Månads arkivering februari 2008

Norskt pilotprojekt med hembesök av apotekare

1

Att klara av sin behandling själv hemma efter att ha legat på sjukhus är en utmaning. Särskilt för äldre patienter med många läkemedel, varav en del kanske är gamla invanda, och andra nya.
Därför har norska sjukhusfarmacevter undersökt nyttan av att göra hembesök hos patienter efter att de skrivits ut från en hjärtavdelning på Akershus universitetssjukhus.

Pilotstudien omfattade 51 patienter som tackat ja till erbjudande om hembesök, av 57 tillfrågade. Samtliga var över 70 år, bodde hemma, och behandlades kontinuerligt med minst fem läkemedel.

Samma apotekare besökte patienterna vid tre tillfällen, en vecka, en månad och ett halvår efter hemkomsten. Vid första besöket visade det sig att nästan en fjärdedel av patienterna (12 st) regelbundet använde läkemedel som de inte berättat om, och som därför inte fanns med i några läkemedelslistor. Det kunde vara smärtstillande, lugnande, utsatta läkemedel, eller läkemedel som egentligen var utskrivna till andra som patienten ?lånade?. Det var heller inte alla som hade så bra ordning bland sina mediciner. Flera av dessa hjärtpatienter hade till exempel tabletter med nitroglycerin, akutmedel för att bryta anfall av kärlkramp, löst i fickorna. Tabletterna är mycket känsliga och ska förvaras i väl tillsluten förpackning, annars kan effekten avta.
Informationen patienterna fått från sjukhuset hade de i några fall inte förstått. En patient tolkade till exempel 1×1, en gång dagligen, som 1+1 och tog dubbel dygnsdos. Flera hade frågor om varför de skulle ta läkemedlen.

Resultatet av pilotstudien är att vid första besöket var det 28 av 51 patienter som inte följde sin ordination, och totalt fanns 53 olika ?avvikelser?. Vid sista besöket hade siffran halverats.

Michael Borg är äldreapotekare på landstinget i Halland där man kommit långt med att kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen till äldre med en rad olika insatser. Men han känner inte till några projekt i Sverige där man provat att göra hembesök hos patienter.
– Projektet låter jätteintressant. Vi gör inte hembesök i dagsläget, men vi har en del andra projekt på gång för att skapa en tydligare länk mellan primärvården och slutenvården.

Ett intressant fynd i den norska studien var också att många patienter underdoserade, vid första hembesöket var det 16 personer, en siffra som sänktes till 6 personer vid sista besöket. Det förvånar inte Michael Borg.
– Det är många äldre som inte följer läkarens ordinationer, det är väl känt. Underdosering är vanligt. Det märker man också när äldre läggs in på sjukhus eller ett äldreboende och plötsligt får läkemedlen så som det är tänkt, då kan de bli jättedåliga.

Studien publicerades i senaste numret av Tidskrift for den norske legeforeningen.

Omstridda färgämnen i barnläkemedel

0

I artikeln beskriver en barnläkare från Växjö hur en femårig pojke fått raseriutbrott och blivit extremt rastlös i samband med att han fått Brufen i flytande form. Efter att han upphört med läkemedlet försvann symtomen, säger läkaren till tidskriften. Fallet är även anmält till Läkemedelsverket.
Enligt produktresumén innehåller Brufen oral lösning det gula azofärgämnet E110 (se under rubrik 6.1).

Azofärgämnen har använts som tillsatser i livsmedel länge. Men efter rapporter om allergiska reaktioner blev flertalet av ämnena förbjudna i Sverige. År 1999 infördes EU-regler i Sverige, vilket innebar att ett antal azo-färger åter blev tillåtna.
Det har länge funnits en misstanke om att färgämnena förutom allergiska reaktioner även skulle kunna påverka barns beteende, något som en Lancetstudie från i november förra året kan bekräfta.
I studien ingick 153 treåringar och 144 8-9-åringar som fick en dryck med antingen placebo eller en mix av olika azofärgämnen en vecka åt gången. Dryckerna hade precis samma smak och utseende. Resultaten visar att färgämnen i doser som återfinns i till exempel färgstarkt godis ökar graden av hyperaktivt beteende hos både treåringar och 8-9-åringar. Forskarna såg även individuella skillnader, vilket tyder på att vissa barn påverkas lättare av färgämnena, och därmed har ännu större nytta av att undvika dem.

Lista över azo-färgämnen från Livsmedelsverket:

E 102, tartrazin (gult)
E 110, para-orange (gult-orange)
E 122, azorubin (rött)
E 123, amarant (rött)
E 124, nykockin (rött)
E 129, allurarött AC (rött)
E 151, briljantsvart BN (svart)
E 155, brun HT (brunt)
E 180, litolrubin (rött)

Studie bekräftar risk för ASA-resistens

0

Acetylsalicylsyra, ASA, är ett av våra vanligaste läkemedel vid hjärtkärlsjukdom och används för att förebygga hjärtinfarkt och stroke. Men trots att studier har visat att ASA i lågdos hämmar trombocyternas aggregationsförmåga är det många patienter som drabbas av nya infarkter och stroke. Därför myntades det omdiskuterade begreppet ASA-resistens som fortfarande saknar enhetlig definition. Utan definitiva data på hur vanligt det är har man gissat att det drabbar mellan fem och 50 procent

Nu har forskare vid universitetet i Buffalo, USA, visat att det är cirka 20 procent av patienterna som får förebyggande ASA i lågdos som kan vara resistenta mot läkemedlet. Det innebär att dessa patienter inte skyddas mot en andra stroke eller hjärtinfarkt eller andra episod av perifer kärlsjukdom, hävdar forskarna.
Studien sträckte sig över 29 månader och inkluderade 653 strokepatienter och publicerades på hemsidan till Journal of Clinical Pharmacology den 28 januari.

Att behandlingen inte ger effekt innebär att patienterna har trombocyter som inte reagerar på ASA och påverkar deras förmåga att klumpa ihop sig. Om blodprov från behandlade patienter visar att blodplättarna fortfarande kan klumpa ihop sig ska patienterna betecknas som ASA-resistenta, hävdar forskarna. Om en strokepatient får en andra stroke trots behandling med ASA har patienten upplevt det som kallas klinisk ASA-svikt.
Klinisk ASA-svikt har varit känd i många år medan man just har börjat förstå klinisk ASA-resistens. Den stora frågan under de senaste åren har varit om de hänger samman. Enligt forskarna är det troliga svaret ja. I sin studie undersökte de hur ofta ASA-resistens förekom hos samtliga patienter respektive hur ofta det förekom hos patienter som fått en andra stroke. De fann att cirka 20 procent av alla patienter i studien var resistenta, men bland de som fått en andra stroke trots behandling med ASA var det 80 procent som var ASA-resistenta.   

Tidigare i år publicerades i BMJ en metaanalys på 20 studier och sammanlagt 2930 patienter. I analysen var det 28 procent som var resistenta mot ASA. Men det var endast i tre studier som följsamheten var kontrollerad via telefonintervjuer.

I den aktuella studien kallad UB/DEN var antalet patienter närmare sex gånger större än i någon av de enskilda studierna i metaanalysen. Dessutom undersökte man hur patienterna svarade på ASA flera gånger och deras urin kontrollerades för att se om de verkligen tog förskrivet läkemedel.

Ett annat resultat i UB/DEN var att patienter med kranskärlsjukdom eller diabetes samt de som haft en stroke oftare var ASA-resistenta, medan det inte gällde patienter som haft en eller flera TIA-attacker. Studien fann inget samband mellan ASA-resistens och högt blodtryck eller höga blodfetter. Forskarna påpekar att det kan bero på att patienterna i studien kom från ett område där dessa båda tillstånd var extremt väl kontrollerade.
Studien visade också att ju yngre patienten var när de fick den första stroken eller hjärtinfarkten, desto högre var risken att vara ASA-resistent. Det beror troligen på att sjukdomen är allvarligare om man drabbas i yngre år än när man är i 70-årsåldern, påpekar forskarna. Det kan också bero på att yngre personer producerar trombocyter snabbare och därför motverkar effekten av ASA snabbare .

 

Ny läkemedelscocktail ?botar? tidig typ-1 diabetes

0

Det är forskaren Terry Strom och hans kolleger vid Harvard Medical School i Boston som kunnat få möss med typ-1 diabetes att öka både produktionen av insulin och antalet insulinproducerande celler.

Stroms grupp har med en tidigare cocktail av substanser kunnat få fart på mössens insulinproduktion, men i dessa försök var antalet betaceller oförändrat kvar på en nivå som var cirka 75 procent under det normala. Genom att tillsätta enzymet alfa 1 anti-trypsin i medicinmixen till nyinsjuknade diabetesmöss, såg forskarna efter några veckor även en signifikant ökning av antalet celler som producerar insulin, så kallade betaceller.
Enzymet har en viktig funktion för att dämpa inflammation, som man tror påverkar förloppet i typ 1-diabetes.
– Det tycks vara så att genom att påverka det inflammatoriska tillstånd som omger denna autoimmuna sjukdom, så kan du skapa en miljö som möjliggör en utvidgning av betacellsmassan, säger Terry Strom till tidningen New Scientist.

Det är för tidigt att bedöma om det är befintliga betaceller som slutat producera insulin som forskarna nu fått fart på, eller om det till och med rör sig om en nyproduktion av celler, enligt Terry Strom.
Oavsett vad det beror så kan resultaten utgöra en ny väg till behandling av typ 1-diabetes, särskilt tidigt i sjukdomsutvecklingen. Forskargruppen planerar att gå vidare med kliniska prövningar av substansmixen.

Resultaten presenterades nyligen offentligt vid en internationell konferens om nya trender inom immunosuppression och immunoterapi i Tyskland.

Läkemedelsföretag använder fattiga som försökskaniner

0

I globaliseringens tid används fattiga inte bara som billig arbetskraft utan också som försökspersoner i läkemedelsstudier.


I en ny rapport
anklagar de två holländska organisationerna Somo och Wemos, som forskar om multinationella företag, läkemedelsindustrin för att  testa sina nya läkemedel mot placebo trots att det finns läkemedel. Företagen följer då inte de internationella riktlinjer som säger att man i läkemedelsförsök med sjuka bara ska använda placebo om det inte finns något läkemedel mot patientens sjukdom. I rapporten finns flera exempel där företag testat sina nya läkemedel mot placebo, trots att det finns behandling.

Ett exempel
som analyseras i rapporten är ett försök med en medicin mot schizofreni. Preparatet testades 2004 och 2005 på 327 sjuka patienter i Indien, Bulgarien, Polen, Ukraina och Ryssland. Preparatet var redan godkänt, men företaget hade utvecklat en ny version som innebar att patienten bara behövde ta läkemedlet en gång om dagen.
En patient tog sitt liv och flera av de andra patienterna som fick placebo fick läggas in för psykiatrisk vård, trots att de var stabila i sin sjukdom innan försöket började.
Enligt rapporten gjordes 2005 nästan 40 procent av läkemedelsförsöken i Asien eller fattigare delar av Europa.

Det är problematiskt
konstateras i rapporten när läkemedel prövas på personer som är fattiga, och har dålig utbildning. Människor i en sårbar situation kan ha svårt att genomskåda vad försöket kan ha för konsekvenser för dem. En del deltar för möjligheten att tjäna lite pengar, andra för att det kanske är enda chansen att få behandling.

Speciellt problematiskt
är det också att läkemedel som testats under oetiska förhållanden sedan godkänns till försäljning på den europeiska marknaden, menar forskarna bakom rapporten.
Särskilt tester mot placebo läggs enligt undersökningen ut i fattigare länder. Eftersom det kan vara farligt för försökspersonerna blir sällan sådana placebostudier godkända av kontrollmyndigheten i till exempel Nederländerna.

Men hela ansvaret
för detta ligger inte på läkemedelsföretagen.
I rapporten citeras Roeland van der Heide, representant för Astrazeneca i Nederländerna.
Enligt honom kräver såväl den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, liksom EU:s EMEA, ofta placebotest.
Irene Schepper en av forskarna, ger honom också delvis rätt.
– EU respekterar Helsingforsdeklarationen, men EMEA följer den inte, säger hon till den danska tidningen Information.
– Enligt Helsingforsdeklarationen ska det finna tunga skäl för att genomföra ett placebotest på sjuka, medan EMEA vänder på det och istället kräver goda argument för att inte göra det.

Rapporten har
nu fått flera EU-parlamentariker att reagera och kräva att EU inte godkänner läkemedel som inte testats enligt Helsingforsdeklarationens regler.

Rekordnivåer av resistent tuberkulos

0

Rapporten grundar sig på data som samlades in mellan 2002
och 2006 från 90 000 tuberkulospatienter i 81 länder. I 45 av länderna
fann man den mest extrema formen av multiresistent tuberkulos, XDR-TB,  som i stort sett inte går att behandla.

Även den något mildare varianten, MDR-TB, som är resistent
mot två eller fler läkemedel, har också nått rekordnivåer. Enligt rapporten
uppkommer drygt en halv mijon fall av multiresistent tuberkulos per år, av dessa
uppskattar WHO att cirka 40 000 är av den mest extrema formen. Totalt
drabbas 9 miljoner människor om året av infektionen.

Problemet med resistens är störst i Ryssland, Moldavien och
Ukraina. Men WHO noterar också att rapportering om resistens är mycket dåligt i
till exempel Afrika, och problemet kan därmed vara ännu större än vad rapporten
visar.

Enligt WHO:s uppskattningar krävs det 4,8 miljarder dollar
för att få kontroll över tuberkulosen i världen under 2008.

Ja till HPV-vaccin med noggrann uppföljning

0

Med Socialstyrelsens beslut idag att förorda allmän HPV-vaccinering av flickor i årskurs fem och sex följer krav på en omfattande uppföljning av vaccineringens effekter.
? HPV-vaccinering skiljer sig på många sätt mot andra vaccinationer, sade den avgående generaldirektören Kjell Asplund när Socialstyrelsens förslag presenterades.

De viktigaste
skillnaderna är att de förmodade effekterna, färre insjuknade och dödsfall, kommer långt senare, att man idag vet ganska lite om de långsiktiga effekterna, att kostnaden är mycket högre än för andra vaccinationsprogram och att det finns mycket mindre kunskap om epidemiologin för spridning av HPV, än det finns om de sjukdomar man hittills vaccinerat mot.

En speciell utmaning
är också det för Sverige unika preventiva programmet, i form av screening, för livmoderhalscancer. Programmet når närmare 80 procent av alla kvinnor och beräknas ha minskat dödsfallen i cervixcancer med 75 procent.
-En förutsättning för att införa allmän HPV-vaccination är att vi samtidigt försäkrar oss om att anslutningen till dagens allmänna screeningprogram inte minskar, sa Anders Tegnell, ansvarig för barnvaccinationsprogrammet.
? Dessutom behövs aktiviteter för att följa vilka virustyper som cirkulerar när personer infekteras, säger han.
Ett hälsodataregister bör därför kopplas till vaccinationsprogrammet anser Socialstyrelsen.

Den första gruppen
flickor som kan komma att erbjudas HPV-vaccinering kan bli flickorna som börjar årskurs fem hösten 2008.
Den årliga kostnaden för det allmänna vaccinationsprogrammet beräknas öka från 322 till 483 miljoner kronor.

Brister i Apotekets säkerhetssystem

0

Datainspektionen kritiserar Apoteket för dåligt skydd av känsliga personuppgifter.Elektroniska recept skickas okrypterade och därmed oskyddade mellan Apoteket och en rad vårdgivare.
? Det innebär att andra aktörer som har teknisk åtkomst till nätet kan ta del av uppgifterna, säger Magnus Bergström IT-säkerhetsspecialist på Datainspektionen.

Problemet ligger
delvis hos landstingen eftersom Apoteket är beroende av insatser hos vårdgivarna, men det är Apoteket som har ansvaret för e-recepten och därmed har huvudansvaret.
? Egentligen får Apoteket inte expediera recept om överföringen inte är säker, säger Magnus Bergström.
Det är första gången datainspektionen inspekterat e-recepten, skälet var att man fått kännedom om den bristfälliga säkerheten.
? Lite förvånande är det eftersom det egentligen inte är speciellt svårt att kryptera de här uppgifterna.

De vårdgivare
som vid inspektionen skickade okrypterade e-recept är Västra Götalandsregionen, Region Skåne, landstingen i Kalmar, Sörmland, Västerbotten, Värmland, Västernorrland samt Alfa kommun och landsting.
Datainspektionen kritiserar också apoteket för att företaget saknar rutiner för att upptäcka obehörig åtkomst av personuppgifterna.

Dessutom fann
Datainspektionen att Apoteket inte har tillräckligt bra rutiner för att säkerställa att endast rätt mottagare kan ta del av de personuppgifter som skickas via företagets system för elektroniska e-recept.
När det blir fler aktörer på apotekssidan kommer säkerhetssystemen inte att bli mindre komplicerade, säger Magnus Bergström.
? Men kraven måste man leva upp till oberoende av om det är en eller 100 aktörer.
Apoteket är nu igång med att få ordning på de kritiserade säkerhetsproblemen. I början av maj ska det arbetet redovisas.

S-kampanj för monopolet

0

? När vi började planeringen för en kampanj här i Borlänge fick vi veta att pensionärsorganisationen PRO redan var igång, säger Jan Boman ombudsman för socialdemokratiska distriktet i Dalarna.
? Så vi har egentligen anslutit oss till den.
Enligt Jan Boman handlar kampanjen om att bevara det nuvarande apotekssystemet.
? Vi menar att exemplet Norge inte visar att tillgängligheten i glesbygd blir bättre genom att sälja ut det nuvarande systemet. Speciellt i glesbygd löser inte marknaden tillgängligheten.

Socialdemokraterna
i Borlänge hoppas att kampanjen med namninsamling ska sprida sig och att andra partidistrikt hakar på.
? Det brukar ju goda idéer göra, säger Jan Boman.
I lokapressen har det socialdemokratiska initiativet redan fått mothugg av företrädare för alliansen.

FDA godkänner Avastin mot bröstcancer

0

När FDA:s expertpanel värderade Avastin (bevacizumab) på ett möte i december förra året, röstade panelen för ett nej till godkännande med fem röster mot fyra. Men myndigheten begärde in ytterligare data från företaget, och i slutet av förra veckan kom beskedet att Avastin godkänns för behandling av bröstcancer hos kvinnor där cancer har spridit sig till andra organ. Godkännandet gäller för behandling med Avastin i kombination med paklitaxel.

Anledningen till att experterna är splittrade i frågan om Avastin mot bröstcancer är att ingen studie hittills kunnat visa på förlängd överlevnad. Den studie som ligger till grund för godkännandet har kunnat visa på minskad tumörtillväxt. I snitt fördröjde Avastin spridningen av cancern med 5,5 månader.

Expertpanelen som röstade nej i december gjorde det med motiveringen att de positiva effekterna från Avastin inte var tillräckligt starka för att motivera de kraftiga biverkningarna i form av högt blodtryck och för tidig död.

I Europa är Avastin godkänt för behandling av koloncancer, lungcancer, njurcellscancer och metastaserad bröstcancer.

Aktiebolag ska sälja Apoteket

0

För att underlätta för konkurrenter till Apoteket AB att ta sig in på den svenska marknaden ska delar av företaget säljas. Regeringens plan är, enligt uppgifter i Dagens industri, att överlåta till ett nytt aktiebolag att avgöra hur stor del av verksamheten som ska säljas och vilka apotek som ska bjudas ut till försäljning

Till Dagens
industri säger Joakim Pettersson, politiskt sakkunnig på socialdepartementet, att man väljer att bilda ett aktiebolag eftersom ett bolag har större inflytande än till exempel ett insynsråd.
Vilka personer som ska ingå i bolaget vill han inte säga i dagsläget, men det ska ingå både politiker och representanter för näringslivet.

HD sa ja till Pfizer

0

Tvisten mellan Pfizer och Stadapharm har nu vandrat från Stockholms tingsrätt till Högsta domstolen.

Pfizer har
stämt Stadapharm för att företaget ansökt om pris och subvention för en Zoloftkopia hos LFN innan tilläggskyddet till patentet utgått. Det var, ansåg företaget, att starta marknadsföringen av generikaprodukten.
Stockholms tingsrätt gick på Pfizers linje, medan Svea Hovrätt i november 2007 inte gjorde det.

Pfizer överklagade
och Högsta domstolen anser alltså målet principiellt intressant. Vad HD nu ska ta ställning till är om ansökan till LFN ska definieras som en marknadsföringsåtgärd. Någon dom i målet lär det inte bli förrän efter sommaren.

Astrazeneca avvisar böter

0

Enligt domstolen i Alabama har Astrazeneca tagit ut överpriser för de läkemedel som subventioneras inom ramen för Medicaid-systemet.
Astrazeneca å sin sida hävdar att åtalet är osakligt och juridiskt ogrundat.
? Delstaten har enligt vår mening inte förstått hur den här rapporteringen går till. Vi har inte tagit för mycket betalt, säger Staffan Ternby, informationschef på Astrazeneca.

Bolaget ingår
bland 73 läkemedelsföretag som åtalats för påstådd falsk och vilseledande rapportering av priser, vilket enligt åtalet lett till att delstatens sjukvårdsprogram betalat för mycket till apoteken för recept som inlämnats av patienter som omfattas av Medicaid.
? Att domen mot oss fallit först beror på att man betar av företagen i alfabetisk ordning, säger Staffan Ternby.

Företaget hävdar
att man följt såväl lagen, som de statliga riktlinjerna och de avtal som reglerar prissättningen för hjälpprogrammen. Företaget avvisar bötesbeloppet som är på 1,38 miljarder svenska kronor och har begärt att domen omprövas eller dras tillbaka.

 

Ja till första prepandemiska vaccinet mot H5N1

0

Prepandrix är ett så kallat prepandemiskt vaccin med syfte att trigga ett immunsvar mot H5N1, det fågelinfluensavirus som experter tror har potential att smitta människor och utvecklas till en pandemi.

Tanken med ett prepandemiskt vaccin är att det ska kunna användas i ett tidigt skede, när myndigheter precis kunnat konstatera att en global influensaepidemi har brutit ut. Prepandrix är utvecklat av företaget Glaxosmithkline.
– Vaccinet har i kliniska prövningar visat mycket goda immunogenicitetsdata och dessutom korsimmunitet mot olika influensastammar. Det är viktiga egenskaper som är grundläggande för ett prepandemiskt vaccin. Vaccinet är baserat på en ny produktionsteknologi och inkluderar bland annat ett nytt adjuvanssystem, som utvecklats av GSK. Detta adjuvanssystem är av central betydelse för att uppnå det starka och breda skydd som visats i kliniska prövningar, säger Hillar Kangro, senior medicinsk rådgivare på GlaxoSmithKline, i ett pressmeddelande.

Den europeiska myndighetens rådgivande kommitté, CHMP, har även gett klartecken för godkännande av Pandemrix som är ett mock-up vaccin mot pandemisk influensa. Pandemrix är också en produkt från Glaxosmithkline och det tredje i raden av mock-up vacciner mot pandemisk influensa. Mock-up vaccin är en förberedelse för ett framtida pandemivaccin. I Pandemrix finns en befintlig stam av H5N1, som när en pandemi bryter ut byts ut till det aktuella virusantigenet.

Både Prepandrix och Pandemrix innehåller antigen från A/Vietnam/1194/2004 NIBRG-14.

Billigare i fattiga länder

0

Den största sänkningen ligger på 39,7 procent och gäller Ziagen. Det är ett läkemedel som, enligt företaget, rekommenderas av WHO under resursbegränsade förhållanden för behandling av hiv hos framför allt barn. Enligt Glaxosmithkline är det flera faktorer som har möjliggjort prissänkningen, bland annat förbättringar och effektiviseringar av tillverkning och leverans och minskade kostnader för läkemedlens beståndsdelar.

På tisdag kommer besked om HPV-vaccin

0

HPV-vaccin har varit en het fråga ända sedan lanseringen av Gardasil, och inte blev det lugnare när konkurrenten Cervarix kom in på marknaden.
Det viktiga besked alla nu inväntar är om samhället ska bekosta en allmän vaccinering med HPV-vaccin.
En rapport från europeiska smittskyddsinstitutet ECDC ställer sig positiv till en sådan (läs artikel). Och i samband med att danska myndigheter beslutat ge gratis vaccin till danska flickor gick Smittskyddsinstitutets generaldirektör ut och förspråkade att staten ska ge gratis vaccin även här. Storbritannien var också tidigt ute med ett beslut om att införa allmän vaccinering, andra länder till exempel Norge har skjutit upp beslutet i väntan på bättre hälsoekonomiskt underlag.
Men frågan är inte enkel, vilket Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) poängterade i ett uppmärksammat debattinlägg för några veckor sedan. Långtidsutvärderingar finns ännu inte, och därför är det svårt att värdera patientnyttan, anser SBU.

 

På tisdag, den 26 februari, offentliggör Socialstyrelsen sitt beslut.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng