I Storbritannien har en studie påbörjats med stöd av bland annat NHS, National Health Service, i vilken gravida med grav övervikt ska behandlas med diabetesläkemedlet metformin.
Syftet med studien är att undersöka om man genom att medicinera modern kan reducera övervikten hos barnen. Nyfödda med övervikt anses vara en markör för framtida risk för fetma och metabola syndromet.
Forskarna menar att fetma hos gravida håller på att nå epidemiska proportioner och att man behöver finna sätt att skydda barnen. Stora nyfödda, det vill säga som väger mer än 4,5 kilo, har enligt en artikel i DailyMail on line dubbelt så hög risk som andra nyfödda att bli feta som vuxna. Hypotesen är att fetma inprogrammeras i barnet under graviditeten. Med tillförsel av metformin hoppas man minska nivåerna av insulinhormonet i moderns blodbana vilket skulle minska risken för att barnen föds överviktiga.
Med behandlingen hoppas man också visa att komplikationer som är vanligare bland gravida med kraftig övervikt minskar.
Målet är att rekrytera 400 överviktiga som inte har en diabetesdiagnos till den randomiserade studien. Under tolv veckor ska försökspersonerna antingen behandlas med metformin eller placebo.
Om fyra år räknar forskarna med att kunna presentera resultatet.
Månads arkivering maj 2011
Feta gravida ska testa metformin
Läkemedelsverkets ledning tappar förtroende
I medarbetarundersökningen 2011 har 93 procent av Läkemedelsverkets totalt 593 anställda svarat. Den mest positiva förändringen är omdömena om närmaste chef. De cirka 50 cheferna får totalt goda omdömen, bättre än undersökningen 2009. Exempelvis tycker 62 procent att cheferna är duktiga på att ge konstruktiv kritik, en ökning med 10 procentenheter och 73 procent säger sig ha förtroende för sin närmaste chef, en ökning med 7 procentenheter.
Däremot är förtroendet för verksledningen betydligt sämre i år än 2009. 61 procent anger att man hyser förtroende för den högsta ledningen, vilket är åtta procentenheter mindre än för två år sedan. De som rekommenderar myndigheten som arbetsplats är i år 75 procent jämfört med 82 procent förra gången en medarbetarundersökning gjordes. Ett tapp märks också på frågor som handlar om myndighetens respekt för kompetens, olikheter och synen på myndighetens uppdrag i samhället. De svikande siffrorna för ledningen menar Lars Dagerholt, kommunikationschef på Läkemedelsverket har sin förklaring.
-När man befinner sig mitt i en förändringsprocess som vi gör är det inte så konstigt. Både organisationen och personerna i ledningsgruppen har förändrats ganska mycket sedan den förra undersökningen. Idag har vi en mycket mindre ledningsgrupp, mycket mer fokuserad på att leda verksamheten framåt. Då är det ganska naturligt att man, innan man så att säga är hemma, tappar lite under en tid.
Trots det svikande förtroendet för verksledningen har det så kallade ?nöjd medarbetarindex? ökat med en procentenhet mellan de två jämförelseåren, från 68 till 69 procent. Det beror till stor del på den positiva inställningen till de närmaste cheferna. 69 procent är precis på gränsen för ett godkänt betyg som är 70 procent. Jämför man med myndigheter i stort tycks nöjdheten på Läkemedelsverket ligga bra till. Snittet på myndigheter är 66 procents nöjdhet.
-Sammanfattningsvis har vi ju ökat en procentenhet. Totalt är det en bra bild med tanke på den förändringsprocess som pågår, tycker jag.
-Samtidigt med organisationsförändringarna bibehåller vi vår roll som en av de absolut ledande myndigheterna i Europa och vi får nya och utvecklade uppdrag av regeringen. Det är också en bra kvalitetsmätare.
En annan kanske illavarslande tendens för myndigheten är att personalomsättningen ökat under våren. Mellan 8-12 procent anses ligga inom det normala. Under 2010 låg den i snitt på nio procent. I mars i år har den ökat till 13 procent, men enligt analysen kan det vara ett tillfälligt trendbrott. Sjukfrånvaron tycks också vara i stigande. Snittet förra året var 3,3 procent sjukfrånvaro, i mars hade den stigit till 3,8 procent.
Kortare namn
Läkemedelsföretaget Sanofi-aventis byter namn till Sanofi. Genom att korta namnet blir det, enligt företaget, enklare och lättare att uttala. Speciellt besvärligt har dubbelnamnet varit på de nya marknaderna där företaget nu jobbar för att expandera
Palliativ medicin blir egen specialitet i Norge
I Norge planerar man nu att införa palliativ vård som egen specialitet. Förslaget är ett resultat av erfarenheter från en tvåårig utbildning inom palliativ medicin som man nu haft i Norge i åtta år.
I Sverige är geriatrik ett eget specialistområde, men inte palliativ medicin.
? Men vi har precis startat ett projekt som ska se över de olika specialiteterna och vilka förändringar som kan behövas, säger Anders Printz på Socialstyrelsen.
Att göra palliativ medicin till en egen specialitet är enligt Anders Printz inte en av de saker som diskuteras mest. De områden som främst varit uppe inför översynen är till exempel urologi och klinisk fysiologi.
? Men vi går precis i dagarna ut med en uppmaning till specialistföreningar och Läkarsällskapet att lyfta områden man tycker är problematiska.
Sildenafil godkänt för lungsjuka barn
Revatio har sedan tidigare varit godkänt för vuxna för behandling av pulmonell arteriell hypertoni, högt blodtryck i blodkärlen i lungorna. Nu har EU-kommissionen gett klartecken för att utöka indikationen till att även gälla barn mellan ett och 17 år.
Läkemedlet innehåller sildenafil, samma aktiva substans som finns i potensmedlet Viagra. Till grund för godkännandet ligger en fas III-studie som utvärderat effekt och säkerhet av Revatio jämfört med placebo hos 23 barn med primär pulmonell hypertension eller pulmonell hypertension associerad med medfödd hjärtsjukdom. Studien visade att behandlingen sänkte blodtrycket i lungartärerna förbättrade syreupptagningsförmågan hos patienterna.
Operation bättre än antibiotika vid blindtarmsinflammation
Det blir allt vanligare med enbart antibiotikabehandling vid en inflammerad blindtarm istället för akut operation. Forskare vid bland annat Hopital Antoine Béclère i Paris ville jämföra effekten av de båda metoderna.
I en randomiserad studie jämförde de 243 patienter med okomplicerade akuta blindtarmsinflammationer. Av dessa slumpades 123 till behandling med amoxicillin plus klavulansyran och 120 till att få blindtarmen borttagen. Samtliga fick genomgå en CT-scanning.
Forskarna konstaterar efter 30 dagars uppföljning att det var signifikant vanligare med peritonit, inflammation i bukhinnan i antiobiotikagruppen jämfört med de som opererats. I antiobiotikagruppen hade 8 procent drabbats jämfört med 2 procent av de opererade. Vid operationerna upptäcktes också att 18 procent av patienterna hade en komplicerad blindtarmsinflammation, något som hade missats vid CT-scanningen. I antiobiotikagruppen var det 12 procent som blev tvungna att opereras 30 dagar efter att studien inleddes och nästan 30 procent opererades inom ett år.
Slutsatsen i artikeln, som publicerats i Lancet, är att operation är den bästa och säkraste metoden vid akut blindtarmsinflammation.
Ordförande sitter kvar
Carina Jansson omvaldes till ordförande för Farmaciförbundet på förbundsmötet i veckan. Även vice ordförande Gunilla Andersson blev återvald för den kommande treårsperioden. Nya ledamöter i styrelsen är Katarina Åberg, Inga-Lill Nilsson, och Britten Hallenborg. Kvar från förra perioden sitter ledamöterna Gunilla Larsson Ulrika Hasskvist.
Under förbundsmötet har förbundet bland annat diskuterat dagens system med kreditprövning och delbetalning för kunder som köper läkemedel. I ett uttalande kritiserar man systemet och kräver att regeringen ska lägga fram ett förslag om att inrätta ett nationellt delbetalningssystem utan kreditprövning som är lika, oavsett vilken apoteksaktör en person hämtar ut sitt läkemedel hos.
EMA granskar risker efter kärnkraftsolycka
EMA har inlett samarbeten med både japanska och andra kontrollmyndigheter för att bedöma riskerna för att läkemedel tillverkade i Japan är radioaktiva. EMA skriver på sin hemsida att företag som har marknadsföringstillstånd för en produkt är de som bär ansvaret för att kvalitén och säkerheten för produkten är god.
Efter kontakter med japanska tillverkare har EMA gjort bedömningen att risken för radioaktiv smitta i japanska läkemedel är mycket låg.
Lif kritiserar resonemang om särläkemedel
Tidigare i veckan riktade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, hård kritik mot läkemedelsindustrin. Kritiken handlade om att industrin tar ut orimligt höga priser för läkemedel riktade mot sällsynta sjukdomar och på så sätt utövar utpressning mot betalarna.
Nu svarar branschorganisationen Lif:s vd Anders Blanck på kritiken. I en debattartikel i Dagens Nyheter skriver han att sjukvårdens kostnader för läkemedel stadigt minskar i Sverige till följd av den generiska konkurrensen. Men i sitt utspel fokuserar TLV och SKL på enskilda nya och dyrare läkemedel menar Anders Blanck.
TLV och SKL har bland annat anmärkt på att en del av de preparat som klassas som särläkemedel, något som enligt EU:s regelverk innebär vissa fördelar, innehåller substanser som funnit länge och därför inte inneburit några höga utvecklingskostnader. Som svar på detta skriver Anders Blanck att det som företagen får stöd för är att dokumenterar en substansen för en sällsynt sjukdom, något som också är kostsamt.
I artikeln efterlyser han också en genomgripande översyn av Sveriges system för subventionering av läkemedel som han menar har uppenbara brister.
Klart med ny vd för Sveriges Farmacevtförbund
Idag är hon chefsfarmacevt på Ica:s Cura apoteket men från och med den 1 augusti blir Kristina Niemi ny vd och förbundsdirektör för Sveriges Farmacevtförbund efter ett beslut från styrelsen. Hon tar över efter Lennart Axelsson som lämnade uppdraget tidigare i vår för att bli vice vd för Boots Farmacevtföretagarna AB.
Kristina Niemi har tidigare arbetat inom Apoteket AB där hon bland annat varit chef för Specialstöd Kunskap och chef för enheten för Läkemedelsinformation och haft flera uppdrag inom Apo Dos.
Svensk studie pekar på risk med bisfosfonater
Läkemedel med bisfosfonater används för att behandla benskörhet, osteoporos. De verkar genom att inaktivera de celler som bryter ner ben och minkar på så sätt risken att benskörheten leder till frakturer. Men det har funnits misstankar om att just bisfosfoneterna också kan öka risken för en annan typ av benbrott, vilket svenska forskare nu pekar på att det gör.
Professor Per Aspenberg vid Linköpings universitet är en av dem som har tittat närmre på sambandet. I en studie har han och kollegor tittat på uppgifter från 12 777 kvinnor över 55 år som drabbats av lårbensbrott. Av dessa hade 59 så kallade utmattningsbrott och av dessa hade nära 80 procent behandlats med bisfosfonater. Motsvarande siffra bland obehandlade var 10 procent. Utmattningsbrott uppstår när sprickor i benet inte läks som de ska och kan beror på att bisfosfonaterna också förhindrar en naturlig nedbrytning av ben.
Studien, som publicerats i New England Journal of Medicine, visade också att om kvinnorna slutade ta bisfosfonater så minskade risken att drabbas av benbrott snabbt.
– Det kan tala för att man bör använda bisfosfonater som doseras sällan och att man bör sluta efter några års behandling, säger Per Aspberg i en presskommentar.
Han betonar också att bisfosfonaternas positiva effekt överväger de negativa eftersom de kraftigt minskar risken för frakturer vid osteoporos.
https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJMoa1010650
Landsting rekommenderas att inte använda Vpriv
Vpriv är ett nytt läkemedel för att behandla Gauchers sjukdom som marknadsförs av företaget Shire. I veckan fattade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket beslut om att inte låta medlet ingå i förmånen på grund av det höga priset. Som en följd av detta har landstingens NLT-grupp, som utfärdar rekommendationer om nya läkemedel också gått ut med rekommendationer att Vpriv inte ska användas.
Det finns idag ett annat alternativ, Cerezyme, som ingår i läkemedelsförmånen och som enligt NLT är det som bör användas. Priset för Cerezyme är idag lika högt som det som Vpriv angett i sin ansökan till TLV.
– Vi kommer nu att göra en omprövning även av Cerezyme, sa Gunilla Hulth-Backlund, gd på TLV vid ett seminarium under tisdagen.
Tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, SKL, har de reagerat kraftigt mot trenden att företag som marknadsför särläkemedel sätter orimligt höga priser. I en debattartikel i Dagens Nyheter beskyller de industrin för att utöva utpressning.
– Även om det rör sig om små patientgrupper för varje enskild diagnos så blir det totalt sett väldigt många patienter och en stor kostnad. Om ett läkemedel mot diabetes skulle samma pris som Vpriv skulle pengarna räcka till att subventionera behandling till en procent av alla diabetiker, sa Gunilla Hulth-Backlund.
När EU införde särskilda regler för särläkemedel 2002 var syftet att främja innovation på behandlingen till sällsynta sjukdomar. Reglerna innebär bland annat att företagen för marknadsexklusivitet i tio år och att de befrias från vissa avgifter. Enligt Göran Stiernstedt chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL har antalet särläkemedel ökat kraftigt de senaste åren.
– Ett problem är att det i vissa fall handlar om redan befintliga preparat som kan ha tillverkats på licens under många år. När ett företag sedan ansöker om att få det registrerat som särläkemedel kan man diskutera innovationsgraden och vilka ekonomiska satsningar som de har gjort för att ta fram det. Reglerna behöver helt enkelt ses över.
Enligt TLV och SKL pågår diskussioner både inom EU-kommissionen och i Sverige med att ändra regelverket kring särläkemedel, bland annat inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin. Men att de redan nu vill sätta ner foten och belysa problemet.
Från den svenska läkemedelsindustrin har man reagerat med förvåning. I ett pressuttalande skriver branschorganisationen Lif att de inom ramen för arbetet med läkemedelsstrategin har påpekat att de vill ha en översyn av hela systemet för subvention av läkemedel.
Apotekspersonal hinner inte med rådgivning
Många apoteksanställda tycker att arbetsmiljön har försämrats efter omregleringen. Nästan 60 procent upplever att de inte hinner ge kunderna en bra rådgivning enligt en undersökning som gjorts av Farmaciförbundet. Enkäten har besvarats av 1062 medlemmar mellan den 14 mars och 5 april i år.
Ordförande Carina Jansson är orolig överutvecklingen.
– Det fanns arbetsmiljöproblem före omregleringen men det vi ser är att utvecklingen går åt fel håll och att de brister som kommit fram riskerar att drabba konsumenterna.
Carina Jansson tycker att det är dags att kraftsamla tillsammans med arbetsgivarna för att förbättra arbetsmiljön. Bristerna drabbar enligt förbundet inte bara dem som arbetar utan även konsumenterna. Ett exempel är att bland de som jobbar med att ge råd om läkemedel uppger 57 procent att de inte hinner ge bra sådan och 20 procent att de är oroliga för att recepthanteringen inte har gått rätt till.
Av de som svarat uppger 28 procent att de är oroliga för att inte orka med sitt jobb i framtiden. Av de som har lider av hälsorelaterade problem svarar 84 procent att de tror att det beror på arbetssituationen.
Utifrån undersökningen har Farmaciförbundet tagit fram ett antal förslag som syftar till att förbättra arbetsmiljön. Till exempel vill man att arbetsgivarna ska öka medarbetarnas delaktighet, erbjuda kompetensutveckling och genomföra regelbundna hälsokontroller.
Farmaciansvarig till Bromma
Vill du vara med och bygga framtidens apotekskedja?
Apotek Hjärtat är med över 250 apotek och ca 2 500 anställda den största fristående apotekskedjan. Bolagets årliga omsättning är ca. 7,5 miljarder SEK. Apotek Hjärtats huvudägare är riskkapitalbolaget Altor. Tillsammans med medarbetare och kunder utvecklar vi framtidens apotek. Vår ambition är att ge varje kund bättre hälsa och välbefinnande samt en trygg och säker läkemedelshantering.
Hur nyfiken är Du?
Kommer du ihåg när man var liten och nyfiket vände på en sten i skogen. Vips kryllade det av liv och rörelse. Det var ofta en ganska fascinerande upplevelse. På Apotek hjärtat är vi fortfarande lika nyfikna av oss. Vi vill gärna veta lite mer och vänder på varenda sten för att hitta nya idéer, medarbetare och kunskap. För det är när man är nyfiken och öppen för nya möten, influenser och idéer som de fina möjligheterna dyker upp. Det är när man tänker; “Undrar vad som händer om man gör så här?” som de intressanta och givande förutsättningarna skapas.
Nyfiken Farmaceut
Vi söker nu tillökning till vårt apotek i Blackeberg Centrum. Våra öppettider är Mån-Fre 09:30-18:00, Lördag 10-14 och Söndagar Stängt.
Din Utmaning
Som farmaceut på Apotek Hjärtat arbetar du omxäxlande med receptservice, egenvård, professionell rådgivning och försäljning.
Det här söker vi hos dig
Vi söker Dig som är legitimerad apotekare eller receptarie med stort intresse för farmaci. Du trivs med att arbeta i team och drivs av att leverera service utöver det vanliga -anpassat till varje kunds behov, samt av att tillsammans verka för att nå uppsatta mål. Vi erbjuder dig ett jobb i ett företag som utvecklas och växer. Detta medför många utvecklingsmöjligheter för dig samt att vi förväntar oss att du är flexibel, gillar utmaningar och är nyfiken!
För att våra medarbetare ska kunna utvecklas tillsammans med oss har vi tydliga karriärvägar, regionala och lokala specialistroller och utbildningsprogram.
Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid på 40 h/v. Rekryteringen sker löpande och därav kan tjänsten komma att tillsättas innan sista ansökningsdag.
Vill du ha mer information kontakta gärna: Montaha Sultana, mobil: 0767201073 eller via email: Montaha.Sultana@apotekhjartat.se
Hur nyfiken är Du? Det är vi väldigt nyfikna på! Välkommen in med din ansökan redan idag!
Waran lika bra som nykomlingar mot stroke
Idag är behandling med Waran (warfarin) standardbehandling för att förebygga stroke hos patienter som lider av förmaksflimmer. Ett antal nya preparat som syftar till att ha samma effekt finns i utvecklingsfas och ett av de som snart förväntas bli godkänt för den indikationen är Pradaxa med den aktiva substansen dabigatran.
Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, har nu granskat det vetenskapliga underlaget för dessa båda behandlingar vad gäller att förebygga stroke. Deras slutsats är att det sammantaget inte finns några entydiga fördelar med att behandla patienter med dabigatran jämfört med warfarin. En förutsättning för slutsatserna är att warfarindoseringen är väl inställd, något som kräver täta kontroller av vården.
Däremot skiljer sig preparaten åt i fråga om biverkningar och risken att drabbas av hjärnblödning av mindre bland dem som behandlas med dabigatran. I rapporten skriver man också att det kan finnas patienter där dabigatran är ett bättre alternativ, till exempel de som är svårinställda på warfarin.
När det kommer till kostnadseffektivitet är warfarin det mest förmånliga enligt rapporten, baserat på en jämförelse av centra där kontrollen av warfarindoseringen håller hög kvalitet. SBU peka på att ett problem som skulle kunna uppstå i framtiden om patientunderlaget på waranmottagningarna sjunker i framtiden finns risken att kvalitén och servicenivån försämras.
Idag är Pradaxa godkänt för att förebygga venösa blodproppar vid höft- och knäledsoperationer. EU:s vetenskapliga kommitté för humanläkemedel har rekommenderat att indikationen utökas till att omfatta förebyggande av stroke och systemisk blodpropp hos vuxna med förmaksflimmer. Innan detta börjar gälla måste ett beslut fattas av EU-kommissionen.
Lyckat att låta apotekare skriva ut Tamiflu
Som en tillfällig lösning i samband med utbrottet av H1N1 fick norska farmacevter under hösten 2009 sälja Tamiflu utan recept. Slutsatserna i en rapport är att det var en lyckad lösning.
Tillgängligheten ökade och samarbetet mellan hälsovårdsmyndigheterna och apoteksbranschen fungerade smidigt enligt rapporten.
Om det här kan vara en permanent möjlighet är något som utredaren inte tar ställning till. Men slutsatsen är att lösningen mycket väl kan komma att användas igen.