Utan reklam inga läkemedel

Regeringen har utarbetat ett förslag att i lag förbjuda reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten. Det är en naturlig anpassning till EU. Ett huvudskäl mot direktreklam är att den ökar kostnaden för samhällets läkemedelsbudget. Undersökningar som jämfört USA och Kanada pekar på det. En olycklig sidoeffekt av lagändringen är att den får många reklammotståndare att […]

22 apr 2004, kl 11:26
0

Regeringen har utarbetat ett förslag att i lag förbjuda reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten. Det är en naturlig anpassning till EU. Ett huvudskäl mot direktreklam är att den ökar kostnaden för samhällets läkemedelsbudget. Undersökningar som jämfört USA och Kanada pekar på det. En olycklig sidoeffekt av lagändringen är att den får många reklammotståndare att vädra morgonluft.

Bra behandlingsstöd erbjuds idag på många internetsajter. Hitintills har man därifrån kunnat länka vidare till produktsajter. Detta bör inte heller fortsättningsvis ses som direktreklam. Annars är vi tillbaka till obefogat förmynderi och den misslyckade klappjakten på Iprenmannen.

Marknadsföringen av Losec började planeras 1987. Marknadsledande var Zantac från Glaxo och Tagamet från SKF, som hade 85 procent av marknaden. Initialt bjöd Astra cirka tusen magsårsspecialister till ett symposium i Monte Carlo ? idag betraktat som ett mutbrott av de rättänkande. Glaxo drev linjen att Losec endast var aktuellt vid särskilt svårbehandlade fall, något som myndigheterna anammade fram till 1992-93. Astraledningens påkostade marknadsföring ledde dessbättre till att Losec erkändes som bästa behandling i alla fall. En annan aspekt är att senare marknadsföring lett till oönskad indikationsglidning.

Antibiotikabehandling av Helicobacter Pylorus aktualiserades under samma period utan betydande marknadsföring från läkemedelsindustrin. Det tog sju år innan behandlingen blev allmän, trots att inget alternativ behövde utmönstras. Dessa år av lidande för tiotusentals patienter kunde kanske ha kortats med mer reklam för behandlingen.

Under senare år har läkemedelsbehandling av impotens, inkontinens, fetma och depression marknadsförts av läkemedelsföretag. Därmed åstadkoms det som offentliga upplysningskampanjer misslyckats med i decennier, slut på fördomar kring vitt spridda sjukdomar. Slut på fördomar vidgar marknaden och inspirerar till mer forskning och bättre läkemedel.

Ibland framförs att läkemedelsutvecklingen skulle påskyndas om en stor del av företagens marknadsföringskostnader överfördes till forskning. Även om kostnadsfördelningen mellan marknads- och forskningsavdelningar behöver diskuteras är de två beroende av varandra. Utan intäkter från marknadsföringen kan ingen forskning bedrivas och utan forskning ingen marknadsföring.

Läkemedelsreklamen måste få verka fritt inom de krav på saklighet som lagen stipulerar och utan ytterligare lokala inskränkningar. Alltför massiv marknadsföring i ett tidigt skede kan dock leda till bakslag som vid lanseringen av Zelmid och Lipobay. I samhällen utan reklam å andra sidan stod läkemedelsutvecklingen still ? det visade efterkrigstidens experimentstater.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng