den schweiziska tullen konfiskerade över en miljon Xanax-tabletter på flygplatsen i Zurich. De ångestdämpande läkemedlen var på väg från Kina till Egypten. 

Enligt den schweiziska läkemedelsmyndigheten var det svårt att avgöra om Xanax-tabletterna var falska på grund av deras utseende, då de var mycket välgjorda. Men en analys visade att tabletterna helt saknade aktiv substans.

Utvecklingsländer så som Egypten har en stor marknad för förfalskade läkemedel, skriver BBC. Enligt WHO kan så mycket som 30 procent av läkemedlen i dessa länder vara falska. 

Pfizers ångestdämpande läkemedel Xanax säljs under namnet Xanor i Sverige. Läkemedlet innehåller den aktiva substansen alprazolam.

Ska utvärdera registersatsning

0

Under 2011 beslutade regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting att utveckla nationella kvalitetsregister för vård och omsorg mellan 2012-2016. Syftet med satsningen är att öka kvaliteten i och användningen av befintliga kvalitetsregister.

Satsningen ska nu utvärderas. Regeringen har gett uppdraget till myndigheten för vårdanalys. Vårdanalys får i uppdrag att utvärdera i vilken utsträckning de uttalade målen i satsningen nås. Myndigheten ska även undersöka om organisation och insatser är ändamålsenliga för att nå målen.

En delrapport ska redovisas till Socialdepartementet senast den 1 december 2014. Senast den 1 december 2017 ska slutrapporten vara klar.

Vårdanalys gjorde en förstudie om satsningen i arbetet med utvärderingsplanen under våren 2013. I förstudien påpekar myndigheten att förutsättningarna för kvalitetsarbete och forskning varierar stort mellan olika register. Man anser också att satsningen har många och ibland otydliga syften och mål, vilket kan påverka förutsättningarna för att styra satsningen mot konkreta mål negativt.

Nezeril för små barn avregistreras

0

Vid årsskiftet avregistreras Nezeril 0,1 mg/ml näsdroppar och nässpray i Sverige. De receptfria läkemedlen innehåller oximetazolin och används för att behandla nästäppa hos barn mellan en månad och två år. Avregistreringen sker på GSKs egen begäran. 

Anledningen till avregistreringen är att företaget vill använda sig av samma rekommendationer för läkemedlet i hela världen.

En utredning av säkerheten för receptfria förkylningsprodukter till små barn som svenska Läkemedelsverket genomförde 2009 kom fram till att användningen inte behövde begränsas. De rapporter om allvarliga biverkningar i EU som föranlett utredningen handlade främst om läkemedel som tas via munnen. I Sverige används näsdroppar och nässpray, vilket ger en noggrannare dosering.

Från och med nästa år finns enbart fysiologisk koksaltslösning för barn under ett år. För barn över ett år finns avsvällande nässprayer innehållandes xylometazolin i styrkan 0,5 mg/ml. Även de nässprayerna är receptfria.

 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng