Kiwi slår såväl apelsiner som mandariner, äpplen och grapefrukt när det gäller nivåer av antioxidanter.
Gul kiwi ligger i topp vad gäller innehållet av antioxidanter följt av den gröna, enligt forskning vid Teikyo Universitet i Tokyo. I invitro såg forskarna att kiwi innehöll mer antioxidanter än de andra frukterna
I studien ingick försökspersoner som varje dag åt tre kiwier varefter deras nivåer av antioxidanter mättes i urin.
Annons
Månads arkivering maj 2011
Ta en kiwi till
Växtbaserade läkemedel kan tvingas bakom disken
För de tidigare naturläkemedlen som nu klassats om som VBL, växtbaserade läkemedel gäller egentligen samma regler som för vanliga receptfria läkemedel som får säljas i detaljvaruhandeln.
Det innebär att medlen nu ska slåss om utrymmet med de andra OTC-varorna. Med alla förpackningsstorlekar och beredningsformer rör det sig om över 1700 olika varor, som ska konkurrera om det begränsade exponeringsutrymme, ofta bakom kassan, där varorna enligt reglerna kan hållas under uppsikt.
De här reglerna har ännu inte börjat gälla för de omklassade naturläkemedlen. Fram till april 2012 gäller så kallade övergångsbestämmelser. De växtbaserade läkemedlen får fram till dess säljas enligt de tidigare reglerna för naturläkemedel, det vill säga fritt och utan åldersgräns.
För de receptfria läkemedel som tidigare enbart fick säljas på apotek innebär de nya reglerna en liberalisering.
? Men för de omklassade naturläkemedlen som tidigare fick säljas utan några egentliga begränsningar är det fråga om motsatsen, säger Ingrid Atteryd, vd på Svensk Egenvård.
? De regler som finns kring försäljningen av OTC-preparat beror ju på säkerhetsaspekter. Men för våra produkter som tidigare fått säljas helt fritt utan några problem, finns inga sådana skäl att begränsa exponeringen eller 18 års gräns.
Svensk Egenvård arbetar nu för att de växtbaserade läkemedlen fortsatt ska få säljas utan de begränsningar som gäller för andra receptfria läkemedel.
Kolesterolmätning på norska apotek kritiseras
Det är den norska Nasjonalforeningen for folkehelsen som i samarbete med några apotekskedjor uppmanat norrmännen att kolla sin kolesterolnivå. Under kampanjen har den vuxna befolkningen kunnat göra testet gratis på bland annat Boots.
Nasjonalforeningen menar att kampanjen är ett sätt att rädda liv, medan läkarföreningen menar att det är ett sätt att tjäna pengar på människors rädsla.
? Det är ett perverterat sätt av förebyggande hälsoarbete, säger Gisle Roksund ordförande i allmänläkarnas förening till norska Aftenposten.
En sådan här kampanj skapar enbart onödig oro och befrämjar inte folkhälsan, menar läkarföreningen.
Nasjonalforeningen anser däremot att det finns stora hälsovinster med att människor känner till sina kolesterolvärden. Carina Alm från föreningen tycker det är förvånande att läkare som ska värna människors hälsa är så negativa till projektet.
Vaccin mot bältros subventioneras
Zostavax är ett vaccin som kan användas för att förebygga bältros och den långvariga nervsmärtan som kan uppstå efter att blåsorna läkt. Det är främst en sjukdom som drabbar äldre, den årliga incidensen är 10 fall per 1000 individer över 80 år.
TLV menar att vaccinet är kostnadseffektivt, även om man i dagsläget inte vet hur länge vaccinationseffekten kvarstår. Företaget Sanofi Pasteur MSD ska redovisa resultatet från en långtidsuppföljning senast till sommaren.
Landstingens läkemedelsförmånsgrupp är positiv till beslutet att säga ja till subvention. Men förmånsgruppen anser att vaccinet lämpar sig bäst som en del i det allmänna vaccinationsprogrammet, liknande det som idag görs mot säsonginfluensa. Gruppen anser därför att vaccinet bara bör ingå i högkostnadsskyddet till dess att man beslutat om det ska det eller inte. Om bedömningen blir att det inte är motiverat att låta vaccinet ingå i den allmänna vaccinationen då bör preparatet inte heller längre ingå i läkemedelsförmånerna, anser förmånsgruppen.
Höga halter potensmedel i örtpreparat
Örtpreparatet som Läkemedelsverket analyserat säljs via internet under namnet Potential Gold (MP Gold). Det uppges i marknadsföringen innehålla kinesiska örter som stimulerar mannens lust och inte vara ett läkemedel.
Men vid analysen som Läkemedelsverket gjort visade sig tabletterna innehålla 208 mg sildenafil som ingår i Viagra och 28 mg tadalafil som är den godkända substansen i Cialis. Den rekommenderade maximala dagliga dosen för Viagra är 100 mg och för Cialis 20 mg.
De uppmätta mängderna överstiger alltså betydligt de rekommenderade doserna och Läkemedelsverket varnar nu för att den här produkten kan innebära stora risker för personer med hjärt- och kärlsjukdom.
Tidig behandling av hiv-patienter kan minska smittspridning
Om hivsmittade individer får behandling med antivirala läkemedel kort efter at de infekterats är risken att de ska smitta andra via sexuellt umgänge betydligt lägre än om de inte fått behandling. Det är slutsatserna i en studie av 1763 par från nio länder som amerikanska forskare har gjort.
Studiedeltagarna kom från Botswana, Brasilien, Indien, Kenya, Malawi, Sydafrika, Thailand, Zimbabwe och USA. De allra flesta av paren, 97 procent, var heterosexuella. Paren slumpades till en av två studiegrupper. I den ena fick den hivinfekterade partnern genast behandling med en kombination av tre antivirala läkemedel. I den andra inleddes behandling när nivåerna av CD4 var under 250 eller per kubikcentimeter, eller när de insjuknad i till exempel lunginflammation.
Forskarna undersökte sedan de infekterades partner och konstaterade 28 fall där viruset kunde härledas till partnern. Av dessa hörde 27 till gruppen som väntat med antiviralbehandling och bara ett bland de som fick snabb behandling. Fynden var så övertygande att studien avbröts i förtid, den skulle egentligen ha pågått till 2015.
Studien finansierades av amerikanske National institute of health.
Internet ökar läkemedelsmissbruk
De amerikanska stater där bredbandsuppkopplingen ökade under åren 200 och 2007 fick också ett ökat problem med missbruk av receptbelagda läkemedel. Det visar en studie publicerad i Health Affairs, som forskare vid Massachusetts General Hospital och University of Southern California har gjort.
De stater som satsade mest på utbyggnad hade också störst ökning av personer som skrevs in för vård av läkemedelsmissbruk. Framför allt handlade det om narkotikaklassade smärtstillande preparat. Forskarna konstaterar också att missbruket av alkohol, kokain och heroin ökade inte i samma utsträckning under tidsperioden i de aktuella staterna.
Mellan åren 1999 och 2003 ökade onlineförsäljningen av receptbelagda läkemedel i USA från 160 miljoner dollar till 3,3 miljarder. Författarna menar att även om tillgången på legala internetapotek har förbättrat situationen för många patienter så efterlyser de en ökad övervakning av läkemedelsförsäljning via internet.
Apoteket AB får kritik för nyetableringar
Enligt sina ägardirektiv får Apoteket AB bara öppna så många apotek att de har en marknadsandel på 35 procent. Idag beräknar företaget marknadsandelarna utifrån antal apotek vilket gör att de nu har 34 procent av marknaden.
Men enligt kritik från bland annat Konkurrensverket och flera av de privata apotekskedjorna, borde andelarna istället beräknas utifrån omsättning. Då skulle Apoteket AB redan idag ligga över de tillåtna 35 procenten och inte få expandera ytterligare.
Enligt Fredrik Söderberg, vd på apotekskedjan Medstop, finns det bara ett sätt att räkna andelar av marknaden och det är genom omsättning.
– Det säger sig själv att Apoteket AB:s största apotek Scheele i centrala Stockholm har en större marknadsandel än vårt minsta i Strömsnäsbruk. Antalet försäljningsställen är helt ointressant i det här läget.
Han menar att en direkt konsekvens av om marknadsandelarna började beräknas på omsättning, är att Apoteket AB inte skulle kunna ha den etableringstakt de nu har, eftersom det skulle strida mot ägardirektivet.
Även Konkurrensverket har i en rapport anmärkt på den nuvarande etableringstakten. På socialdepartementet uppger man att man tittar på frågan.
– Ett mått baserat på omsättning är ett av de alternativ vi tittar på, säger Stefan Karlsson, ämnesråd på departementet till Dagens Industri.
Enligt Fredrik Söderberg behövs ett besked från regeringen inom kort.
– Det här är en marknad som går väldigt snabbt fram och det behövs en snabb och kraftfull reaktion från socialdepartementet. Annars blir konkurrensen helt snedvriden för nya aktörer.
Fler läkare ger sämre följsamhet
Den amerikanska studien visar att ju mer komplext det är för patienter att hämta ut sina läkemedel och få dem förskrivna, desto sämre är de på att hämta ut dem. Forskare vid bland annat Womens Hospital och Harvard Medical School har analyserat data för omkring 2,5 miljoner patienter som behandlades med läkemedel mot hjärt-kärlproblem, inklusive statiner under 2006 och 2007.
Under tre månader följde de alla patienter för at se hur många läkemedel de fick förskrivna ? både för hjärtproblem och andra diagnoser, hur många läkare som förskrev recepten och hur många apotek de besökte för att hämta ut dem. Därefter tittade de på hur ofta de hämtade ut sina läkemedel det kommande året.
Under de första tre månaderna hämtade patienterna i snitt ut sex olika läkemedel med elva recept och besökte ett apotek fem gånger. Under det kommande året hämtade de i snitt ut två tredjedelar av sina förskrivna hjärtmediciner. Ju fler läkare som stod för recepten och ju fler apotek patienterna var tvungna att besöka, desto sämre var de på att hämta ut sina recept.
Däremot visade det sig att de personer som tog många läkemedel var bättre på att hämta ut sina hjärtpreparat än de som bara tog några läkemedel. Sunil Kripalani, som skrivit en kommenterande artikel till studien, säger till Reuters att en förklaring till det skulle kunna vara att patienter som behandlas med många preparat helt enkelt måste skaffa sig noggranna rutiner för att hämta ut dessa och därmed blir bättre på det.
Författarna till studien, som publicerats i Archives of Internal Medicinen menar att förskrivare och övriga vården bör sträva mot att samordna receptförskrivning och patienternas läkemedelsbehandling för att underlätta för patienterna och förbättra följsamheten.
Diabetesvaccin saknade effekt
Den aktuella antigenbaserade behandlingen mot typ 1-diabetes som testats i klinisk fas, bygger på det mänskliga proteinet GAD65. I en nyligen avslutad fas III-studie nådde det inte upp till det primära effektmålet att bevara funktionen i betacellerna efter 15 månader.
Syftet med behandlingen är att fördröja eller förhindra den autoimmuna attack mot betacellerna som förekommer vid bland annat typ 1-diabetes. I studien ingick 320 patienter mellan 10 och 20 år som fått sin diagnos tidigast tre månader innan behandlingens början.
Enligt företaget kommer mer detaljerad information om resultaten att presenteras på konferensen American Diabetes Association?s 71st Scientific Sessions i slutet av juni.
? Även om vi hade hoppats på ett bättre utfall i den europeiska fas III-studien kommer vi nu att fortsätta analysera studieresultaten, tillsammans med data från andra pågående studier, för att bättre förstå och fastställa den terapeutiska effekten av behandlingen. Vår vision att kunna bota typ 1-diabetes ligger fast, kommenterar Peter Zerhouni, tillförordnad vd och koncernchef för Diamyd Medical i en presskommentar.
EMA kritiseras för slutenhet
De båda forskarna, Peter Gøtzsche och Anders Jørgensen, är verksamma vid det nordiska Cochranecentret i Danmark och är starkt kritiska till den europeiska myndigheten EMA. I en artikel i British Medical Journal, BMJ, beskriver de hur de under flera år försökt få ut data om två antiobesitasmedel, det nu tillbakadragna, Acomplia (rimonabant) från Sanofi-Aventis och Xenical (orlistat) från Roche.
Inte förrän forskarna vänt sig till EU:s ombudsman, som riktade kritik mot EMA, fick de tillgång till informationen. I sin artikel skriver forskarna att dessa data var av stor vikt för patienter eftersom viktminskningsmedel är kontroversiella och kan medföra allvarliga biverkningar. Enligt dem var EMA:s argument att inte lämna ut de handlingarna att det skulle underminera kommersiella intressen och att de inte var av allmänintresse. Efter kritik från ombudsmannen blev handlingarna offentliga.
Peter Gøtzsche och Anders Jørgensen skriver vidare att det är fundamentalt fel att en regulatorisk myndighet ska sätta kommersiella intressen före patientsäkerheten och kräver en förändring av administrationen. I en kommenterande artikel skriver Andrew Vickers från Memorial Sloan-Kettering Cancer Center i New York att systemet som det är idag är ?trasigt och måste repareras?.
De senaste åren har EMA kritiserats från flera håll för att inte vara tillräckligt transparent. Från myndigheten menar att man att man har arbetat och arbetar på att ändra detta.
Apotekskunder stacks med samma nål
Kunderna på Doc Morris apotek i Sollentuna strax norr om Stockholm erbjöds i april ett hälsotest som inkluderade ett blodprov. Meningen var att de skulle mäta sina nivåer av glukos och hemoglobin. Men något gick fel och personen som utförde provtagningen använde samma lansett på tolv personer, rapporterar Dagens Medicin.
Enligt Märit Wikström, kommunikationschef på Doc Morris är det den mänskliga faktorn som ligger bakom misstaget. Personalen som utförde provtagningen var inte legitimerad men hade enligt Märit Wikström fått utbildning i hur provtagningen skulle ske.
På inrådan av Socialstyrelsen och Stockholms läns landsting försöker man nu hitta de personer som stuckits med den begagnade lansetten så att dessa kan erbjudas vaccination mot framför allt gulsot. Detta sker genom en lapp som satts upp i butiken. Enligt Dagens medicin har en person hört av sig.
Doc Morris har nu slutat med just den här hälsotesten.
Hormon kan förbättra läkning efter stroke
Patienter som drabbats av stroke och som har ökade halter av den insulinliknande tillväxtfaktorn 1, IGF-1, har bättre förutsättningar att läka bättre efter en stroke. Det konstaterar forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg i en studie.
I studien har man tittat på 407 patienter mellan 18 och 70 år som drabbats av stroke på grund av blodpropp i hjärnan. Forskarna mätte halten av hormonet IGF-1 och såg att de patienter som hade högre halter av hormonet läkte bättre under perioden tre månader och upp till två år efter stroken. Tidigare forskning har visat att höga halter av IGF-1 tidigt efter själva stroken kan ha en positiv effekt på läkningen. Den nya studien visar att den positiva effekten kvarstår även på sikt.
Nivåerna av IGF-1 ökar hos personer som är vältränade och det bidrar bland annat till kroppstillväxt och ökad benmassa.
– Fynden kan vara en del av förklaringen till varför patienter som får träna mer aktivt med sjukgymnastik uppvisar en bättre läkning efter stroke. Tyvärr har vi inga uppgifter på hur mycket våra patienter tränade efter sin stroke, säger David Åberg, läkare och en av personerna bakom studien.
Resultaten öppnar för att läkemedelsbehandling som höjer nivåerna av IGF-1 skulle kunna förbättra läkningen av strokepatienter. Detta skulle kunna göras genom att antingen ge IGF-1 eller hormonet GH som i sin tur stimulerar kroppens egen produktion av IGF-1.
Studien har publicerats i Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.
Fransman i Sanofis ledning
Ekonomen Laurent Dousset har arbetat på Sanofi, som nyligen bytte namn från Sanofi-Aventis, sedan 1997. Sedan augusti 2009 har han varit vd för företagets nordenenhet. Nu blir han landschef för Sverige och vd för Baltikum.
Omkring 120 personer arbetar på Sanofi i Sverige. Laurent Dousset efterträder Margarita Lopez Acosta som efter tre år lämnar Sverige för Spanien.
Blödande magsår underbehandlas
En vanlig orsak till blödande magsår är bakterien helicobacter pylori. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, finns ett starkt vetenskapligt stöd för att behandling med två antibiotika kombinerat med protonpumpshämmare, minskar risken för återfall hos personer som drabbats av detta.
Trots det är det knappt hälften av dagens patienter som får den behandlingen visar en registerstudie som SBU har gjort. De konstaterar också att en av fyra avlider inom ett år efter den akuta blödningen. En del av dödsfallen skulle, enligt SBU, kunna undvikas om den förebyggande behandlingen blev bättre.
Personer som haft blödande magsår bör undvika smärtstillande av typen NSAID, inklusive så kallade coxiber eftersom dessa ökar risken. Personer som av olika anledningar behöver denna behandling rekommenderas att få förebyggande behandling mot helicobacter pylori. Detsamma gäller för de som behöver ta medel med acetylsalicylsyra som också ökar risken för magsår.
Svårt screena mot dödlig prostatacancer
PSA-testning är vanlig idag.1997 var det knappt några män alls som gjorde PSA-test. Idag gör mer hälften av männen mellan 55-69 ett sådant.
I en avhandling som nu läggs fram vid Umeå universitet har Benny Holmström värderat PSA-provets förmåga att upptäcka framtida prostatacancer ensamt och i kombination med gentester.
I den undersökta gruppen ingick 520 män som fått prostatacancer och knappt 1000 som inte fått det.
Forskarna fann att PSA-provets förmåga att upptäcka framtida cancer inte var tillräckligt för att användas för screening. Inte heller förbättrade ett test för genförändringar känsligheten tillräckligt mycket för att använda kombinationen av de båda, är hans slutsats.
? Men det handlar om ett prov som är taget i snitt sju år före männen fick sin cancer konstaterad, säger Benny Holmström.
Med regelbundna PSA-prov upptäcker man visserligen fler fall av prostatacancer, men många av dem är lågriskvarianter med liten risk att dö i sjukdomen.
? Det vill säga man upptäcker många som kommer att dö med cancer, men inte av cancer och det är en väsentlig skillnad.
För att minska onödig behandling är det därför idag en vanlig strategi att använda sig av regelbundna kontroller och operation först vid tecken på ökad sjukdomsaktivitet.
Men i en uppföljning efter åtta år fann man ingen skillnad i dödlighet när man jämförde män som opererats direkt och de som opererats efter en tids kontroller.