Annons
Home 2006

Årlig arkivering 2006

Allt att vinna på bättre läkemedelsanvändning

Läkemedelsvärlden
-
0

Läkemedel är i stort sett bra produkter. Problemen kring läkemedelsterapin beror i första hand på hur läkemedel används av läkare och patienter. Därmed blir det främst problemen kring användningen som diskuteras, medan den korrekta användningen ses som något självklart. Läkemedlen som produkter har alltså hög kvalitet, men deras användning har en betydligt lägre kvalitet. Bristerna innebär onödiga risker och kostnader. Både förskrivarnas (oftast läkarnas) och patienternas agerande, som dessutom beror av varandra, avgör kvaliteten i användningen. Alla vinner på att den förbättras.

Stor inbyggd kunskap
Läkemedelsindustrin arbetar under väl kontrollerade betingelser. Detta gör att läkemedel har mycken inbyggd kunskap av effektivitet och säkerhet så länge som de används på avsett sätt. Återkommande svagheter är emellertid svåröppnade förpackningar och bipacksedlar med för liten text, som är svårlästa eller med komplicerade budskap, som är svåra att förstå eller skrämmer mer än de hjälper. Företagen utvecklar å andra sidan nya stöd till patienten i form av webbutbildningar, telefon- och SMS-stöd.
Allt oftare bygger LFN:s subventioner på att företagen kan visa nyttan av läkemedlen i klinisk vardag. Detta blir dock problematiskt när vården inte har tid med denna typ av utvärderingar. Senast gällde svårigheterna Reductil och Xenical. En ny väg, som bland annat prövats i England och USA är att företagen enligt ett överenskommet protokoll garanterar behandlingsresultatet. När detta inte uppnås får vården eller kunden pengarna tillbaka för preparaten.

Bygger på försöksvis insättning
Britsfälliga metoder, tidsbrist och multisjuka patienter gör att upp till 30-40 procent inom vissa sjukdomsgrupper blir feldiagnostiserade och därmed sannolikt felaktigt behandlade. Mycket av förskrivningen bygger på försöksvis insättning, så kallad ?presumtive prescribing?. Fel läkemedelsval, förskrivning off-label, fel dos och förbisedda interaktioner bidrar till att brister i förskrivningen enligt flera undersökningar är den största orsaken till medicineringsfel. I Sverige uppskattas en tredjedel av alla ordinationer vara korrekta.
En förbättring är dock på gång i och med nya hjälpmedel och att kunskaperna om biomarkörer och farmakogenetik ökar. Detta möjliggör användningen av avancerade diagnostika, som ger säkrare diagnos och läkemedelsval. Ökad användning av förskrivarstöd med interaktionsvarningar, Läkemedelsförteckningen liksom läkemedelskommittéernas pågående prioritering av kvalitetsfrågor väcker förhoppningar. Kan läkarna dessutom förmås att ta ansvar för utsättning av ej motiverade läkemedel, förbättras användningen väsentligt.

Apotekens roll har utvidgats
Apoteken har en växande roll för god läkemedelsanvändning. Tillgänglighet med tillhörande rådgivning är grunden. Traditionellt har apoteken kontrollerat receptens giltighet, dosens rimlighet, interaktioner med mera. Under senare år har detta utvidgats till att innefatta frågor till apotekskunden om den tänkta medicineringen, varvid så kallade läkemedelsrelaterade problem upptäcks och vidarebefordras till läkaren för eventuell åtgärd. Rådgivningen kommer dessutom att förbättras i och med införandet av Läkemedelsförteckningen, som avslöjar dubbelmedicinering och olämpliga läkemedelskombinationer. Inom olika vårdformer och tillsammans med annan sjukvårdspersonal bedriver Apoteket på motsvarande sätt läkemedelsgenomgångar i syfte att optimera användningen för patienter med många läkemedel. I ett pågående projekt, som heter ?Hjälper medicinen??, försöker Apoteket få kunder att spontant berätta om sina erfarenheter av medicineringen. Avsikten är att de sammanställda resultaten skall ligga till grund för en bättre rådgivning.
Kvarvarande svagheter på apoteken gäller receptförnyelse och generikabyten. I första fallet förnyas en tredjedel av recepten utan läkarkontakt. Apoteken skulle med information till kunder och förskrivare kunna höja kvalitén på dessa recept. I andra fallet uppger sju procent av kunderna i en undersökning av Socialstyrelsen att de medicinerat fel på grund av bytet. Ytterligare ett problem i distributionsledet utgör de illegala internetapoteken, vars produkter ofta har en annan sammansättning än den deklarerade.

Patienten får ett större ansvar
Man kan identifiera flera typer av problem kring hur patienterna använder sina läkemedel. Några problemtyper har praktiska orsaker, andra mer psykologiska. Till de förra hör brister i kommunikation och samordning då patienter går från sluten till öppen vård. Samordning saknas också vid behandling av gamla med multimedicinering, där flera läkare ordinerat läkemedel och där ingen tar ett ansvar för att helheten är lämpligt avvägd. Alla dessa och säkert ytterligare problem beror på ofullkomligheter i den praktiska verkligheten. Eftersom problemen kan definieras och man kan förstå hur de skall lösas borde det vara möjligt att avhjälpa sådana brister i användningen.
De problem, som är av mer psykologisk natur, är sannolikt större än de praktiska och svårare att lösa. Mycket av detta kan sammanfattas som brister i följsamhet till läkemedelsordinationerna. Detta problemkomplex karaktäriseras av att både förskrivare och patient har ett gemensamt ansvar för resultatet. Det gäller också att båda parter inser detta.
Generellt kan man säga att vid långtidsmedicinering är det högst 50 procent av patienterna som följer ordinationerna hela tiden. Oföljsamhet skapar höga och onödiga kostnader, som för Sverige uppskattats till flera miljarder kronor per år. Svenska data i form av uttagsföljsamhet till itererade recept visar att situationen här är ungefär som i andra länder, samt att följsamheten varierar mycket mellan olika typer av läkemedel (Tabell 1 – enbart i papperstidningen).

Sprida budskapet vidare
Många har arbetat för att förbättra följsamheten ofta i form av interventioner riktade mot patienterna (?Vi skall lära dem??). En genomgång av Cochrane visar dock att det mesta av detta inte har varit framgångsrikt. Under det senaste decenniet har det emellertid vuxit fram en ny kunskap och ny syn på detta problemområde. Storbritannien har varit föregångsland när man lanserat begreppet concordance, som på svenska översatts till samsyn. Den bärande idén är att om en läkare, en sjuksköterska eller en farmacevt kan skapa samsyn med den patient de möter, så ökar möjligheterna att patienten blir följsam till ordinationerna. Detta har också varit huvudbudskapet i Abla-projektet (www.abla.se), som under tre år verkade i vården för att förbättra följsamheten och läkemedelsanvändningen. Avsikten är nu att de driftsansvariga inom vården och på apotek skall ta över och sprida Abla:s budskap vidare i den dagliga verksamheten.
Patientens ansvar för sin medicinering ökar i och med att vårdens patriarkaliska attityd trängs tillbaka. Mest uttalat är detta inom egenvården med sin flora av preparat. Det krävs att patienten berättar för sjukvårdspersonalen om sina läkemedel, följer ordinationen, inte ger bort överbliven medicin med mera. Särskilt ansvar har föräldrar för sina barn. En engelsk undersökning visade att hälften av föräldrarna gav sina barn fel dos av febernedsättande medel. Patienternas ökade ansvar har resulterat i att en del själva önskar rapportera biverkningar, vilket för närvarande provas i Uppsala.

Uppföljning viktigaste åtgärden
1998 introducerades den första kvalitetsindikatorn för läkemedelsförskrivning, DU 90 %. Den följdes upp av förslag om årliga kvalitetsbokslut för förskrivning av Svenska Läkaresällskapet och Läkarförbundet. 2003 kom Socialstyrelsens indikatorer för utvärdering av äldres läkemedelsbehandling. Dessutom har indikatorer utvecklats för förskrivning och användning i olika lokala projekt. Kartläggning är den naturliga början på kvalitetsutvecklande åtgärder, men innebär i grunden att man registrerar felen efter att de inträffat. En steg längre har bland annat Landstinget i Jönköping kommit genom att engagera sjukvårdspersonalen i riskanalyser som bas för bättringsåtgärder. Till exempel har man utvecklat läkemedelsmallar i analogi med industrins så kallade Sop:ar.
För att nå bra läkemedelsanvändning måste patienterna få stöd och uppföljning under behandlingstiden. Detta saknas ofta. Patienter med långtidsmedicinering kanske träffar läkaren en gång per år, ibland än mer sällan. Kontinuerlig uppföljning från förskrivare, sjuksköterskor eller apoteken är kanske det enskilt viktigaste åtgärden för en bättre läkemedelsanvändning. Tabell 2 anger ytterligare förbättringsområden (finns dock enbart i papperstidningen).
Ett grundläggande problem inom läkemedelsanvändning är tyvärr att det saknas incitament, utöver altruistiska sådana, för att förbättra den. Snabbare tillfrisknande kommer andra portmonnäer än sjukvårdens tillgodo, till exempel sjukförsäkringens. Det krävs därför politiska beslut, som löser upp silotänkandet inom vård och omsorg och belönar det, som leder till friskhet.

Lars G Nilsson, professor NEPI
Anders Cronlund, utbildningschef
vid Läkemedelsakademin

Detta är den femte och sista artikeln i serien ?Nyttan av läkemedel?. Serien har sitt upphov i Apotekarsocietetens projekt Nyttan med läkemedel och god läkemedelsanvändning. Samtliga medverkande i projektet angavs i den första artikeln. Maila kommentarer och synpunkter till acd@lakemedelsakademin.se.

?Alla landsting har inte accepterat detta?

Läkemedelsvärlden
-
0

Axel Edling, Ann-Christin Tauberman och Bodil Ericsson skriver som svar på vår uppmaning att läkemedel till barn alltid ska omfattas av läkemedelsförmånen i Läkemedelsvärlden nr 5 2006, att receptförskrivna läkemedel kan faktureras förskrivande enhet även i de fall att de inte ingår i förmånen.

Sveriges Kommuner och Landsting har i brev till landstingen den 29/3 uppmanat dessa att se till att de barn som av olika anledningar behöver syrahämmande behandling, som efter 1 maj inte längre ingår i läkemedelsförmånen, inte drabbas ekonomiskt, detta genom att landstingen går in och tar den här kostnaden på ett särskilt kundnummer.
Sveriges Kommuner och Landsting kan bara rekommendera landstingen att göra på detta sätt och vi har fortfarande inte fått någon bekräftelse på att alla landsting har en fungerande lösning, vi har snarare fått indikationer på att inte alla landsting har accepterat detta. Även i de landsting som har upprättat ett särskilt kundnummer för detta ändamål vet vi att det har varit problem och familjer har fått betala för barnets behandling, då inte alla förskrivare och all apotekspersonal känner till kundnumret. Vi har då hamnat i en situation där samma sorts patienter har olika villkor beroende på var i landet man råkar bo! Detta går stick i stäv med vad som anges på Läkemedelsförmånsnämndens hemsida där det anges att ett av skälen till att det finns en statlig myndighet är att läkemedelsförmånerna ska vara lika för alla i hela landet.

Vid det möte som barnfarmacevterna och barnläkarna hade med Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) i mars poängterade vi att oavsett på vilket sätt man valde att lösa problemet med magsyrahämmande behandling till barn som inte kan svälja kapslar, så var det viktigt att det blev en lösning som var likadan i hela landet och att den var praktisk för läkare, patienter och apotek. Det första kravet vet vi ännu inte om det är uppfyllt (se ovan) och i och med att man sagt att dessa recept ska skrivas på pappersrecept och faktureras landstinget på ett särskilt kundnummer (som inte alla berörda förskrivare verkar ha fått kännedom om) så är det inte heller en praktisk lösning, vare sig för förskrivarna eller apoteken.

Vi vill också påminna LFN om den lag (2002:160) som styr deras arbete;
?11 § Om det finns särskilda skäl får Läkemedelsförmånsnämnden besluta att ett läkemedel eller en annan vara skall ingå i läkemedelsförmånerna endast för ett visst användningsområde. Läkemedelsförmånsnämndens beslut får förenas med andra särskilda villkor.
15 § Ett receptbelagt läkemedel skall omfattas av läkemedelsförmånerna och försäljningspris skall fastställas för läkemedlet under förutsättning…
2. att det inte finns andra tillgängliga läkemedel eller behandlingsmetoder som enligt en sådan avvägning mellan avsedd effekt och skadeverkningar som avses i 4 § läkemedelslagen (1992:859) är att bedöma som väsentligt mer ändamålsenliga.?

Legalt sett finns det alltså underlag för LFN att fatta ett beslut att undanta barn med särskilda behov från sitt beslut, frågan är om det är viljan som saknas.
Vi vill avslutningsvis uppmana LFN att beakta barnperspektivet i de kommande utredningarna genom att inkludera personer med rätt kompetens inom området, det vill säga barnfarmacevter och barnläkare.

Staffan Eksborg
leg apotekare, docent
Karolinska Apoteket, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Barncancerforskningsenheten, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet.
Åsa Andersson
leg apotekare
Karolinska Apoteket, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Ordförande i SPPG (Scandinavian Paediatric Pharmacist Group)

Pressklipp – Utbyte besvärligt för sköterskor

Läkemedelsvärlden
-
0

Utbyte besvärligt för sköterskor
(VÅRDFACKET)
I många landsting har också akutsjukvården börjat köpa in läkemedel till lägsta pris. Eftersom priserna kan variera månadsvis kan bytena komma tätt, vilket ställer till det för sjuksköterskorna. Till sin hjälp har man läkemedelskommittéernas utbyteslistor. Men sjuksköterskan Mia Ilhammar berättar att man ändå ofta tvingas bläddra i Fass för att försäkra sig om att patienten verkligen får rätt läkemedel.
Allvarligast tycker hon förvirringen är kring olika injektionsvätskor och infusionslösningar, främst antibiotika, där namnen ofta är snarlika trots att medlen har olika funktioner och kanske ska beredas olika.

Tand för tunga
(APOSTROFEN)
När Apoteket blir allt mer konkurrensutsatt blir det också viktigare att personalen tänker på vad man säger om företaget, påpekar Elisabeth Falkemo på företagets personalavdelning i en artikel i personaltidningen.
Vad det i praktiken kan innebära exemplifierar Elisabeth Falkemo:
Det är till exempel inte illojalt att för vänner och bekanta klaga över att jobbet är tråkigt eller stressigt. Däremot kan det vara illojalt att kritisera företaget i publika sammanhang.

Stålbadet kommer att fortsätta
(BIOTECH SWEDEN)
Trots stålbad, med konkurser och fusioner i dess kölvatten kvarstår trycket på bioteknikbolag världen över att anpassa sina affärsmodeller så att de snabbare passar in i inkomstbringande verksamhet. Det skriver Ronnie M Andersson, en av grundarna till företaget Bioseeker i en krönika. Stora läkemedelsföretag är beroende av bioteknikbolag att finna nästa storsäljande drog. Stålbadet av bioteknikindustrin kommer att fortsätta, trots en uppåtgående konjunktur. Vissa räknar med att hälften av dagens bolag kommer att försvinna inom några år.

?Sjukvården klarar av de små barnens behov?

Läkemedelsvärlden
-
0

Staffan Eksborg och Åsa Andersson antyder att landstingen inte klarar av att se till att de små barn som har behov av syrahämmande läkemedel får dessa på ett rättvist och jämlikt sätt. Vi vill istället hävda att detta fungerar väl runt om i landet. Med Sveriges Kommuner och Landsting som samordnare har samtliga landsting kommit överens om att se till att de barn som av olika anledningar behöver syrahämmande behandling, som inte längre ingår i läkemedelsförmånen, inte skall drabbas ekonomiskt.

Även Apoteket AB har varit involverade i att ta fram de administrativa lösningar som måste till för att man praktiskt skall kunna klara hanteringen i sjukvården. Apotekarna Staffan Eksborg och Åsa Andersson tycks inte heller vara tillfreds med den lösning Apoteket nu lovat förse landstingen med. Men övriga involverade är nöjda, och vi är tacksamma för den hjälp vi fått av Apoteket. Det är för övrigt inget krav att den vanliga receptblanketten skall användas. Det är givetvis även möjligt att använda elektronisk receptförskrivning bara man kan garantera att hanteringen med kundnummer blir rätt.

Men, information är svårt, och givetvis finns det både läkare och apotekspersonal som inte känner sig informerade. Det har nu gått fyra veckor sedan LFN:s beslut trädde i kraft, och varken vi eller andra kan garantera att alla rutiner fungerar oklanderligt överallt än. Men vi är övertygade om att alla involverade, inom barnsjukvården och apoteken, hjälps åt för att underlätta för de familjer som är berörda av förändringen.

Sjukvården klarar av de små barnens behov av syrahämmande läkemedel, likväl som man klarar av behovet för andra mindre patientgrupper där det inte finns alternativa behandlingsmöjligheter inom läkemedelsförmånen. Barnen är en viktig grupp, men vi har fler patienter som måste särbehandlas på olika sätt. Att skapa regelverk som skall täcka alla situationer, är inte möjligt. Vi skulle få en snårskog av undantag, som till sist skulle vara omöjlig att tränga igenom.
Bodil Ericsson
ordförande
Landstingens
Läkemedelsförmånsgrupp,
Sveriges Kommuner och Landsting
Axel Edling
ordförande
Läkemedelsförmånsnämnden
Ann-Christin Tauberman
generaldirektör,
Läkemedelsförmånsnämnden

Varning för nyheter som förbättrar sexlivet

Fredrik Hedlund
-
0

Sex säljer. Det räcker med att titta på kvällstidningarnas löpsedlar för att förstå att bara själva ordet sex, i mer eller mindre fantasifulla ordkombinationer, lockar och kittlar oss, eller åtminstone en del av oss, till köp av tidningarna.
Sex kan också sälja läkemedel, särskilt i mediernas spalter. Det läkemedel som, utan tvekan, har fått mest uppmärksamhet i medierna det senaste decenniet är Viagra. En slump? Skulle inte tro det. Nyheter om Viagra innehåller alltid en sexvinkel.
Men nu har läkemedelsföretaget Schering-Plough kommit på hur den sexiga slipstenen ska dras även för läkemedel som inte har någon direkt erotisk koppling i sin medicinska effekt.

Måndagen den 24 april gick de ut med ett pressmeddelande till Sveriges samlade medier. ?Pollenallergi försämrar sexlivet? var den lockande rubriken. Meddelandet fortsatte; ?En ny studie visar att obehandlad allergisk snuva, så kallad hösnuva, påverkar sexlusten och prestationsförmågan negativt.?
Detta var naturligtvis mumma för medierna. Årets ?pollenchock? hade då redan vevats flera varv sedan slutet av februari och redaktionerna var i starkt behov av en ny vinkel. Inom några timmar låg nyheten om den stundande björkpollensäsongen som ett hot mot alla allergikers sexliv högt upp på många mediers webbplatser. Kvällstidningarna gick naturligtvis i bräschen och högg likt hungriga hajar på betet, men det gjorde också SVT:s och TV4:s nyheter liksom TT och därmed ett antal större och mindre lokaltidningar varav i varje fall Sydsvenskan var en.

Poängen i pressmeddelandet var naturligtvis att om hösnuvan behandlades med antihistaminer återställdes sexlivet till det normala. Ett svårslaget säljargument för antihistaminer. Ta en tablett och ditt sexliv blir bättre. Och det gällde både kvinnor och män.
Vid en närmare granskning av källan till nyheten är det dock lätt att ifrågasätta det ärliga uppsåtet hos Schering-Plough.
Den ?nya? studien är från 2005 och endast gjord på 43 personer. Eftersom de dessutom delas in i två grupper bestående av män och kvinnor innebär det att resultatet baseras på cirka 20 män i en grupp och ungefär lika många kvinnor i en annan. Detta framgår naturligtvis inte av pressmeddelandet.

Skillnaderna som redovisas anges visserligen som statistiskt signifikanta, men samtidigt är det lätt att räkna ut att en förändring för en, eller ett par av de 20 individerna i varje grupp kraftigt kan påverka resultatet. Det är med andra ord inte särskilt lämpligt att dra alltför långtgående och generaliserade slutsatser av resultatet.
Något som Schering-Plough inte heller berättar är att undersökningen är utförd i Turkiet. Inget ont om turkisk forskning i sig, tvärtom är den på frammarsch inom flera områden. Men däremot kan man ifrågasätta relevansen av fyndet för en svensk björkpollenallergiker. Vem har någonsin sett en björk i Turkiet? Vad det än var för pollenallergi som testades så inte var det björk, den saken är säker.
Men ?nyheten? gick rakt ut till den svenska befolkningen helt okontrollerad av ett flertal svenska medier. Schering-Ploughs PR-trick lyckades i salig symbios med medierna, för kvällstidningarna sålde fler lösnummer, tv-nyheterna fick fler tittare och antihistaminmarknaden fick sig en extra skjuts uppåt. Alla var nöjda och glada.
Det enda vi inte vet är hur många svenska björkpollenallergiker som faktiskt fick ett bättre sexliv och hur många som bara kände sig lurade.

Det finns en risk att Schering-Ploughs framgångsrika PR-trick nu kommer att följas av fler liknande ?nyheter?. Det är knappast något problem att ta fram studieresultat som visar att praktiskt taget vilken sjukdom som helst som påverkar livskvaliteten negativt också påverkar sexlusten åt samma håll. Liksom att man med en behandling som påverkar sjukdomen och förbättrar livskvaliteten också ökar sexlusten.
Det skulle därför inte förvåna mig om vi snart får se nyheter som ?Plötslig huvudvärk försämrar sexlivet?, ?Antidepressiv behandling ökar lusten? eller ?Sura uppstötningar kan lätt förstöra kärleksakten?.
Då vet vi att läkemedelsföretagens marknadsförare slutligen har anammat dokusåpornas två främsta ledord. Sex säljer.

Nytt malariavaccin utvärderas i fas III-studie

Samuel Lagercrantz
-
0

Cirka femtio procent färre barn drabbades av allvarlig malaria i en fas II-studie med Glaxosmithklines (GSK) vaccin RTS,S/AS02A. Studien pågick i 21 månader. Rönen publicerades i den amerikanska medicinska tidskriften The Lancet i slutet av förra året.
– Det kanske inte låter så mycket, men det är ett vetenskapligt genombrott av stora mått, säger Jann Storsaeter, medicinsk rådgivare på GSK.
Vaccinet består dels av proteinet circumsporozoite, CS-proteinet, som finns på malariaparasiten, dels av adjuvans, hjälpämnen, som förstärker immunförsvaret.

Naturlig immunitet
CS-proteinet, som visat sig ha en förmåga att stimulera immunförsvaret, ingår i flera andra av de vaccin mot malaria som är under utveckling, men ingen kandidat har kommit så långt som RTS,S/AS02A. Just nu pågår fas III-studier.
I studierna har preparatet prövats på små barn. Barn är särskilt känsliga för malaria och det är därför extra angeläget att få fram ett vaccin för dem. Barnen som vaccinet har prövats på lever alla i områden där de exponeras för malaria och vaccinet samverkar därför med immunförsvaret som naturligt utvecklar antikroppar och cellulär immunitet, berättar Jann Storsaeter.
Om vaccinet hade testats på turister som reser till malariadrabbade områden hade resultaten inte nödvändigtvis varit lika goda eftersom turisterna inte exponeras för malaria i sina hemländer. Därför har de svårt att utveckla varaktig motståndskraft.
– Varaktigheten av skyddet kräver sannolikt konstant exposition, menar Jann Storsaeter.
Malariaparasiten är en överlevnadskonstnär, vilket gör det svårt att få fram ett vaccin.
– Parasiten är expert på att undvika människors immunförsvar, dess enda fiende i hundratusen år, säger Anders Björkman, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet i Solna.

Blandade reaktioner
Resultaten för GSK:s kandidat har mött blandade reaktioner. En del experter menar att det är fråga om ett genombrott, andra anser att man inte bör ha för höga förväntningar.
Anders Björkman säger att det är positivt att man med ett vaccin uppnått viss effekt, men tycker annars inte att resultaten är särskilt upphetsande.
– Substansen är inte i närheten av ett färdigt vaccin och resultaten är osäkra då konfidensintervallet är brett.
Som ensamt vaccin tror han inte att RTS,S/AS02A blir aktuellt. Däremot kan det i framtiden tänkas ingå i ett kombinerat vaccin.

Svårt att få fram vaccin
Han förhåller sig skeptisk till att vaccin är den bästa lösningen mot malaria och framhåller hellre behandling som en nära förestående lösning.
– Allt går inte att förebygga med vaccin. Det finns en övertro på vaccin. Det är inte samma sak att ta fram ett vaccin mot en parasit som mot till exempel mässling. Till skillnad från mässlingviruset kan parasiten anpassa sig för att undvika immunförsvaret.
Utvecklingen av vaccinet sker i samarbete mellan GSK och forskare från Spanien och Moçambique. Organisationen Malaria Vaccine Initiative är med och delfinansierar projektet.

Privata allmänläkare förskriver dyrare mediciner än offentligt anställda

Ingert Nilsson
-
0

Första kvartalet i år skrev privata allmänläkare i region Skånes sydvästra distrikt, som innefattar Malmö med omnejd ut Angiotensinreceptorblockerare (ARB) för drygt 4,5 miljoner kronor.
Det är den dubbla kostnaden jämfört med vad den skulle ha blivit om läkarna följt läkemedelsrådets rekommendation.

ARB-läkemedlen skrevs ut i 55 procent istället för de rekommenderade 20 procenten när det gäller ACE-hämmare ARB.

Inte lika följsamma

Generellt visar statistik från Skåne att privatläkare inom primärvård, när det finns alternativ, skriver ut dyrare preparat än den offentliga primärvården. De följer alltså i lägre grad rekommendationerna från läkemedelsrådet. – Delar man upp privatläkarna i de vi har avtal med och de som går på taxan enligt lagen om fri etablering ser vi att de med avtal generellt har en mer optimal förskrivning än de vi kallar taxeläkarna och
att följsamheten till de rekommenderade läkemedlen är bättre hos offentligt anställda än de privata, säger läkaren Jesper Persson, medicinsk rådgivare i region Skånes nätverk för läkemedelsfrågor inom sydvästra sjukvårdsdistriktet.

I distriktet finns 227 heltidstjänster som allmänläkare, 159 i offentlig vård, 37 med vårdavtal och 31 på den nationella taxan.

Samma tendens

Liknande resultat visade redan en rapport från landstingen i Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Östergötland som kom i början av 2005. Den rapporten jämförde också förskrivningen av vissa preparatgrupper. Men statistiken är inte så detaljerad som den från distriktet i Skåne.
I Stockholms läns landsting har man jämfört följsamheten till hela Kloka listan årets första månader och inte sett någon större skillnad mellan de 72 landstingsägda vårdcentralerna och de 76 utlagda på entreprenad. I den statistiken finns inte privatpraktiserande allmänläkare som går på nationella taxan med.

– Det är mycket intressanta siffror man fått fram i Skåne även om man förstås inte kan dra några generella slutsatser,säger Arne Melander, chef för Nepi.

– När det till exempel gäller förskrivningen av ARB-läkemedlen kan man ju fråga sig varför det skulle vara så att människor som av något skäl inte tål något annat än de här A2-antagonisterna skulle vara så anhopade hos privata läkare utanför sjukhusen.

Stor prisskillnad

Prisskillnaden mellan att använda en ACE-hämmare där patentet gått ut och de nya ARB-medlen är cirka sju kronor om dagen per dygnsdos.

Enligt den beräkning som Jesper Persson gjort skulle man i distriktet spara närmare 25 miljoner kronor på ett år om den privata primärvården följde rekommendationen för de sex preparatgrupperna och 13 miljoner till om den offentliga primärvården gjorde detsamma.

?Vi är patientcentrerade och osolidariska?

Ingert Nilsson
-
0

Det säger Anita Groth, vice ordförande i privatläkarföreningen i region Skånes sydvästra distrikt.

– Man skriver till exempel ut de här dyra ARB-medlen eftersom man hört att man inte behöver riskera att patienten får hosta. Man funderar inte över prisskillnaden, att först pröva de billigare, eftersom man vet att man får en nöjd patient. Bland oss finns en grupp som inte är intresserade av att ta något samhällsansvar helt enkelt.

Anita Groth menar också att de privata läkarna är mer utsatta för industrins påtryckningar.
– Vi har sämre möjligheter att ta del av den obundna informationen och utbildningen och blir därför lättare offer för industrins marknadsföring.

Hon tror att det enda som kan göra gruppen mer kostnadsmedveten är ett decentraliserat budgetansvar också för dem.

– Då lovar jag att kollegorna kommer att ändra sig. Över en natt. Tyvärr är det ekonomin som styr.

Förslag till undantagslag för växtläkemedel klar till årsskiftet

Ingert Nilsson
-
0

Regeringens apoteksutredare, Anders Lönnberg har nu tagit sig an naturläkemedlen för att till årsskiftet komma med förslag på hur man i framtiden ska hantera de växtbaserade läkemedlen.

I och med att EU-direktivet implementerats i svensk lagstiftning första maj försvinner beteckningen naturläkemedel för att istället delas upp i väletablerade och traditionella växtbaserade läkemedel. Enkelt uttryckt kommer de väletablerade att ha en högre kvalitetsstämpel, de blir godkända av Läkemedelsverket, medan de traditionella registreras.

Övergångssystem

– Men alla hamnar under ett slags läkemedelsparaply, säger Anders Lönnberg.

– EU-direktivet innebär att om man bara plockade in dem i vår svenska läkemedelslagstiftning skulle de automatiskt hamna under Apoteket, vilket ingen vill.

Det förslag som Anders Lönnberg ska vara klar med till årsskiftet beskriver han som ett övergångssystem.

– Man listar helt enkelt de man anser kan säljas ute i handeln. Själva instrumentet för att göra det har vi ju redan i och med den nya nikotinlagstiftningen.

Butiker som vill sälja preparaten kommer att få ansöka hos Läkemedelsverket, troligen kommer det också att, precis som när det gäller nikotinmedlen, krävas att handeln har en anställd farmacevt som utövar tillsyn.

– Mitt ideal är att vi på sikt får ett system också för de här medlen där vi ska kunna skilja på evidensbaserade och inte evidensbaserade läkemedel. Jag kommer nog att uppmana regeringen att på sikt gå över till ett sådant. Men det går inte idag eftersom det är olika beviskrav som historiskt vuxit fram, säger Anders Lönnberg.

Första jämförande studien om självmedicinering

Ingert Nilsson
-
0

Det är stora skillnader i inställning till, liksom prevalens av självmedicinering med antibiotika i Europa, visar en jämförande studie. Studien som är den första i sitt slag gjordes med enkäter som skickades ut till 1 000-3 000 slumpmässigt utvalda i 18 europeiska länder, samt Israel.

Svarsfrekvensen var väldigt olika. I Sverige som hade den bästa svarsfrekvensen svarade 70 procent, medan Israel hade den sämsta med 18 procent. Medelvärdet var 40 procent.
Studiens resultat tyder på att såväl självmedicinering som positiv inställning till det är vanligare i Öst- och Sydeuropa än i Väst- och Nordeuropa.

Medan källan till självmedicinering i till exempel Sverige och övriga Nordeuropa främst var läkemedel som blivit kvar från tidigare behandlingar var det inte ovanligt att östeuropéerna köpt de receptbelagda medicinerna på apotek – utan recept. Främsta orsakerna till självmedicinering var halssymtom, urinvägssymtom och tandvärk.

Studien finns publicerad på Centers for Disease Control and Prevention, CDC:s hemsida.

Antidepressiva medel misstänks påskynda Parkinsons sjukdom

Peter Örn
-
0

Enligt Folkhälsoinstitutets siffror för 2005 ökar bruket av antidepressiva läkemedel, framför allt bland kvinnor i åldern 45-64 år. I den gruppen tar elva procent någon form av antidepressiva läkemedel. Motsvarande andel bland män i samma ålder är sex procent.

Nu kommer dessutom nya forskningsrön från Danmark, som pekar på ett samband mellan användning av antidepressiva läkemedel samt av litiumbehandling, och Parkinsons sjukdom senare i livet (J Neurol Neurosurg Psychiatry 2006;77). Resultatet grundar sig på uppgifter i ett förskrivningsregister med närmare 1,3 miljoner danskar. Riskökningen sett i andel som senare behandlas mot Parkinsons sjukdom låg på 2,27 för män och 1,50 för kvinnor (antidepressiva) samt 2,22 för män och 1,64 för kvinnor (litium).

Det bekräftar tidigare forskning som pekat på sambandet mellan affektiva störningar samt svår oro, och utveckling av Parkinsons sjukdom senare i livet. De danska forskarna misstänker dock att det kan vara själva behandlingen med antidepressiva läkemedel, och inte orsaken till behandlingen, som påskyndar utvecklingen av Parkinsons sjukdom.

Nikotinmedel bör få kosta olika på landets apotek

Ingert Nilsson
-
0

Låt Apoteket utforma sin egen prisstrategi för nikotinmedlen. Det föreslår Konkurrensverket i sitt remissvar på utredningen om detaljhandeln med nikotinläkemedel.

Till skillnad mot utredaren Anders Lönnberg anser Konkurrensverket att Apoteket ska ha möjlighet att anpassa prissättningen till de förhållanden som kan gälla på lokala marknader. Om Apoteket inte får det kan det motverka en fungerande konkurrens menar verket.

Men man tillägger att en sådan förändring förutsätter att det skapas en garanti för att Apoteket inte subventionerar försäljningen med överskott från monopolförsäljningen.

I slutet av juni ska samtliga remissinstanser ha lämnat sina synpunkter på utredningen. Nästa vår ska, enligt regeringens planer, nikotinläkemedel också finnas att köpa i detaljhandeln.

Danskar vill begränsa försäljningen av smärtstillande

Ingert Nilsson
-
0

I Danmark har antalet som vårdas på sjukhus på grund av förgiftning med smärtstillande medel stigit med drygt 90 procent på tio år.
Idag är siffran uppe i cirka 2 600 inläggningar om året enligt statistik från det danska Landspatientregistret. De allra flesta gäller självmordsförsök med receptfria smärtstillande medel och speciellt oroande är ökningen bland ungdomar, anser barnpsykiatrisk expertis.

Nu vill ett antal barnexperter men också läkemedelsföretaget Glaxosmithkline att man i Danmark inte längre ska tillåta försäljning av förpackningar med över 100 tabletter. Sådana stora förpackningar bör vara receptbelagda anser man.

Krav på behovsdriven forskning

Ingert Nilsson
-
0

Produktutveckling hör inte till det man förknippar med en humanitär organisations arbete. Men Läkare utan gränser har nu gått in som medfinansiär för att utveckla ett enkelt hiv-test. Forskningen bedrivs vid Diagnostics Development Unit vid Cambridge universitet i Storbritannien.
Syftet är att utveckla enkla, billiga och snabba hiv-tester för bruk i resursfattiga miljöer.

Inhoppet som produktutvecklare ska ses som kritik mot industrins och regeringars ointresse att utveckla läkemedel och diagnostiska verktyg som efterfrågas i låginkomstländer.

Enligt Läkare utan gränser har bara en procent av de läkemedel som kommit ut på marknaden de senaste trettio åren gällt behandling mot sjukdomar som tuberkulos, sömnsjuka och infektionssjukdomen kala azar, det vill säga sjukdomar som drabbar befolkningen i fattiga länder.

Nya etiska regler för den globala industrin

Läkemedelsvärlden
-
0

Det nya regelverket presenterades av den internationella branschorganisationen IFPMA (The International Federation of Pharmaceutical Manufacturers & Associations) vid ett möte i Madrid den 14 juni, och träder i kraft den 1 januari 2007.

– Sverige har varit pådrivande i det internationella arbetet att ta fram en tydligare och moderniserad version av den globala läkemedelsindustrins interna etiska regler för marknadsföring, säger Steinar Høeg, Lif:s styrelseordförande, i ett pressmeddelande.

För svenskt vidkommande innebär det nya reglerna inte så stora förändringar i sak, eftersom de nya reglerna bygger på svenska och europeiska uppdateringar som genomförts de senaste åren.

– Det nya är i stället att den globala industrin tar ett nytt grepp för att säkerställa efterlevnaden till de nya reglerna, säger Richard Bergström, Lif:s vd.

Det betyder att Lif och alla de andra nationella branschföreningarna får ett uttalat ansvar att arbeta med förebyggande åtgärder och aktiv rådgivning. Det nya nätverk som nu ska följa upp efterlevnaden av reglerna, Code Compliance Network, har också en viktig uppgift i att även samverka med andra berörda, till exempel specialistföreningar och kongressarrangörer. Det kan handla om sådana saker som att kongresser och konferenser måste hållas på lämpliga platser och ha ett acceptabelt program, och utan sådana kringaktiviteter som kan ställa det vetenskapliga utbytet i dålig dager.

– Det är ett stort steg som har tagits, säger Richard Bergström.

– Olika regler i olika länder och olika praxis just vid viktiga internationella kongresser har påverkat industrins rykte. Vi har insett att detta inte har varit till gagn för industrin. Enighet kring detaljer kan vara svårt att åstadkomma när många är inblandade, men nu är vi där. Effekten kan bara bli positiv för industrins möjligheter att på ett bra och korrekt sätt få ut nya innovativa produkter till behövande patienter.

– Jag ser det som extra glädjande att Lif:s vd Richard Bergström fick förtroendet att leda den arbetsgrupp som tagit fram de moderniserade reglerna, och att han ska leda den fortsatta uppföljningen i det speciella nätverk som bildats för detta, avslutar Steinar Høeg.

Farmacevter i vården förbättrar behandlingen

Birgitta Gerne
-
0

Under de senaste åren har farmacevtens arbete förändrats. Från den traditionella rollen bakom apoteksdisken har det blivit allt vanligare att farmacevter ingår i vårdteam där man hjälper patienter ute på sjukhusens vårdavdelningar och inför utskrivningen genom att gå igenom läkemedelförskrivningen. Förändringen har hjälpt patienter att bättre förstå och följa sin läkemedelsförskrivning.
I många västländer och i USA har man kommit långt i arbetet med att inkludera farmacevter i vården. En metaanalys som publicerades i Archives of Internal Medicine i slutet av maj (2006; 166:955-964) har gått igenom 36 studier på området.
Medan de tidiga studierna fokuserade på specifika läkemedel som blodförtunnande medel eller enskilda sjukdomar analyserade de senare studierna insatserna i ett större perspektiv där patienternas totala läkemedelsförskrivning ingick. Av de ingående studierna utvärderade tio effekten av att farmacevter var med på ronder, elva studier fokuserade på läkemedelsgenomgångar och 15 undersökte andra läkemedelsspecifika farmacevttjänster.

Bekräftar värdet
Resultatet visar att antalet allvarliga läkemedelsbiverkningar eller felaktig läkemedelanvändning minskade i sju av tolv studier. Följsamhet, kunskap och korrekt läkemedelsanvändning ökade i sju av elva studier och sjukhusvistelsens längd förkortades i nio av 17 studier. Ingen studie visade på försämrat behandlingsresultat och endast en studie rapporterade högre vårdkonsumtion. Förbättringarna gällde både för patienter på sjukhus och i öppenvård.
Forskarna vid Center for Research in the Implementation of Innovative Strategies in Practice, Iowa, USA, menar att studierna bekräftar att farmacevter spelar en mycket viktig roll för patienter på sjukhus. Under de senaste årtiondena har antalet läkemedel och komplexiteten i läkemedelsbehandlingen växt enormt. Apotekare fokuserar på alla aspekter av patientens läkemedelsterapi vilket ger en ökad grad av säkerhet, hävdar forskarna.
Sjukvården ser allt mer värdet av att sätta farmacevter i direkt kontakt med patienter och inför ofta ett kontinuerligt samarbete mellan farmacevter och annan vårdpersonal. För patienter med demens eller andra problem
kan farmacevten också träffa anhöriga eller andra som hjälper till med läkemedelsplaneringen.

Nöjda patienter
Studierna utvisade också att patienterna blir mer nöjda med sin behandling om de haft kontakt med en farmacevt eller åtminstone getts möjlighet till det. Patienterna förstår bättre vad som kan hända om de missar en dos, varför de behöver ta läkemedlen även om de har biverkningar och så vidare.
Vissa studier undersökte också farmacevternas inställning och fann att de upplevde en större tillfredsällelse med sitt arbete om de samarbetar mer med patienter och läkare.
Sammanfattningsvis gav tilllägg av farmacevter i vården en generellt förbättrad omvårdnad.

Självklart arbetssätt
Anne Hiselius, apotekare vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping tycker att det är självklart att man ska ha farmacevtisk omsorg.
– Jag har haft förmånen att få arbeta ute i sjukvården och jag ser att det är oerhört värdefullt. Det är ett sätt att arbeta som ger en hög effektivitet. Sjuksköterskor och läkare har ofta identifierat patienter där läkemedelsbehandlingen inte fungerar så bra och därför kan vi inrikta oss direkt på patienter där behovet är störst och vi kan göra mest nytta.
– Att arbeta på det här sättet är så självklart att jag inte kan tänka mig något annat, understryker hon.
Den kliniska farmacins ställning är svag i Sverige. Det är bara på några ställen i landet som farmacevter arbetar kliniskt ute i sjukvården.

Utbildning startar
Men det kan vara på väg att ändras. Anne Hiselius tror att utvecklingen kan gå snabbare i länder där sjukhusen själva äger sina sjukhusapotek. Då har man större anledning att använda sina interna resurser på bästa möjliga sätt. Det är naturligt att det är större krav på att producera snabba resultat om man är en ?extern kostnad? jämfört med om man är en ?intern resurs?.
– Det är också möjligt att vi som farmacevter inte har varit tillräckligt drivande i den här frågan, påpekar hon.
I höst startar den första svenska utbildningen i klinisk farmaci (se LMV 5/06). Den som har apotekarexamen eller en farmacie magisterexamen kan läsa en ettårig påbyggnadsutbildning vid Uppsala universitet.
Sådana utbildningar finns sedan tidigare i nästan alla europeiska länder

1...202122...42Sida 21 av 42