Månads arkivering maj 2011

Apotekens EES ställs mot vårdens sfinx

Förra sommaren fick socialdepartementet nog och tog saken i egna händer: Nu skulle det elektroniska expertstödet EES som introducerats i Sverige för att användas på apotek också göras tillgängligt inom vården.
– Vi konstaterar att landstingens projekt tar tid och att vi har en lösning som man kan använda tills de finns på plats, förklarade dåvarande departementsrådet Sofia Wallström regeringens beslut. Bakgrunden var att landstingen trots otaliga projekt inte lyckats komma till skott med ett nationellt beslutsstöd för förskrivarna.
Inom ett halvår förutspådde man då på socialdepartementet att EES skulle kunna finnas tillgängligt för intresserade landsting.
Det fanns det inte. Och om det blir det och i vilken form är fortfarande en öppen fråga.

Men under hösten 2010 pågick ett projekt vid fyra akutkliniker för att utvärdera möjligheten och nyttan med att använda EES också i vården. Och slutsatserna var försiktigt positiva. Det här beslutsstödet skulle kunna användas, i alla fall inom delar av hälso- och sjukvården.
– Och klinikerna som ingått i projektet vill ju fortsätta, så man kan väl dra slutsatsen att de sett en nytta med det, säger Rickard Broddvall, departementssekreterare på social-departementet.
Lydia Holmdahl, överläkare på Skånes universitetssjukhus och en av dem som deltagit i projektet, beskriver EES som utvecklingsbart och betydligt bättre än ingenting.
– Jag tycker det är ett stort steg med det här förskrivar-stödet.
Ett resultat som Ylva Hambreus Björling, vd på Apotekens Service som ansvarar för utvärderingen, tycker är värt att notera är att 60 procent av signalerna från EES rörde annat än interaktioner, som till exempel dubbelmedicinering, hög dos eller särskilda regler för äldre och barn.

Idag är interaktionsmodulen Sfinx det mest använda inom hälso- och sjukvården och regeringen har nu gett Läkemedelsverket, inom ramen för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, i uppdrag att jämföra de två beslutsstödens fördelar och nackdelar och hur de förhåller sig till varandra. Jämförelsen ska vara klar i mitten av juni och ligga till grund för hur det fortsatta arbetet med införandet av beslutsstöd ska gå till.
Under 2012 räknar Åke Rosandher, chef för SKL:s utveckling av ehälsotjänster, med att den långdragna processen med att införa SIL, svenska informationsdatabas för läkemedel, som bland annat innehåller integrationsmodulen Sfinx, ska vara i drift i hela landstingsvärlden.

Om det beslutsstödet kommer att kompletteras med EES och i så fall hur återstår att se, men Åke Rosandher liksom Rickard Broddvall och andra involverade håller alla dörrar öppna.
För det är en laddad fråga att man inom vården skulle införa ett beslutstöd som från början var tänkt som en efterkontroll på apotek. Ett beslutsstöd som för övrigt ifrågasattes redan när det introducerades som ett expeditionstöd på apoteken. Då kritiserades det för att vara ett dyrt amerikanskt system eftersom det behöver översättas och anpassas till den svenska verkligheten. Inom vården surnade man till för att apoteken tycktes få ett beslutsstöd före vården. Efterkontroll istället för stöd vid förskrivningsögonblicket är att gå bakvägen menar Läkarförbundet.
– Det är ett beslutsstöd för apoteken och där fungerar det säkert alldeles utmärkt eftersom det tar tillvara den information man har där, men vården har andra behov, säger Ylva Böttiger, specialistläkare i klinisk farmakologi.
– När det gäller interaktioner så finns ju nu snart Sfinx tillgängligt i hela landet. Och när det handlar om doseringar säger vi från läkarhåll att det intressanta när det gäller äldre i första hand inte är deras ålder utan deras njurfunktion.
Och en så kallad njurfunktionsknapp, det vill säga att läkaren med tillgång till patientens njurstatus ska få stöd för doseringen, är på väg att utvecklas.
– Detsamma gäller doseringar för barn, här har man på Astrid Lindgrens barnsjukhus tagit fram ett system med varningar som bland annat tar hänsyn till barnets vikt.
Men det behövs förstås pengar till att utveckla och göra de stöden tillgängliga nationellt och de finns inte nu.
Säkert bra på apoteken men inget förskrivarstöd alltså, enligt Ylva Böttiger.
I dagsläget är det också få apotek som använder EES, trots att det finns implementerat och är gratis. Idag är det bara Apoteket AB:s 350 apotek som är uppkopplade till beslutsstödet. På dessa gör man tillsammans cirka 3?000 sökningar under en månad. Det tycker man i rapporten är en alltför begränsad användning.

Ge mer av pengarna till läkemedelsindustrin

Makthavarna inom läkemedelsområdet gömmer sig denna vår bakom stängda dörrar. Tanken är att de inom kort ska komma ut och presentera en nationell läkemedelsstrategi som sen ska styra vad myndigheter, landsting och bransch ska fokusera på de kommande åren. Efter att återigen ha läst den förstudie som ligger till grund för deras arbete finns det bara en sak att önska. Kära stat och landsting, fokusera på att städa på era egna bakgårdar.

Ända sedan läkemedelsreformen 1997 har fokus legat på att skära i kostnaderna för läkemedel. Då skenade utgifterna och krafttag var nödvändiga. Steg två i den processen kom 2002 när Läkemedelsförmånsverket föddes. Läkemedelsföretagen har fått anpassa sig och tvingats inse att ingenting är självklart. Även om du lyckas få ett läkemedel godkänt kanske du inte får det sålt. Det här är något som staten och landstingen ofta skryter med idag, att man kraftigt fått ner kostnaderna för läkemedel.

Men så lyssnar jag på de små forskande biotech-bolagen på
Sweden Bio:s investerardag i mitten av mars. Efter en hel dags diskussioner mellan de små bolagen och investerarna om den riskfyllda forskningen så var alla inblandade överens. De flesta problemen inom branschen går att lösa. Men de har en gemensam fiende: subventionssystemen. Kan de inte få samhället att betala för innovation går allt åt skogen.

I förstudien till läkemedelsstrategin står det något svepande om att främjandet av innovationer ska genomsyra hela strategin. Ändå är ett av målen att ytterligare skärpa prissättningen av läkemedel så att skattepengar bara går till läkemedel som är kostnadseffektiva. Den vägen har varit bra, men börjar nå sitt slut. För betalar man bara för de innovationer som i efterhand visar sig vara revolutionerande så stryper man långsamt en hel bransch. Det är redan en enorm risk för investerare att satsa på utveckling av läkemedel. Om de bara ska få tillbaka pengarna när det blir jackpot blir riskprofilen i stort sett omöjlig. Vill samhället att bolag ska fortsätta försöka ta fram nästa stora medicinska innovation måste det finnas en betalningsvilja även för de halvbra preparaten. Därför är det dags för stat och landsting att ta paus i jakten på läkemedelsföretagens pengar och rikta blicken mot sig själva istället.

För i samma förstudie finns följande siffror: Felaktig läkemedelsanvändning är den näst största anledningen till de 100?000 vårdskador som leder till 600?000 extra vårddygn varje år. Man beräknar att kostnaderna för den felaktiga läkemedelsanvändningen totalt blir cirka 10 miljarder kronor om året. Jämfört med de 35 miljarder som läkemedelsnotan årligen landar på är det inte en oansenlig summa. Och den har ingenting med nya dyra läkemedel att göra. Den beror på vårdens oförmåga att förmå patienter att ta rätt läkemedel i rätt tid i rätt dos. Det i sin tur beror på dålig samordning, undermåliga it-system och professioner som inte kan samarbeta.

Det är lätt att förstå varför statens och landstingens fokus så här långt har handlat om att tvinga läkemedelsföretagen till besparingar. En extern fiende är alltid lättare än en intern. Men den här gången kan man hoppas att de framförallt kräver skärpning i de egna leden. Snaran runt läkemedelsföretagen kan man istället släppa lite på, även om det innebär att vi kommer betala onödigt dyrt för vissa läkemedel som inte är så mycket bättre än befintliga. I princip borde målet vara en förflyttning av tio miljarder skattekronor. Idag subventioneras en felaktig läkemedelsanvändning som beror på en förändrings-obenägen och revirpinkande vårdapparat. Istället kan man sponsra en bransch som vill ta fram nästa stora medicinska innovation. Vad sägs om den strategin?

Nytt kollektivavtal på apoteksområdet

Avtalet som är ettårigt innehåller bland annat ett skydd för legitimationen. Apotekare ska inte förvandlas till säljare, utan arbeta som läkemedelsexperter och rådgivare. Den som anser sig få för många ovidkommande arbetsuppgifter ska kunna vända sig till en speciell referensgrupp.

Parterna har också
kommit överens om kompetensutveckling och upprättandet av individuella planer för detta.
Avtalet innehåller även regler för schemaläggningen på apoteken, korttidsscheman är förbjudna.
Inför de individuella löneförhandlingarna ska facket tillsammans med arbetsgivaren göra en lönekartläggning och löneskillnader ska bli väl motiverade är tanken bakom.

Några frågor
kunde inte lösas under förhandlingsprocessen, bland annat praktiklönen och vikariers rätt att säga upp sig. Eventuellt kommer de här tvisteämnena istället att få avgöras i prejudicerande domar i Arbetsdomstolen.

Lif vill skärpa krav kring vaccinationskampanjer

Kampanjer för vaccination mot infektionssjukdomar är undantagna från reglerna om att receptbelagda läkemedel inte får marknadsföras till allmänheten. Men läkemedelsbranschen har genom Lif ett eget etiskt regelverk att hålla sig till vad gäller dessa kampanjer. Nu vill Lif själva skärpa kraven för dessa.

Branschen har fått kritik för hur företagen formulerar informationen som enligt kritiker många gånger är alltför lik reklam. Syftet med förslaget är enligt Lif att kampanjerna ska vara just information om själva vaccinationen mot infektionssjukdomen och inte reklam för ett visst vaccin.

Förslaget innebär bland annat att i kampanj som förhandsgodkänts av Lif får inga produktnamn, produktlogotyper eller liknande kännetecken finnas med. En vaccinationskampanj får inte heller spridas via direktdistribuerat informationsmaterial vare sig adresserat eller oadresserat.

Berörda kan lämna synpunkter på förslaget, som finns i sin helhet på Lif:s hemsida, fram till den 6 maj.

Mässlingutbrott i Europa

Flest fall har rapporterats från Frankrike, närmare 4000 hittills, men pågående utbrott rapporteras från flera europeiska länder. Sedan årsskiftet har även tio fall konstaterats i Sverige, de flesta har smittats utomlands.

Smittskyddsinstitutet
och Socialstyrelsen har därför gått ut med en rekommendation att se över mässlingskyddet inför en eventuell utlandsresa och rekommenderar att ovaccinerade barn äldre än nio månader vaccineras inför resan.
Vuxna som inte haft sjukdomen och inte vaccinerat sig rekommenderas också att göra det.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng