Annons
Home 2006

Årlig arkivering 2006

Rykten om steriliseringstablett

Ingert Nilsson
-
0

Sedan slutet av 1990-talet har det cirkulerat en historia på Internet om ett sterilitetespiller för hästar som våldtäktsmän lägger i drinkar för att förhindra att våldtäktsoffret blir gravid. I flera av historierna kombineras sterilitetspillret med Rohypnol som används för att droga ned offret.

Historien om drogen, som kallas Progesterex, nådde i dagarna Skåne, där bland annat en brottsofferpsykolog blev oroad.
Läkemedelsverket har också de senaste dagarna fått flera frågor om sterilitetspillret och har därför gått ut med ett observandum: Det finns inte något sådant läkemedel godkänt, vare sig för sterilisering av djur eller människor.
Till Sydsvenskan säger folklivsforskaren Bengt af Klintberg att just e-postbrev och Internet ökat spridningen av vandringshistorier.

Rivastigmin godkänt för demens vid Parkinsons sjukdom

Ewa Lundborg
-
0

I dagarna fick rivastigmin (Exelon) EU-godkännande för behandling av demens vid Parkinsons sjukdom. Hittills har det inte funnits någon godkänd demensbehandling för dessa patienter.


Omkring 40 procent av alla dem som har Parkinsons sjukdom har också demens.
– Demens i samband med Parkinsons sjukdom är ofta en oerhörd belastning för patienterna och deras familjer, säger Susanna Lindvall, vice ordförande på Parkinsonförbundet i ett pressmeddelande.


Kolinesterashämmaren rivastigmin är sedan tidigare godkänd för behandling av lätt till måttligt svår Alzheimers sjukdom. Nu utökas indikationen med symtomatisk behandling av mild till måttligt svår demens vid Parkinsons sjukdom.


Godkännandet baseras på Express-studien som publicerades i New Enlgand Journal of Medicine för två år sedan, se tidigare artikel i länklistan till höger.

Talidomid förbättrar överlevnad vid multipelt myelom

Läkemedelsvärlden
-
0

Genom tillägg av talidomid till standardbehandling (melfalan och prednisolon) vid multipelt myelom kan chansen för överlevnad utan komplikationer öka bland äldre patienter.

Studien jämförde kombinationen melfalan/prednisolon med tillägg av talidomid/placebo i 255 nydiagnosticerade patienter mellan 60 och 85 års ålder i Italien.

De patienter som fick talidomid som tillägg svarade bättre på behandlingen och levde längre utan komplikationer än de som enbart fick melfalan och prednisolon.

Denna fördel, varnar författarna i Lancet, måste dock balanseras mot ökad risk för trombos och infektion samt en viss neurologisk toxicitet.

Metoprolol fungerar inte för att förebygga synkopé

Läkemedelsvärlden
-
0

– Det kommer väl inte som en total överraskning, säger huvudförfattaren Robert Sheldon vid University of Calgary i Kanada till theheart.org.

– Det som förvånade var att det var helt negativt. Vi kunde inte identifiera en enda prespecificerad subgrupp där det var positivt.

Studien publicerades på tidskriften Circulations hemsida den 27 februari 2006. Det är en dubbelblind randomiserad och placebokontrollerad studie med 208 patienter från Kanada, Colombia, Tyskland, USA och Australien. Patienterna randomiserades till antingen metoprolol eller placebo i doser mellan 25 och 200 mg dagligen i ett år. Medelpatienten var 42 år gammal.

I intention-to-treat-analysen var metoprolol ineffektivt i 63 av de 108 patienter som randomiserades till aktiv behandling. Av dessa hade 39 återkommande synkopé medan 24 avbröt behandlingen, primärt på grund av trötthet, presynkopé och sömnlöshet. I placebogruppen var det 58 av 100 utan effekt, av dessa hade 36 patienter synkopé och det var 22 som avbröt behandlingen.

Analyser i prespecificerade subgrupper, både enligt intention-to-treat-analys och enligt verklig behandling, kunde inte påvisa några fördelar för några grupper.

Dubbelt så hög risk för stroke hos metabola män

Birgitta Gerne
-
0

I en populationsbaserad studie har en grupp finländska forskare undersökt sambandet mellan det metabola syndromet och stroke. De använde dels WHO:s (World Health Organization) definition av syndromet och dels NCEP:s (National Cholesterol Education Program). Totalt 1131 män utan tidigare kardiovaskulär sjukdom, stroke eller diabetes ingick. Personerna följdes i genomsnitt 14,3 år.

Totalt 187 män eller 14,8 procent hade det metabola syndromet enligt WHO:s definition i början av uppföljningsperioden, varav 114 män uppfyllde NCEP:s kriterier. Under perioden inträffade 65 fall av stroke varav 47 var ischemisk stroke.

Efter justering för faktorer som rökning, alkoholvanor och ärftliga faktorer uppskattades risken för männen med metabolt syndrom fördubblad. Forskarna menar att nästa studie bör inriktas på hur man förebygger det metabola syndromet.

Vanligt med medicinskt
orsakad huvudvärk

Ingert Nilsson
-
0

Att en överanvändning av läkemedel mot huvudvärk kan orsaka det man vill förhindra, huvudvärk, är känt. Men danska forskare förvånas över att den här typen av värk är så vanlig.
I en nyligen publicerad studie från Dansk Hovedpinecenter fann man att 20 procent av patienterna led av huvudvärk orsakad av övermedicinering med läkemedel mot huvudvärk.
Det gör den medicinskt orsakade värken till den tredje vanligaste efter migrän och spänningshuvudvärk.

– Vi var mycket överraskade över att problemet var så stort. Vi visste att en del av huvudvärken beror på en överanvändning av receptfria smärtstillande. Men att problemet var så vanligt blev en överraskning, säger överläkaren Messoud Ashina vid Dansk Hovedpinecenter, till Berlinske Tidene.

Medicinsk huvudvärk är en kronisk huvudvärk som förekommer minst 15 dagar i månaden vid en samtidig nästan daglig användning av läkemedel mot huvudvärk, såväl triptaner som analgetika. Diagnosen kan ställas först två månader efter att patienten upphört med överanvändningen.

I den danska läkartidningen, Ugeskrift for L?ger beskriver danska forskare i en översiktsartikel den medicinska huvudvärken som ett globalt problem.

Det är främst patienter som lider av migrän eller spänningshuvudvärk och som i förebyggande syfte tar läkemedlen som riskerar att också få värk orsakad av överanvändning. Bland till exempel reumatiker med ett högt intag av analgetika är den medicinskt orsakade värken ett okänt fenomen.

Högt blodtryck negligeras

Ewa Lundborg
-
0

Kanske var patienten stressad innan läkarbesöket. Eller hade det temporärt stressigt i största allmänhet. Blodtrycket var ju trots allt bara lite över det normala. Den typen av resonemang förekom ofta bland de 51 bandinspelningar läkaren Staffan Svensson analyserat i sin avhandling.

– Det vi fann var att läkarna och patienterna strävade efter att sätta ?oklara? blodtryck och biverkningar i ett sammangang som gjorde dem mer klara. När det fanns misstänkta biverkningar kunde det handla om att föreslå alternativa förklaringar till symtomen, till exempel att de berodde på patienternas livsstil, säger Staffan Svensson i ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin.


Genom att betrakta förhöjda värden som undantag får patienter dålig kontroll av blodtrycket, med risk för komplikationer i form av hjärtinfarkt, kärlkramp och i värsta fall en för tidig död.
Något som hade kunnat gå att förebygga.

FDA godkänner Mabthera för behandling av reumatoid artrit

Läkemedelsvärlden
-
0

I studier på den patientgruppen har rituximab visat symtomförbättring som varar under lång redan efter en behandling bestående av två infusioner rituximab. Effekten kvarstod i minst sex månader.

Enligt ett pressmeddelande från Roche blir en tredjedel av alla reumatiker inte tillräckligt hjälpta av dagens behandlingsalternativ. Rituximab skiljer sig mot dagens biologiska läkemedel genom att selektivt verka på B-celler. B-celler har en betydande roll i inflammationsprocessen som uppstår vid autoimmuna sjukdomar. Genom en selektiv hämning av specifika B-celler kan den immunologiska processen som karakteriserar reumatoid artrit tidigt bromsas upp.

Reflexstudien, som ligger till grund för godkännandet, är en fas III-studie med totalt 520 patienter i en multicenter, dubbelblind placebokontrollerad design. Hos de patienter som fick rituximab i kombination med metotrexat såg man en statistisk signifikant symtomförbättring efter 24 veckor, jämfört med de patienter som fick placebo i kombination med metotrexat.

En ansökan för godkännande i Europa lämnades in till det europeiska läkemedelsverket EMEA i september 2005. Ett europeiskt godkännande förväntas under 2006.

Nytt vapen mot läkemedelspirater

Läkemedelsvärlden
-
0

Potensläkemedel är en av de stora läkemedelsgrupperna i riskzonen för illegala kopior. Men med de nya förpackningarna och den bakomliggande antikopieringstekniken, som gör att förpackningarna får ?fingeravtryck?, blir det näst intill omöjligt att kopiera det populära läkemedlet, hävdar Bayer i ett pressmeddelande.

– Fingeravtrycken på förpackningen görs redan i valsningen av folien och ger en optisk effekt som är näst intill omöjlig att efterlikna, berättar Niclas Ringberg, landschef för läkemedelsdivisionen inom Bayer HealthCare i Sverige.

Nyligen belönades förpackningen och den nya antikopieringsteknologin, som utvecklats av Constania Packaging/Teich, med förpackningspriset Alufoil Trophy 2006. Juryn bakom priset motiverade sitt beslut med att förpackningslösningen för Bayers läkemedel Levitra (vardenafil) är en lösning som tar tag i själva roten av det ökade problemen med illegala piratkopior inom läkemedelsbranschen.

– Det här är en oerhört viktig fråga. Ytterst handlar detta om patientsäkerhet och är därmed en av de frågor vi prioriterar allra högst för närvarande, fortsätter Niclas Ringberg.

Nyligen inrättade Läkemedelsverket den så kallade ?Olaga gruppen? som kommer att ha till uppgift att upptäcka falska läkemedel och skydda konsumenterna. Inom den Europeiska branschorganisationen EFPIA, liksom svenska LIF pågår också ett arbete om hur patienter kan skyddas för olaga produkter.

Säkrare läkemedelsförpackningar lanseras

Birgitta Gerne
-
0

Radiofrekvensidentifiering, RFID, är en relativt ny teknik som utnyttjar små elektroniska märkbrickor som kan läsas av på avstånd med en antenn. Idag används den till exempel i bilnycklar. Förutom att RFID är en betydligt säkrare märkning är streckkoden innebär tekniken att varje förpackning får en unik identifikation.

Den nya programvaran används av Orion Pharma för att kontrollera äktheten hos produkterna genom hela distributionskedjan. Läkemedlen ska säljas på utvalda apotek i Finland och Estland.

Initiativet är ett sätt att förbereda sig för framtida krav. Om spårbarhet blir obligatorisk i USA måste alla förpackningar för den amerikanska marknaden vara utrustade med RFID-teknik. Idag spåras förpackningarna med hjälp av partiets tillverkningsnummer. I USA räknar man med att cirka tio procent av alla läkemedel är förfalskningar.

LFN omprövar inte sitt beslut

Läkemedelsvärlden
-
0

Beslutet, där många läkemedel tappade sin subvention, och på sikt riskerar att inte tillhandahållas av företagen, drabbar bland annat små barn som behöver läkemedlen under lång tid och ofta i flytande form.
– Barnen ska inte komma i kläm, klargör LFN:s ordförande Axel Edling.

Men LFN kommer inte att ompröva beslutet. Enligt Axel Edling är en dialog med barnläkare lösningen till problemet.
– De här läkemedlen är inte godkända att användas på små barn. Därför måste vi hitta en annan lösning.
Astrazeneca har inför genomgången inte heller skickat in något underlag till LFN som stödjer användningen av Losec Mups till de riktigt små barnen.

Men reaktionerna på LFN:s beslut från läkarhåll är starka.
– De rycker undan mattan för de här barnen, säger Per Thunqvist, läkare på Sachsska Barnsjukhuset i Stockholm.
– Losec Mups fungerar, det vet vi efter lång erfarenhet. Vanligt omeprazol fungerar inte.

Axel Edling hänvisar också till landstingens skyldighet att enligt Hälso- och sjukvårdslagen tillhandahålla sjukvård till medborgarna. En lösning som skulle kunna innebära att landstingen tar kostnaden för läkemedlen istället för föräldrarna.

Anders Wessling, som var projektledare för genomgången av läkemedel mot sjukdomar orsakade av magsyra, berättar dock att en idé som man diskuterat är att läkemedel som tidigare varit subventionerade för barn kanske fortsatt kan bara det.
– Men om det är praktiskt genomförbart har vi inte analyserat ännu.

Kritiken som riktats mot LFN från barnfarmacevter och barnläkare, som Läkemedelsvärlden skriver om i nr 3/06 (länk till höger), kommer LFN att besvara inom en vecka, enligt Axel Edling.

En oklar strategi

Läkemedelsvärlden
-
0

I december presenterade regeringen sitt strategiprogram Läkemedel, bioteknik och medicinteknik ? en del av det innovativa Sverige. Det är bra att den nu engagerar sig i områdets problem. Programmet redovisar fakta om dagsläget, men för få lösningar på den utveckling, som innebär att andra länder drar ifrån eller hinner ikapp Sverige.

I programmet föreslås ökat samarbete mellan berörd industri och ett tjugotal offentliga verksamheter, en workshop om förbättrade förutsättningar för klinisk forskning, en om uppskalning inom biotech-industrin, skattesubventioner för små forskningsbolag, inrättandet av Exportrådets kompetensgrupp samt Informationsbron, ett nytt finansieringsorgan. Allt detta är bra om det följs av rejäla resurser.
Best Research for Best Health är en liknande strategi, som den engelska regeringen presenterade i slutet av januari. Ett nytt institut bildas, National Institute of Health Research, med målet att forskningen i den engelska sjukvården (NHS) skall nå världsklass. Ökat samarbete med industrin betonas för verksamheten, som får en årlig budget på 680 miljoner pund. Det är en klar strategi.

Svensk satsning på klinisk forskning hämmas av den återkommande kritik läkemedelsföretagen utsätts för från många håll: biverkningar, medikalisering, marknadsföring, okänslighet för u-ländernas behov. Inte heller främjas fler innovationer av det ensidiga målet att pressa läkemedelskostnaderna.
Regeringen berömmer sig av att
en stor del av Sveriges BNP går till FoU, forskning och utveckling. Men 75 procent av forskningsstödet kommer från industrin och ytterligare en del från privata stiftelser. Staten borde följa EU:s målsättning från Barcelona, vilket innebär att staten 2010 skall stå för en tredjedel av kostnaderna och näringslivet för de resterande delarna.

Ett avsnitt i programmet handlar om industrins kompetensförsörjning. Mellan 1998 – 2004 ökade antalet disputerade inom naturvetenskapliga ämnen med 30 procent och nu ökar arbetslösheten bland dem. Är det fel på de svenska doktorernas inriktning och/eller framåtanda?

Många branschföreträdare anser att ett steg framåt tagits i och med att regeringen lyssnar på dem. Hoppas att de får rätt och att samtalen leder till större framgång än tillväxtsamtalen med Svenskt Näringsliv gjorde. Alternativet är att vända sig till konsumenterna, som ju via opinionsundersökningar har maktens öra.
Om regeringen sitter kvar efter valet har den ett problem med strategiprogrammet. Det skall genomföras med ett parti som föredrar alternativa behandlingar före läkemedelsterapier och ett annat som är emot privat företagsamhet, särskilt multinationell sådan. Den senare är emellertid avgörande för all läkemedelsforskning, bio- och medicinteknik.

Farmacevter kritiserar slopad subvention på magsyraläkemedel

Samuel Lagercrantz
-
0

Av nämndens beslut som presenterades den 19:e januari framgår att inga syrahämmare som går att ge i flytande form subventioneras. Det motverkar EU:s ambitioner att förbättra läkemedelsbehandling för barn menar nio apotekare och läkare i en skrivelse till nämnden.
Av de medel som inte längre ingår i subventionen är det framför allt protonpumpshämmaren omeprazol (Losec Mups) och H2-blockeraren ranitidin (Zantac) som specialisterna saknar.
– För de allra minsta barnen som inte kan svälja tabletter kommer problem att uppstå, säger Åsa Andersson, apotekare vid sjukhus-apoteket Karolinska universitetssjukhuset i Solna och en av dem som undertecknat skrivelsen.
– Även större barn med neurologiska handikapp som sondmatas behöver läkemedel som kan ges i flytande form. Framför allt kommer familjer där barnen vårdas hemma att drabbas eftersom de måste stå för hela kostnaden själva.

Beredning för barn behövs
Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har resonerat att eftersom den verksamma substansen i Losec Mups, omeprazol, är subventionerad som generika är det inte nödvändigt att preparatet ingår i förmånen.
Den verksamma substansen är i både generiskt omeprazol och i Losec Mups fördelad i korn. Varje korn är omgärdat av en magsyraresistent dragering för att substansen inte ska brytas ner i magsaften. Om kornen är för stora kan de täppa igen en sond och om de krossas för att göras mindre förstörs drageringen och substansen blir verkningslös.
Åsa Andersson menar att även om det är samma substans så behövs det en barnanpassad beredningsform.
– Losec Mups innehåller mycket mindre korn än generiskt omeprazol. Det gör att man kan slamma upp preparatet för att ge till barn som inte kan svälja en tablett eller kapsel. För de allra minsta barnen, med de tunnaste sonderna, är Zantac mixtur det enda vi kan garantera att det passerar sonden.

?Tog inte fasta på våra åsikter?
Även Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka är kritiskt till LFN:s beslut. Redan innan beslutet fattades fick organisationen möjlighet att ge sina synpunkter.
– Vi tog upp att barnperspektivet saknades i det underlag vi fick ta del av. Det verkar som att nämnden inte tog fasta på våra åsikter eftersom barnläkarna, efter att LFN fattat beslut, upplever situationen på samma sätt som vi gjorde när vi lämnade våra synpunkter, säger Solveig Johansson Grip, kanslichef på förbundet.
Hon ser även andra faror med nämndens beslut och anser att konsekvenserna inte är tillräckligt utredda.
– Om man har flera olika funktionshinder eller sjukdomar är det inte säkert att det fungerar med ett visst läkemedel. Ju mer komplex sjukdomssituationen är, desto svårare är det att finna rätt behandling. Därför är vi oroliga att bredden i sortimentet inte kommer att räcka för att varje enskild patient ska få bästa tänkbara behandling. Det är ofta fråga om livslånga sjukdomar så det är orimligt att patienterna ska betala kostnaden för läkemedel själva.

Välmotiverat beslut
De skrivelser som kommit in till LFN kommer att ha tagits upp på nämndens möte den 23:e februari.
Anders Wessling, apotekare på LFN, säger att även om det i enskilda fall uppstår problem så kan man inte avstå från ett i övrigt välmotiverat beslut. Problemen får man ta hand om allt eftersom de dyker upp, fortsätter han.
Han vet, i skrivande stund, inte när och om beslut kommer att omprövas med hänsyn till barn, men säger att de skrivelser som inkommit ska besvaras så snart som möjligt efter nämndens sammanträde.

Flera företag överklagar LFN:s beslut

Samuel Lagercrantz
-
0

Läkemedel som inte kommer att subventioneras är bland annat lansoprazol, rabeprazol och omeprazol (Losec och Losec Mups). Nämnden anser att prisskillnaderna mellan protonpumpshämmarna skiljer sig mycket fast den medicinska effekten är likvärdig.
Kvar i subventionen är bland annat generiskt omeprazol i form av Losec-kopior. Enligt LFN kan kostnaden för behandling med en Losec-kopia istället för ett liknande preparat skilja mellan 20 och 200 procent utan att den medicinska effekten blir annorlunda.
Flera företag har dock överklagat beslutet.
Ett av dessa är Wyeth som menar att det är fel att lanzoprazol (Lanzo) inte behåller sin subvention.
– Vi anser att förmånsnämnden inte har tagit hänsyn till alla egenskaper hos preparatet. Till exempel är Lanzo som munsönderfallande tablett en beredningsform som är till stor nytta för många patienter, säger Christina Astrén Eriksson, informationsdirektör på Wyeth.
Hon säger också att det faktum att preparatet sålt bra tyder på att det uppskattas av patienter och läkare.
Förutom Wyeth har ett par generikaföretag och företag som tillhandahåller H2-blockerare, inga sådana ingår i förmånen, överklagat LFN:s beslut som börjar gälla den 1 maj i år. För de preparat där besluten överklagats kommer subventionerna att fortsätta tills domstol tagit ställning.

Reklamköp ökar kraftigt

Samuel Lagercrantz
-
0

Anders Ericson, vd för organisationen Sveriges Annonsörer, tror att diskussionen om en avreglering av apoteksmonopolet kan vara en orsak till den ökade annonseringen.
– Bolagen slår vakt om sina varumärken ifall en avmonopolisering blir aktuell. Kommer man inom en snar framtid kunna köpa huvudvärkstabletter i en butik är det viktigt att redan idag ha profilerat sina produkter.

Konjunkturberoende reklam
Framförallt är det receptfria medel som företagen lanserat. Nicorette och Nicotinell mot tobaksbegär är, enligt Sifos reklammätningar, de enskilda läkemedel som marknadsförts hårdast under 2005. I övrigt finns flera smärtstillande preparat med på listan över de tio medel som läkemedelsindustrin annonserat mest för.
Reklamköp är konjunkturberoende och Anders Ericson menar att läkemedelsindustrins ökade annonsering inte sticker ut särskilt mycket med tanke på att det råder högkonjunktur.
– Räknar man i procent är ökningen kraftig, men sett i absoluta tal är ändå läkemedelsindustrin relativt återhållsam jämfört med många andra branscher. Inom dagligvaruhandeln finns det enskilda aktörer som lägger ut cirka 400 miljoner kronor på annonsering under ett år och i det perspektivet ter sig läkemedelsindustrin rätt blygsam.
Det företag som investerade mest pengar i läkemedelsreklam i Sverige under 2005 var Pfizer som la ut sammanlagt 172 miljoner kronor. I likhet med flera andra företag satsar bolaget mer och mer på nätet.
– Vi satsar på internet eftersom vi ser att ju fler människor som är uppkopplade, desto fler söker information om hälsa på internet. Vi har sett ett ökat antal besök på vår webbplats och även på våra terapiområdessajter, säger Petra Eurenius, PR-chef på Pfizer.

Investerar i internet
Även Astrazeneca investerar mycket i internet. Bolaget ökade sin totala budget för annonsering år 2005 med över 50 procent. Ett skäl till de ökade kostnaderna är tv-kampanjer som gör reklam för internetsajter om sjukdomar.
– Människor vill vara med och ta ansvar för sina sjukdomar och då är internet en kanal där man söker information, säger Anne-Charlotte Knutsson, informationschef för Astrazeneca i Sverige.
En anledning till den ökade annonseringen kan vara hårdare riktlinjer för hur industrin får marknadsföra nya preparat till läkarkåren.
– När vi inte får möjlighet att träffa förskrivande läkare på samma sätt som tidigare kan annonsering bli mer intressant. Men det kan aldrig ersätta det personliga mötet med tillfälle till dialog, säger Petra Eurenius.

Mätning av peptider rekommenderas vid hjärtsvikt

Samuel Lagercrantz
-
0

Omhändertagandet vid hjärtsvikt är eftersatt och både behandling och diagnostik kan förbättras. Det framgår av Läkemedelsverkets nya behandlingsrekommendationer.
– Ett strukturerat omhändertagande med en klarlagd vårdkedja mellan sluten- och primärvård är av stor betydelse. Förut har man ibland inom primärvården missat att doseringen av hjärtsviktsläkemedel ska trappas upp, säger Björn Beermann, professor vid Läkemedelsverket.
Han menar att det saknas kunskap om hur pass allvarlig sjukdomen är. Dödligheten är lika hög som för flera cancerformer. Det är något som inte ens anhöriga till sjuka normalt känner till. Med information kan detta förändras.
– Det måste bli en press på sjukvården att öka resurserna för att diagnostisera patienter med hjärtsvikt.

Nya läkemedel tar plats
Av rekommendationen framgår att det ofta sker en underbehandling av äldre människor med ACE-hämmare och betablockerare.
– Med generikapreparat är det väldigt billiga läkemedel och ökade resurser mot hjärtsvikt är helt klart kostnadsbesparande eftersom dessa patienter ofta tas in på sjukhus och behovet av det minskar med korrekt behandling. Allra viktigast är förstås att människor lever bättre och längre med rätt behandling.
Av verkets rapport framgår att angiotensin-II-blockerare och aldosteronantagonister tagit en plats i terapin. En ny metod för diagnostik är att i blodprov mäta halten av natriuretiska peptider som utsöndras från hjärtat. Vid låg halt av natriuretiska peptider är sannolikheten liten att patienten lider av hjärtsvikt.
Behandlingsrekommendationerna, som finns att läsa på Läkemedelsverkets hemsida, tar även upp råd om kost och motion.

1...333435...42Sida 34 av 42