Annons

Månads arkivering oktober 2009

EU-räder har börjat

Petra Hedbom
-
0

I förra veckan lät EU:s kommissionär i konkurrensfrågor, Neelie Kroes, meddela att det vankades nya räder mot läkemedelsindustrin inom kort. Det hann inte gå mer än ett par dagar innan kommissionen igår informerade om att ett antal kontrollbesök gjorts.

Kommissionen själv har inte sagt någonting om vilka företag som utsatts för granskning men Sanofi-Aventis, Novartis har själva sagt att de blivit besökte denna vecka. Även israeliska Teva har uppgett att företagets Pariskontor utsatts för kontroll.

Kommissionens oannonserade besök är en del i arbetet att ta reda på om företagen använder otillåtna metoder som försenar och hindrar konkurrensen på läkemedelsmarknaden.

EG-domstolen dömde fördel Gsk

Petra Hedbom
-
0

Ärendet gäller Gsk:s dubbla prissättning av sina produkter i Spanien. Redan 1998 meddelade Gsk EU-kommissionen att de avsåg använda sig av två priser, ett billigare för inrikes försäljning och ett dyrare för export via parallellhandel till andra EU-länder. EU-kommissionen har ansett att försäljningsvillkoren förhindrade parallellhandel med läkemedel.

På tisdagen kom EG-domstolen med beskedet att EU-kommissionen ytterligare måste utreda om den dubbla prissättningen kan undantas från konkurrensreglerna. Fallet kan bli vägledande för om läkemedelsbolag på liknande sätt kan blockera parallellhandel genom att som Gsk använda sig av dubbel prissättning.

Gsk hävdar att de försäljningsvillkor som hindrade parallellhandel med läkemedel i Spanien var nödvändiga för att företaget skulle kunna vara konkurrenskraftigt inom forsknings- och utveckling.

Tidig insättning av immunmedel bromsar MS

Petra Hedbom
-
0

Det är en internationell studie med totalt 481 patienter i 16 länder som visar på de positiva resultaten av glatiramer. Substansen är sedan tidigare godkänd under namnet Copaxone för behandling av personer som genomgått en första klinisk episod och som bedöms ha en hög risk att utveckla definitiv MS och för att minska frekvensen av skov.

I den aktuella studien, som finansierats av läkemedelsföretaget Teva, undersökte forskarna effekten av tidig insättning av glatiramer. Patienterna, som  alla uppvisat en första klinisk episod av MS, slumpades till att få antingen 20 mg glatiramer subkutant om dagen eller placebo. Behandlingen pågick i upp till 36 månader eller till dess att patienten utvecklade MS fullt ut.

Resultatet, som presenteras i Lancet oneline, visade att behandling med glatiramer minskade risken att utveckla fullt utvecklad MS med 45 procent jämfört med placebo. Tiden det tog för 25 procent av patienterna att fullt utveckla sjukdomen fördröjdes till knappt två år för de som behandlades med glatiramer jämfört med knappt ett år för patienter i placebogruppen.

Författarna skriver i artikeln att de positiva resultaten förstärktes av MRI-undersökningar som gjordes på patienterna var tredje månad. Dessa visade att patienterna i glatiramergruppen hade mindre MS-relaterade skador i hjärnan än placebogruppen.

I en kommenterande artikel skriver David H Miller och Siobhan M Leary, båda neurologer från London att resultaten är positiva men att det är en svår avvägning när och vilken behandling som ska sättas in vid MS. Eftersom inte alla personer som drabbas av de första tecknen på MS utvecklar en allvarligare form av sjukdomen måste diskussioner föras med den enskilde patienten om vilken behandling som är lämplig.

Osäkerhet om kompetensen

Petra Hedbom
-
3

Om några veckor kommer huvudvärkstabletter och antihistaminer att finnas i matvarubutikerna. Personalen i dagligvaruhandeln kommer tvärtemot vad som först sades, inte att vara belagda med munkavle utan kommer kunna ge information till kunderna, utöver vad som står i bipacksedeln.

Enligt Lars-Anders Häggström, ordförande i fackförbundet Handels finns ett krav bland personalen i butikerna att få utbildning om de produkter som ska säljas. Han förväntar sig att arbetsgivarna tar tag i frågan på allvar.
– Det här är en produktgrupp som inte bara kan börja säljas hur som helst.  Det behövs kunskap så att personalen kan ge enklare rådgivning. Dessutom behövs utbildning i säkerhetsfrågor eftersom det handlar om stöldbegärliga varor, säger Lars-Anders
                                                     Häggström.

Att det behövs verktyg så att personalen kan ge information utan att tumma på säkerheten är branschen överens med facket om.
– Vi måste hitta ett sätt att kommunicera läkemedelsinformation till våra kunder som inte är beroende av individen som arbetar i butiken vid ett visst tillfälle. Jag hoppas att vi genom vår branschorganisation kan ta fram gemensamma riktlinjer för detta, säger Ulf Renée, affärsområdeschef på Axfood.

Någon form av branschgemensamma riktlinjer kommer att tas fram, men det handlar inte om någon avancerad utbildning enligt Thomas Svaton, vd för organisationen Svensk Dagligvaruhandel.
– Vi arbetar redan med att ta fram ett egenåtgärdsprogram som ska hjälpa handlarna att tolka de föreskrifter som Läkemedelsverket ska komma med. Men det handlar inte om någon farmacevtisk expertis utan mer om klokskap, säger Thomas Svaton.

I branschens riktlinjer kommer det bland annat stå hur receptfria läkemedels får exponeras, vilken dokumentation som krävs och hur hanteringen ska gå till. Handeln har sedan tidigare liknande egenåtgärdsprogram för till exempel nikotinläkemedel och livsmedel. Men någon utbildning i rådgivning som facket kräver kan inte butikerna räkna med.

Från handelns sida efterlyser man istället enklare information från läkemedelsproducenterna.
– Bipacksedlar i alla ära men jag tror att nio av tio har svårt att förstå vad som står i dem.  Min önskan är att producenterna tar fram ett material som är mer konsumentvänligt, säger Ulf Renée på Axfood.

Enligt Thomas Svaton pågår samtal med Lif om att ta fram just ett variant av Fass med receptfria läkemedel. En sådan mer konsumentorienterad lösning skulle kunna finnas tillgängliga för personal och kunder i butikerna via till exempel en terminal. Per Manell, ansvarig för Fass på Lif, bekräftar diskussionerna.
-Vi har diskuterat det och det vore en bra idé med en egenvårdsinrikting av Fass. Men något beslut om att göra det är inte taget än, säger han.

För hantering av livsmedel har Svensk Dagligvaruhandel utarbetat ett avancerat program med riktlinjer utifrån EU-lagstiftning som är godkända av Livsmedelsverket. Där kan butiker bli certifierade av kontrollorganisationen Swedac för att de har hand om livsmedel på ett korrekt sätt.

Om läkemedelsfrågan blir lika omfattande återstår att se enligt Thomas Svaton.
– Det beror bland annat på vilken typ av samarbete vi får till med Läkemedelsverket, säger han.

Läs del 1 i vår artikelserie om förberedelser i samband med den nya apoteksmarknaden, Många turer kring it-lösningar.
Del 2 Farmacevtiska tjänster borttappad fråga

Nu utbildas mångsysslare

Lisa Reimegård
-
0
Nu utbildas mångsysslare

Samtidigt som hela apoteksmarknaden förändras sitter programkoordinatorer på landets fem lärosäten som utbildar farmacevter och funderar över framtiden. Vad krävs egentligen av en farmacevt om tre till fem år? Och behövs det fler eller färre?
– Söktrycket till landets farmaciprogram har inte påverkats nämnvärt den här hösten, förmodligen eftersom omregleringen ännu inte har fått något större genomslag. Men om ett år, när de privata apoteken har börjat dyka upp, kanske vi kommer att se fler sökande, säger Erik Björk, prodekan vid den farmacevtiska fakulteten på Uppsala universitet.

Han och övriga utbildningsansvariga för landets farmaciprogram är överens om att behovet av receptarier kommer att öka framöver, precis som Högskoleverket (HSV) förutspådde i en rapport i våras, på grund av ökade pensionsavgångar och fler apotek. Däremot är det inte alla som delar HSV:s uppfattning om ett framtida överskott av apotekare. Hanna Gyllensten, programkoordinator för apotekarprogrammet vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av dem som är av en annan
åsikt.
– Läkemedelsanvändningen och antalet äldre ökar i samhället och samtidigt är problemet med läkemedelsrelaterade hälsoproblem stort. Därför tror jag att både receptarier och apotekare kommer att behövas framöver. Kanske kommer apoteken att fokusera mindre på rådgivning av ekonomiska skäl men i så fall måste läkemedelsanvändarna kunna få den information de behöver på annat sätt – exempelvis från kliniska apotekare på vårdcentraler och sjukhus, säger hon.

Hanna Gyllensten tror också att apotekarnas kvalitetstänkande kommer att tas tillvara inom helt nya branscher, till exempel inom livsmedelsindustrin. Även Hanna Fick, programansvarig för receptarieprogrammet vid Umeå universitet, ser ljust på apotekares kommande arbetsmöjligheter.
– Jag är övertygad om att apotekarkompetensen kommer att efterfrågas på apoteken även i framtiden och jag tror också att kreativa farmacevter kommer att starta egna företag som erbjuder läkemedels-relaterade tjänster som inte finns idag, säger hon.

Flera av de utbildningsansvariga påtalar behovet av vidareutbildning för morgondagens farmacevter, inom bland annat marknadsföring och ledarskap samt klinisk farmaci. Tommy Björk, studiekoordinator i kemi och studievägledare vid Karlstad universitet, nämner till exempel att deras masterprogram i industriell ekonomi förmodligen kommer att bli en intressant fortsättning för några av deras receptariestudenter framöver.
Erik Björk vid Uppsala universitet lyfter frågan om vad som kommer att hända med den internutbildning som hittills skötts av Apoteket AB.
– Det kommer förmodligen att dyka upp fler aktörer som erbjuder den typen av fortbildning och det är möjligt att vissa av dessa kurser kommer att drivas av universitet och högskolor, säger han.

Apotekarutbildningen I Göteborg har nyligen omstrukturerats och i vår kommer studenterna för första gången att läsa en hel termin med valbara kurser istället för en halv, utöver själva examensarbetet. Här finns då bland annat utrymme för kurser i entreprenörskap. Vid Uppsala universitet har apotekarstudenterna motsvarande andel valbara kurser sedan tidigare men där förbereder man sig inför andra justeringar av programmet. Vilka dessa förändringar kommer att bli är något som just nu diskuteras och utreds.

Christer Berg är programansvarig för farmacevtprogrammet vid Högskolan i Kalmar, som från och med hösten erbjuder en receptarieutbildning på distans – något som också finns i Umeå. Han menar att det är svårt att förutsäga vilka krav och förväntningar som kommer att ställas på framtidens farmaciutbildningar.
– Det är så många olika aktörer och instanser som är inblandade i frågan. Det finns en högskoleförordning som man måste ta hänsyn till, Läkemedelsverket som tillsynsmyndighet kan ha synpunkter på vilken kompetens som skall finnas på ett apotek. Socialstyrelsen i egenskap av den som delar ut legitimationer likaså och därutöver kan apotekskunderna och studenterna själva komma att påverka utbildningarnas innehåll, säger han och fortsätter.
– Apoteksägarnas krav spelar också in. Omregleringen av apoteksmarknaden kan leda till att de anställdas kompetens blir ett konkurrensmedel mellan olika aktörer, vilket kan komma att inverka på utbildningarnas utformning, säger han.
Ulrika I Karlsson, vd för Upool Apoteksbemanning, ett företag specialiserat på uthyrning och rekrytering av apotekspersonal, är inne på samma linje och lyfter fram vikten av kommunikation.
– Apotekskunderna kommer att välja apotek som ser deras behov och värdesätta de farmacevter som är bäst på att förmedla sina kunskaper vidare till dem, och det är dessa som kommer att bli vinnarna på den nya marknaden, säger hon.
 

EU jagar patenttrixarna

Läkemedelsvärlden
-
0
EU jagar patenttrixarna

Europeiska patienter får i snitt vänta i över sju månader för länge på billigare generiska läkemedel. Det har kostat dem och Europas skattebetalare minst tre miljarder euro, motsvarande runt 30 miljarder kronor, mellan 2000 och 2007. Det konstaterar EU-kommissionen i sin utredning av den europeiska läkemedelssektorn. En viktig anledning är att originaltillverkarna använder sig av olika förhalande strategier för att försena generikainträdet, enligt kommissionen.

Men trots förra årets gryningsräder hos läkemedelsföretagen och en omfattande genomgång av interna dokument så kan kommissionen inte visa att det skulle ha skett med olagliga metoder, mer än i några enstaka fall.
Istället utnyttjar företagen de legala metoder som faktiskt finns. Det handlar om så kallade defensiva patent, patenttvister i domstol, förlikningsavtal och försök till påverkan på godkännandemyndigheter för att fördröja marknadsinträdet av konkurrerande generika.
– Det pågår en hel del saker där originaltillverkarna försöker fördröja generisk penetration i olika EU-länder, säger Kenneth Nyblom, vd i Föreningen för generiska läkemedel, FGL, generikaföretagens branschorganisation.

I Sverige är dock tonläget inte längre lika högt mellan originaltillverkare och generikatillverkare på branschnivå, enligt Kenneth Nyblom. Men det är för den skull inte någon helt friktionsfri relation mellan enskilda företag.
– Till exempel byter originaltillverkarna från en vanlig tablett till en munlöslig tablett strax innan patentutgång, säger han.
I och med att originalet har en annan läkemedelsform faller hela frågan om utbytbarhet hos Läkemedelsverket. Och utan utbytbarhet inga stora volymer för det
generiska läkemedlet.

En av flera fullt legala strategier. Effekten blir en fördröjning av introduktionen av generika på marknaden med uteblivna besparingar till följd. Men för originaltillverkarna handlar det om att behålla intäkterna.
– Ja, man försöker förlänga livslängden på sin produkt med nya innovationer. På så vis gör ju företagen allt de kan för att förlänga livet på sin business, säger Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustri-föreningen, LIF.
Men att kommersiella företag försvarar sina affärer är inte huvudproblemet, menar han.
– Skälet till att EU missar besparingar är att man har misslyckats med sin generikapolicy. Det primära problemet är att det finns regulatoriska systemfel som att vissa länder har priskontroll på generika, det är ju idiotiskt, säger Richard Bergström.
Och EU-kommissionen ger honom åtminstone delvis rätt. Det finns problem i de regulatoriska systemen i många länder. Lite elakt skulle man kunna säga att kommissionen gav sig ut för att hitta skurkar och offer, fiender på var sin sida, men fann en betydligt mer komplex verklighet som de försöker beskriva.

I ett svenskt perspektiv stämmer den polariserade bild av originaltillverkare
och generikatillverkare som kommissionen målar upp dåligt, enligt både Richard
Bergström och Kenneth Nyblom.
– Det är olyckligt, tycker jag. Några av mina största medlemsföretag har generikadivisioner. Novartis har Sandoz, GSK investerar mycket pengar i generikaföretag, Pfizer har skrivit avtal med en jättestor indisk leverantör och så vidare. I realiteten håller gränserna mellan de här två sektorerna på att suddas ut, säger Richard Bergström.
– Jag tycker att LIF har en hedervärd inställning till generika. Jämför man det internationellt så är de nog den originalförening som är mest positivt inställd till generika, säger Kenneth Nyblom.
– Vi försöker prata med varandra istället för att kriga, säger Richard Bergström.
Men det finns också en mer strategisk förklaring till LIF:s välvilliga inställning till generisk konkurrens. Den forskande industrin har insett att det inte kommer att skjutas till mer pengar till sjukvården utan att den kakan kommer att vara relativt konstant. Då gäller det att skapa ett ekonomiskt utrymme för deras nya innovativa läkemedel. I branschen kallas det »headroom for innovation« eller utrymme för innovation.
– Det måste vi skapa genom att ha så mycket generika som möjligt till låga priser, säger Richard Bergström.

Tricket är sedan att se till att besparingarna som görs på generika går tillbaka till sjukvården så att de kan användas till de nya medicinerna.
– Man måste prata med politiker på hög nivå och få till stånd en sådan förståelse. Och gör man inte det så är man körd i alla fall eftersom det inte kommer några nya pengar. Det är enda vägen, säger Richard Bergström.
Sju månaders försening och 3 miljarder i onödiga kostnader är inte ok konstaterar EU-kommissionen i sin rapport, och tänker därför skärpa granskningen av läkemedelssektorn och hotar även med förändringar i lagstiftningen om det krävs för att lösa problemen.

En av de viktigare frågorna handlar om patenttvister. I dag behandlas 30 procent av patentmålen parallellt i flera nationella domstolar och i 11 procent av fallen kommer de till olika resultat. Ett förslag som därför applåderas särskilt starkt av alla parter är införandet av ett gemenskapspatent med ett centralt enhetligt tvistelösningssystem.
– Det skulle öka förutsägbarheten både för originaltillverkarna och för generikaföretagen, säger Richard Bergström.
– Det tycker vi skulle vara bra. Idag måste man ju ha olika domstolsprocesser i varje land och det är rätt så kostsamt. Det är det förstås för våra motparter också, men de har ju betydligt mer pengar, så det blir mer lönsamt för dem att fördröja processen, säger Kenneth Nyblom.
 

Farligt lojala testpersoner påverkar studier

Birgitta Gerne
-
0
Farligt lojala testpersoner påverkar studier

Du har följt en läkemedelsstudie, vilka brister är det främst som du har sett?
– Jag tycker inte att sjuksköterskornas erfarenheter beaktas tillräckligt. Studierna utarbetas av läkare och forskare, men det är sjuksköterskorna som håller i det praktiska arbetet med testerna.

På vilket sätt kan det påverka studieresultatet?
– Sjuksköterskorna lägger ner otroligt mycket arbete på att få de frivilliga deltagarna att stanna i undersökningen. De uppmuntrar testpersonerna att genomföra hela programmet som ibland kan vara mer påfrestande än förväntat. Generellt är det socialt och ekonomiskt svaga grupper som deltar i undersökningarna som studenter, arbetslösa och pensionärer. En studie kan innebära upp till 20 till 30 besök hos samma sjuksköterska och ofta utvecklas en personlig relation.

Är det negativt?
– Faran är att ett stort antal testpersoner fortsätter att gå på sina besök av lojalitet med sjuksköterskan trots att de slutat att ta läkemedlet. Deltagarna får förutom pengar även matkuponger och små presenter och dessutom kan de uppleva själva kontakten och omsorgen av en professionell sjuk-sköterska som positiv.

Vilken typ av studie har du granskat?
– Jag har följt en läkemedelsstudie för ett bantningspiller. Från början var pillret avsett att användas för en helt annan åkomma, vilken är hemlig.

Vilka konkreta problem upptäckte du?
– Flertalet testpersoner fick problem med trötthet och yrsel och personalen trodde att det var de som fått den högsta dosen utan att egentligen veta att det var så. Om de dessutom inte märker någon effekt av testsubstansen i form av viktminskning kan det vara svårt att motivera dem att fortsätta med behandlingen. Personalen misstänkte att vissa testpersoner slutat att ta pillren men fortsatte att komma av lojalitet. Det hände till och med att sjuksköterskorna hittade kasserade tabletter på toaletten.    

Tror du att det är ett vanligt fenomen?
– Det finns en viss risk för det, och risken ökar när den här typen av storskaliga försök går allt mer på rutin. Det är något som sker parallellt med framväxten av kontraktsforskningsindustrin kring läkemedelsstudier. Dessa forskningsföretag konkurerar med att bedriva effektiva studier på kortast möjliga tid och det får konsekvenser för det arbete som sjuksköterskorna utför.

Vad innebär det för studieresultatet?
– Om det finns ett dolt antal testpersoner som struntar i att ta pillren utan att våga berätta det, och om sjuksköterskorna pressas för hårt i att ta fram de data som krävs, finns naturligtvis en uppenbar risk att läkemedelstesterna inte blir tillförlitliga.

Hur kan man komma till rätta med problemet?
– Att skapa debatt är en bra början. Det här är ju egentligen en liten del i en mycket större problematik. Antalet kliniska läkemedelsprövningar ökar lavinartat utan att det finns motsvarande förbättring av hälsoläget i stort. Testerna sker i namn av forskning och vård men handlar i många fall mer om industri. Det blir sjuksköterskornas uppgift att försöka hålla en bra balans, vilket jag visat kan vara svårt.  
 

Läkare missar att förebygga äldres frakturer

Birgitta Gerne
-
0
Läkare missar att förebygga äldres frakturer

Skelettet har blivit den svagaste länken hos den allt större populationen mycket gamla människor som ofta överlevt och lever med svåra sjukdomar. Frakturer innebär ett stort lidande för den enskilde och får svåra ekonomiska och sociala konsekvenser för hela samhället.
Problemet förvärras av att patienter med benskörhetsfrakturer inte får tillräcklig förebyggande behandling. Varken läkemedel eller andra åtgärder som har visats skydda mot nya frakturer utnyttjas väl och diagnosen osteoporos noteras ofta inte ens i journalen. Effektiva läkemedel finns men de används i allt för liten utsträckning.
– Det är få läkemedel som vi använder till äldre som har så stor enskild effekt och som är så billiga. Studier har också visat att det är patienter med grav osteoporos och genomgångna frakturer som har störst nytta av läkemedlen, säger Dan Mellström, docent i geriatrik vid Göteborgs universitet.

Vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå genomförs sedan mitten av 80-talet en registrering av samtliga traumafall som samlas i en databas tillsammans med ett 50-tal parametrar kring patienten och olyckan. Med hjälp av databasen har Ulrica Bergström i en avhandling visat att en särskilt skör grupp mycket gamla håller på att bildas där antalet frakturer ökar dramatiskt.
– De allra äldsta har ofta överlevt en hjärtinfarkt eller stroke. Många lever kanske tio till femton år med vissa handikapp. Den gruppen i samhället blir bara större och större, säger hon.
– De äldre får också mycket läkemedel, framförallt blodtrycksmediciner, sömnmedel, och antidepressiva. Väldigt få läkemedelsstudier är gjorda på personer över 80 år och ännu färre över 85 år, så vi vet egentligen inte hur läkemedlen påverkar våra äldsta. Jag tycker att det är särskilt viktigt att se över blodtrycksmedicineringen, det kanske är så att man behöver ha ett lite högre tryck när man är gammal för att inte bli yr i huvudet och ramla, säger hon.
Kalcium och D-vitamin har länge varit hörnstenarna när det gäller att förebygga benskörhet. Ulrika Bergströms forskning visar att patienter med höftfrakturer hade en signifikant lägre nivå av D-vitamin jämfört med kontrollpersonerna flera år innan de drabbades av en fraktur.

Enligt den senaste SBU-rapporten om benskörhet, som nu har ett par år på nacken, finns det starka belägg för att kombinerad behandling med kalcium och D-vitamin minskar risken för frakturer hos äldre kvinnor. Men under de senaste åren har flera studier ifrågasatt nyttan av enbart kombinationsbehandlingen i breda grupper med osteoporos. Det har gjort att synen på dessa medel har förändrats och i Läkemedelsverkets senaste behandlingsrekommendationer som kom 2007 lyfter man i stället fram bisfosfonater som förstahandsmedel hos både män och kvinnor med hög frakturrisk. När det gäller de övriga osteoporosläkemedlen gör Läkemedelsverket ingen rangordning utan de klassas alla som andrahandsmedel.
Vad kan man då göra för att förbättra de bensköra äldres situation? Dan Mellström menar att det är viktigt att uppmärksamma problemet och utreda i högre grad. Man kan inte förutse den första frakturen, men man kan sätta in åtgärder för att förhindra den andra.
– Störst effekt får man om man går in direkt efter den första frakturen. Det gäller främst kvinnor i 50 till 60-årsåldern som haft en handledsfraktur och äldre med en höftledsfraktur, säger han.
Att behandlingen är så eftersatt tror han främst beror på att det är ortopeder som tar hand om frakturerna och att patienterna borde remitteras till specialistmottagningar eller primärvården mycket oftare.
– Man kan bara jämföra med andra diagnoser, en patient med stroke skulle aldrig skrivas ut utan grundlig utredning och lämplig behandling.

Ulrica Bergström menar att behandlingen bör anpassas till patientens ålder. För de som är i mellanåldern med kotkompressioner är behandling med bisfosfonater mycket viktig. Hos de absolut äldsta tror hon mer på att se över fallprofylax, muskelstyrka och balans. Hon tycker att det ska bli intressant att följa effekten av att kunna behandla med zoledronsyra en gång per år.
– Eftersom vi har haft problem med följsamheten är det ett klart intressant alternativ även för våra allra äldsta, säger hon.
Under de senaste åren har det även kommit mer kunskap om olika läkemedels effekt på bentätheten vid långtidsbehandling. Där tyder djurexperimentella studier på att nitrater, betablockerare och statiner kan ha positiva effekter på bentätheten. När det gäller negativ påverkan är kortison ett välkänt exempel och där får patienterna behandling för att skydda skelettet. Men nya studier har även visat att långtidsbehandling med glitazoner ökar risken för benskörhet liksom SSRI och protonpumpshämmare i hög dos.  

Äldre personer behandlas ofta med diuretika. Där har det kommit studier som visar att så kallade loop-diuretika kan ge ökad risk för benskörhet vid användning i mer än tre år hos både män och kvinnor. Å andra sidan verkar det som om tiaziddiuretika snarare sparar skelett.
– Det kan vara värt att tänka på vid förskrivningen till äldre, påpekar Dan Mellström.
Det är så långt man vet idag men få stora studier har genomförts på området. Man vet fortfarande lite om vilken effekt som den totala läkemedelsbehandlingen har på benets egenskaper och det finns knappt några jämförande studier mellan olika benskörhetsläkemedel.
– Osteoporos har varit en ganska liten verksamhet inom medicinen, men under de senaste åren finns det tecken som tyder på att man börjar satsa mer på forskningen, säger
Dan Mellström.
 

Ocensurerad information

Petra Hedbom
-
0

När Mats Olsson på Kairos Future ska prata i telefon på jobbet får han gå in i en skrubb för att vara ostörd. Och det är enligt många analytiker just i skrubben som de traditionella kommunikationsmedlen som telefoner och mejl är på väg att hamna. I egenskap av framtidsstrateg är Mats Olsson en av dem som arbetar med att lotsa in företagen i det nya informationslandskapet.
– Företagen har mycket att lära om de nya typerna av kommunikation. Det går nämligen inte att trycka ut samma budskap i nya kanaler utan det handlar om ett helt nytt sätt att förhålla sig till media på, säger Mats Olsson. 

Facebook, Twitter, YouTube och bloggar, det är bara några av de platser där informationsutbytet sker i allt högre utsträckning. Många vill nog fortfarande se på dessa kanaler som ett ungdomsfenomen. Men enligt de som kan området kommunikation är det en verklighet som berör allt, läkemedelsinformation inte undantaget. En ny värld öppnar sig där den bloggande fru Svensson hemma vid köksbordet har samma möjlighet som den meriterade professorn att sprida budskap om läkemedel och behandlingar. En guldgruva eller en helt ogenomtränglig snårskog? Svaret beror på vem man frågar. Men kommunikationsexperterna är överens: det läkemedelsföretag som väljer bort sociala medier kommer att halka hjälplöst efter.
– Visst innebär det helt nya möjligheter att inte bara informera utan också kommunicera med kunderna. Men när det gäller produktinformation har vi våra egna och myndigheternas marknadsetiska policies som begränsar, säger Ann-Leena Mikivier informationschef på Astrazeneca.

Hon berättar att företaget tittar på möjligheterna att starta en twitterkanal som riktar sig till presumtiva arbetstagare. Där ska de informera om kompetenser de behöver och bygga varumärket i så kallad employer branding. På Pfizer har man tagit sig in i bloggosfären genom att CSR- och miljöchefen Bengt Mattson bloggar om miljö- och ansvarsarbete. Sociala medier i kombination med läkemedel beskrivs av företagens informationsavdelningar som intressant men hårt reglerat. Något man tittar på men inte riktigt börjat med. Men enligt Mats Olsson är det alldeles för enkelt att skylla på hämmande regler. Det handlar om en skeptisk inställning som går igen hos de flesta företag oavsett bransch. Enligt honom försöker läkemedelsindustrin ta till sig den nya tekniken men med ett gammalt tänk, sprida gamla budskap i de nya kanalerna vilket inte räcker till.
– Företagen måste vända på begreppen rejält, det är en helt annorlunda medielogik som gäller i sociala medier och det finns mängder av möjligheter, säger han.

Och några staplande försök har gjorts. Vintern 2008 gick ett mejl ut från MSD med ämnesraden Mmmmm. I mejlet fanns en länk till en film där en sluskig, osympatisk man ligger och drönar i en stökig lägenhet. Budskapet var »om migrän var en man skulle du inte kunna leva med honom« och avsikten var att väcka uppmärksamhet om migrän och behandlingsmetoder. Men vare sig filmen eller sättet den spreds på uppskattades av informationsgranskningsmannen, IGM.
– Vi blev fällda för filmen dels för att den kunde uppfattas som stötande dels för att vi inte var tillräckligt noggranna med hur vi spred mejlet om filmen, säger Tommy Ringart, informationschef på MSD.
Filmen var ett försök att sprida ett budskap på ett nytt sätt, med glimten i ögat som inte gick hem och för tillfället har MSD inget på gång i de sociala medierna.
– Vi lärde oss en läxa men jag skulle inte säga att vi blev brända vad gäller att använda sociala medier. Det som fälldes var ju inte filmens syfte – att uppmärksamma tittaren som sedan kunde gå vidare för att hitta saklig information om migrän och huvudvärk. I nuläget  följer vi noga vad som skrivs om oss och våra produkter, säger han.

I USA där regelverket för läkemedelsinformation ser helt annorlunda ut än i Sverige har företagen inte låtit vänta på sig. En snabbkoll på twitter visar att de flesta amerikanska bolagen har konton från vilka de skickar ut uppdateringar om nya studier, tipsar om events eller länkar till nyheter om sina produkter och länkar till vetenskapliga artiklar. Där ser man också flera exempel på mindre genomtänkta försök som när Amgen och Wyeth lanserade en kläddesigntävling för personer med svår psoriasis. Då råkade de i all hast märka twittermeddelande om tävlingen med samma kod som telefonsextjänster så de klädintresserade patienterna fick sig en överraskning.

Den amerikanske industrianalytikern och tyckaren John Mack driver Pharma Marketing blog. Han riktar ofta syrlig kritik till läkemedelsjättarnas enligt honom alldeles för lama inställning till de nya medierna liksom deras brist på efterforskningar innan de hoppar på dem. Enligt honom skulle företagen kunna använda twitter för att informera om indragna läkemedel, upptäckta förfalskningar eller nyupptäckta biverkningar. Men livrädda för att bli förknippade med dåligheter låter de bli. Att skapa särskilda konton för personer som står på ett visst receptbelagt preparat och låta dessa få information som även rör negativa aspekter skulle stärka patientsäkerheten menar han. »Sådan information skulle behöva regleras av FDA men det är ingenting som är omöjligt. Jag är osäker på om företagen är redo för det om de sätter patientsäkerheten högst borde de inte tveka« skriver han på sin blogg.

De svenska pr-konsulterna håller med om att det är ett genidrag för företagen att använda social media för att meddela om säkerhetsrisker. De skulle stärka konsumenternas förtroende för en industri som ofta får dras med bilden av att vara de fula fiskarna.
– Här har läkemedelsindustrin stora möjligheter att göra upp med gamla samveten. Om de bestämmer sig för att vara helt transparenta så kommer de kunna bygga upp ett stort förtroende där de blir betraktade som pålitliga källor. Men de har en bra bit kvar, säger Mats Olsson.
»Vi ska just börja titta på det« går igen som ett mantra hos industri och myndigheter när sociala media kommer på tal. Liksom att man inväntar EU-direktivet om information till patienten som just skjutits på obestämd framtid. Även Pär Tellner, compliance officer på Lif ger besked om att branschorganisationen just inlett diskussioner om det behövs kompletterande ramverk för de sociala medierna. Än så länge gäller samma regler som för all annan kommunikation och kanske, resonerar han, räcker det med vägledande beslut från NBL. Han håller med Mats Olsson om att det finns en hel del möjligheter för branschen att kommunicera i de nya medierna redan idag.
– Om Glaxosmithkline till exempel skulle ha ett twitterkonto och använda det för att skicka ut information om att vaccinet mot H1N1 blivit godkänt ser jag inga hinder i det, säger han.
Men Helén Waxberg på advokatbyrån Mannheimer-Swartling och specialist på Life Science menar att tydligare regler behövs.
– Sverige är ett av de länder i världen med högst tillgång till internet per invånare och svenskar vänder sig till nätet för information. Jag skulle gärna se ett regelverk som hjälper både företag och användare att hantera informationen som finns. Nu är osäkerheten väldigt stor.

Som exempel nämner hon möjligheter för patienter att via nätet kunna ställa frågor om sin egen behandling. Om den informationen skulle komma från det producerande företaget är chansen högre att den är korrekt än en slumpartad sida som kommit upp vid en googlesökning.
Genom Lif har företagen redan idag en möjlighet att få sina hemsidor förhandsgranskade och få en form av kvalitetsstämpel. En blogg eller ett forum skulle vara svårt att behandla på det viset eftersom det som skrivs där hela tiden förändras och skulle kräva en kontinuerlig granskning.

Forum som flash-back eller olika chatter samlar patienter som vill berätta och dela information. Den så kallade upplevelsebaserade informationen lockar fler än de torra texterna i Fass och kan värderas högt bland den som letar efter tips och råd. Det kan handla om att man vill veta hur mycket alkohol man kan dricka när man tar smärtstillande eller annat som det inte är självklart att ta upp med sin husläkare. Det finns heller inga garantier för att en bloggare som skriver positivt om en produkt inte fått ersättning för det men den som misstänker fuffens kan ha svårt att bevisa det.

Om någon till exempel lägger ut en film på YouTube om hur nöjd den är med sin läkemedelsbehandling ska mycket till innan det blir brottsligt eftersom vi har en grundlag om yttrandefrihet som slår högt. Sådant avgörs från fall till fall.
– Det är frågan om det är ett kommersiellt budskap som är vattendelaren mellan reklam och yttrandefrihet. Högsta Domstolen har i flera fall sagt att om det råder tveksamhet om ett kommersiellt budskap slår yttrandefriheten högre, säger Helén Waxberg.

Det som tycks behövas är alltså att några företag går i bräschen och testar gränserna. Hittills är det istället patienterna som drivit aktiviteten. Det är på forum och patientsajter som kombinationer av preparat, alko-holanvändning och internethandel diskuteras snarare än hos läkaren. Där kan man anonymt ge och få tips om det mesta som kan kännas obekvämt att fråga och som inte står i Fass.
– Diskussioner om hälsofrågor förs i många olika kanaler och det är en utmaning för oss att bli en trovärdig deltagare i den dialogen, säger Mårten Forrest på Läke-medelsverkets kommunikationsenhet.

Han brottas på så sätt med samma problem som företagen, det saknas idag en tydlig strategi för närvaron på nätet. Mårten Forrest tycker i grunden att det är bra att det diskuteras bland läkemedelsanvändare på nätet men skulle gärna se att myndigheten fanns där för att ge sin bild och hänvisa till expertkunskap. Men att som myndighet ge sig in i en diskussion i till exempel Flash-back är inte självklart, tonen där är öppen-hjärtig och ett inlägg från en myndighet skulle kunna uppfattas som ett intrång från storebror.
– Det gäller att hitta en form som passar för oss. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap använder till exempel Twitter för att sprida information. Men sociala medier bygger på interaktion och vi måste också vara beredda att möta de reaktioner som kan komma från andra deltagare, säger Mårten Forrest.

Det enorma informationsflödet på internet gör att det ibland beskrivs som ett rent vilda västern. Åsikter blandas med fakta, dikt med verklighet. Men de som spenderar mycket tid i de sociala medierna menar att det uppstår en självreglerande gallring. I en värld där alla kan ge sin bild gäller det att vinna mottagarens fulla förtroende. Det har lett till en starkt källgranskande trend och den som påstår någonting ska kunna backa upp det med fullständiga källredovisningar.
– Seriösa bloggare har en väldigt stor trovärdighet bland läsarna. För ett förtjänat förtroende finns inga genvägar utan det handlar om att hela tiden redovisa var informationen kommer ifrån med länkar och hänvisningar. De berättar också om vilka förbindelser man har till företag eller andra man skriver om och det kommer att gälla även företagen, säger Hans Kullin på pr-byrån Burson-Marsteller.
Han har arbetat med flera läkemedelsföretag och menar att många har mycket att lära av bloggvärldens syn på transparens. Så fort misstankar väcks om att en avsändare spelar med falska kort sprids budet mellan nätverken med hög hastighet. En oseriös bloggare som misstänks få ersättning för att skriva positivt om ett smärtstillande preparat räknas snabbt ut.

I och med öppenheten växer ett nytt sätt att se på affärer fram. Johan Ronnestam, som också han arbetar med att modernisera varumärkens reklam och kommunikation, beskriver det som att hela målbilden med vinstmaximering i framtiden kommer att bytas ut mot konsumentens välbefinnande. Att låta kunden veta allt, både positiva och negativa saker kommer vara det som skapar förtroende. Forskare som arbetar med open source kommer bli vanligare och den som sitter och håller på sina egna resultat kommer bli betraktad som girig.
– Det finns alltid sätt att bemöta faktafel och negativ kritik. Dataföretaget Dell är ett exempel på företag som när de drabbades av dalande försäljningssiffror startade en sajt där missnöjda kunder fick berätta om sina problem. De tio vanligaste frågorna togs upp i ledningsgruppen och åtgärdades och kunderna upplevde att de blev tagna på allvar, säger Johan Ronnestam.

I väntan på att ge sig ut är rådet till både företag och myndigheter att lyssna och lära. Med avancerade analysverktyg går det att snappa upp vad som rör sig i folks tankar just nu, vad sydeuropéer diskuterar på sjukvårdsforum eller vilka typer av läkemedelsbehandlingar som svenskar i en viss ålder är mest engagerade i. Även om inte läkemedelsföretagen alltid kan agera på informationen menar analytikerna att det är ett avgörande steg att noga börja bevaka det egna varumärket.
För i framtiden blir det ännu tuffare.
– I framtidens webb, det som kallas webb 3.0 eller den semantiska webben kommer informationsflödet vara ännu mer jagcentrerat och den avsändare som inte har mottagarens fulla förtroende kommer inte att ha en chans. Då är informationen skräddarsydd för att passa användarens behov och önskemål, säger Mats Olsson innan vi lägger på och han får lämna skrubben.
 

Amadou Jallow om att sälja läkemedel bredvid husgeråd

Ingrid Helander
-
0
Amadou Jallow om att sälja läkemedel bredvid husgeråd

Hittills har alla kedjor som planerar att öppna apotek på den nya marknaden tillsatt vd:ar som enbart har säljbakgrund. Samtidigt pratar de om att de ska stå för hög farmacevtisk kvalitet. Samma sak gäller på Åhléns där apoteken kommer att bli en liten del i hela varuhusets säljplaner. Från företrädare från professionen hörs oro för vad säljtrycket kommer innebära för patientsäkerheten. Ingenting, är svaret från Åhléns nytillträdde läkemedelsansvarige Amadou Jallow. Men det bygger på att yrkeskåren fortsätter att stå på sig konstaterar han.
– Alla måste se till att bevara den svenska farmacevtiska traditionen. GPP, good pharmacy practice, har sitt ursprung i Sverige och det ska förvaltas väl. I grunden handlar det om att man ska ge tillräckligt med råd så att när patienten lämnar disken ska hon också veta hur hon kan hjälpa sig själv. Det är inte svårt att göra det, det handlar om att fortsätta att ha som mål att patienten ska bli en bra läkemedelsanvändare.

På Åhléns kommer apoteken bli så kallade shop-in-shop-lösningar. Apoteken ska vara avskilda från det övriga varuhuset och enligt Amadou Jallow kommer utseendet på både butik och personal vara viktigt, det är framförallt det som ska få kunderna att förstå att apoteket är något annat än sko-avdelningen bredvid.
– Vi ska se ut som farmacevter, klädmässigt. Och så ska det vara tydligt skyltat och så ska vi använda den nationella symbolen från Läkemedelsverket.
Amadou Jallow är apotekare och har tidigare arbetat på Apoteket, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och TLV. Nu ser han en brytpunkt där det är dags för farmacevterna att fullt ut ta sitt ansvar som legitimerad personal.
– Farmacevter framöver kommer inte kunna sitta passiva och vänta på att bli matade med information. Kravet kommer att öka på att man själv söker kunskap, håller sig uppdaterad om det senaste och vet var man ska finna information när den behövs. Det är viktigt inte minst för att de nya arbetsgivarna kommer ställa mycket högre krav på kompetens, säger Amadou Jallow.

Det pågår mycket diskussioner om att apotek ska bli en viktigare del i vårdkedjan, är den utvecklingen möjlig när organisationerna runt har så tydligt säljfokus?
– Apoteken är en del av sjukvården. Det är bara så. Apotekspersonalen ska leda sina kunder rätt i vårdkedjan, och vi ska ha tillräcklig kunskap för att tala om vilka kunder som behöver uppsöka en läkare eller akuten och vilka som klarar sig bra med egenvård. Vi ska ha den kompetensen.
– Men sen är nästa steg att andra också ser oss som en del av sjukvården. Men det här måste professionen jobba på, att vi uppfattas som vårdpersonal och att vi blir både det första ledet i vårdkedjan och det sista ledet i läkemedelskedjan. Ser vi att en patient inte blir hjälpt av sitt läkemedel är det vårt ansvar att lotsa den patienten rätt.  

Ser du någon som helst konflikt mellan säljtrycket och patientfokus?
– Nej jag gör inte det. Jag vet att många är oroliga för det, men de här sakerna går ihop.  

Vissa patienter tar ju mycket tid om man verkligen ska jobba för bättre läkemedelsanvändning. Hur kommer det att gå ihop med lönsamhets- och effektiviseringskrav?
– Man måste skapa ett differentierat kundbemötande, vissa kunder behöver mycket tid och andra ingen tid alls. Vi kommer att organisera det så att de patienter som behöver mer tid ska få det utan att de stannar upp hela kön.
– Alla farmacevter, oavsett apotekskedja, ska kunna förmedla sin kunskap så att det gagnar kunden. Farmacevten bör se sin position som någon som kunden kan vända sig till om råd för att förbättra sin hälsa. Information och råd till apotekskund måste nyanseras och individanpassas. Alla behöver inte samma information. De med stort informationsbehov ska få det och erbjudas en personlig farmacevtisk service och uppföljning.

Regeringen har fått mycket kritik för att de valt att tillåta både receptarier och apotekare att bli läkemedelsansvariga på apotek, kritiker menar att det alltid borde vara en apotekare. Läkemedelsverket har preciserat att om det är en receptarie ska personen ha flera års erfarenhet av kvalitets- och säkerhetsarbete på apotek.
– Vi stänger inte ute receptarier från jobbet som läkemedelsansvarig, men däremot kommer vi ställa samma krav på flera års erfarenhet även på apotekare. Enligt Läkemedelsverket räcker det att ha apotekarexamen. Men det tycker inte vi, helst ska det vara en apotekare som har flera års erfarenhet av säkerhetsarbete.
 
Åhléns planerar att öppna två apotek innan årsskiftet och två efter i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. När det kommer till hur det ska se ut, var i varuhusen apoteken ska ligga och om de planerar några samarbeten blir svaret detsamma: det får du se. Men sortimentet går det ändå att säga något om.
– Om svenska läkemedelsanvändare kommer in på ett apotek på Åhléns kommer de inte mötas av något annat än saker som de känner igen. Vi planerar inte att använda oss av några helt nya leverantörer eller ta fram några egna varumärken, inte till att börja med i alla fall.
 

Låt inte entusiasmen skymma omdömet

Bo Holmberg
-
0

Intresset för att bli småföretagare inom apoteksbranschen är mycket stort. Entusiasmen får dock inte skymma omdömet. Innan man lägger ett bud bör man göra en noggrann analys av det eller de apotek man är intresserad av och initialt göra en riskanalys för att värdera vad de förväntade 400 helt nya apoteken kommer att innebära i konkurrens.

Dagens Apotekslokalisering bygger till stor del på den etableringspolicy Apoteksbolaget snabbt fastställde vid sin start. Den byggde på att prioritera sjukvårdens lokalisering, men ändå ha en skälig täckning av kommersiella affärslägen. Antalet apotek ökade under en kort period från cirka 650 till över 800 apotek och sedermera till de cirka 950 apotek som vi har idag.

En grundläggande modell var att dela upp apoteksbeståndet i så kallade ensamapotek och apotek på flerapoteksorter. Vid en snabb genomgång av de cirka 150 apotek som nu är till försäljning åt småföretagare är vardera hälften ensamapotek respektive apotek på flerapoteksorter. Ytterst få av de utannonserade småföretagarapoteken är vårdscentrals- eller expeditionsapotek på sjukhus. För att fördjupa analysen av apotekens framtidsmöjligheter kan man hämta många väsentliga data från landstingens och kommunernas hemsidor. Själv skulle jag till exempel, om jag stod inför att öppna ett apotek idag, välja en nyetablering i någon expansiv ort eller kommundel som idag saknar apotek. Det finns ett tiotal sådana i Sverige med expansivt näringsliv, ökande befolkning och växande sjukvårdsutbud.  Skulle jag istället köpa något av de utlysta apoteken skulle min preferens vara ensamapotek i någon mellanstor ort, även om alla de utlysta apoteken är intressanta.

Det allra intressantaste alternativet för egen del skulle dock vara att tillsammans med några kunniga kollegor lägga ett bud på portföljerna med vardera tio expeditions-apotek.  Sen skulle vi lämna anbud för sjukhusapoteken på samma sjukhus efterhand som landstingen offentliggjorde dessa till upphandling. Att vara medansvarig för utvecklingen av den totala läkemedelsförsörjningen och kliniska farmacin på 4 universitets-, 8 läns- och 12 länsdelssjukhus vore en höjdare. Men då skulle vi inte vara småföretagare.

Lösning för småföretagare kritiseras

Ingert Nilsson
-
0
Lösning för småföretagare kritiseras

När budgivningen av de åtta apoteksklustren avslutas i dagarna och vinnarna utses är det dags för sista steget i utförsäljningen, de 150 apoteken i det så kallade småföretagarklustret.
– Det är först när den stora försäljningen är avklarad som vi kan sätta startpriset på de här apoteken. Vi tittar ju på hur de stora budgivarna värdesätter apoteken när vi sätter vårt pris, säger Claes Kjellander, projektchef för den här delen av utförsäljningen.
Processen är nu igång och till månadsskiftet oktober/november ska de närmare 900 som anmält ett seriöst intresse och klarar en första kreditkontroll få detaljerad information och startpriser på de apotek man vill köpa.

Men tidigast i mars nästa år kommer de första apoteken i det klustret att vara sålda, spår Claes Kjellander.
Idag ägs de 150 apoteken av »Apoteksgruppen« som är ett dotterbolag till Apoteket Omstrukturering AB, OAB. När OAB gjort sitt jobb, det vill säga försäljningen av de åtta klustren är i hamn, läggs det bolaget ned och ägandet av Apoteksgruppen går över till staten. Det blir alltså ett statligt bolag.

Under den övergångsperiod äger Apoteksgruppen apoteken för att sedan överföra större delen av ägandet till de nya köparna. Apoteksgruppen kommer att erbjuda delfinansiering och inom överskådlig tid kvarstå som minoritetsägare.
Att vara beredd att betala mest innebär dock inte att man också blir ägare av ett apotek. Vid försäljningen kommer det också att tas hänsyn till lämplighet, även om Claes Kjellander inte närmare vill precisera vad det innebär.
– Men eftersom vi ska låna ut pengar gör vi ju en kreditbedömning och en del i den värderingen är att se att folk verkligen klarar det här.
Hur många apotek som en småföretagare kan köpa är inte bestämt, men man får lägga bud på högst tio stycken.
– Det beror lite på hur stor efterfrågan blir. Men EU:s småföretagarnorm säger max 100 miljoner kronor i omsättning.
Parallellt med försäljningen av småföretagarapoteken bygger Apoteksgruppen nu upp en serviceorganisation med gemensamma tjänster till apoteken. Det handlar till exempel om ett bassortiment av handelsvaror och receptfria läkemedel, varuförsörjning och it, säger Claes Kjellander.
– Apoteksgruppen tar fram ett sortiment som man kan driva ett apotek med. Men det finns förstås utrymme för egna varor och tjänster. Jag brukar säga att vill man sälja solglasögon på apoteket i Åre under vårvintersäsongen ska man förstås göra det.
Småföretagarapoteken kommer också att ha gemensam grafisk profil och gemensamma märkesvaror finns med i planen på längre sikt.

Den här konstruktionen med statligt minoritetsägande under överskådlig tid är något som fått kritik.
– Vi menar att det bör strida mot EU:s konkurrensregler, säger Sverker Littorin ordförande i Farmacevtföretagarna.
– Vill man köpa ut staten måste det vara möjligt. Och man kan inte vara tvingad att till exempel köpa de här tilläggstjänsterna av Apoteksgruppen. De måste man kunna köpa av vem man vill. Till exempel av oss.
Handlarkooperativet Farmacevtföretagarna som bildats av Sveriges Farmacevtförbund är en av budgivarna på de åtta klustren.
– Vi har ju sagt att om vi inte blir apoteksägare kommer vi ändå jobba med ett företag som erbjuder våra medlemmar tjänster. Då blir vi en konkurrent till det statliga bolaget och det måste ju vara frivilligt vems tjänster man vill köpa.
Farmacevtföretagarna har för 250 medlemmar i Farmacevtförbundet haft fullmakt att delta i budgivningen av de åtta klustren. Många av dem är också intresserade av apotek i småföretagarklustret.
– I dagsläget tror jag att det som är aktuellt för de flesta är att starta eget inom någon av klustermodellerna, antingen inom Farmacevtföretagarna, om de vinner en budgivning eller genom att köpa in sig i det statliga klustret, säger apotekaren Johan Olofsson entreprenörsombud för Apotekarsällskapet.
Vilket bekräftas av de få ansökningar om nyetableringar som Läkemedelsverket fått hittills.
– I den politiska retoriken har man gärna använt sig av Kalle som öppnar ett apotek i något lämpligt gathörn i Skövde men i praktiken kom han långt ned på prioriteringslistan, tycker Johan Olofsson.
Nu tycks inte heller den största konkurrensen om småföretagarapoteken gälla de mindre orterna.
– Trots att det marknadsmässigt troligen är säkrare att driva ett apotek på en mindre ort är intresset större för de i storstäderna, konstaterar Claes Kjellander.
– Men vi har intressenter för alla 150.
 

Emea möblerar om

Petra Hedbom
-
0

Det Londonbaserade Emea presenterar en rad organisatoriska förändringar som ska genomföras fram till årsskiftet. I ett pressmeddelande skriver man att förändringarna, som inleddes redan i september, är ett resultat av det ökade ansvar och växande organisation som myndigheten fått.

En av nyheterna är att Emea bildar en avdelning som ska arbeta för patienternas säkerhet och hälsa. Den kommer bland annat att fokusera på områden som krishantering, farmakovigilans och information till patienter och hälso- och sjukvårdspersonal. Avdelningen kommer att ledas av Noël Wathion.

En enhet som samlar arbete med produktdata och dokumentation för hela myndigheten skapas också. Denna kommer också att arbeta med att utveckla it-system som ska stödja olika vetenskapliga och affärsmässiga processer.

FDA stäms för begränsad off-label information

Petra Hedbom
-
0

Botox som marknadsförs av företaget Allergan är godkänt för att släta ut rynkor i huden. Men en stor del, omkring 20 procent av försäljningen går till indikationer som är utanför det godkända området. Migrän, cancer och kramptillstånd är några av de områden där produkten används.

Enligt nationella lagar får företag i USA inte marknadsföra eller informera om produkter inom områden som inte är godkända av FDA. Men Allergan har tagit upp striden med myndigheterna och har vänt sig till tingsrätten i Colombia för att stämma FDA. De menar att inskränkningarna i informationen strider mot lagen om yttrandefrihet.

Allergan har sedan i mars 2008 varit utsatt för särskild granskning av FDA eftersom de uppfattat att företaget ägnade sig åt en hel del otillåten information om just Botox. Representanter rån företaget menar att eftersom produkten förskrivs för andar indikationer än de godkända i så stor utsträckning är det ohållbart att företaget inte får informera om doser och behandlingar. De hävdar att patienterna utsätts för onödiga riskerna.

Allergan ska i dagarna lämna in en ansökan till FDA för att få Botox godkänt som en behandling mot migrän.

Cimzia godkänt i EU

Petra Hedbom
-
1

Läkemedlet Cimzia (certolizumab pegol) fick positivt utlåtande från Emea:s rådgivande kommitté CHMP redan i juni i år och EU-kommissionen har nu fattat det formella beslutet. Bakom produkten ligger det belgiska företaget UCB som utvecklar läkemedel mot inflammatoriska sjukdomar och sjukdomar i centrala nervsystemet.

Certolizumab pegol är den fjärde TNF-hämmaren på marknaden, sedan tidigare finns Enbrel (etanercept), Humira (adalimumab) och Remicade (infliximab). Det som framför allt skiljer den från sina föregångare är att besår av bara ett pegylerat Fab-fragment av en human antikropp. Pegyleringen gör att molekylen blir mer stabil och därför räcker kan det räcka med injektioner varannan vecka.

Till grunden för godkännandet ligger bland annat studierna RAPID 1 och RAPID 2 som visar att Cimiza i kombination med metotrexat ger förbättring av sjukdomssymptom jämfört med behandling enbart med metotrexat. Godkännandet avser behandling i kombination med metotrexat av vuxna med måttlig till svår reumatoid artrit när andra antireumatiska läkemedel inte haft tillräcklig effekt.

UCB har tidigare ansökt om att få Cimzia godkänt för behandling av Chrons sjukdom men fått avslag.

EU-kommissionen godkände ytterligare ett medel, Simponi (golimumab) för behandling av tre reumatiska sjukdomar. Simponi från Schering-Plough  godkändes för ledgångsreumatism, psoriasisartrit och ankolyserande spondylit/Bechterews sjukdom.

Exponering av receptfritt förtydligat

Petra Hedbom
-
0

När Läkemedelsverket för en månad sedan presenterade föreskrifter om hur receptfria läkemedel ska få presenteras i dagligvaruhandeln efter den 1 november uppstod stor förvirring. Berörda handlare tyckte att det var oklart formulerat vad verket menade med uttryck som ?under uppsikt?.

Nu har Läkemedelsverket publicerat ett förtydligande på sin hemsida. Där framgår att receptfria läkemedel måste vara under ständig uppsikt av personal. Exempel på hur de får exponeras är inlåsta i skåp eller automat, bakom kassan eller intill kassan om personal hela tiden kan se dem.

Thomas Svaton, vd på branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel tycker att formuleringen är för hård.
– Det låter bedrövligt. Det här kommer betyda att vi inte alls får någon bredd på sortimentet. Det är fysiskt omöjligt att ha ett större sortiment i anslutning till kassan, säger han.

Föreskrifterna har varit ute på remiss och det framkom i remissvaren att just den exakta betydelsen av “under uppsikt? var det som berörda aktörer undrade över. Handeln var rädd att det skulle bli för stränga regler och blivande apoteksaktörer att den skulle bli för tillåtande så att de skulle förlora marknadsandelar.

Nu tycks handeln blir förlorarna.
– I en stor butik med 10-15 utgångskassor så blir det omöjligt att göra plats för läkemedel vid varje kassa. Vi ska träffa Läkemedelsverket på fredag och då får vi diskutera med dem och se vad som gäller. Om produkterna kan stå i hyllor nära kassorna, då öppnar det för större möjligheter, säger Thomas Svaton.

Föreskrifterna är inte beslutade av Läkemedelsverkets styrelse men när de har beslutats kommer de att publiceras i sin helhet på Läkemedelsverkets webbplats.

1...456Sida 5 av 6