Månads arkivering maj 2013

Risk för sämre patientsäkerhet

0

Apoteken har blivit fler men apotekspersonalen har fått minskad tid till kompetensutveckling. Det är några av slutsatserna i Statskontorets utvärdering av omregleringen. I sin slutrapport har de fem mål som regeringen satte upp för reformen analyserats och jämförts med hur verkligheten ser ut.

Det första målet gäller en ökad tillgänglighet. Här konstateras i rapporten att antalet öppenvårdsapotek har ökat sedan 356 jämfört med innan omregleringen varav ett 30-tal har etablerats på platser där det tidigare saknades apotek.
– Av de nya apoteken har 98 procent etablerats i tätorter, sade Thomas Ringbom, projektledare på Statskontoret under en pressträff.

Öppettiderna har ökat i genomsnitt bland annat har antalet söndagsöppna apotek tredubblats. Vad gäller den omdiskuterade 24-timmarsregeln konstaterar Statskontoret att de flesta patienterna får sina läkemedel inom ett dygn men det har skett en liten försämring. Sammanfattningsvis anses regeringens mål om ökad tillgänglighet ha uppfyllts i hög grad. Men man föreslår att Tillväxtanalys får i uppdrag att följa utvecklingen av tillgängligheten i hela landet framöver.

Sämre är det med målet om bättre service och tjänsteutbud. Man konsterar att antalet tjänster som erbjuds i form av till exempel allergitester har ökat men ytterst begränsat. Kompetensutvecklingen får också backning i rapporten. Läkemedelsverket konstaterar vid sina apoteksinspektioner också att det är vanligt att den dokumenterade kompetensutvecklingen till personalen är bristfällig ellerhelt saknas.
– Vår bedömning är att personalen har sämre förutsättningar för att göra korrekta receptexpedieringar. Sex av tio anställda på apotek uppger att de har sämre möjlighet till kompetensutveckling, sade Thomas Ringbom.

Statskontoret föreslår att Läkemedelsverket ska se över om kraven på omfattningen av personalens kompetensutveckling ska preciseras. Möjligheterna till kompetenshöjning varierar mellan apoteksaktörerna utan att man från Statskontoret vill precisera närmre.

Regeringens mål om låga läkemedelskostnader anser Statskontoret ha uppfyllts i hög grad. Detta förklaras av flera faktorer som ökad andel expedieringar av månades generikavara, stärkta incitament för parallellimport och nya receptfria varumärken med lägre priser.

Ett femte mål från regeringen var att tillvarata apotekens bidrag till en förbättrad läkemedelsanvändning. Men här har Statskontoret gått bet. Målet är komplext och svårtolkat skriver man i rapporten.

Statskontorets slutsats är att apoteksmarknaden på det stora hela fungerar tillfredställande men regeringens ambition om mångfald ligger i farozonen eftersom marknaden är väldigt tuff för mindre aktörer och egenföretagare.
 

WHO hjälper Saudiarabien med nytt virus

Sedan det nya coronaviruset upptäcktes i september förra året har totalt 49 fall laboratorieverifierats. Av dem har 27 dött. 

Saudiarabien har varit hårdast drabbat av det nya viruset, och i veckan rapporterade landets hälsodepartement ytterligare fem fall. Men det finns även bekräftade fall från bland annat Jordanien, Qatar, Tunisien och Frankrike. I början av veckan avled den franska patienten i sviterna av sjukdomen.

Det nya coronaviruset har också fått ett namn, Middle East respiratory syndrome coronavirus, MERS-CoV. Men fortfarande är mycket okänt kring sjukdomens spridning. WHOs generalsekreterare Margaret Chan sade under ett möte i Genève att MERS-CoV är ett hot mot hela världen eftersom det inte går att förebygga smitta när man ännu inte vet hur viruset smittar.

Världshälsoorganisationen ska även hjälpa Saudiarabien med att utreda viruset innan hajj, den årliga pilgrimsfärden till Mecka för miljontals muslimer, skriver Reuters. 

Enligt Smittskyddsinstitutet finns det inga särskilda rekommendationer för resande till riskområdet, men att det kan komma fall till Sverige. Socialstyrelsen har nyligen uppdaterat sina rekommendationer för hur vården ska hantera misstänkta fall.

Koppling nya läkemedel och ökad överlevnad ifrågasätts

0

Introduktion av nya läkemedel kan ge stora vinster för välfärdsstaten och förlänga livet på patienterna. Det menar forskaren Billie Pettersson som tillsammans med amerikanen Frank Lichtenberg på uppdrag av SNS studerat kopplingen mellan introduktion av nya läkemedel och bland annat livslängd och sjukhusvistelse.

Rapporten ingår i Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, forskningsprogram Värdet av nya läkemedel och diskuterades vid ett seminarium på torsdagen. Bille Pettersson, som vanligtvis arbetar på företaget MSD, berättade att de sett ett positivt samband mellan hur många nya läkemedel som introduceras mot en viss sjukdom och patienternas livslängd.
– Trettio procent av den ökade överlevnaden under perioden 1997 och 2010 kunde förklaras med introduktionen av nya läkemedel, sa Billie Petterson.

Tre år efter införandet av ett nytt läkemedel kunde forskarna se en signifikant skillnad i överlevnad och efter sex år var den väldigt tydlig.
– Mycket tyder på att de politiska reformer vi haft på läkemedelsområdet som det nya pris- och subventionssystemet och decentralisering av kostnaderna till landstingen, har lett till att användningen av nya läkemedel har sjunkit, sa Billie Pettersson.

När rapporten debatterades väcktes frågor om hur stor del av den ökade överlevnaden som kunde tillskrivas just nya läkemedel. Mikael Hoffmann, chef för stiftelsen Nepi, påpekade att läkemedelsinnovationer ofta kommer inom områden där kunskapsutvecklingen är stor på flera sätt.
– Inom varje sjukdomsområde har det också hänt saker inom diagnosticering, annan behandling och uppföljning. Studien visar inte hur stor del av livstidsförlängningen som just läkemedel bidrog till, sa han.

Mikael Hoffmann menar att resultaten visar att av ökningen av genomsnittlig livslängd under perioden med 23 månader så har 7 månader, eller drygt 30 procent av den totala ökningen av livslängd, kommit inom sjukdomsgrupper där det har införts nya läkemedelsbehandlingar. Studien visar alltså inte att det är de nya läkemedlen i sig som har effekten.
– Men det återstår att visa hur stor del av detta som orsakas av nya läkemedel eller av alla andra förbättringar som införts för de aktuella sjukdomsgrupperna.

Enligt Billie Pettersson har man i den aktuella rapporten inte kontrollerat för andra behandlingar och diagnosmetoder.

Freddi Lewin, verksamhetschef på onkologkliniken på länssjukhuset Ryhov, som också deltog i diskussionen, vände sig mot att fler nya läkemedel skulle vara lika med bättre vård.
– Det är inte självklart att en större användning av nya preparat ger en bättre vård, vi får passa oss för att dra de slutsatserna, sa han.
 

Regionala skillnader beror på läkarna

0

Idag kan bostadsorten avgöra vilken behandling som en patient får. Men trots att det finns stora regionala i skillnader i läkemedelsbehandling på cancerområdet så ser man inte skillnader i överlevnad.  Det var en av slutsatserna som kom fram när en forskningsrapport från SNS presenterades vid ett seminarium på torsdagen.

Rapporten ”Värdering och implementering av nya läkemedel – med exempel från cancerområdet”, är en av tre nya rapporter på läkemedelsområdet från SNS. Bakom den står ekonomiprofessorn Bengt Jönsson och Nils Wilking, docent i medicin.
– Att vi inte ser skillnad i överlevnad kan bero på att många av de nya cancerläkemedel som introducerats de senaste åren har en tveksam effekt, sa Bengt Jönsson.

Han menade också att när dyra läkemedel har blygsam effekt så leder det till att även nya och effektiva preparat får stå tillbaka. I sin rapport föreslår de en modell där TLV gör en analys av kostnadseffektiviteten av ett läkemedel utan att fatta ett beslut om pris. Priset förhandlas i stället fram mellan landsting och läkemedelsföretagen och bestäms av bland annat volymen och förväntad patientnytta.

Nils Wilking efterlyste också att mer information om patientens läkemedelsbehandling måste föras in i journalen.
– Vi behöver individdata för att kunna fatta rationella beslut om behandling. Med individanpassade behandlingar är det inte intressant att ha det likadant i hela landet.

I en annan av SNS-rapporterna har författarna försökt hitta förklaringar till varför det finns stora regionala skillnader i användning av biologiska läkemedel vid reumatoid artrit och trastuzumab vid HER2-positiv bröstcancer. Svaret låg i lokala traditioner och kultur.
– Hur ett nytt läkemedel används beror till stor del på en kliniska kulturen och vad som är praxis på ett ställe. Lokala nätverk av läkare har större inflytande än nationella riktlinjer, sade Mats Brommels professor vid Karolinska institutet och en av rapportförfattarna.

Forskargruppen drar slutsatsen att landstingen och sjukvårdsledningarna bör delegera beslut om introduktion av nya läkemedel till läkarkåren.

 

Lägre risk för lunginflammation med visst kol-preparat

Forskare från Uppsala universitet, Karolinska institutet och Astrazeneca har i studien Pathos jämfört två vanliga kolpreparat, Symbicort (budesonid/formoterol) och Seretide (flutikason/salmeterol). Pathos är en observationsstudie där forskarna retrospektivt har undersökt journal- och registerdata för 21 361 patienter med diagnosen kol mellan 1999 och 2009. Drygt 7000 av dessa behandlades med Symbicort och omkring 2 700 med Seretide.

Den första delstudien visade att patienter som behandlades med Seretide hade en högre risk att drabbas av kol-relaterade förvärringsperioder än de som behandlades med Symbicort.

Nu har den andra delstudien publicerats i tidskriften BMJ. Den har undersökt 5468 patienter som behandlats med kombinationsläkemedel mot kol, inhalerade steroider och långverkande beta 2-agonister. Det motsvarar cirka 19 000 patientår. Forskarna använde propensity score matching för att skapa två jämförbara grupper, eftersom randomisering inte var möjlig. 

Delstudien visar att det finns skillnader mellan preparaten. De patienter som behandlades med Seretide hade en högre risk att drabbas av kol-relaterad lunginflammation än de som behandlades med Symbicort, 11 respektive 6,4 fall per 100 patientår. Antalet sjukhusvistelser på grund av lunginflammation var också högre i gruppen som behandlades med Seretide, 7,4 respektive 4,3 per 100 patientår. Studien visade även att lunginflammationsrelaterad dödlighet var högre hos patienter som behandlades med Seretide, 97 döda jämfört med 52. 

Studien har finansierats av Astrazeneca, som marknadsför Symbicort.

Glaxosmithkline som tillverkar Seretide menar att man inte kan dra så långtgående slutsatser av studien eftersom olika preparat ofta ges till olika patientgrupper, varav den ena kan vara sjukare än den andra.

– Cochraneinstitutet varnar utifrån sina metaanalyser från 2011 för slutsatsen att det skulle finnas en skillnad mellan Seretide och Symbicort i förekomst av lunginflammationer. Det finns stora och fleråriga studier kring förekomsten hos patienter som behandlas med Seretide. Några sådana studier har dock inte genomförts på Symbicort, men väl på Pulmicort där man funnit just lunginflammationer, säger Magnus Löfdahl, medicinsk rådgivare på GSK.

Ja till nytt förslag om kliniska prövningar

0

Förslaget röstades igenom av EU-kommissionen på onsdagseftermiddagen. Folkhälsoutskottet var eniga vid omröstningen och det kan nu gå vidare till parlamentet för beredning. Om det antas kommer det att ersätta dagens förordning som är från 2001.

Den nya förordningen innehåller förslag som innebär ökade krav på öppenhet vad gäller resultat från kliniska prövningar inom EU. Syftet är också att reglerna ska bli mer harmoniserade inom unionen.

Hösten 2012 presenterades en första version av den nya förordningen. Den har behandlats av parlamentet men därefter fått genomgå ett antal förändringar. Parlamentet ansåg till exempel inte att data från kliniska prövningar kan anses vara affärshemligheter efter att ett preparat blivit godkänt för marknaden och gjorde tillägg om detta.

I förordningen finns också regler för de prövningar som genomförts innan förordningen börjar gälla. Det föreslås att dessa ska samlas i ett offentligt register under WHOs internationella registerplattform för kliniska prövningar. Det föreslås också särskilda regler för gravida och ammande som deltar i prövningar och betydelsen av etiska kommittéer förtydligas.

Sile Lane, från brittiska Sense about science, en organisation som arbetar med folkbildning och förespråkar ökad öppenhet, skriver i en kommentar att om förslaget antas är det ett stort steg framåt.
 

Säkerhet i en liten ask

0

Tänk dig att du hämtar ut ett receptbelagt läkemedel. När farmacevten bakom apoteksdisken expedierar produkten börjar det blinka rött på datorskärmen. Någonting är fel upplyser apotekspersonalen och behåller paketet. Så här är det meningen att det ska fungera när ett nytt EU-direktiv är verklighet.

Direktivet om säkra läkemedelsförpackningar kom redan 2011 och är en del i den nya europeiska lagstiftningen som kallas läkemedelspaketet eller pharma-package. Syftet är att göra det svårare för förfalskade produkter att ta sig in i de legala distributionskanalerna och om så sker, göra det enkelt att spåra var en viss förpackning finns och förhindra att konsumenten använder produkten.

För att få till stånd ett fungerande system pågår nu samarbeten med såväl original- och generikaföretag, parallellhandlare och förpackningsindustri, som landsting, myndigheter och kommuner.
– Det som är både svårt och roligt med projektet är att det involverar så många aktörer, allt från läkemedelsföretag  och apotek till tryckerier och distributörer, säger Anita Finne Grahnén på branschorganisationen Lif.

Hon är en av dem som arbetat med projektet under flera år och för Lifs räkning suttit med i ett antal diskussioner och projektgrupper för att försöka hitta gemensamma lösningar på hur dessa system kan se ut. Men svårigheten är att än så länge vet ingen exakt vad den nya lagen kommer att innebära så arbetet pågår med ett rörligt mål. Först 2014 kommer det att preciseras vilka krav som ställs i så kallade delegerade akter som kommer från EU-kommissionen.

Förändringarna består i princip av två delar. Den ena är att läkemedelsförpackningarna ska vara utformade så att det märks om någon har försökt öppna dem. Detta kan lösas med till exempel en perforerad förslutning eller en tejp som det syns om någon försökt få upp. Det andra är att varje förpackning ska få en unik kod för att göra det möjligt att kontrollera att en förpackning är äkta. Denna ska sättas på vid packning och läsas av vid expediering på apotek eller inom slutenvården.
– Vi har idag ingen information vad det gäller utformningen av koden eller hur detaljerade kraven blir. Det kommer att beslutas av EU-kommissionen under 2014. Förmodligen kommer det att handla om en 2D-kod, en så kallad datamatrix, men helt säkert vet vi inte, säger Annika Wennberg, koordinator för frågan på Läkemedelsverket.

När de nya förpackningsspecifika koderna införs kan de ersätta dagens streckkoder. Men det är också möjligt att all den information som finns i streckkoden inte kommer att kunna inkorporeras och i slutändan kan det bli flera koder som får samsas på en förpackning.

För enkelhetens skull vore det såklart bra om man inom EU kunde enas om ett och samma system, men det finns flera hinder för detta. De nya reglerna kommer till exempel att gälla i princip alla receptbelagda preparat med möjlighet att göra undantag. Vissa receptfria läkemedel kan också komma att omfattas men detta beslutas av EU-kommissionen efter förslag från medlemsländerna. Ett läkemedels receptstatus bestäms nationellt och även om många produkter idag godkänns centralt i hela EU så kan det finnas olika uppfattning om vilka preparat som ska omfattas av de nya säkerhetskraven.

Runt om i Europa pågår ett antal projekt med att ta fram nya lösningar som studeras av EU-kommissionen inför att de fattar ett beslut.
– Systemet där alla unika förpackningskoder läggs in av tillverkarna kommer att behöva vara gemensamt inom hela EU. Sedan kan man ha olika system där slutanvändaren kopplar upp sig för att läsa av en förpackning, säger Annika Wennberg.

Fabriker som tillverkar för eller ligger i andra delar av världen kan också behöva jämka med krav som ställs i dessa länder. I Kalifornien har man ett liknande regelverk för förpackningar som träder i kraft 2016 och i Kina redan 2014 och detta är något som de som arbetar med frågorna nu sneglar på
– Ingen vill bygga tre olika förpackningslinjer för tre olika världsdelar. Helst vill vi ha en lösning som passar alla marknader, säger Susanne Nilsson, logistikkoordinator på Pfizer i Sverige.

På Pfizer har man förberett sig på förändringarna i flera år och har redan bytt ut förpackningarna för flera produkter. Allt för att kunna vara förberedda när de nya direktiven börjar gälla.
– Från branschen hoppas vi att kraven kommer att vara så öppna som möjligt så att de system vi redan har skapat kan vara kvar.  Vi måste jobba utifrån det antagandet och tro på de idéer vi har. Det kan bli så att vi behöver ställa om vår produktion, men det får vi veta när akterna presenteras, säger hon.

I väntan på detaljerna är det vad företagen kan göra, förbereda så gott det kan och se över allt från förpackningar till distribution.
– Många läkemedel tillverkas lång tid innan de når marknaden och en sådan här omställning kräver planering, säger Anita Finne Grahnén på Lif.

 

TLV vill höja handelsmarginalen

Efter apoteksomregleringen höjdes handelsmarginalen, men i en översyn kom det fram att de läkemedel som inte är utbytbara men som klassats som generiska inte fått den höjda handelsmarginalen. Apoteken hade ett inkomstbortfall på 189 miljoner kronor under den tiden, enligt TLV. 

Myndigheten föreslår därför en kompensation till apoteken som innebär att handelsmarginalen höjs med tre kronor under oktober 2013 till december 2014, skriver Läkemedelsmarknaden.

TLV menar att landsting och patienter under en period kommer att få betala mer för generiska läkemedel och för utbytbara läkemedel med generisk konkurrens, men att det är rimligt eftersom de under en period betalat mindre än de skulle ha gjort.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har skickat förslaget ut på remiss. Svaren ska in till myndigheten senast den 11 juni.

Snabbapotek tecknar avtal med butikskedja

Snabboteket specialiserar sig på portionsförpackade receptfria läkemedel och andra apoteksrelaterade produkter. Nu tecknar företaget avtal med servicehandelskedjan Direkten som har  cirka 150 servicebutiker runt om i landet.
– Vi får en enorm spridning på våra produkter i stora delar av landet genom avtalet med Direkten. Till en början handlar det om ett 20-tal butiker som våra produkter kommer att finns i, men förhoppningen är att det blir alla deras butiker, säger Johan Bergenholtz, vd för Snabboteket.

I början av året lanserade Snabboteket portionsförpackade apoteksvaror, och i mars i år kom det första receptfria läkemedlet mot halsbränna in i sortimentet. Om någon vecka utökas det med huvudvärkstabletter och någon månad senare med allergitabletter och åksjuketuggummin.

Johan Bergenholtz har även blivit utsedd till årets unga entreprenör i södra Sverige av entreprenörsnätverket Founders Alliance. I höst kommer han att tävla mot de andra regionernas vinnare om titeln årets unga entreprenör. 
– Det är framstående personer som står bakom utmärkelsen, jag är otroligt hedrad att de valde ut mig och Snabboteket, säger han.

Landstingen börjar skriva på

Efter att den första överenskommelsen som landstingens expertgrupp NLT tagit fram med Roche om rabatt på cancerläkemedlet Zelboraf fått kritik från många landsting togs ett nytt avtal fram.
Det har nu börjat skrivas på av landstingen.

Tommy Ringart, kommunikationschef på Roche säger till Läkemedelsmarknaden att Skåne, Halland, Kalmar, Östergötland, Västra Götaland, Västerbotten, Västernorrland och Västmanland nu tecknat avtal med läkemedelsföretaget.
Avtalet, som är hemligt, ska innebära att kostnaden blir lägre än det pris som Roche ansökt om och fick avslag för hos TLV.

Kinesiskt vaccin mot höstblåsor

I Sverige kallas ofta hand-, fot- och munsjukan för höstblåsor. Normalt är det en lindrig infektion som drabbar barn som får blåsor i munnen och på händer och fötter. Men i Kina med många miljoner insjuknade orsakar sjukdomen också dödsfall i hjärnhinneinflammation eller hjärninflammation.

Sedan upptäckten 1969 har EV71 orsakat stora utbrott av hand-, fot- och munsjuka, enligt WHO inträffar utbrotten med några års mellanrum i olika delar av världen. Men på senare år har de främst inträffat i Asien.

Hittills har det inte funnits några effektiva mediciner mot EV71 men försök som nu publiceras i Lancet gav enligt forskarna ett närmare 90- procentigt skydd under ett år. I försöket som ägde rum i Kina ingick drygt 10 000 spädbarn som randomiserades att få två doser av vaccinet eller två doser placebo. Enligt forskarna var vaccinet väl tolererat och biverkningarna desamma som i placebogruppen.

Sköldkörtelhormon minskar vid alzheimer

Om det också innebär att begynnande demenssjukdomar i framtiden kan behandlas med sköldkörtelhormonet tyroxin, vill forskaren och läkaren Per Johansson låta vara osagt.
– Men vi kunde alldeles tydligt få fram att det fanns en signifikant lägre nivå av tyroxin hos demensgruppen. Skillnaden var ännu mer uttalad för alzheimergruppen, jämfört med de som hade mildare glömskeproblem och de som var friska, säger Per Johansson.

Av detta kan man dra vissa begränsade slutsatser och man kan förstås spekulera i om det är relevant för patogenesen, menar han.

Alzheimerforskningen fokuserar idag mycket på att identifiera nya möjligheter för tidig upptäckt av demenssjukdomar och det här är en upptäckt som kan vara relevant.
– Men mitt favoritcitat ”hypoteser kommer och går, data består” stämmer även här, menar han.
I studien ingick 60 personer med misstänkt demenssjukdom vars mätresultat jämfördes med 20 friska personer.

Fyndet, att tyroxin minskar i hjärnan hos personer med Alzheimers sjukdom, sågs i spinalvätskan, i serum finns inte någon skillnad.
– Kanske skulle man när patienter söker för glömska vara lite mer liberala med att titta på om de har en rubbning. Och om de har förhöjda värden eller kanske bara ligger i det övre normalområdet, men har problem, då kanske man skulle vara lite mer öppen för behandling även om de i cirkulerande nivåer ligger relativt ok. Vi tror att halterna i spinalvätskan bättre avspeglar förhållandena i hjärnan säger Per Johansson.

Grönt ljus för apoteksaffärer

Oriola-KD:s köp av Medstops 65 apotek och ApoPharms köp av Vårdapotekets 27 butiker är inget som Konkurrensverket har synpunkter på. 
Myndigheten har nu tittat på de två köpen och anser inte att uppköpen på något påtagligt sätt kommer att hämma utvecklingen av en effektiv konkurrens.

Köpen innebär att Kronans Droghandel kommer att bestå av 287 apotek och Apotek Hjärtat av 303 i och med köpet av Vårdapoteket.
Konkurrensverket konstaterar att Apoteket AB fortsatt kommer att vara den största aktören på marknaden.

Astrazeneca köper amerikanskt

Genom köpet kompletterar Astrazeneca sin produktportfölj inom hjärta/kärl enligt pressmeddelandet från företaget. 

Omthera Pharmaceuticals har specialiserat sig på att utveckla behandlingar mot onormala nivåer av blodfetter, dyslipidemi. Företaget  har slutfört farmakokinetiska- och fas III-studier i syfte att undersöka säkerhet och effektprofil för Epanova, ett läkemedel med en blandning av flera omega-3 fettsyror.
Om allt går enligt plan ska en registreringsansökan lämnas in i USA för Epanova i mitten av 2013 för patienter med svår hypertriglyceridemi.

FDA skrämmer upp apoteken

Tillsynen är en följd av händelserna vid New England Compounding Center, vars produkter orsakat bakterieinfektioner hos minst 740 patienter varav 55 dog.Inspektionerna på apoteken har kritiserats av ägarna för att sprida onödig rädsla och för nya hårdare krav på sterilitet.

Den allvarligaste kritiken hittills har FDA riktat mot apoteksföretaget Compounding Pharmacy, som enligt myndigheten kan ha orsakat åtminstone fem fall av bakteriell ögoninfektion efter behandling med Avastin. Apoteket packar om cancerläkemedlet Avastin i mindre injektionsflaskor på begäran av ögonläkare för behandling av ögonsjukdomen makuladegeneration.

Ägarna hävdar att apoteket inte har några problem med sterilitet av flaskorna och menar att problemet istället kan ha uppkommit under administrering på läkarmottagning.

Ett 40-tal inspektioner har genomförts hittills, de flesta påpekandena från FDA har rört just problem med sterilitet. Men enligt apoteksägarna använder inspektörerna en standard som apoteken tidigare inte behövt uppfylla.
– FDA målar upp en bild av apotek som inte lever upp till ställda krav, medan det i själva verket är myndigheten som använder en måttstock som är felaktig, säger David Miller vd för organisationen International Academy of Compounding Pharmacists till tidningen Chronicle.

Omkring hälften av de inspekterade apoteken har enligt FDA brister i sin produktion av sterila produkter. Av de kritiserade apoteken har en del nu slagit igen sin sterila tillverkning.

Diabetesrisk med vissa statiner

0

Forskarna har studerat uppgifter om 1,5 miljoner patienter över 66 år och jämfört incidensen av diabetes typ II. Patienterna delades in i grupper beroende av vilken typ av statin som de använde.

Enligt forskarna, vars resultat publicerats i BMJ, såg de att behandling med atorvastatin, rosuvastatin eller simvastatin kunde länkas till en högre risk att utveckla diabetes typ II. Den ökade risken sågs inte bland patienter som behandlats med pravastatin.

Atorvastatin kopplades till ett extra fall av diabets typ II på 160 behandlade personer. Forskarna anser att förskrivaren bör ta hänsyn till detta när man sätter in en statin och göra en övervägning när man väljer sort.

I en kommentar till studien skriver Risto Huupponen och Jorma Viikari, professorer vid Åbo universitet i Finland, att de sammantagna fördelarna överväger riskerna vid statinbehandling.

 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng