Annons

Månads arkivering mars 2010

Apoteksgruppen redo

0

På måndag den 15 mars är det officiella datumet då Apoteksgruppen börjar driva de apotek som ingår i det så kallade småföretagarklustret. Men redan på fredagen sker det formella övertagandet.
– Idag har vi legal closing då vi formellt tar över apoteken, i helgen är det dags för det tekniska övertagandet, säger Jens Sandström, vd för Apoteksgruppen.

Under helgen ska bland annat it-systemen föras över, något som brukar betraktas som det mest kritiska momentet. Men Jens Sandström är förhoppningsfull.
– Man vet aldrig men jag är positiv och tror att det kommer gå bra. Sen på måndag kommer kunderna att märka skillnaderna då vi introducerar nya erbjudanden och kampanjer.

När budgivningen för intresserade entreprenörer stängde den 12 februari hade 440 bud kommit på 112 av apoteken. Under våren kommer en urvalsprocess att pågå och först i juni väntas egenföretagarna kunna ta över sina apotek.  För de apotek som ännu inte fått något bud väntar en andra budomgång men någon tidpunkt för den är inte klar.

Till en början blir det samma personal som arbetar kvar i Apoteksgruppens apotek, när entreprenörerna sedan tar över är det upp till dem att avgöra hur de vill göra.

Vd-byte på Sentoclone

0

Rune Bremberg har sedan en tid varit medlem i företagets styrelse och tar nu över som vd. Johan Järte som varit vd sedan 2007 blir kvar i bolaget tills vidare.

Enligt information från företaget har Rune Bremberg mer än 25 års erfarenhet från global läkemedelsindustri. Han har arbetat på bland annat Rhone-Poulenc Rorer och Pfizer. Senast kommer han från en position som Group Vice President hos Wyeth Pharmaceuticals.

Sentoclone utvecklar en metod att förstärka immunförsvaret för att bekämpa mot cancer. metod går ut på patientens egna immunceller, som känner igen tas tumören, tas ut och mångfaldigas innan de sprutas tillbaka in i patienten.
– De resultat vi hittills noterat på individnivå är mycket intressanta och det kliniska studieprogram vi nu genomför gör att jag ser en stor potential för framtiden, säger Rune Bremberg i en presskommentar.

Under våren 2010 planerar bolaget att genomföra en nyemission.

Tips för hälsosammare livsstil

Mai-Lis Hellénius, som skrivit boken Hälsosam livsstil, var en av de första i världen som skrev ut fysisk aktivitet på recept, redan 1987. Hon disputerade i preventiv kardiologi vid Karolinska Institutet 1995 och utnämndes för tre år sedan till professor i allmänmedicin med inriktning mot kardiovaskulär prevention. Hon är även överläkare vid landets första livsstilsmottagning vid Karolinska sjukhuset.

Nu gör hon i boken hälsosam livsstil en populärvetenskaplig genomgång av de forskningsrön som stödjer den så kallade medelhavsdieten. Halva boken är en genomgång av fakta, halva är recept på mat. Det är lättsamt, och en bok som är kul att läsa själv och bra att rekommendera för kunder och patienter.

Många svenska och internationella rapporter visar att övervikt och fetma ökar hos både barn och vuxna. Dessutom ökar midjemåttet förhållandevis mer än vikten och vi håller med andra ord på att ändra kroppsform. Bristen på rörelse är så viktig i uppkomsten av det metabola syndromet att Mai-Lis Hellénius ibland kallar det för inaktivitetssyndromet. Hennes egen forskning har visat att fysisk aktivitet är den mest framgångsrika och biverkningsfria behandlingen av syndromet som dessutom har många andra hälsoeffekter. Allra bäst blir effekten förstås när försökspersonerna kombinerar mera rörelse med bättre mat.

Intresset för mat och hälsa har ökat enormt under de senaste åren och olika dieter som lovar snabb viktnedgång lanseras. Att banta verkar ha blivit liktydigt med att ha en bra livsstil. Men Mai-Lis Hellénius menar att det kan vara tvärtom. Alla motstridiga budskap gör oss förvirrade och uppgivna. Idag är det vetenskapligt belagt att den traditionella medelhavsmaten kan förebygga hjärt-kärlsjukdom och i Italien är hjärtinfarkt hälften så vanlig som i Sverige. Vad är det då som gör den så nyttig? Det är i korthet olivoljan, mycket frukt och grönt, fisk och skaldjur, mer ljust än rött kött, pasta och ris samt en liten mängd rött vin.

Till forskarnas glädje har svenskarnas kolesterolnivåer börjat sjunka vilket har lett till att allt färre har drabbats av hjärtinfarkt. Men den positiva trenden riskerar att vända. Det som oroar är att vikten och bukfetman fortsätter att öka och att vi äter mer animaliska fetter i form av kött och fläsk och mejeriprodukter.

Den största nackdelen med den här typen av böcker är att råden glöms bort och boken blir stående i bokhyllan. I det här fallet är det extra beklagligt eftersom Mai-Lis Hellénius bok visar att det varken behöver vara svårt eller krångligt att ändra sina vanor och att små förändringar kan betyda mycket. I boken varvas vetenskapliga fakta med konkreta råd, vilket är en hjälp oavsett om man själv behöver råden eller om man i sitt arbete ska rådge andra. Man får veta hur man kan vara fettsmart, varför olivolja är nyttigt och vin bra för hjärtat. Hon tycker att man hellre ska tänka livsstil än vikt, men att man ska ge akt på det viktiga midjemåttet. För ett bra resultat är de tre viktigaste hjälpredorna stegräknare, måttband och tallriksmodellen.

Men det viktigaste rådet är att låta förändringarna ta tid. Som läkare har hon blivit mer optimistisk med åren genom att hon har sett många män och kvinnor som lyckats bryta dåliga vanor. Boken kan vara ett inspirerande komplement för det ökande antalet svenskar som blir ordinerade motion på recept eller vill ha råd om hur man kan leva hälsosammare.  
 

Lång användning av bisfosfonater kan öka frakturrisk

0

Kvinnor som passerat klimakteriet löper en ökad risk att drabbas av benskörhet. För att förebygga frakturer kan dessa behandlas med bland annat bisfosfonater. Men ny forskning visar att behandlingen kan ge en motsatt effekt om den pågår under en längre tid.

Vid årsmötet för American Acedemy of Orthopeadic Surgeons, AAOS, i New Orleans har forskare från från Columbia University presenterat data från två olika studier. I den ena ingick 111 kvinnor med primär osteoporos som passerat klimakteriet. Av dessa hade 61 fått behandling med bisfosfonater under minst fyra år och 50 hade behandlats med vitamin D och kalcium.

När kvinnornas benstruktur undersöktes visade det sig att bisfosfonaterna förbättrade benstrukturer tidigt i behandlingen men att effekten sedan avtog. Efter fyra år såg forskarna istället att benstrukturen hos de kvinnor som fått bisfosfonater hade en sämre bentäthet. En teori till varför det blir så är att bisfosfonater undertrycker kroppens naturliga förändring av benmassan.

I en annan prospektiv pilot studie studerades 21 kvinnor som passerat klimakteriet och som behandlats för lårbensfraktur. AV dessa hade 12 behandlats med bisfosfonater under i genomsnitt 8,5 år och nio som inte hade fått sådan behandling. De kvinnor som tagit bisfosfonater hade en minskat heterogenitet i benvävnaden med bland annat lägre mineralinnehåll.

Forskarna konstaterar att behandling med bisfosfonater är effektiv för de flesta patienter men att fler studier på långtidseffekter behövs.

Generikaföretag i samarbete med Astrazeneca

0

Läkemedelsföretaget Astrazeneca har tecknat ett avtal med Torrent Phamaceuticals om att sälja generiska läkemedel i länder med så kallas tillväxtmarknader.

Avtalet innebär att Astrazeneca köper licenser och marknadsföringstillstånd av Torrent för 18 produkter i nio länder. Astrazeneca ska förse produkterna med varumärken, och marknadsföra dem på olika tillväxtmarknader.
– Genom vårt samarbete med Torrent kommer vi att kunna vidga utbudet av varumärkta läkemedel till patienter på de tillväxtmarknader där vi ser möjligheter att utöka vår verksamhet, säger Tony Zook, chef för Astrazenecas globala marknadsorganisation i en presskommentar.

Hormonliknande ämne kan sänka kolesterolnivå

0

Forskare från bland annat Karolinska Institutet har sett att substansen eprotirome tillsammans med statiner sänker blodfetterna. I en fas II-studie med 189 patienter såg de att patienter som fick tilläggsbehandling med eprotirome sänkte sina nivåer av skadliga blodfetter med omkring 30 procent jämfört med patienter som fick tilläggsbehandling med placebo. Resultaten har publicerats i New England Journal of Medicine.

Bo Angelin professor vid Karolinska som har lett studien tror att detta kan vara en bra tilläggsbehandling för patienter som inte når sina målvärden för kolesterol med statiner.
– Det är omkring 25 procent av patienterna som behandlas med statiner svarar inte bra. Det handlar bland annat om de med ärftliga blodfettsjukdomar, säger han.

Eprotirome, som utvecklats av det svenska företaget Karo Bio, härmar den förmåga som sköldkörtelhormonet har att stimulera nedbrytningen av kolesterol. Genom att det verkar selektivt i levern har man inte sett de biverkningar som annars förknippas med en ökad nivå av köldkörtelhormoner.
– För länge sedan behandlade man höga blodfetter med just köldkörtelhormon men det gav allvarliga biverkningar som förstoring av hjärtmuskel, benskörhet och diarré.  Genom den selektiva bindningen har vi inte sett tecken på några sådana, säger Bo Angelin.

I den nya studien fick patienterna tillägg av 25, 50 eller 100 mg eprotirome till sin vanliga statinbehandling under tre månader. Dessa sänkte sina nivåer av LDL kolesterol med respektive 22, 28 och 32 procent. Enligt Bo Angelin har andra studier visat att även eprotirome sänker kolesterolnivåerna.  Behandling med eprotirome har också fått sänkta värden av triglycerider och lipoprotein (a). Enligt Bo Angelin vet man idag att det är skadligt med förhöjda värden av dessa men man har inget bra att sänka dem på. Nu hoppas forskarna att kunna gå vidare med större kliniska studier.
– Den här typen av organselektiva behandlingar är väldigt intressanta och något jag tror kommer alltmer, säger han.

Apoteket AB har bäst logga

Det blir i alla fall slutsatsen när fyra grafiska formgivare diskuterar de nya apotekens loggor i tidningen Cap & Design.
 Enligt kommentarerna är Apoteket AB:s logga både samtida  och trovärdig. Men även Apotek Hjärtat får lovord från formgivarna eftersom symbolen med det neongröna hjärtat signalerar öppenhet och att hela kroppen är viktig.

Egna varumärken en regeringsfråga

Enligt Läkemedelsverket skulle en lansering av apotekens egna läkamedel troligen leda till ett utarmat sortiment av receptfria läkemedel.
– Även om apoteken enligt den nya lagstiftningen inte behöver sälja alla receptfria läkemedel är ju intentionen att det ska finnas ett så stort sortiment som möjligt för kunderna, säger Gert Ragnarsson på Läkemedelsverket.

Om apotekskedjorna börjar sälja OTC-preparat under egna varumärken befarar han att utbudet på de enskilda apoteken minskar, speciellt på mindre orter med bara ett apotek.
– Och det är en tendens vi vill motverka.

En möjlighet som vissa kedjor spekulerat i är att kringgå Läkemedelsverkets beslut genom att »låna ut« sitt namn till en generikatillverkare som då lanserar produkten under kedjans namn.

Frågan om egna varumärken är nu, efter en uppvakning från några apotekskedjor, en fråga för regeringen.
 

Får man rea ut receptfria läkemedel?

— Nej, rea på läkemedel överensstämmer inte med reglerna. Försäljning och marknadsföring av läkemedel ska främja en ändamålsenlig användning och inte uppmuntra till överkonsumtion, säger Ragnhild Johnsson.

Får man sälja 4 paket Panodil till priset av 3?
— Också då gäller argumentet att man ska motverka överkonsumtion. Ett skäl till varför OTC-preparat nu säljs i handeln, liksom avregleringen, var ju att öka tillgängligheten. Och då finns det ännu färre skäl till att ha stora lager hemma. Mindre förpackningsstorlekar är ju ett resultat av omregleringen. Om man då lockar folk att köpa hem flera på en gång därför att det blir billigare så står det i strid med den tanken. Så tycker jag man kan resonera.

Men det är ju fri prissättning?
— Ja, du får konkurrera med lägre pris och du får tala om det. Man kan marknadsföra sin produkt med att man har ett lägre pris per förpackning. Men inte med att man ska köpa alla förpackningarna på en och samma gång för att få ett lägre pris.

Så »Hos oss köper du en ask Alvedon för bara tio kronor« är okej?
— Ja, i princip kan jag tänka mig det. Men det är inte glasklart.
 
Och lockprodukter, hur är det med dom?
— Där sa vi ifrån redan när Apoteket AB för ett drygt år sedan lockade kunder med en bok om de köpte fyra förkylningsprodukter.
— Kampanjen var utformad så att den skulle locka kunder att handla mer än de kanske behövde för att få en bok. Och det leder inte till en bra läkemedelsanvändning, menade vi och förbjöd den marknadsföringen.
— Så kallade sampack som är vanligt i detaljhandeln, till exempel att man köper hårschampo och en borste ihop och då till ett lägre pris än var för sig är inte heller ok när det handlar om läkemedel. Alla former av sampack strider mot läkemedelslagen eftersom man måste hålla läkemedlen separerade från andra produkter.
 

Nytt avtal om farmacipraktik

Varje år är det mellan 6-700 blivande apotekare, receptarier, apotekstekniker och studenter med utländsk examen som behöver praktik i sin utbildning.
— Studenterna som ska ut i höst håller nu på att göra sina val och där ser vi inte några problem, säger Ida Bergström, kursansvarig för praktiken för Uppsalastudenterna.
När apoteken såldes ingick det i avtalet att de nya ägarna ska ta emot studenter på samma sätt som tidigare, i väntan på en ny form.
Apoteket AB har uppdraget att ta fram ett förslag på hur samordningen av praktikplatserna ska organiseras på den nya apoteksmarknaden och lärosätena sitter med i arbetsgruppen för att ta fram för-slaget. Det bör vara klart till 1 juli då Apotekets AB:s formella ansvar upphör.
Idag har de blivande apotekarna lön under sin praktik, medan receptarierna får en gratifikation efter avslutad praktik och apotekstekniker blir helt utan ersättning.
Om de nya apotekskedjorna kommer att gå med på ett liknande avtal är inte klart.
— Löner eller andra ersättningar är inte något som universiteten styr över, utan något facken förhandlar om, säger Ida Bergström.
– För studenterna är det otroligt viktigt att få en ersättning, och vi utgår ifrån att de fortsatt ska få det, säger Cecilia Swing, studentombudsman på Sveriges Farmacevtförbund.
 

Generikasystemet kan leda till att mer läkemedel slängs

Syftet med de nya reglerna för utbyte på apotek är att det vill säga spara pengar. Men det har också blivit svårare att förstå. Trots den politiska viljan att receptbelagda läkemedel ska kosta samma på alla apotek kan priset på samma förpackning i praktiken istället skifta både mellan olika apotek och faktiskt också på samma apotek.

Allt beror på vilken dag en kund kommer för att hämta ut sitt recept och vilken lagerhållning och strategi det enskilda apoteket har när det gäller slutförsäljning av en utgående vara.
— Jag brukar lite raljant säga att tidigare hade kunderna svårt att förstå varför priset blev som det blev, nu förstår vare sig apotekspersonal eller kunder prissättningen, säger Hans Dahlgren funktionsansvarig på Apoteket AB:s verksamhetsutveckling.

De nya reglerna innebär att apoteken under 15 dagar efter att en ny periodens vara utsetts av TLV kan fortsätta att sälja den gamla varan. Om apoteken därefter, alltså dag 16, har kvar varan i lager och vill sälja ut lagret måste de sälja det för inköpspriset. Alltså betydligt lägre än vad kunderna är vana vid att betala.
— En farmacevt jag talade med hade haft svårt att förklara för en kund varför han fick köpa läkemedlet så billigt. Han trodde det var något fel på produkten.

Rent ekonomiskt är det enligt Hans Dahlberg en förlustaffär att sälja ut varor till inköpspriset om de kostar mindre än 40 kronor. Då är det en bättre affär att slänga produkterna dag 16 och börja sälja periodens vara. Försäljningen till inköpspris får inte heller pågå för evigt utan månaden ut. Vad som kommer att hända med förpackningarna som inte blir sålda är alltså skrivet i stjärnorna. Apoteken kan också välja att magasinera dem.
— Men mindre apotek, och de blir ju mindre nu när de blir fler, tror jag får problem att hålla sådana lager. Min gissning är att sannolikheten att få köpa en vara till inköpspris kommer att vara större på mindre apotek, eftersom de har en lägre och ojämnare omsättning av lagret.
— Visst är det krångligt, men alternativet är att apoteken inte får sälja sina restlager utan enbart kan sälja innevarande periods vara. Och då blir nog problemen med lagerhållning ännu större, säger Karin Boman på TLV:s informationsavdelning.

Få farmacevter i ledningarna

Av övriga sex har fyra tidigare haft jobb på Apoteket AB. Ingen i Medstops styrelse har farmacevtisk utbildning eller bakgrund, men erfarenhet av apotek.
I Apoteket Hjärtas styrelse sitter apotekaren Anita Berlin. Steinar Stokke och Marie Nygren har apoteksbakgrund. I ledningsgruppen saknas farmacevtisk utbildning.
I Kronans Droghandels ledningsgrupp finns apotekaren Inger Näsman som bland annat arbetat på Apoteket AB och Lif. Två till, Andreas Rosenlund och Ulrika Eliasson har arbetat på Apoteket AB. Företagets vd Cecilia Marlow är civilekonom.
Apoteksdelen i Oriola KD har inte någon egen styrelse.
Apoteket AB:s avgående vd, Stefan Carlsson, saknar liksom övriga i koncernledningen farmacevtisk utbildning. Ledningens erfarenheter från andra områden är liksom andra koncernledningar detaljhandel, men också Posten.
 

Akuta frågor först, sen resten

När Johan Wallér fick jobbet som vd för branschorganisationen Sveriges Apoteksförening ringde han runt till en mängd vd:ar för olika branschföreningar och frågade vad de egentligen jobbar med, allt för att få ett grepp om vad Sveriges Apoteksförening borde syssla med.
Svaren var ganska givna, det handlar om frågor som etik,
utbildningar och regelverk.
Sveriges Apoteksförening består just nu av de 11 apoteksföretag som sedan i februari i år utgör den nya apoteksbranschen.
— Mina första veckor har handlat helt om att bygga relationer och visa att vi finns, det finns ett uppdämt behov av en branschrepresentant, säger
Johan Wallér.

Redan nu har han kritik att rikta mot hur vissa frågor har skötts det senaste halvåret.
— Där finns många problem som inte är lösta och det har varit problematiskt att det nya utbytessystemet för generika har införts samtidigt som alla apotek bytt ägare. Det borde ha gjorts senare, det är rörigt mot kunderna nu mycket beroende på utbytessystemet av generika. Så det har hamnat högt upp på vår agenda att få ordning på det där systemet tillsammans med alla inblandade parter.
En klassisk fråga för en branschorganisation är att sätta ramarna kring etik och ta fram olika policydokument.
— Vi ska också arbeta med det. Men just nu står inte etikfrågorna högst på listan. Vi måste först fokusera på att få allting att fungera.

Läkemedelsindustrin har mycket egna regelverk och undviker på det sättet ännu mer lagar. Och Apoteksbranschen kommer vilja jobba på samma sätt.
— Ja, det tror jag vi kommer att göra. Ju mer vi som bransch kan visa att vi inte behöver hårdare lagar för att sköta oss desto bättre. Utöver de lagar som finns nu ska inte myndigheterna behöva komma och säga stopp ännu mer. Det ska vi kunna klara av själva. Hittills ser jag att det bara är seriösa företag som gett sig in i den här branschen.

Ännu så länge är det inga starka åsikter som yttras från branschorganisationen, Johan Wallér arbetar på en åsiktsplattform men hans arbete handlar lika mycket om att besluta vilka frågor som överhuvudtaget ska hanteras av branschorganisationen. Hittills har styrelsen, som består av företagens vd:ar, grundat tre speciella råd. I kvalitetsrådet sitter företagens kvalitets- eller farmacichefer. De två andra råden ska hantera frågor om it och varuförsörjning, två områden där Johan Wallér ser att det behövs mycket samordning för att få allting att flyta och bli så bra som möjligt för kunden. Något som han anser är huvudfokus, även för hans arbete.
— Det är spännande att det kommer in mycket folk i den här branschen nu som har erfarenhet av handel. De har fått kundperspektivet med modersmjölken och det kommer påverka den här branschen på ett bra sätt.

Branschen håller på att ta form samtidigt som det är ett val i höst, hur påverkar det ert arbete?
Jag tror det kommer påverka vårt arbete under våren ganska mycket. Det är inte så mycket själva utgången av valet som jag tror blir frågan, vi anpassar oss till det som politikerna beslutar. Men jag tror vi kommer vara fokuserade på att inte göra några stora fel från branschens sida under våren.
 

100 miljoner apoteksbesök per år bör utnyttjas

Jag kan inte minnas att uttrycken folkhälsa och folkhälsovetenskap nämndes under min apotekarutbildning, det var i alla fall inget stort fokus. Däremot läste vi samhällsfarmaci som omfattar en hel del som jag nu kan se har ett tydligt folkhälsoperspektiv; genusperspektiv, socioekonomiska faktorers påverkan på sjukdomar och hur läkemedelsanvändningen skiljer sig i olika befolkningsgrupper. Detta till trots är jag nu doktorand i folkhälsovetenskap, och har fått läsa in mig på allt från Linds välkända kliniska prövningar med citrusfrukter till hälsans bestämningsfaktorer.

Monopolisten Apoteket AB har haft ett visst krav på sig från ägaren staten att arbeta för en förbättrad folkhälsa. Bara under mina år på apotek yttrade detta sig som pluskundsträffar om olika hälsotillstånd, temaår, ökande sortiment inom friskvård och olika rådgivningstjänster. Självklart bör man från regeringens sida försäkra sig om att man även i framtiden utnyttjar apotekens 100 miljoner kundbesök per år (!) som en arena för folkhälsoarbete. Särskilt som läkemedel kan ses som den viktigaste interventionen i hälso- och sjukvården; 2/3 av befolkningen använder receptbelagda läkemedel under ett år. Generellt har många insatser skett inom den berömda marginalen (läses: gratis?) men sådana krav kan man ju inte riktigt ställa på våra framtida apoteksaktörer: privata vinstdrivande företag. En möjlig lösning är att försöka koppla ersättning till god vårdkvalitet, genom så kallad »Pay for Performance«, avsett att stimulera god hälso- och sjukvård och fördela resurserna mer effektivt. Ett nyligen presenterat examensarbete från Uppsala universitet visar också att representanter för de nya apotekskedjorna efterlyser just någon sådan ersättning för farmacevtiska tjänster.

Vi kan alltså göra det enkelt för oss och säga att det är upp till hälso- och sjukvården, SKL, TLV eller Socialstyrelsen att ställa krav på våra nya apoteksaktörer och besluta om ersättningsmodeller som leder till god folkhälsa. Men ska vi verkligen lämna avgörandet till dem? Jag vill påstå att det är nu, i den stora omregleringen, som vi har chansen att välja hur våra framtida yrkesroller ska utveckla sig, och samtidigt påverka hur den framtida apoteksmarknaden ska se ut. Ren distribution kan »vem som helst« erbjuda – det krävs en dator som kan läsa recept med hög säkerhet och en adress till kunden – men förbättrad läkemedelsanvändning och folkhälsoarbete är något mer och det är upp till oss (apotekare, receptarier, apotekstekniker…) att klura ut innovativa tjänster och erbjudanden som sätter patienten i centrum, och allra helst tillsammans med kunderna/patienterna.

Samtidigt kompliceras bilden ytterligare: I Storbritannien har stora folkhälsosatsningar kritiserats för att leda till ökade hälso-skillnader i samhället för att de prickar fel grupper – så en snabb lösning på problemet skulle vara att sluta informera om olika hälsorisker och hälsofrämjande åtgärder? Låter orimligt, men om vi ska kunna säga att vi arbetar för en förbättrad folkhälsa så måste vi alltså även visa att våra tjänster inte bara ger ännu en hälsovinst till de redan vackra, rika och friska. Detta omfattar att övertyga de nya apoteksaktörerna att våga testa olika tjänster och ta fram faktaunderlag som visar att vi kan vara både kostnadseffektiva och erbjuda förbättrad hälsa för patienterna, så att någon i slutänden faktiskt kan tänka sig att ersätta arbetet. Och allt detta ska vi göra utanför marginalen.
 

Apotek Hjärtat nära en varumärkestvist

Apotek Hjärtat lämnade den 9 juni förra året in en varumärkesregistrering till EU:s varumärkesmyndighet för att få rätten till att under varumärket Apotek Hjärtat sälja läkemedel, det vill säga ett varumärkesskydd under klass 35. Men veckan innan hade redan det svenska vårdbolaget Mitt Hjärta fått sitt varumärke registrerat med rätten att sälja läkemedel.

När Mitt Hjärtas jurister upptäckte ansökan från Apotek Hjärtat lämnade de in en invändning till den europeiska varumärkesmyndigheten. Den invändningen har lett till att Apotek Hjärtat ännu så länge inte fått sitt varumärke godkänt, utan deras ansökan ligger fortfarande under prövning.

Mitt Hjärta driver sedan ett antal år tillbaka närsjukhuset i Fagersta, ett antal hälsocentaler, rehabiliteringsenheter andra vårdrelaterade verksamheter, allt under namnet Mitt Hjärta. Eftersom de förra våren beslutade att de också vill satsa på egna apotek ansökte de om rätten att sälja läkemedel under sitt varumärke. Ett tillstånd som de alltså också fick. Planen är enligt Anna Hammarström att driva apotek under namnet Apotek Mitt Hjärta.
 
På sjukhuset i Fagersta finns nu vårdcentralen Mitt Hjärta och Apotek Hjärtat dörr i dörr.
? Kunderna tror så klart att apoteket och vårdcentralen hör ihop när namnet och vår kommunikation kring varumärkena är så lika, och det är inte bra, säger Anna Hammarström, läkare och vd för Mitt Hjärta.

Diskussioner pågår nu mellan bolagens jurister om hur de ska lösa frågan. Om de inte kommer överens står Mitt Hjärta redo för en rättslig fight.
? Vi är beredda att stämma Apotek Hjärtat i tingsrätten gällande varumärkesintrång och räknar även med att det här ärendet kommer att gå vidare till Marknadsdomstolen, säger Anna Hammarström.

Apotek Hjärtat gjorde under förra våren en likhetsundersökning där de undersökte möjligheten att lyckas med varumärkesregistreringen av Apotek Hjärtat. När de gjorde den hade Mitt Hjärta ännu inte fått sitt varumärke registrerat med rätten att sälja läkemedel, utan det skedde under de veckor som gick mellan att Apotek Hjärtat gjorde sin egen analys och slutligen lämnade in ansökan.
? Våra ansökningar hanterades parallellt och man kan konstatera att de låg en vecka före oss och det har lett till den här situationen. Men det är inget ovanligt att varumärkesregistreringar tar tid och att det kommer invändningar på det här viset, säger Bodil Eriksson, vice vd på Apotek Hjärtat.

Enligt Bodil Eriksson driver Apotek Hjärtat nu linjen att de båda varumärkena kan samexistera och det är också det förslag som de gett till Mitt Hjärta. Blir det en rättstvist kommer det i slutändan handla om huruvida det råder en förväxlingsrisk eller inte för kunderna.
? När vi diskuterar det här med våra apotekschefer på plats så anser de inte att det är något större problem för kunderna. De fick förklara hur det hängde ihop den första veckan, men sen var det inte några problem, säger Bodil Eriksson.

Mitt Hjärta lämnade in sin invändning mot Apotek Hjärtats varumärkesregistrering strax innan jul, att Apotek Hjärtat valde att köra på med namnet trots invändningen berodde på deras bedömning att verksamheterna ska kunna samexistera på marknaden.  
? Detta är ännu så länge ingen varumärkestvist utan vi för diskussioner, säger Bodil Eriksson.

Ändrad version 16.55.

Bantningsmedel blir illegala

I USA har man problem med försäljning av förfalskade kopior av bantningsläkemedlet Alli (orlistat) som i själva verket innehåller sibutramin, den aktiva substansen i Reductil. Kopiorna ser likadana ut som Alli och FDA poängterar att läkemedlen endast ska används tillsammans med råd från läkare. Många använder orlistat därför att de inte tolererar sibutramin och att köpa bantningspiller från okända webbsidor är ett farligt sätt att gå ner i vikt, poängterar FDA.
Enligt Kerstin Hjalmarsson, gruppchef på inspektionsenheten på Läkemedelsverket, har man inte observerat några förfalskade Alli i Sverige. Däremot har man upptäckt andra bantningspreparat som innehåller sibutramin.
– Det är produkter som man ofta spetsar med läkemedelssubstanser och därför har vi tidigare tittat extra på den typen av medel i två rapporter, säger hon.

I december förra året gick Läkemedelsverket ut och varnade för bantningsmedlet Super Slim där man upptäckt att mängden sibutramin var 2,5 gånger högre än i startdosen för Reductil. En genomgång av 34 olika bantningsmedel visade att hälften innehöll farliga ämnen och att 27 preparat borde klassificeras som läkemedel. De ämnen som främst har uppmärksammats är, förutom sibutramin, efedrin, orlistat samt sköldkörtelhormon.
Genom att bantningspreparat och andra livsstilsläkemedel ofta förfalskas ökar också risken för att läkemedelskopior smyger sin in på apoteken, något som har rapporterats från brittiska, holländska och tyska apotek. Ännu finns inga dokumenterade fall i Sverige, men många befarar att risken ökar genom avregleringen då vi får fler apoteksaktörer och fler försäljningsställen.
Det ökar risken ytterligare för en illegal försäljningen av medel som innehåller
exempelvis sibutramin, menar Kerstin Hjalmarsson.
– Att man nu drar in Reductil på grund av kardiovaskulära biverkningar gör det extra allvarligt och därför kommer vi att hålla ögonen på den olagliga försäljningen.

Det europeiska läkemedelsverkets argument för att dra tillbaka försäljningstillståndet för Reductil är att de kardiovaskulära vinsterna med att gå ner i vikt inte kompenserar för den ökade risk för hjärtkärlsjukdom som behandlingen ger.
– Vad det kommer att ha för effekt för den illegala marknaden är inte något som vi vägde in i vårt beslut och det är inte heller något som vi ska ta hänsyn till. Bedömningen görs enbart utifrån hur ändamålsenlig behandlingen är, säger Tomas Salmonson på Läkemedelsverket och vice ordförande EMA:s vetenskapliga kommitté CHMP.
– Däremot är vi naturligtvis oerhört negativa till all handel som sker på ett okontrollerat sätt, främst för att du inte vet vad du får när du köper preparaten, tillägger han.
– Hur mycket den illegala försäljningen kommer att öka när ytterligare ett bantningspreparat försvinner är jättesvårt att säga. Att Reductil tills vidare kommer att finnas kvar i USA, till skillnad från Acomplia som försvann helt från världsmarknaden, kan naturligtvis öka möjligehten för e-handel.
I sitt beslut om indragning var man helt eniga i kommittén, även om de preliminära data från SCOUT-studien inte var helt lätta att tolka, påpekar han. I USA gjorde man en annan bedömning och nöjer sig med att skärpa varningstexten för Reductil i väntan på det slutliga resultatet av studien.

Det har framförts kritik mot att Reductil inte var tillräckligt undersökt innan godkännandet. Men Tomas Salmonson tycker inte att man måste veta allt om ett läkemedel innan det godkänns. Eftersom det krävs mycket långa studier på mycket stora patientpopulationer kommer man i så fall att få vänta otroligt länge på nya produkter.
– Jag tycker man ska se det så att vi har en viss kunskapsmängd när vi godkänner produkten och då måste förskrivarna vara medvetna om att det finns en viss osäkerhet där. Sedan sjösätter vi ett risk-nytta program som tittar på de kvarvarande frågeställningarna.
– Att man ibland kommer att få ny information som gör att man måste ompröva balansen mellan risk och nytta tycker jag att man ska se som något positivt. Tidigare hade vi bara spontanrapportering som det kan vara svårt att dra slutsatser ifrån.
I fallet med Reductil var biverkningarna väntade, men det var oklart hur stora de var i förhållande till vinsten. Studien visade att den kardiovaskulära vinsten med viktreduktionen inte kompenserades förrän patienterna hade gått ner sju till tio procent i vikt.
– Och den typen av viktpåverkan ser vi hos väldigt få, säger han.

För de många patienter som vill gå ner i vikt är det olyckligt att det är så svårt hitta effektiva medel, men farmakologiskt är de negativa effekterna inte oväntade, menar Tomas Salmonson. Om man som med Acomplia går in och tar bort bitar av belöningssystemet är det inte konstigt att man får andra psykiska effekter. För forskningen är det ett bakslag och företag som hade liknande produkter drog i nödbromsen och skrotade sina projekt.
Kanske är det så att mat och födointag är så grundläggande för den biologiska överlevnaden att det är närmast omöjligt att hitta en enskild mekanism som gör att man går ner i vikt. Medel som Xenical, som inte påverkar själva viljan att äta, kanske är ett sätt som har större potentiella möjligheter spekulerar han.
Här får han medhåll av Carl Johan Behre, specialistläkare och fetmaforskare vid Göteborgs universitet, som menar att alla indragningar belyser svårigheten att med läkemedel behandla något som han kallar för en metabolisk urkraft.
– Men visst är det är en besvikelse, för ett tag sedan hade vi tre läkemedel. Det är frustrerande att ingenting som vi gör annat än operation fungerar. Och inget nytt revolutionerande inom fetmaforskningen finns på gång. Däremot finns det en del spännande projekt på diabetesfronten som kanske kan få betydelse även för viktminskning.

Till exempel har diabetesläkemedlet Byetta gett en viss viktnedgång. Man tror att det beror på att läkemedlet påverkar den mättnadskänsla som signaleras från magtarmkanalen till hjärnan. Och att påverka den signalvägen kan vara ett attraktivare sätt än att påverka hjärnan direkt, menar Carl Johan Behre. Det finns också en del substanser som gör att man kissar ut socker i stället för att ta upp det i blodet. Om det på sikt kan påverka vikten är för tidigt att säga.
Att det genom indragningarna finns en risk att den illegala marknaden kommer att öka bedömer han som trolig.
– Det har alltid funnits ett stort tryck efter medel för att gå ner i vikt. Tidigare åkte man till Danmark och köpte Helsingör-piller som var centralstimulerande, säger han.
– Problemet med alla läkemedel är att de fungerar under ett halvår till ett år och sedan klingar effekten av. Ska man vara lite rå så är det faktiskt inte så stor förlust att de försvinner ett efter ett. Det är en sak att banta och en sak är att åstadkomma en livsstilsförändring som håller i 40 år.
Men helt betydelselösa var de aptitdämpande läkemedlen inte. Efter en stor viktnedgång, kanske med pulverdiet, kan det vara en hjälp att under ett halvår gå in med aptitsänkare för att patienten ska kunna landa i den nya vikten, påpekar han.
– De flesta som har ett verkligt stort viktproblem kan gå ner i vikt, det är inga problem. Problemet är att de inte kan behålla den nya vikten. Det är egentligen efter en pulverdiet eller stor viktnedgång som utmaningen kommer. I brist på läkemedel finns det en del bra resultat där man följt upp patienter med olika motionsprogram som känns attraktivt. Nu finns ju också möjlig-heten att skriva ut motion på recept.