En oklar strategi

I december presenterade regeringen sitt strategiprogram Läkemedel, bioteknik och medicinteknik ? en del av det innovativa Sverige. Det är bra att den nu engagerar sig i områdets problem. Programmet redovisar fakta om dagsläget, men för få lösningar på den utveckling, som innebär att andra länder drar ifrån eller hinner ikapp Sverige. I programmet föreslås ökat […]

28 feb 2006, kl 17:25
0

I december presenterade regeringen sitt strategiprogram Läkemedel, bioteknik och medicinteknik ? en del av det innovativa Sverige. Det är bra att den nu engagerar sig i områdets problem. Programmet redovisar fakta om dagsläget, men för få lösningar på den utveckling, som innebär att andra länder drar ifrån eller hinner ikapp Sverige.

I programmet föreslås ökat samarbete mellan berörd industri och ett tjugotal offentliga verksamheter, en workshop om förbättrade förutsättningar för klinisk forskning, en om uppskalning inom biotech-industrin, skattesubventioner för små forskningsbolag, inrättandet av Exportrådets kompetensgrupp samt Informationsbron, ett nytt finansieringsorgan. Allt detta är bra om det följs av rejäla resurser.
Best Research for Best Health är en liknande strategi, som den engelska regeringen presenterade i slutet av januari. Ett nytt institut bildas, National Institute of Health Research, med målet att forskningen i den engelska sjukvården (NHS) skall nå världsklass. Ökat samarbete med industrin betonas för verksamheten, som får en årlig budget på 680 miljoner pund. Det är en klar strategi.

Svensk satsning på klinisk forskning hämmas av den återkommande kritik läkemedelsföretagen utsätts för från många håll: biverkningar, medikalisering, marknadsföring, okänslighet för u-ländernas behov. Inte heller främjas fler innovationer av det ensidiga målet att pressa läkemedelskostnaderna.
Regeringen berömmer sig av att
en stor del av Sveriges BNP går till FoU, forskning och utveckling. Men 75 procent av forskningsstödet kommer från industrin och ytterligare en del från privata stiftelser. Staten borde följa EU:s målsättning från Barcelona, vilket innebär att staten 2010 skall stå för en tredjedel av kostnaderna och näringslivet för de resterande delarna.

Ett avsnitt i programmet handlar om industrins kompetensförsörjning. Mellan 1998 – 2004 ökade antalet disputerade inom naturvetenskapliga ämnen med 30 procent och nu ökar arbetslösheten bland dem. Är det fel på de svenska doktorernas inriktning och/eller framåtanda?

Många branschföreträdare anser att ett steg framåt tagits i och med att regeringen lyssnar på dem. Hoppas att de får rätt och att samtalen leder till större framgång än tillväxtsamtalen med Svenskt Näringsliv gjorde. Alternativet är att vända sig till konsumenterna, som ju via opinionsundersökningar har maktens öra.
Om regeringen sitter kvar efter valet har den ett problem med strategiprogrammet. Det skall genomföras med ett parti som föredrar alternativa behandlingar före läkemedelsterapier och ett annat som är emot privat företagsamhet, särskilt multinationell sådan. Den senare är emellertid avgörande för all läkemedelsforskning, bio- och medicinteknik.