Månads arkivering april 2004

Byt hypertoniläkemedel och spara 600 miljoner kronor

Nepi har genomfört en studie där prissättning och kostnadskonsekvenser av läkemedel jämfördes mellan USA och Sverige (Journal of Ambulatory Care and Management, 27: 115-119, 2004). Till följd av högre priser kostade det i USA 339 procent, 127 procent respektive 22 procent mera än i Sverige att förhindra ett fall av hjärtinfarkt, stroke eller för tidig död med den mest förskrivna kalciumantagonisten, ACE-hämmaren och betablockeraren. Däremot kostade det 65 procent mindre med den mest förskrivna tiaziden.

Enligt studien menar författarna, som är knutna till Nepi, Arne Melander och Lars G. Nilsson, att eftersom tiazider är minst lika effektiva som övriga blodtryckssänkande läkemedel, och t o m effektivare avseende hjärtsvikt och stroke, är det stora summor som kan intjänas på en rationellare förskrivning i båda länderna.

I den kommande rapporten från Nepi har det gjorts en motsvarande kalkyl i Sverige baserad på 2002 års förskrivning av blodtryckssänkande läkemedel på indikationen hypertoni. Den visar att mindre än 15 procent av användningen av blodtryckssänkande läkemedel utgörs av tiazider. Samtidigt har användningen av AII-blockerare ? som kostar 8-9 gånger mera per dygnsdos ? redan nått upp till samma nivå. Nepi menar att en medicinskt och ekonomiskt effektivare användning av blodtryckssänkande läkemedel i Sverige skulle kunna spara 600 miljoner kr per år.

Varningstrianglar försvinner på trafikfarliga läkemedel

Dagens system med varningstrianglar på läkemedelsförpackningar bygger på en nordisk överenskommelse från 70-talet. Läkemedelsverket anser nu att systemet är föråldrat och framstår med dagens krav på information som onyanserat som kan vara missvisande för en enskild patient. En patient kan därför felaktigt få intrycket att ett läkemedel inte är trafikfarligt om varningstriangel saknas.

En mer heltäckande information om hur ett läkemedel kan påverka körförmågan finns i bipacksedeln som medföljer läkemedelsförpackningen. Läkemedelsverket föreslår därför att varningstriangeln successivt avvecklas, under en övergångsperiod mellan 1 januari 2005 och 1 januari 2006. Borttagande av varningstriangeln kan dock först ske då det finns en fysisk bipacksedel i förpackningen.

För att lyckas vill Läkemedelsverket ha en informationskampanj som ska uppmana patienter att diskutera med sin läkare eller personal på apoteket om det är lämpligt med bilkörning under behandlingen. Vidare ska patienter uppmanas att läsa bipacksedeln, att vara extra uppmärksamma på hur man personligen reagerar på läkemedlet och hur man allmän mår vid bilkörning.

Förslaget har sänts ut på remiss till bland andra Apoteket, Apotekarsocieteten, Luftfartsverket, Motormännens riksförbund, Sjöfartsverket, Svenska Läkaresällskapet, Vägverket samt Läkemedelsindustriföreningen. Synpunkter ska vara Läkemedelsverket tillhanda senast den 28 maj 2004.

Dålig effekt av migränläkemedel hos barn

0

I aprilnumret av Drug and Therapeutics Bulletin (2004;42:25) diskuteras behandling av migrän hos barn ? både läkemedel, beteendeterapi och naturläkemedel. Där drar man slutsatsen att för akuta migränattacker är paracetamol eller ibuprofen, eventuellt kombinerat med ett antikräkmedel, vanligtvis tillräckligt.
I artikeln konstateras att det endast finns svaga bevis för att nasalt sumatriptan lindrar migrän hos barn i åldern 12 till 17 år. Bevisen är också svaga för effekten av förebyggande behandling med pizotifen eller propranolol vid svår migrän.

Konkurrensverket avråder från uppgörelse om fler ombud

Konkurrensverket är kritiskt till Apotekets vd Stefan Carlssons utspel nyligen om att tillåta fler apoteksombud (se artikel länkad i högermarginalen).

– Vi är inte intresserade av att få ett system som bygger på en uppgörelse mellan två konkurrenter, säger Per-Arne Sundbom, avdelningsråd på Konkurrensverket, till Dagens Nyheter.

Han ser hellre att aktörerna avvaktar EG-domstolens dom över det svenska apoteksmonopolet som väntas i höst. Ett vägledande utlåtande av EU:s generaladvokat väntas i slutet av maj. Det svenska systemet med apoteksombud kan enligt vissa bedömare komma att prickas av EG-domstolen eftersom det inte är konkurrensneutralt; Apoteket tillåter bara ombud på de orter där man själv inte är etablerade.

– Med 90 procents sannolikhet kommer man att bli prickade för det här, säger Thomas Svaton, vd för Svensk Daglivaruhandel, till Dagens Nyheter.

Han understryker också att hans organisation i dagsläget inte kommer att ingå något avtal om fler ombud med Apoteket.


Ovanstående text är en uppdaterad version (2004-04-28) av den ursprungliga texten (2004-04-27). Vi beklagar en felaktighet i den ursprungliga texten.

Sanofi-Synthelabo och Aventis går samman

Budet godtogs av Sanofi-Synthelabos styrelse i förrgår och av Aventis styrelse igår.

Därmed tystnar de spekulationer som på senare tid gjort gällande att ett samgående mellan schweiziska Novartis och Aventis varit förestående.

Aventis styrelse uppmanar sina aktieägare att lösa in sina aktier mot aktier i Sanofi-Synthelabo enligt något av tre utbytesalternativ.

I januari lade Sanofi-Synthelabo fram ett bud som skulle innebära ett så kallat fientligt övertagande av Aventis, som dock avvisades. Det nya budet är dock inte fientligt.

Enligt ett pressmeddelande från Sanofi-Synthelabo kommer det nya företaget att få namnet Sanofi-Aventis. Om affären går igenom bildas Europas största och världens tredje största läkemedelsföretag.

"Läkemedelsföretag måste bli bättre på kreativitet"

Kortsiktig rationalisering och rigida projektorganisationer beskrivs i en aktuell doktorsavhandling från Chalmers som viktiga orsaker till att läkemedelsindustrin inte i någon större omfattning kunnat producera radikala innovationer på senare tid.

Problemen har uppstått trots ökade forskningsbudgetar, företagsfusioner och kostsamma satsningar på avancerad teknologi.

Mats Sundgren vid institutionen för projektledning, Chalmers tekniska högskola i Göteborg, beskriver i sitt avhandlingsarbete hur läkemedelsföretag genom att prioritera så kallad organisatorisk kreativitet kan skapa större innovationsvärden. Konceptet utmanar de konventionella synsätt som ledningsfunktioner i regel anser vara effektiva.

Syftet med avhandlingsarbetet är att öka förståelsen för organisatorisk kreativitet inom läkemedelsutveckling.

– För att stimulera organisatorisk kreativitet krävs en ny ledningsfilosofi där man uppmuntrar vetenskaplig intuition, informella nätverk, informationsdelning och politiskt entreprenörskap, säger Mats Sundgren i ett pressmeddelande från Chalmers.

Han har främst bedrivit forskningen inom Astrazenecakoncernen.

Paroxetin ökar risken för självmord hos unga

Rekommendationen kommer då CPMP har avslutat en gemensam EU-värdering av paroxetininnehållande produkter. I rekommendationen menar CPMP att risk-/nyttaprofilen för paroxetin fortfarande är positiv. Trots det bör inte paroxetin användas till barn och ungdomar eftersom kliniska studier har visat att paroxetin associeras med ökad risk för självmordstankar/självmordsförsök och fientligt beteende.

Vidare har studier på barn och ungdomar ej kunnat påvisa effekt. CPMP konstaterar att paroxetin inte är godkänt för behandling av barn i något EU-medlemsland. Då det inte kan uteslutas att den ökade risken för självmordstankar/självmordsförsök och fientligt beteende även uppträder hos yngre vuxna skall behandling i denna patientgrupp noggrant övervakas.

CPMP rekommenderar också en förstärkt varning avseende utsättningsreaktioner. Utsättningsreaktioner vid avbrytande av behandling är vanligt förekommande, särskilt om behandlingen avslutas tvärt och CPMP understryker att patienter inte skall avbryta sin behandling abrupt, annat än efter läkares inrådan.

Sverige förlorar representation i CPMP

När EU från den 1 maj utökas med tio nya medlemsländer, träder ett nytt direktiv i kraft som innebär att ländernas myndigheter i fortsättningen ska utse en ordinarie ledamot och en suppleant till den inflytelserika expertkommittén CPMP.

Tomas Salmonson blir därmed den enda ordinarie ledamoten från Sverige, enligt ett beslut av Läkemedelsverket. Per Nilsson blir fortsättningsvis suppleant.

Läkemedelsverkets ledning understryker i ett meddelande på verkets webbplats att detta i praktiken inte förändrar det nuvarande arbetssättet.

Kunder på landsbygden får vänta längre på sina läkemedel

Införandet av så kallade distansapotek, som bland annat ombesörjer många av leveranserna av läkemedel till apoteksombuden i landet, är enligt Apotekets ledning en viktig del i företagets framtidsstrategi.
Skickningarna till ombuden, som tidigare ofta sköttes från apotek i närheten, sker nu i många fall från de nya distansapoteken i Falun, Hässleholm, Sollefteå och Boden. Syftet med detta är främst att avlasta och frigöra tid för apotekspersonalen, som ska kunna korta köerna och ägna mer tid åt kunderna.

Försämring av service

Vinnare är alltså personalen på orter med apotek som tidigare färdigställde läkemedel till ombud, och indirekt deras kunder via kortare kötider och/eller bättre kundbesök.
För många kunder på glesbygden, som har långt till närmaste apotek och därför lämnar in sina recept hos apoteksombud, har dock det nya systemet i praktiken inneburit en försämring av service och tillgänglighet.
Invånarna i Ösmo och Sorunda i Södermanland kunde till exempel tidigare lämna in sina recept hos sina respektive apoteksombud och hämta medicinen dagen därpå. Recepten skickades med buss till apoteket i Nynäshamn där medicinen iordningställdes och skickades tillbaka med bussen samma eller nästa dag.

Till Ösmo via Kalmar och Falun

Nu tar det istället två eller i vissa fall tre dagar innan läkemedlen kan hämtas hos apoteksombuden. Recepten skickas först till Kalmar för att kontrolleras och överförs sedan elektroniskt till distansapoteket i Falun som levererar medicinen till apoteksombuden.
? Kunderna är inte så glada att behöva vänta två dagar på sin medicin när de är vana vid en dag, det märker vi som sitter i kassan. Men vi kan ju inte göra någonting åt det, säger Anette Dahl, apoteksansvarig på Ica i Ösmo till tidningen Nynäshamnsposten.
För att möta problemet har vårdcentralen på orten i större utsträckning försetts med så kallade jourdoser av vissa läkemedel.
Till apoteksombudet i Byxelkrok på norra Öland tar det också numera ?i bästa fall? två dagar att få receptbelagda läkemedel från distansapoteket i Hässleholm. Tidigare, när leveranserna kom från Borgholm, tog det en dag.
? Många kunder, och även läkarna här uppe, har reagerat negativt. Ingen är glad för det här. Dessutom var det en hel del strul i början då det tog ännu längre tid, säger Gerd Olsson på Ica Byxelkrokshallen.

?Bra servicenivå?

Enligt Michael Camitz, chef för Apotekets distansapotek, var ambitionen från Apoteket centralt även tidigare leverans inom två dagar, precis som idag.
? Men lokalt tilläts ombuden tillämpa generösare villkor, vilket man ofta också gjorde. Därför har det i praktiken blivit längre väntetider på många håll nu. Men hos vissa apoteksombud har väntetiderna tvärtom blivit kortare än tidigare, även om det är vanligare att det blivit längre väntetider.
? Man hade tidigare skiftande rutiner för leveranserna och det var inte kvalitetssäkrat fullt ut. Att skickningarna nu går via distansapoteken ska ses som en standardisering och kvalitetssäkring. Leverans inom 48 timmar måste ses som en mycket bra servicenivå om man jämför med exempelvis olika typer av postorder, säger Michael Camitz.
Han betonar att Apoteket snart kommer att sjösätta ett mer differentierat serviceutbud för uthämtning av receptläkemedel än dagens (se LMV 1-2/04).

NOTISER

LFN avslog Levitra

Läkemedelsförmånsnämnden avslog nyligen Bayers ansökan om att Levitra mot erektil dysfunktion ska få ingå i förmånssystemet. Företaget hade begränsat sin begäran om subvention till patienter som genomgått prostatektomi eller har diabetes typ-1.
LFN hävdar att man genom en sådan begränsning inte når avsett resultat. Eftersom det finns stora variationer inom dessa grupper är det inte säkert att det enbart blir patienter med svår erektil dysfunktion som får läkemedlet subventionerat.

Engelska farmacevter olyckliga

Farmacevter är den yrkesgrupp i Storbritannien som är minst tillfreds med sitt arbete. Det visar en undersökning där bara fyra procent av farmacevterna tyckte att de är mycket lyckliga på jobbet, samtidigt som endast sex procent menar att de är mycket olyckliga. Av farmacevterna fann dock 79 procent yrket givande och 76 procent kände sig uppskattade för vad de gör.
Enligt studien, som publicerades i Pharmaceutical Journal (2004;272:372), var den lyckligaste yrkesgruppen vårdpersonal, där 40 procent var mycket lyckliga på arbetet.

Genotyp påverkar effekt av nikotinplåster

Vilken nytta man har av nikotinplåster kan vara relaterat till genotyp hos kvinnor, men inte hos män. Engelska forskare vid Cancer Research UK har undersökt abstinensreaktioner vid rökstopp hos 752 personer.
De kopplade abstinens vid 12, 52 veckor samt åtta år till genotyp. Kvinnor med genotyperna CT eller TT hade tre gånger så stor nytta av behandlingen vid alla tidpunkter jämfört med andra kvinnor. Studien publicerades på BMJ:s hemsida den 19 mars.

Ökad försäljning globalt

Den globala läkemedelsmarknaden uppgick till 491,8 miljarder dollar förra året visar statistik från företaget IMS Health. Det är en ökning med nio procent jämfört med 2002.
I USA ökade försäljningen med elva procent. Inom EU ökade den med åtta procent. Europa utanför gemenskapen ökade med fjorton procent. I Japan var ökningen bara tre procent, i Afrika och Australien tolv procent och Latinamerika sex procent.

En kvinna till

I förra numret av Läkemedelsvärlden skrev vi om antalet kvinnliga verkställande direktörer inom läkemedelsbranchen. Och missade en; Ann Olving på Baxter Medical AB. Av Läkemedelsindustriföreningens sextio medlemsföretag har således åtta en kvinnlig vd.

SFF positivt till receptfritt utanför apotek

Sveriges Farmacevtförbund tycker det vore bra om receptfria läkemedel säljs på fler ställen än på apoteken. Idag är tillgängligheten till läkemedel inte tillräckligt bra, anser förbundet, som inte heller tycker att en utbyggnad av apoteksombud löser problemet, eftersom dessa har ett begränsat sortiment. Skälet till att facket tagit upp frågan är den kommande domen i det så kallade Bringwell-målet i EG-domstolen.

Astrazeneca startar astmaskola

Astrazeneca lanserade i april en interaktiv astmaskola på internet för patienter och anhöriga. Enligt företaget utgör verksamheten ett helt nytt sätt att informera patienter och anhöriga om sjukdomen.
Med hjälp av en berättarröst, texter och rörliga bilder får deltagarna svar på frågor om lungornas funktion, astmasjukdomen, vilken behandling som finns med mera.
Tjänsten innehåller flera interaktiva moment. Bland annat kan deltagaren utsätta en animerad individ för pollen eller virus för att se vad som händer i kroppen vid astmautlösta besvär.
Syftet med astmaskolan är att försöka ta fram ett nytt ?kunskapsverktyg som är mer anpassat till de förändrade informationsmönstren i samhället, där fler och fler människor, särskilt i yngre generationer, använder internet som informationskälla?, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Uppsalaforskning får nya ägare – igen

På skärtorsdagen verkställdes amerikanska General Electrics uppköp av brittiska Amersham.

Därmed blev Amershams svenska verksamheter över en natt en del av nybildade General Electric Healthcare, världens största bioteknikföretag. Cirka 1 500 anställda i Sverige, varav omkring 1 000 i Uppsala och 400 i Umeå, berörs. Verksamheten, som bland annat omfattar teknologi för läkemedelsutveckling, diagnostik, proteinrening och annan molekylärbiologisk forskning var tidigare en del av Pharmaciakoncernen.

Med uppköpet kompletterar General Electric sin traditionella inriktning på tillverkningsindustri med mer framtidsinriktad verksamhet inom bioteknologiområdet. Vd för det nya företaget blir Amershams tidigare vd William Castell. General Electric Healthcares huvudkontor kommer att ligga i Chalfont St. Giles i Storbritannien.

Uppsala tvekar om sjugradig betygsskala

I den livliga debatt om den farmacevtiska grundutbildningens former som förts i Läkemedelsvärlden det senaste året har frågan om graderade betyg aktualiserats. Vid landets enda farmacevtiska fakultet i Uppsala, som examinerar flest farmacevter i landet, förekommer endast nivåerna godkänd och underkänd.

? Det är ingen tvekan om att många lärare skulle vilja införa en graderad betygsskala, medan studentkåren är emot det, säger Lennart Dencker, dekanus vid den farmacevtiska fakulteten.

Utbildningsminister Thomas Östros uttryckte nyligen sitt stöd för den sjugradiga skala som utarbetats som en del av den så kallade Bolognaprocessen inom ramen för det europeiska utbildningssamarbetet. Systemet är tänkt att vara infört 2010.

? Detta ställer naturligtvis våra interna diskussioner i en ny dager. Man kan till exempel undra om det vore bra att en kortare tid införa VG, för att sedan anta ett nytt system. Vi har helt enkelt inte diskuterat detta färdigt .

Dispens möjlig

Universitet och högskolor kommer dock bara att rekommenderas att använda den sjugradiga betygskalan; dörren kommer att hållas öppen för alternativa betygssystem genom möjligheten att söka dispens.

? Sju betygsgrader låter i mesta laget. Inom universitetets så kallade Bolognagrupp diskuteras möjligheten att söka dispens för hela Uppsala universitet, säger Ingrid Nylander, ordförande i grundutbildningskommittén vid farmacevtiska fakulteten.

VI TYCKER

Cecilia Bernsten, apotekare, Socialstyrelsen

I den mån kommittéerna överprövar LFNs beslut eller ifrågasätter Läkemedelsverkets utlåtanden är det naturligtvis inte alls bra. Rationellt är det inte och kostnadskrävande för liten positiv effekt. Troligen skulle mer tid behöva ägnas åt att föra ut budskap om vad som är god läkemedelsanvändning. Frågan är om man överallt har tillgång till rätt kompetens och resurser för det.

Anders Hernborg, informationsläkare, Hallands läns läkemedelskommitté


Bakom denna diskussion anar jag Lif:s lobbyverksamhet. Man verkar tycka att kommittéerna nu börjat bli lite för framgångsrika, till exempel genom begränsad Crestor-förskrivning. Just genom samarbete! LFN bedömer enskilda läkemedelssubstanser, kommittéerna terapiområden. Den lokala diskussionen och processen skapar kompetens som behövs i kommittéarbetet. Kommittéerna samarbetar redan och detta samarbete kan vidgas, men vi ska akta oss för en centralkommitté, en lista, en sanning.


Jane Ahlqvist-Rastad, läkare, Läkemedelsverket


För vissa sjukdomar och läkemedelsbehandlingar borde en nationell samsyn och gemensam rekommendationslista vara en fördel. Det kan gälla särskilt dyra eller riskfyllda behandlingar för vilka också en nationellt samordnad uppföljning kan var viktig. Om läkemedelskommitterna genom detta avlastades skulle de kunna lägga mera resurser på implementering av riktlinjer och utbildning.


Steinar Höeg, ordförande i Lif, vd för Astrazeneca Sverige


Krav på kostnadseffektivitet, generisk substitution och LFN har totalt förändrat förutsättningarna för kommittéernas arbete. Det bör räcka med rekommendationer från Läkemedelsverket och LFN som bas för lokal förskrivning. Det säkrar ett helhetsperspektiv i bedömningen och lika tillgång till läkemedel i landet.


Mikael Hoffmann, ordförande i Östergötlands läns läkemedelskommitté


Arbetet med att underhålla en genomarbetad lokal rek-lista är en liten del av en läkemedelskommittés arbete. Om man tror att lokalt engagemang, anpassning och kvalitetsarbete har störst chans att få genomslag i förändrade attityder och beteenden är svaret ja. Tror man att det är viktigt att förskrivarna själva är delaktiga är svaret också ja. Om man tror att central toppstyrning är en framgångsfaktor i att förändra välutbildade läkares förskrivning så ska man naturligtvis ha en enda rikslista.

Samarbete ska förbättra kundsamtal på apotek

Apoteket satsar i flera projekt på att förbättra dialogen mellan personal och kunder. Ett av de mer ambitiösa är ett nytt samarbete mellan Apoteket och landstinget i Östergötland som syftar till att introducera så kallade motiverande samtal. Grundtanken är att hjälpa människor att förstå och åtgärda sina problem genom att använda ett ledande och kundcentrerat förhållningssätt.

? Att farmacevtrollen utvecklades från hantverkare till informatörer var ett stort och mödosamt steg. När vi nu skall gå från informatörer till kommunikatörer är steget inte lika stort men kanske lika svårt, det blir en förändring av vårt beteende. Vi får som jag ser det en ny yrkesroll och till det behöver vi förändra vårt sätt att se på våra kunder. Den rådgivande rollen bör bli mer framträdande, säger Birgitta Sahlin Olofsson, projektledare och apoteksområdeschef på apoteket Hägern i Norrköping.

Lätt att bli lurad av Fass

Det är hög tid att ifrågasätta den källa till läkemedelskunskap som vi använder mest, nämligen Fass.

Är det vi kallar biverkningar verkligen alltid ogynnsamma effekter av läkemedlet? Går det att lita på att doserna som anges i Fass är korrekta med hänsyn till svenska terapitraditioner? Tillåter vi att bristfällig information i Fass angående stabilitet får styra sjuksköterskors arbetsmiljö med onödig stress som konsekvens?

Låt oss börja med biverkningarna. Visste du att man under rubriken ?vanliga biverkningar? i nyregistrerade Fass-texter återfinner symtom som i kliniska studier skiljt sig från placebo, dock utan att behöva ha gjort det signifikant?

Enligt Fass kan exempelvis galantamin (Reminyl) orsaka urinvägsinfektion. I en studie visades att 8 procent i galantamingruppen och 7 procent i placebogruppen fick minst en urinvägsinfektion under studieperioden. Urinvägsinfektioner är alltså ett vanligt problem hos dementa, men någon koppling till den undersökta substansen finns det sannolikt inte alls.

Se gärna även Fass-texten för memantin (Ebixa). Företaget (Lundbeck) ger oss en ledtråd till hur vi skall tolka biverkningsavsnittet i deras Fass-text genom att skriva ?i kliniska försök med måttligt svår till svår demens skiljer sig inte det totala incidenstalet för biverkningar från placebobehandling och biverkningarna var vanligtvis lindriga till måttliga. Data i tabellen nedan har ej korrigerats för placebo?. Man kan undra hur många patienter som slutar ta sina läkemedel på grund av biverkningar som inte är biverkningar utan snarare symtom som är vanliga vid en viss sjukdom?

Så till doseringarna. Slå upp Fass-texterna för Benzylpenicillin Panpharma och jämför med Bensylpenicillin Astra i Fass 2003. Av respektive dosering för ettåriga barn får man lätt en känsla av att någon av texterna är felaktig. Panpharma anger nämligen 39 mg/kg/dygn medan Astra skriver 150 mg/kg/dygn.

Enligt Ipex beror skillnaderna på ändrade godkännanderegler för nyregistrerade preparat. Eftersom Benzylpenicillin är godkänt i Norge är det de norska doserna som anges, medan Astras produkt speglar en svensk terapitradition.

Skall läkare verkligen behöva riskera att underbehandla ett svårt sjukt barn på grund av nya godkännadeprocedurer hos läkemedelsmyndigheterna i Europa? Kanske måste vi alla sluta använda Fass och istället göra egna lokala doseringstabeller.

Och så den onödiga stressen. Telefonen ringer på hjärtavdelningen. Patienten är välkommen till operationsenheten. Sjuksköterskan rusar in i beredningsrummet för att så snabbt hon kan lösa upp injektionssubstansen Ekvacillin med natriumklorid 9 mg/ml. Ekvacillin skall patienten ha strax före det operativa ingreppet i samband med att patienten lämnar hjärtvården. Det är mer som skall ordnas och sjuksköterskan är stressad. Varför har sjuksköterskan inte förberett sprutan i god tid innan? Jo, i Fass-texten för Ekvacillin står det under rubrik hållbarhet: ?Injektionslösningar skall användas omedelbart efter beredningen.?

Ibland finns det kemiska eller fysikaliska skäl till varför fabrikanter anger att beredning måste ske omedelbart före administrering. Ekvacillin tillhör enligt Apotekens centrallaboratorium inte dessa substanser och är stabilt nog för att kunna förvaras i flera timmar efter beredning.

Dessa betraktelser har kort ?hållbarhet? eftersom texterna i FASS samt regelverken ständigt revideras.

Som en klok distriktsläkare konstaterade när vi diskuterade våra rekommendationer för behandling av hyperlipidemi; ?sanningen är en färskvara och skall njutas med försiktighet och eftertanke?.

Anne Hiselius

Klinisk Farmacevt, Jönköping

Utan reklam inga läkemedel

Regeringen har utarbetat ett förslag att i lag förbjuda reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten. Det är en naturlig anpassning till EU. Ett huvudskäl mot direktreklam är att den ökar kostnaden för samhällets läkemedelsbudget. Undersökningar som jämfört USA och Kanada pekar på det. En olycklig sidoeffekt av lagändringen är att den får många reklammotståndare att vädra morgonluft.

Bra behandlingsstöd erbjuds idag på många internetsajter. Hitintills har man därifrån kunnat länka vidare till produktsajter. Detta bör inte heller fortsättningsvis ses som direktreklam. Annars är vi tillbaka till obefogat förmynderi och den misslyckade klappjakten på Iprenmannen.

Marknadsföringen av Losec började planeras 1987. Marknadsledande var Zantac från Glaxo och Tagamet från SKF, som hade 85 procent av marknaden. Initialt bjöd Astra cirka tusen magsårsspecialister till ett symposium i Monte Carlo ? idag betraktat som ett mutbrott av de rättänkande. Glaxo drev linjen att Losec endast var aktuellt vid särskilt svårbehandlade fall, något som myndigheterna anammade fram till 1992-93. Astraledningens påkostade marknadsföring ledde dessbättre till att Losec erkändes som bästa behandling i alla fall. En annan aspekt är att senare marknadsföring lett till oönskad indikationsglidning.

Antibiotikabehandling av Helicobacter Pylorus aktualiserades under samma period utan betydande marknadsföring från läkemedelsindustrin. Det tog sju år innan behandlingen blev allmän, trots att inget alternativ behövde utmönstras. Dessa år av lidande för tiotusentals patienter kunde kanske ha kortats med mer reklam för behandlingen.

Under senare år har läkemedelsbehandling av impotens, inkontinens, fetma och depression marknadsförts av läkemedelsföretag. Därmed åstadkoms det som offentliga upplysningskampanjer misslyckats med i decennier, slut på fördomar kring vitt spridda sjukdomar. Slut på fördomar vidgar marknaden och inspirerar till mer forskning och bättre läkemedel.

Ibland framförs att läkemedelsutvecklingen skulle påskyndas om en stor del av företagens marknadsföringskostnader överfördes till forskning. Även om kostnadsfördelningen mellan marknads- och forskningsavdelningar behöver diskuteras är de två beroende av varandra. Utan intäkter från marknadsföringen kan ingen forskning bedrivas och utan forskning ingen marknadsföring.

Läkemedelsreklamen måste få verka fritt inom de krav på saklighet som lagen stipulerar och utan ytterligare lokala inskränkningar. Alltför massiv marknadsföring i ett tidigt skede kan dock leda till bakslag som vid lanseringen av Zelmid och Lipobay. I samhällen utan reklam å andra sidan stod läkemedelsutvecklingen still ? det visade efterkrigstidens experimentstater.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng