Apotekens EES ställs mot vårdens sfinx

Förra sommaren fick socialdepartementet nog och tog saken i egna händer: Nu skulle det elektroniska expertstödet EES som introducerats i Sverige för att användas på apotek också göras tillgängligt inom vården.– Vi konstaterar att landstingens projekt tar tid och att vi har en lösning som man kan använda tills de finns på plats, förklarade dåvarande […]

2 maj 2011, kl 16:26
0

Förra sommaren fick socialdepartementet nog och tog saken i egna händer: Nu skulle det elektroniska expertstödet EES som introducerats i Sverige för att användas på apotek också göras tillgängligt inom vården.
– Vi konstaterar att landstingens projekt tar tid och att vi har en lösning som man kan använda tills de finns på plats, förklarade dåvarande departementsrådet Sofia Wallström regeringens beslut. Bakgrunden var att landstingen trots otaliga projekt inte lyckats komma till skott med ett nationellt beslutsstöd för förskrivarna.
Inom ett halvår förutspådde man då på socialdepartementet att EES skulle kunna finnas tillgängligt för intresserade landsting.
Det fanns det inte. Och om det blir det och i vilken form är fortfarande en öppen fråga.

Men under hösten 2010 pågick ett projekt vid fyra akutkliniker för att utvärdera möjligheten och nyttan med att använda EES också i vården. Och slutsatserna var försiktigt positiva. Det här beslutsstödet skulle kunna användas, i alla fall inom delar av hälso- och sjukvården.
– Och klinikerna som ingått i projektet vill ju fortsätta, så man kan väl dra slutsatsen att de sett en nytta med det, säger Rickard Broddvall, departementssekreterare på social-departementet.
Lydia Holmdahl, överläkare på Skånes universitetssjukhus och en av dem som deltagit i projektet, beskriver EES som utvecklingsbart och betydligt bättre än ingenting.
– Jag tycker det är ett stort steg med det här förskrivar-stödet.
Ett resultat som Ylva Hambreus Björling, vd på Apotekens Service som ansvarar för utvärderingen, tycker är värt att notera är att 60 procent av signalerna från EES rörde annat än interaktioner, som till exempel dubbelmedicinering, hög dos eller särskilda regler för äldre och barn.

Idag är interaktionsmodulen Sfinx det mest använda inom hälso- och sjukvården och regeringen har nu gett Läkemedelsverket, inom ramen för Centrum för bättre läkemedelsanvändning, i uppdrag att jämföra de två beslutsstödens fördelar och nackdelar och hur de förhåller sig till varandra. Jämförelsen ska vara klar i mitten av juni och ligga till grund för hur det fortsatta arbetet med införandet av beslutsstöd ska gå till.
Under 2012 räknar Åke Rosandher, chef för SKL:s utveckling av ehälsotjänster, med att den långdragna processen med att införa SIL, svenska informationsdatabas för läkemedel, som bland annat innehåller integrationsmodulen Sfinx, ska vara i drift i hela landstingsvärlden.

Om det beslutsstödet kommer att kompletteras med EES och i så fall hur återstår att se, men Åke Rosandher liksom Rickard Broddvall och andra involverade håller alla dörrar öppna.
För det är en laddad fråga att man inom vården skulle införa ett beslutstöd som från början var tänkt som en efterkontroll på apotek. Ett beslutsstöd som för övrigt ifrågasattes redan när det introducerades som ett expeditionstöd på apoteken. Då kritiserades det för att vara ett dyrt amerikanskt system eftersom det behöver översättas och anpassas till den svenska verkligheten. Inom vården surnade man till för att apoteken tycktes få ett beslutsstöd före vården. Efterkontroll istället för stöd vid förskrivningsögonblicket är att gå bakvägen menar Läkarförbundet.
– Det är ett beslutsstöd för apoteken och där fungerar det säkert alldeles utmärkt eftersom det tar tillvara den information man har där, men vården har andra behov, säger Ylva Böttiger, specialistläkare i klinisk farmakologi.
– När det gäller interaktioner så finns ju nu snart Sfinx tillgängligt i hela landet. Och när det handlar om doseringar säger vi från läkarhåll att det intressanta när det gäller äldre i första hand inte är deras ålder utan deras njurfunktion.
Och en så kallad njurfunktionsknapp, det vill säga att läkaren med tillgång till patientens njurstatus ska få stöd för doseringen, är på väg att utvecklas.
– Detsamma gäller doseringar för barn, här har man på Astrid Lindgrens barnsjukhus tagit fram ett system med varningar som bland annat tar hänsyn till barnets vikt.
Men det behövs förstås pengar till att utveckla och göra de stöden tillgängliga nationellt och de finns inte nu.
Säkert bra på apoteken men inget förskrivarstöd alltså, enligt Ylva Böttiger.
I dagsläget är det också få apotek som använder EES, trots att det finns implementerat och är gratis. Idag är det bara Apoteket AB:s 350 apotek som är uppkopplade till beslutsstödet. På dessa gör man tillsammans cirka 3?000 sökningar under en månad. Det tycker man i rapporten är en alltför begränsad användning.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng