Annons

Månads arkivering maj 2013

Parti anemiläkemedel drogs in

För knappt ett år sedan godkände EU Rienso, ferumoxytol för att behandla järnbristanemi hos vuxna med kronisk njursjukdom. Takeda som marknadsför läkemedlet i Europa har nu återkallat ett parti från den schweiziska marknaden.

Anledningen är, enligt företaget, att man efter introduktionen av läkemedlet fått ett antal biverkningsrapporter om överkänslighetsreaktioner från ett specifikt parti av läkemedlet. Enligt nyhetsbyrån Reuters har också ett misstänkt dödsfall rapporterats.
Enligt Takeda har biverkningarna enbart gällt en batch som distribuerats i Schweiz och det är enbart det specifika partiet företaget nu återkallat.

I Sverige ingår läkemedlet, som injiceras, i högkostnadsskyddet sedan november förra året. Men subventionen är begränsad och gäller inte för patienter i hemodialys.

Lag för papperslösas vård tagen

Lagen som bygger på en uppgörelse mellan Miljöpartiet och regeringen och nu tagits av riksdagen är resultatet av många års debatt och en utredning som regeringen valde att begrava.

Utredningen om vård för asylsökande och papperslösa som presenterades våren 2011 argumenterade för en vård på lika villkor för alla som befinner sig i Sverige. Men utredningen skickades aldrig ut på remiss och istället började en förhandling mellan regeringen och Miljöpartiet.Den lag man kommit överens om, och som nu tagits i riksdagen, innebär att papperslösa vuxna jämställs med asylsökande som sedan tidigare har rätt till vård som inte kan anstå. Vad det är som kan och inte kan anstå är ett etiskt dilemma som vårdorganisationerna vänt sig mot och därför velat ha en vård lika för alla. 

Thomas Flodin, ordförande i läkarförbundets etik- och ansvarsråd påpekar i en kommentar till riksdagsbeslutet att varje läkare bedömer vad som inte kan anstå. Thomas Flodins slutsats av lagen är att de parallella vårdsystemen för papperslösa fortsatt kommer att behövas eftersom beslutet i riksdagen inte innebär lika vård för alla.

Papperslösa barn får i och med den nya lagen rätt till samma vård som andra barn i Sverige

Info om amning och graviditet

0

Informationen om läkemedel vid graviditet och amning finns sedan tidigare på janusinfo.se, en sajt med kommersiellt obunden information om läkemedel från Stockholms läns landsting, SLL. Sedan ett par veckor finns informationen också tillgänglig direkt i journalsystemen via det som kallas Janusfönster.
– Nu finns informationen integrerat i sex journalsystem genom Janusfönster. Det ligger som en knapp i journalsystemen och är kopplat till bland annat patientens läkemedelslista, säger Tero Shemeikka, överläkare och operativt medicinskt ansvarig för Janusfönster vid SLL.

Informationen, som hämtas i Janusfönster utgår från substanser och kommer från SLLs kunskapsdatabaser Läkemedel och fosterpåverkan respektive Läkemedel och amning. Den som är van att söker informationen från Fass kan märka skillnad eftersom uppgifterna där utgår från produkter och kan ge en annan klassificering.
 – I Fass kan man få olika rekommendationer för produkter med samma substans, det beror på vilken klassificeringar företaget har valt. Här får läkaren samma rekommendation oberoende av viken produkt som väljs.

Nästa projekt inom Janusfönster är en funktion som ger rekommendationer om läkemedelsbehandling av personer med nedsatt njurfunktion. Den kommer att hämta uppgifter om patientens kreatininvärden från journalen som kopplas till läkemedelslistan.
-Den har körts i en pilot vi och hoppas kunna införa den brett snart, säger Tero Shemeikka.

Förutom i SLL finns funktionen Janusfönster i vissa journalsystem i fem andra landsting runt om i landet.

 

Allergimedicin in i förmånen

0

Dymista är receptbelagt och används för behandling av säsongsbunden och perenn allergisk rinit. Preparatet innehåller en kobination av antihistaminen azelastin och kortikosteroiden flutikasonpropionat.

Enligt Meda har TLV beslutat att Dymista ska ingå i läkemedelsförmånen. Preparatet godkändes för den europeiska marknaden tidigare i år och ska inte ges till barn under tolv år.
 

Viktnedgång med diabetesmedel

0

Det är företaget Novo Nordisk som meddelar positiva resultat från en fas III-studie med GLP-1 analogen liraglutid. Studien är den tredje i det kliniska utvecklingsprogrammet SCALE där substansens effekt på vikt utvärderas, rapporterar First Word.

I studien ingick 3 731 personer, utan diabetes, med BMI på minst 38 och en medianvikt på 106 kilo. Dessa har slumpats till att få antingen liraglutid eller placebo i kombination med ett kostprogram och fysisk aktivitet. Personerna som inte uppvisade förstadium till diabetes behandlades under 56 veckor och följdes upp ytterligare 12 veckor. De som visade tecken på förstadium till diabetes kommer att följas upp i totalt två år.

Resultaten visade att patienterna i liraglutidgruppen uppnådde en viktnedgång på i genomsnitt 8 procent efter 56 veckor jämfört med 2,6 procent i placebogruppen. 64 procent i av de som fick liraglutid uppnådde en viktminskning på fem procent jämfört med 27 procent i placebogruppen. Fem procent är vad regulatoriska myndigheter brukar anse vara ett minimum för ett bantningspreparat.

Patienterna liraglutidgruppen uppvisade också bättre resultat för ett antal fetmarelaterade problem som högt blodtryck och kardiovaskulära riskfaktorer.

Liraglutid är idag godkänt för behandling av diabetes typ II under varumärkesnamnet Victoza.

 

Läkemedelsverket mer öppet om tillsyn

0

Läkemedelsverket har publicerat sina planer för ett antal områden som ska kontrolleras lite extra under resten av året. Tanken bakom den öppna hållningen är både ökad transparens och att få en preventiv effekt.

Bland de områden som ska specialgranskas under 2013 finns öppenvårdsapotek, farmakovigilans, kliniska prövningar och partihandel.
– Vi har gjort på samma sätt tidigare för bland annat öppenvårdsapotek och vi har fått mycket positiva reaktioner.  Det blir på det här viset tydligt vad det är som vi vill undersöka och vilka områden som är viktiga, säger Karin Hååg, direktör för verksamhetsområde tillsyn på Läkemedelsverket.

I tillsynsplanerna som finns på myndighetens hemsida kan man läsa vilka delar av respektive verksamhet de anser vara viktigast. Vad de i själva verket kommer att granska framgår däremot inte.

Det är inte heller alla områden Läkemedelsverket utövar tillsyn på som de nu lägger ut information om.
– Vi har inte mäktat med att göra planer för alla områden men ambitionen är att det ska komma för samtliga. Målet är också att nästa år publicera planerna tidigare än nu, säger Karin Hååg.
 

Medel mot svår PMS på gång

1

Omkring fem procent av alla fertila kvinnor drabbas av svåra besvär dagarna innan mens. Tillståndet kallas premenstruell dysforisk sjukdom, PMDS, och idag behandlas kvinnorna främst med antidepressiva preparat. Nu ska ett alternativ testas på svenska patienter.

Läkemedelskandidaten, UC1010, bygger på en upptäckt av professor Torbjörn Bäckström vid kvinnokliniken på Norrlands universitetssjukhus. Substansen har visat sig kunna minska aktiviteten hos de nedbrytningsprodukter av gulkroppshormon som ligger bakom besvären.
– Preparatet har testats av friska individer och nu inleder vi en klinisk multicenterstudie i Sverige, säger Karin Ekberg, vd för Umecrine Mood, som är företaget bakom produkten.

Totalt ska 120 kvinnor som uppfyller kriterierna för PMDS ingå ien dubbelblind multicenterstudie, där säkerheten och effekten av substansen ska utvärderas. Studien som beräknas pågå året ut.
– Tanken är att man ska kunna behandla under den tid då nivåerna av nedbrytningsprodukten är som högst, alltså från ägglossning och fram till menstruation, säger Karin Ekberg.

I Sverige är SSRI-preparatet Premalex det enda läkemedel som idag är godkänt för behandling av PMDS.

 

GSK samarbetar med USA

Samarbetet mellan läkemedelsföretaget och Biomedical Advanced Research and Development Authority, som är en del av det amerikanska hälsodepartementet, beskrivs som det första i sitt slag. Avtalet innebär att myndigheten får tillgång till hela GSKs portfölj inom antibakteriella läkemedel och kan testa flera läkemedel som potentiella nya behandlingar mot antibiotikaresistens och biologiska hot.

Enligt avtalet får GSK 40 miljoner dollar under en 18-månadersperiod och om avtalet förnyas innebär det 200 miljoner dollar under en femårsperiod. 

Det finns ett stort behov av nya antibiotika och enligt GSK kan denna typ av avtal mellan stat och företag vara en lösning för att få läkemedelsbolagen att satsa på forskning inom området.

Vaccin mot flera influensavirus

Vanliga influensavaccin baseras på inaktiverade virus och måste hela tiden uppdateras för att rikta in sig på de virusstammar som troligen kommer att orsaka influensan det året. Även om det cirkulerar olika influensavirus är vissa delar av virusen samma och det nya vaccinet angriper de delarna. Enligt forskarna kan det även användas för influensatyper som ännu inte finns, skriver BBC.

Det nya vaccinet baseras på nanopartiklar och behöver inte odlas fram i hönsägg och därför är det lättare att massproducera. 

Men vaccinet har hittills bara testats på djur. Forskarna använde sig av illrar i de kliniska försöken, eftersom de kan smittas av mänskliga virus och de får liknande symtom. Forskarna testade vaccinet mot flera olika influensavirus som cirkulerat mellan 1934 och 2007. Det nya vaccinet gav ett starkare antikroppssvar hos illrarna än ett traditionellt influensavaccin. 

Forskarna menar att detta inte är ett universalvaccin, men att det är ett första steg mot mer effektiva influensavaccin. 

Teoretiskt byte för Viagra

Inför sommarens patentutgång av Viagra har generikaföretagen laddat. Inte mindre än tolv företag har fått generiska produkter med substansen sildenafil godkända för försäljning i Sverige. Hur många som faktiskt kommer att ge sig ut på marknaden för att konkurrera med det blå pillret återstår att se.

Patentutgångar, generikalanseringar och prispress är vardagsmat nuförtiden. Men fallet med Viagra är speciellt. Läkemedlet är nämligen inte är subventionerat av samhället, det vill säga patienten betalar hela kostnaden själv.  Konsekvensen blir att de vanliga spelreglerna med TLV som beslutar om vilka generiska produkter som apoteken ska byta till gäller inte. Nu blir det upp till läkemedelsföretag och apotek att förhandla med varandra om priset. Och spekulera i efterfrågan.

Att Viagra inte är subventionerat innebär att apoteken inte är tvingade att byta till ett billigare alternativ. Snarare är det precis tvärtom – apoteken får inte byta till en generisk kopia om det står Viagra på receptet. Trots att de är utbytbara. Läkemedelsverket har till och med upprättat en lista över alla generiska sildenafil som är utbytbara mot Pfizers Viagra.
– Men listan är egentligen bara en teoretisk gruppering så att läkare kan se att vi bedömt dem som likvärdiga, säger Sven-Erik Hillver på Läkemedelsverket.

Det här gör det problematiskt för generikaförsäljare och apotek. Det tycks råda viss osäkerhet om vilka regler som gäller. Och om det blir någon marknad för generiska sildenafil överhuvudtaget.

En annan sak som gör just den här patentutgången speciell är de parallellimporterade alternativen. Tidigare har de försvunnit vid en patentutgång. Idag är cirka hälften av alla expedierade Viagra parallellimporterade och så kan det komma att fortsätta. Allt är en prisfråga, menar Sverker Renlund på Apoteket AB.
– Som vi förstått det kan vi inte byta från Viagraprodukter till sildenafilprodukter, säger han.

Till skillnad mot utbytet inom förmånen kan det här beskrivas som förskrivningsstyrt eller möjligen efterfrågestyrt. Läkaren kan välja att förskriva en annan sildenafilprodukt än Pfizers Viagra och patienten kan förstås också be läkaren skriva något annat på receptet. Men vid apoteksdisken kan produkten inte bytas. Det produktnamn som står på receptet ska också expedieras.
– Men man kan ju tänka sig att apotekspersonal kontaktar läkaren som ger grönt ljus för en förändring, säger Kennet Nyblom, vd för generikaföreningen.
– Å andra sidan är det här kanske en produkt där kunden inte står och förhandlar om bästa pris. Så det kan bli problematiskt att ta sig förbi det blå pillrets starka varumärke, fortsätter han.

När Viagra mot erektil dysfunktion lanserades i slutet av 1990-talet blev det tillsammans med fetmapreparatet Xenical en symbol för vad som skulle kallas livsstilsmediciner.  Fram till idag beräknas drygt 37 miljoner män ha fått Viagra förskrivet. I Sverige har de senaste åren drygt 60 000 män om året hämtat ut ett recept. Hur många som köper medlet på nätet vet ingen.
– För oss har det varit en framgångssaga och för patienterna en revolutionerande behandling som inneburit möjlighet att behålla sin livskvalitet, säger Pfizers medicinske rådgivare Christian Axelsson.

Det blå pillret blev tillsammans med Xenical startskottet för dagens TLV, den myndighet som fattar beslut om ett läkemedel ska subventioneras eller inte. Fram till millennieskiftet hade i princip alla godkända läkemedel också fått subvention. Men då började kostnaderna för läkemedlen öka kraftigt och regeringen beslutade att livsstilsmedicinerna inte skulle subventioneras, förutom i undantagsfall.

Vem som skulle få Viagra med stöd av statskassan beslutades under en tid av regeringen. Men när TLVs föregångare, Läkemedelsförmånsnämnden, inrättades 2002 kom beskedet att Viagra inte platsade i förmånen. Ett beslut som överklagades och slutligen blev ett fall för Regeringsrätten, som så sent som 2008 beslutade att myndighetens beslut gällde.

Debatten var under några år mycket intensiv. Patientorganisationer som Diabetesförbundet, argumenterade för, som de ansåg, sin rätt att få behandlingen subventionerad.

Men diskussionen kom också tydligt att visa att alla läkemedel inte botar sjukdomar, menar Mikael Hoffmann chef för NEPI, stiftelsen för läkemedelsepidemiologi.
–Tidigare hade nog läkemedel och sjukdom hört ihop i det allmänna medvetandet. Men nu blev det tydligt att en substans kunde användas för något som rent allmänt, då i alla fall, inte betraktades som en sjukdom.

Från att från början ha handlat om en behandling för män med erektil dysfunktion, kom marknadsföringen snart att istället prata om erektil osäkerhet. Detta breddade målgruppen till att istället gälla alla män som oroar sig för kvaliteteten på sina erektioner.

Förra året hämtade cirka 124 000 män, de flesta mellan 60-69 år, ut ett recept på Viagra, Cialis eller Levitra, de två andra medlen med samma indikation. Om det är få eller många kan diskuteras.  Enligt Pfizer är det totalt 500 000 svenska män som lider av impotens i någon grad. Sett så tycks marknaden långt ifrån mättad. Och efter beslutet att de här läkemedlen ska betalas av patienterna själva finns det egentligen inget annat skäl än kontraindikationer för att inte skriva ut dem, menar Mikael Hoffmann.

Så nu filar generikaföretagen på sina strategier för att knipa delar av marknaden. Bland de dryga tiotalet företag som registrerat sildenafilprodukter finns de som valt ett nytt namn, till exempel Idilico och Olvion, men de allra flesta har valt substansnamnet tillsammans med firmanamnet. Om de olika valen tyder på olika strategier ”Ett nytt läkemedel till halva priset” alternativt ”Viagra till halva kostnaden” återstår att se.

Pfizer som också ansökt och registrerat generiskt sildenafil har sin slogan klar – ”Den riktiga kopian”.
 

Uppdaterad DSM-5 möts av kritik

Sedan 1950-talet har den amerikanska psykiatriföreningen APA gett ut en diagnosmanual för psykiatriska tillstånd, Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, DSM. Den har uppdaterats under åren. Fram tills nu har DSM-4 som gavs ut 1994 använts. Efter många års arbete har diagnosmanualen åter uppdaterats.

APA presenterade uppdateringarna under ett möte i mitten av maj. DSM-5, som den nya diagnosbibeln kallas, har flera nya kategorier. Bland annat hetsätning, samlarmani och spelberoende. Men vissa har också förts samman. Till exempel är nu Aspergers syndrom och tre andra tillstånd samlade under en diagnos, autismspektrumstörning. 

Uppdateringarna av forskningsrönen har inte bara fått ett positivt mottagande. DSM-5 kritiseras bland annat för att en allt större del av befolkningen kan komma att få psykiatriska sjukdomsdiagnoser och vissa nya diagnoser har ifrågasatts. 

En kontroversiell ändring är den nya diagnosen ”disruptive mood dysregulation disorder", som betecknas av återkommande vredesutbrott hos barn äldre än sex år. En annan ändring som kritiseras är att kriterierna för adhd ändrats, vilket kan göra att fler barn och vuxna kan få diagnosen.

I Sverige är DSM ett komplement till det officiella klassificeringssystemet ICD.

Egen metod lex Maria-anmäldes

En patient i 70-årsåldern kom med ambulans till sjukhuset i Sundsvall med en omfattande hjärtinfarkt. I ambulansen hade propplösande och smärtstillande injektioner getts. På hjärtintensiven fick patienten i smärtstillande syfte en mycket högre dos av blodtrycksmedicinen Seloken än brukligt, skriver tidningen Vårdfokus.

Sjuksköterskorna vägrade ge den höga dosen, eftersom det stred mot rekommendationerna. Då gav den ansvariga läkaren själv injektionerna. Det var känt att läkaren hade en egen metod för smärtlindring vid hjärtinfarkt och han hade varnats två gånger tidigare för den metoden av sjukhusets överläkare.

Patienten flyttades sedan till hjärtcentrum i Umeå, där hen avled i grav hjärtsvikt. Behandlingen lex Maria-anmäldes till Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har granskat händelsen och enligt myndighetens expert är den mycket höga Selokendosen inte i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Myndigheten kommer att utreda läkaren vidare och vill även att sjukhuset ska redovisa vilka riskförebyggande åtgärder som vidtagits. 

Avbryter lymfomstudie i förtid

Pfizer avslutar en fas III-studie på inotuzumab ozogamicin mot non-Hodgkin lymfom sedan en interimsanalys visat att läkemedelskandidaten inte lyckades förlänga den totala överlevnaden, skriver Firstword.

Den randomiserade studien omfattade patienter med CD22-positiv aggressiv non-Hodgkin lymfom. Patienterna behandlades med inotuzumab ozogamicin tillsammans med rituximab eller en kombinationsbehandling av rituximab och bendamustin eller gemcitabin.

Inotuzumab ozogamicin är ett antikroppskonjugat som kombinerar en monoklonal antikropp riktad mot ytantigenet CD22 med ett cytostatikum.

Pfizer meddelade att studien av läkemedelskandidaten hos patienter med akut lymfatisk leukemi kommer att fortsätta.

Läkemedelsinteraktioner kan hittas tidigare

Forskare vid Uppsala Monitoring Centre, UMC, har tagit fram en ny metod för att tidigare och säkrare hitta misstänkta läkemedelsinteraktioner genom biverkningsrapporter. Studien utgår från Vigibase, Världshälsoorganisationens databas med över åtta miljoner rapporter från ett hundratal länder.
– Få organisationer söker systematiskt efter signaler på möjliga läkemedelsinteraktioner i biverkningsrapporter idag. En anledning kan vara att de sätt som finns inte är tillräckligt effektiva. De tittar bara på antalet rapporter medan vår nya metod även tar hänsyn till om den som rapporterat gjort observationer som tyder på en interaktion i det aktuella fallet och om det finns en trolig metabolisk förklaring till en viss interaktion, säger Niklas Norén, forskningschef vid UMC.

Det som flaggas som möjliga interaktioner går vidare till fördjupad analys av medicinsk och farmakologisk expertis. Den nya så kallade triagemetoden har visat sig vara både bättre och snabbare på att hitta redan kända läkemedelsinteraktioner och upptäcka nya. 
– Det är ett mycket mer effektivt arbetssätt som innebär att vi lägger mindre tid på falska interaktioner och kan hitta sådana som vi inte sett förut, säger Niklas Norén. 

Forskarna har med hjälp av triagemetoden redan upptäckt ett antal nya potentiella läkemedelsinteraktioner. Informationen granskas nu av internationella experter för att fastslå om det rör sig om verkliga interaktioner. De nya fynd som bedöms som tillräckligt starka kommer därefter att spridas via WHO pharmaceuticals newsletter och till samverkande läkemedelsmyndigheter i världen.

Niklas Norén tror att metoden kommer kunna bli ännu träffsäkrare i framtiden om den även innefattar till exempel tiden från exponering till misstänkt biverkning. Eftersom det rör sig om komplexa samband mellan två läkemedel och den misstänkta biverkningen kräver detta dock en separat forskningsinsats.
– Det här är inte en slutgiltig lösning utan ett första steg i rätt riktning, men det är ett steg som direkt ger bättre möjligheter att upptäcka hittills okända läkemedelsinteraktioner med risk att skada patienter.

Forskarna har publicerat fynden i tidskriften Drug Safety.

Apoteket AB lägger ned dos i Tyskland

Sommaren 2010 påbörjade Apoteket AB etableringen av Apodos i Tyskland. Enligt företaget fanns det en miljon patienter som kunde bli aktuella för de dosförpackade läkemedelspåsarna. Till 2015 räknade man med att 500 000 tyskar skulle använda Apodos.

Men det har inte fungerat enligt plan och nu läggs verksamheten ned på grund av bristande lönsamhet och att man inte ser någon positiv förändring inom överskådlig tid. Apoteket har försökt sälja verksamheten men har inte hittat någon lämplig lösning.

Cirka tio anställda berörs av nedläggningen. Beslutet innebär att Apoteket AB inte längre har någon verksamhet utanför Sveriges gränser.

Ett farmacevtavtal klart

Kravet på fyra veckors sammanhänganade semester för apoteksanställda har fackförbundet backat på. Men enligt branschavtalet ska en anställd i möjligaste mån kunna få fyra veckor i rad under sommarperioden. I avtalet finns också en skrivning om att arbetsgivaren inte ska begränsa de anställdas möjligheter att ha önskningar om semesterns längd.

Avtalet med arbetsgivarorganisationen är treårigt och sifferlöst, det vill säga det innehåller inga beslut om storleken på lönehöjningar. Fackförbundet har tidigare varit missnöjt med lönebildningen men anser att utfallet, i alla fall hittills, varit bra och fortsätter därför på den sifferlösa vägen.

På det andra fackförbundet för apoteksanställda, Farmaciförbundet, är man besviken över Sveriges farmaceuters ingångna avtal.
– Frågan om rätt till fyra veckors sammanhängande semester, som 98 procent av alla på arbetsmarknaden har, är något vi stridit för i många år, säger Tero Huhta förhandlingschef på Farmaciförbundet.
I år hade han hoppats att de två förbunden inte skulle ge sig på den frågan. 
– Vi kan förstås välja fortsatt strid säger Tero Huhta.
Men säger samtidigt att den blir lite tandlös med tanke på att cirka hälften av de apoteksanställda nu har ett avtal med fredsplikt.
– Det som är så synd är att vi inte lyckas ena de två förbunden mot arbetsgivaren Almega. Då hade vi haft en chans tror jag.