Annons

Månads arkivering maj 2013

Ovetande östtyskar testade läkemedel

Ingert Nilsson
-
1

Mer än 50 000 personer i dåvarande Östtyskland ska enligt tidningen, som hänvisar till tidigare okända dokument från underrättelsetjänsten och hälsoministeriet, fungerat som försökspersoner för läkemedelsföretag utan att ha vetat om det.

Läkemedelsförsöken ska ha gällt bland annat hjärtmediciner och antidepressiva medel och ha genomförts på cirka 50 sjukhus i dåvarande Östtyskland. Totalt ska runt 600 olika försök, som pågick ända till Berlinmurens fall 1989, ha genomförts.

I många fall hade de inblandade patienterna inte någon aning om att testerna utfördes. I en del fall utfördes tester på personer utan möjlighet att ge sitt tillstånd. Till exempel testade företaget Charité Boehringer-Mannheim, nu en del av Roche-gruppen, anemimedicinen EPO på 30 för tidigt födda barn. En grupp alkoholberoende med svår delirium, utan möjlighet att ge sitt godkännande användes av företaget Bayer för att testa nimodipin, en medicin som används för att öka blodcirkulationen i hjärnan.

De västerländska läkemedelsföretagen ska ha betalat runt 3,4 miljoner kronor för vissa test. 

Läkemedelsförsöken på östtyska medborgare orsakade också dödsfall, enligt Der Spiegel, bland annat på ett sjukhus i Magdeburg där företaget Sandoz testade en blodtrycksmedicin.

I Tyskland ställs nu krav på att samarbetet mellan den forna östtyska staten och läkemedelstillverkarna utreds vidare.

Snabbar på simeprevir

Ingert Nilsson
-
0

Medivir har tillsammans med företaget Janssen ansökt om godkännande för en ny behandling av kronisk hepatit C, simeprevir. Ansökan har lämnats både till den amerikanska och europeiska läkemedelsmyndigheten. FDA har nu beslutat bevilja så kallad prioriterad granskning av ansökan.

Sådan prioritering sker när behandlingen kan komma att bidra med viktiga behandlingsförbättringar eller om bra behandlingsalternativ saknas.
En sådan snabbare process innebär att FDA börjar sin granskning cirka 60 dagar efter att ansökan lämnats in och att granskningen ska vara klar efter sex månader. Ansökan som lämnades in i början av april bör alltså vara klar senast under oktober månad.

Antibiotika mot ryggont

Ingert Nilsson
-
0

En tre månaders behandling med antibiotika tycks kraftigt kunna minska ryggsmärtor hos en grupp patienter. Det har danska forskare visat i nyligen publicerade studier.

Forskarna fann att hos nästan hälften av 61 studerade patienter som nyligen diagnosticerats för diskbråck fanns bakterier, vanligen hudbakterien propionibacterium acnes, inne i broskskivan. Forskarnas slutsats är att bakterien är orsak till förändringen i ryggradens ben, så kallade Modic-förändringar. I en relaterad studie undersökte forskarna om behandling med antibiotika kunde reducera smärtan hos patienter med dessa benförändringar. 162 patienter randomiserades till en tre månaders behandling med en kombination av amoxicillin och klavulansyra eller placebo.

Vid uppföljningen ett år efter behandlingen är forskarnas slutsats att tre av fyra patienter fick en signifikant minskad smärta och förbättrat funktion av behandlingen, medan placebogruppen inte upplevde någon förbättring alls.

Fall av nytt coronavirus i Frankrike

Amina Manzoor
-
0

Totalt har nu 34 fall av det nya coronaviruset bekräftats runt om i världen. Av dem har 18 personer avlidit.  I början av maj rapporterade Saudiarabien 15 nya fall, varav sju av dem avled- Alla fallen har kopplats till en sjukvårdsinrättning och smittspridningen utreds nu, enligt Smittskyddsinstitutet. 

Nu har också två fall rapporterats från Frankrike. Det första var en tidigare svårt sjuk man som varit i Dubai, och den andra smittade personen hade delat rum på sjukhuset med det första fallet.

Enligt WHO visar fallen från Saudiarabien och Frankrike att infektionen i sällsynta fall kan smitta mellan människor, men enbart vid nära kontakt och till personer med annan underkuggande sjukdom. Risk för smittspridning utanför den närmaste kretsen kring en sjuk person bedöms vara mycket liten. 

Världshälsoorganisationen menar inte att det behövs några ändrade reserekommendationer men uppmanar sjukvården att uppmärksamma fall av svår luftvägsinfektion och allvarligt sjuka personer som nyligen kommit hem från länder där det nya coronaviruset förekommit. 

Bakterie kan göra myggor resistenta mot malaria

Amina Manzoor
-
0

Forskare vid Michigan State University i USA har studerat Wolbachia-bakterien, som vanligtvis smittar via insektshonor till deras avkomma. Bakterien drabbar vanligtvis inte de myggor som sprider malaria, men i laboratoriestudier har man kunnat visa att en tillfällig bakterieinfektion gjort insekter immuna mot malariaparasiten. 

Forskarna försökte få denna tillfälliga infektion att föras vidare till nästa generation, skriver BBC. Efter studiens slut såg man att en stam av Wolbachia-bakterien fanns kvar i en särskild art av myggor, Anopheles stephensi. Hos dessa myggor fanns bakterien kvar under hela studietiden, motsvarande 34 generationer. Malariaparasiterna kunde inte klara sig i dessa myggor som hade parasitnivåer fyrfaldigt lägre än i icke-bakterieinfekterade insekter.

Men denna forskning gäller bara den myggart som sprider malaria i Mellanöstern och södra Asien. Anopheles gambiae som sprider malaria i Afrika är ett ännu större problem. Forskarna hoppas att metoden även går att tillämpa på den myggsorten. De menar att Wolbachia-bakterien kan vara ett komplement till medicinering och myggnät.

Tidigare forskning har visat att en annan stam av Wolbachia-bakterien kan förhindra att myggor sprider Denguefeber.

Studien är publicerad i Science.

Billigare vaccin för fattiga länder

Amina Manzoor
-
0

The Global Alliance for Vaccines and Immunisations, Gavi, har kommit överens med läkemedelsföretagen GSK och Merck om ett nytt lägre pris för deras HPV-vaccin, Cervarix och Gardasil. Det nya priset är 4,5 dollar per dos för organisationen, jämfört med det tidigare lägstapriset om 13 dollar per dos.

Gavi sade sig vara nöjda med avtalen och hoppades att år 2020 ha kunnat vaccinera 30 miljoner flickor i 40 utvecklingsländer. Gavi kommer att påbörja HPV-vaccineringarna i Kenya denna månad och därefter fortsätta med Ghana, Laos, Madagaskar, Malawi, Niger, Sierra Leone och Tanzania.

Enligt Gavi är fler än 85 procent av de 275 000 kvinnor som varje år dör av livmoderhalscancer från utvecklingsländer, där risken för HPV-infektion är högre och möjligheten till screening och behandling lägre. Organisationen tror därför att ett vaccinationsprogram kan göra stor skillnad.

Men avtalet har inte bara välkomnats. Läkare utan gränser uttryckte besvikelse över att priset inte blev lägre, och menade att de nästan 14 dollar som det skulle kosta att vaccinera en flicka med alla tre doser är fortfarande för högt, skriver Pharmatimes.

Öppet brev till Göran Hägglund

Läkemedelsvärlden
-
1
Öppet brev till Göran Hägglund

I nyhetsförmedlingen framkom nyligen att riskkapitalbolaget Priveq, sålt Vårdapoteket till Apotek Hjärtat med en vinst som uppskattades till minst 25 procent per år. Tanken leds lätt till att staten sålde alldeles för billigt. Göran Hägglund, som var ansvarigt statsråd för utförsäljningen av de statligt ägda apoteken för tre år sedan, ville i intervjun inte gå in på enskilda delar av försäljningen utan hänvisade till företagshemligheter. Han var nöjd med att staten fått intäkter på 5,9 miljarder kronor vid omregleringen.

Det överensstämmer med öppet redovisade siffor. Intäkter är dock inte samma sak som vinst. Vad som inte redovisats är vilka försäljningskostnader som affären belastats med. I Apoteket ABs och Apoteksgruppens årsredovisningar anges försäljningskostnader på nära 1,5 miljarder kronor. Personer med insyn i omregleringen anser dessa kostnader var i underkant. Därutöver tillkommer omfattande konsult- och departementskostnader som statsrådet vägrat att redovisa.

Jag har efterlyst dessa siffror vid upprepade tillfällen. I brev i oktober 2009 fick jag beskedet att regeringen avser ”att lämna uppgifter om konsultkostnader först i samband med omstruktureringen av Apoteket AB är klar”. Det skulle ske på samma sätt som gjordes vid försäljningen av Vin & Sprit och Vasakronan. Omstruktureringen är uppenbarligen ännu inte avslutad för något besked har inte kommit, trots ett antal påminnelser.

I belysning av den avsevärda vinst som Priveq gjorde vid försäljningen av Vårdapoteket ter sig den höjning av handelsmarginalen med cirka 2 procentenheter, som regeringen införde för att locka köpare vid utförsäljningen något onödig. Effekten blir hur som helst att vinsten vid klusterförsäljningen reduceras ytterligare med bortåt en halv miljard kronor per år.

Klart torde vara att dessa tillkommande kostnader uppgår till avsevärda belopp. Kanske så stora att vinsten av utförsäljningen krymper betänkligt. Så länge siffrorna inte redovisas är det fritt fram för spekulationer om hur stora de är och varför de inte redovisats. Är det möjligen så att statrådet undanhåller väsentliga fakta för att dölja en dålig affär?

Nyare blodproppsmedel bättre än Waran

Amina Manzoor
-
0

Analysen är publicerad i tidskriften Circulation. I den randomiserade och dubbelblinda Aristotle-studie jämfördes effektiviteten och säkerheten av apixaban (Eliquis) med warfarin som skydd mot stroke hos patienter med förmaksflimmer. 18 201 patienter i 39 länder randomiserades till behandling med antingen apixaban i en standarddos två gånger dagligen eller individuellt doserad warfarinbehandling som skulle hålla patienten inom INR 2,0-3,0. INR står för International Normalized Ratio, och är kvoten mellan koagulationstiden för patientprovet och normal koagulationstid. 

Patienterna följdes i median i 1,8 år. Gruppen som behandlades med apixaban hade lägre dödlighet, färre allvarliga blödningar och färre antal stroke. De som behandlades med warfarin var i median inom INR 2-3 under 66 procent av tiden. Den nivån är lägre än i Sverige och Skandinavien där patienten är inom det uppsatta INR-intervallet 70 procent av tiden. 

Det finns en stor skillnad i kvaliteten på warfarinbehandling mellan länder, och Sverige har en god kvalitet på behandlingen. Därför har det ifrågasatts om resultaten har en relevans för Sverige.

Men nu visar en ny analys att apixaban är effektivare och säkrare oavsett kvaliteteten på warfarinbehandlingen. I analysen delades patienterna upp i fyra lika stora grupper beroende på hur länge de befann sig inom det uppsatta INR-intervallet. Enligt resultaten var förekomsten av stroke, dödlighet och allvarlig blödning genomgående lägre med apixaban än warfarin utan någon statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna. 

– De tilläggsanalyser som vi nu presenterar från ARISTOTLE-studien stöder att resultaten är konsistenta oavsett den förväntade kvaliteten på warfarinbehandlingen, säger professor Lars Wallentin vid Uppsala Clinical Research Center som lett studien.

Studien är finansierad av Bristol-Myers Squibb som marknadsför Eliquis (apixaban).

Undersöker förtroendet efter Pandemrix

Amina Manzoor
-
0

Forskare vid Örebro universitet har fått 240 000 kronor från Nyckelfonden för att undersöka livskvaliteten hos de barn och ungdomar som drabbades av narkolepsi efter att de vaccinerade sig mot svininfluensan samt deras familjer. Forskarna vill ta reda på hur sjukdomen påverkar dagligt liv och vilket stöd de behöver. 

Dessutom vill forskarna studera hur deras berättelser påverkat allmänhetens förtroende för sjukvården och vaccinationsprogram.
– Såväl de drabbade ungdomarna som deras familjer beskriver ofta sin situation i sociala medier och det är berättelser om ilska, frustration och misstro, säger Karin Blomberg, forskare i vårdvetenskap vid Örebro universitet, i ett pressmeddelande.

Hon har tidigare forskat kring hur kvinnor väljer att delta i screeningprogram för livmoderhalscancer och vaccination mot HPV. De kvinnor som kände en osäkerhet inför vaccination och screening hade ofta en bristande tilltro till samhället.

Resultaten kan ha betydelse för hur hälso- och sjukvården ska kunna bemöta människors misstro och oro.
– Framför allt behöver vi identifiera vilket behov av stöd de drabbade barnen och deras familjer behöver för att deras hälsa och utveckling ska förbättras, säger Karin Blomberg.

Bakslag för Alzheimermedel

Amina Manzoor
-
0

Ännu en läkemedelskandidat mot Alzheimer har misslyckats med att nå studiemålet. Den här gången är det Baxters Gammagard (humant immunoglobulin). Trots lovande resultat från en mindre fas II-studie kunde kandidaten inte nå målet med att minska kognitiv försämring och bevara funktionsförmågan hos patienterna i en fas III-studie. 

Studien, som var dubbelblind, randomiserad och placebokontrollerad, omfattade 390 patienter med mild och medelsvår Alzheimer. Efter 18 månader var det ingen statistiskt säkerställd skillnad i kognitiva funktioner och funktionsförmåga mellan gruppen som fick immunoglobulin och placebogruppen. 

Däremot kunde forskarna se en viss effekt av immunoglobulin på kognitiva parametrar hos patienter med medelsvår Alzheimer som också var bärare av genen ApoE4. 

Men eftersom effektmåttet med fas III-studien inte nåddes kommer Baxter att avsluta övriga studier på Gammagard. Företaget meddelade också att man kommer att ompröva sin nuvarande forskning inom Alzheimersområdet och fatta ett beslut om hur man ska gå vidare efter att de fullständiga resultaten från studien är analyserade.

Medicin mot epilepsi ökar risken för autism

Ingert Nilsson
-
0

Det är i en nyligen publicerad dansk studie i JAMA, som slutsatsen dras. Tidigare studier har visat att antiepileptiska läkemedel under graviditeten kan öka risken för beteendestörningar hos barnet, men det är oklart om läkemedlen också kan påverka uppkomsten av andra allvarliga neurologiska sjukdomar.

I den här nationella registerstudien har forskarna undersökt om behandling med epilepsimedlet valproat påverkar utveckling av autism hos barnet.
Data om 655 000 barn som föddes i Danmark mellan 1996-2006 visade att 5 437 av dem diagnosticerats för autism och att 2 644 hade utsatts för antiepileptiska läkemedel, inklusive 508 för valproat under fosterlivet.
 
Barnen följdes tills de diagnosticerades med autism eller till december 2010. Efter att ha justerat för faktorer som moderns ålder och psykisk sjukdom i familjen blev resultatet att den absoluta risken för att diagnostiseras för en autismstörning var 4.4 procent för barn som exponerats för valproat, jämfört med 1.5 procent för barnen som inte exponerats för läkemedlet.
Även om valproinsyra är ett mycket effektiv läkemedel rekommenderar forskarna att förskrivningen av medlet minimeras och att dosen är så låg som möjligt. 
Läkemedel med valproinsyra är till exempel Depakine, Absenor, Ergenyl och Orfiril. I Sverige behandlades drygt 5 600 kvinnor i fertil ålder med substansen förra året.

Nytt mot hudcancer

Ingert Nilsson
-
0

Det är Roche nya läkemedel, Erivedge (vismodegib) som CHMP, den europeiska vetenskapliga kommittén, tycker ska godkännas i Europa.

Erivedge är sedan början av 2012 godkänt för den amerikanska marknaden och ska användas för behandling av avancerad basalcellscancer som är den vanligaste typen av hudcancer i Europa. I kliniska studier har vismodegib visat sig reducera tumörstorleken hos patienter med denna cancer.
 
De vanligaste biverkningarna är muskelspasmer, håravfall, trötthet och viktminskning. Dessutom är risken hög för att behandlingen orsakar fosterdöd eller missbildningar hos fostret om det används av gravida.

Norska studenter accepterar fusk

Ingert Nilsson
-
1

I studien där man undersökt inställningen till oärlighet och fusk tillfrågades 262 doktorander vid medicinska fakulteter i Norge. Av dessa svarade 189 på enkäten.

Även om det rapporteras om mindre forskningsfusk i Norge jämfört med många andra länder, så är inte oärlighet något okänt för de norska doktoranderna. 38 procent av dem tyckte till exempel det var acceptabelt att pröva en mängd olika analyser tills man finner ett resultat som är signifikant. 
-Det är problematiskt att så pass många accepterar fabrikerade data, säger professor Bjørn Hofman, till den norska läkartidningen och en av studiens författare.
Studien visar också att en majoritet inte vet om deras egen institution har några riktlinjer för det vetenskapliga arbetet.

Många av studenterna säger sig dock vara beredda att rapportera fusk som de upptäcker, 79 procent påstår sig vara villiga att göra det.
En intressant motsättning, tycker Bjørn Hofman. En förklaring kan vara att doktoranderna enbart tänker på mycket allvarligt fusk när de säger sig vilja rapportera, tror han.

Myndigheten som återuppstod

Anna Trenning-Himmelsbach
-
0

AFSSAPS är död! – Leve ANSM!

För ett år sedan fick Frankrike en helt ny Läkemedelsmyndighet. Målet med nya Agence Nationale de Sécurité du Medicaments et des produits de santé som myndigheten heter, är att garantera en oberoende granskning av mediciner innan de släpps på marknaden. En självklar uppgift för ett läkemedelsverk kan tyckas och var egentligen uppgiften även för föregångaren, AFSSAPS. Men skandalen med diabetesläkemedlet Mediator visade att det fanns enorma brister i systemet.

Mediator med substansen benfluorex godkändes 1976 och avsikten var att det skulle användas som tilläggsbehandling till diabetiker. Men bland annat i Frankrike förskrevs det i stor utsträckning off-label som aptitreglerande preparat. 2009 drogs medlet in centralt av EMA på grund av allvarliga biverkningar i form av kardiell valvulopati, skador på hjärtklaffarna. Vid det laget hade ett flertal länder redan stoppat försäljningen. Men inte i Serviers hemland Frankrike. Enligt en expertrapport skriven på uppdrag av fransk domstol ska Mediator ha orsakat mellan 1300 och 1800 dödsfall under åren det användes. Ledningen för tillverkaren Servier beskylls för att ha undanhållit information om riskerna, trots att den vetat om dem. Ansvarsfrågan ska nu redas ut vid en rättegång som inleds den 21:e maj där företagets ägare Jacques Servier är en av de som står till svars.

Men han är långt ifrån ensam på de anklagades bänk. Där finns också direktören för den nya myndigheten ANSM, Dominique Maranchini. Han tillträdde visserligen efter skandalen, men har kallats som representant för den läkemedelsmyndighet som inte agerade när de borde. En av frågorna som domstolen ska försöka svara på är hur Mediator, som aldrig funnits på den svenska marknaden, kunde tillåtas i Frankrike ända fram till 2009. Då hade det sedan länge varit förbjudet i en rad andra länder.

En av de som har synpunkter på saken är Irène Frachon, lungspecialist vid universitetssjukhuset i Brest. Det var hon som först slog larm om de många dödsfallen.
I hennes ögon har historien visat på tre allvarliga brister i den franska läkemedelskontrollen. Tidigare har kontrollen av farmakovigilansen framförallt byggt på spontana läkarrapporter om misstänkta fall av biverkningar.
– Experterna som skulle granska fallen använde sig av omoderna metoder. De hade inga kunskaper i epidemiologisk farmakovigilans, utan studerade varje fall för sig. De missade därför helhetsbilden, säger Irène Frachon.

Hon säger också att AFSSAPS  hade en oklar roll och saknade ett reellt inflytande när det gällde att ställa krav på tillverkarna. Anställda vid myndigheten förklarade för henne att de också måste ta hänsyn till frågor som till exempel sysselsättning, eller hotet om att råka ut för en dyr stämning från ett bolag.
– Det är ju absurt och skrämmande att man utsätter patienter för risker för att rädda industrin, säger hon.

Den tredje bristen är av känsligare karaktär eftersom den berör rena korruptionsanklagelser. Förra året avgick till exempel Eric Abadie från sin post hos europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, efter att han delgetts misstanke om brott på grund av en intressekonflikt i den här affären. Samma sak gäller en fransk före detta senator. Hon anklagas nu för att ha tonat ner företaget Serviers ansvar i en parlamentarisk rapport.

Irène Frachon drar sig inte för att kalla Servierledningen för gangsters. Hon säger att företaget systematiskt och sedan lång tid tillbaka har vävt täta band till en rad experter och läkare i Frankrike. Den här formen av kritik tillbakavisas förstås av företaget. Men det är ytterligare en fråga som rättegången ska försöka bringa klarhet i.

Det nya läkemedelsverket ANSM ska i alla fall enligt beslutsfattarna ha en tydligare oberoende ställning gentemot industrin än sin föregångare. ANSM finansieras till exempel bara indirekt av skatter och avgifter från läkemedelsbolagen. De ekonomiska anslagen tar nu vägen över statsbudgeten. Alla experter, liksom all chefspersonal, omfattas också av strängare etiska regler än tidigare. Deras deklarationer om eventuella band till utomstående intressen finns tillgängliga för allmänheten på internet. Där kan man också se videofilmer från kommittéernas diskussioner om läkemedel.
– Öppenheten är betydligt större idag, säger Axelle de Franssu på ANSMs informationsavdelning.

Hon förklarar att lagen gör skillnad på intressekonflikter och intresserelationer. Det är till exempel inte förbjudet att vara expert och samtidigt arbeta för läkemedelsindustrin.
– Men man får inte vara med och besluta i en fråga där man kan vara inblandad själv.

Informationssekreteraren berättar att det nya läkemedelsverket ska göra en successiv omprövning av samtliga mediciner som godkändes för den franska marknaden före 2006. Det nya verket har dessutom fått större befogenheter när det gäller att ta egna initiativ till forskning. Men det tar förstås tid att bygga upp ett nytt system för läkemedelskontroll.

För bara två månader sedan presenterade ANSM de experter som ingår i verkets nya kommittéer.
– Det finns inte ett outtömligt lager av personer, som både är oberoende från industrin och som har tillräckligt med kunskaper, säger Bruno Toussaint.

Han är allmänläkare  i grunden, men numera chefredaktör på heltid för Prescrire. Denna läkemedelsgranskande tidskrift har en särställning i Frankrike, eftersom den är reklamfri och finansieras utan medel från läkemedelstillverkarna. Enligt Bruno Touissant är det alldeles för tidigt att säga om det nya systemet skyddar Frankrike från en ny Mediatorskandal. Men han är skeptisk till hur oberoende ANSM egentligen kan vara.
– Flera grundläggande problem finns kvar. Myndighetens budget är löjligt liten i förhållande till läkemedelsindustrins omsättning.

De offentliga medlen till läkemedelsforskningen har dessutom minskat i Frankrike. Så länge den forskningen framförallt finansieras av privata företag är de flesta experter på något sätt knutna till industrin menar han. Bruno Toussaint påpekar dessutom att banden inte bara handlar om pengar.
– Vissa experter smickras av att bli inbjudna att tala på konferenser eller få med sina namn i en vetenskaplig artikel. I vissa fall handlar det ju om rena vänskapsrelationer.

Ett annat problem i sammanhanget, enligt den franske chefredaktören, är att man generellt sett ställer för lite krav på nyskapande hos läkemedelsföretagen. Hos Prescrire anser man att lagstiftarna borde besluta att inga läkemedel ska tillåtas på marknaden om de inte medför framsteg. Enligt tidningens egen granskning är över 80 procent av nya mediciner helt onödiga.
– Detta bidrar till ett störande bakgrundsbrus på marknaden, som försvårar kontrollen.

Bruno Touissant säger att Servier investerade mycket i Frankrike eftersom företaget bedömde att marknaden här var lukrativ. Men han hävdar att det vore felaktigt att se Mediatorskandalen som ett exempel på någonting som skulle vara typiskt franskt.
– Problemen är desamma i alla länder, även på EU-nivå. Experterna är inte oberoende, de offentliga medlen till forskningen minskar, och myndigheterna som arbetar med farmakovigilans saknar medel.

Irène Frachon varnar också för att vi riskerar att stå inför en annan typ av folkhälsokatastrofer i framtiden, som beror på brister i kontrollen av materiel, som används inom sjukvården, men som inte ingår i kategorin läkemedel. Just nu pågår rättegången mot Poly Implant Prothèse, det franska företaget som tillverkade bröstimplantat och som använde sig av en gel som inte var lämplig för medicinskt bruk. Många frågar sig förstås hur produktionen kunde fortgå i flera år utan att någon undersökte innehållet i proteserna.
– Men det finns mycket annat som opereras in i folk idag som inte heller kontrolleras, säger hon.

Hon hoppas nu i alla fall på vissa tekniska förbättringar i läkemedelsövervakningen i Frankrike tack vare det nya systemet. Att Frankrike till exempel har reagerat snabbt vad gäller nya rekommendationer om tredje och fjärde generationens p-piller anser hon delvis är en effekt av Mediatorhistorien. Samma sak säger man på ANSMs informationsavdelning.

Bruno Toussaint är också, trots sin allmänt kritiska inställning, optimist.
Han tror att folkopinionen kommer att ställa allt större krav på läkemedelshanteringen och menar att invånarna har ett outnyttjat påtryckningsmedel.
– Man får inte glömma att en stor del av läkemedelsindustrins budgetar fylls på med pengar ur socialförsäkringssystemen.

Försök med självtestning mot HPV

Ingert Nilsson
-
0

Det norska Kreftregistret startar i maj ett forskningsprojekt för att förebereda ett större nationellt projekt som ska erbjuda alla norska kvinnor gratis självtestning mot humant papillomvirus, HPV.

I det här första projektet ska 1600 kvinnor erbjudas att delta i projektet. Alla är kvinnor som inte svarat på den första påminnelsen om screening. Hälften av kvinnorna blir sedan uttagna till en kontrollgrupp som enligt praxis får en andra påminnelse om att låta testa sig. Den andra gruppen får erbjudande om att göra testet själva hemma. De som får ett positivt svar på hemmatestet erbjuds därefter en gynekologisk undersökning. De som fått ett negativt svar erbjuds att genomgå också en vanlig screening.

I den här mindre första studien ska två olika test användas för att se vilket av de två som fungerar bäst för de norska kvinnorna.
– Eftersom många kvinnor inte deltar i det generella erbjudandet om screening hoppas vi att med enkla medel finna ett sätt att få fler att delta. Ett enkelt hemmatest kan vara en väg, säger projektledaren Mari Nygård till norska Dagens Medicin.

E-cigaretter kan vara läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Försäljningen av så kallade e-cigaretter, som säljs främst på nätet men också i daglig varuhandeln är olagliga om de innehåller nikotin och inte godkänts som läkemedel.

De här cigaretterna består oftast av en cigarettformad metallhylsa som laddas med en ampull. När ampullen hettas upp av ett batteri bildas vattenånga som rökaren suger i sig. Det är innehållet i ampullen som Läkemedelsverket har synpunkter på.
– Haken är när ampullen innehåller nikotin, säger Marie Kerttu, utredare på Läkemedelsverket.
– Då klassas ”cigaretten” som läkemedel och ska vara godkänd av Läkemedelsverket. Men idag har inget av de företag som säljer de här produkterna ansökt om godkännande.

E-cigaretter och påfyllnadsvätskor som inte innehåller nikotin har Läkemedelsverket inga synpunkter på. Från myndighetens sida går man nu ut med information i branschtidningar och tar kontakt med företag som säljer de här cigaretterna.

I Danmark och Norge har alla ansökningar om att få sälja e-cigaretter hittills fått avslag. Den danska Giftinformationscentralen slog nyligen larm om att allt fler barn förgiftas av starkt nikotinhaltiga cigarettvätskor, som oftast säljs i behållare helt utan barnsäkra korkar.
I Sverige har det ännu inte kommit sådana rapporter.

1...345Sida 4 av 5