sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs
Årlig arkivering 2002
zeitung test *släng*
dsgds sdgsd sdg sdgsdgd sdgssg wsg sdgvsvs sdgbsdbg sdvsdv jksdvsdkj sdjhdskjhsd sdgvsdvgsgvsd sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs sdgsdg sdkhg ksd gkhg sdkgjh sdkgh sdgk hsdkgj sdk sdgkh sd khsd kjgh sdkg sdkggh sdgkgh sdkgh sdkhg skhg sdkjgh ds kihg sdkjhg sdkjh sdfsdfgsd sd jkhsd jkfgs sdjgh dskjjh kjhgsd khsd kjhsdkgh skgsdd kjgd kjsgk dsks dkjsd kjjsgd kjjdg sdkjjhg ksdh kjsgdgk sdk gsdkjjghgs ksdgkjjsdkjg sdjkg kjg skjdgkjgsdkj skdjg kgsdk jgs kjgd kjgsk jgsddujgk sdkjg sdkjg skjjg sdkjgsd sdjkhg sdkgh sdkjgh kskjg sdkjgh sk kjsdks kjsdk hgkjsdg skjg sddkjjgds kg sk gjdk gskg kjsd gkjgsd kjg kjjgsd kjgsd kjjgsd kjgk ksdg gkjgs dkjgsd k gskjdjgk sdkjg kk kjgsd kjgs
Långa behandlingar med sömnmedel trots att riskerna borde vara kända
Trots att det sedan länge är känt att bensodiazepiner kan skapa beroende hos användarna och därför enligt behandlingsrekommendation ? ?endast ska förskrivas efter noggrant övervägande av indikationen och för kortast möjliga tid.? hade mer än 75 procent av de tillfrågade fått dessa eller de besläktade sömnmedlen Stilnoct, Imovane och Sonata i ett till fem år. Ibland ännu längre.
Fler än hälften angav att de kände sig beroende av medlen. Många hade gjort misslyckade försök att avsluta medicineringen.
Enkät till förnyare av recept
Det visar en studie från Nepi som kartlagt användningen av dessa medel i Jönköping och Skåne. I studien som man gjort tillsammans med läkemedelskommittéerna i Jönköpings läns landsting och Skåne frågade man via en enkät 150 patienter som löste ut förnyade recept om deras upplevelse av de här läkemedlen och hur länge de använt dem.
I FASS påtalas sedan många år risken för tillvänjning och problem vid utsättandet av medlen.
? Socialstyrelsen utfärdade redan för tio år sedan utmärkta riktlinjer för förskrivningen, av bensodiazepiner, men det är uppenbart att de inte följs, kommenterar Arne Melander, på Nepi.
Analogerna ökar
Förskrivningen av bensodiazepiner har sjunkit men istället har de nyare sömnmedlen Imovane, Stilnoct och Sonata övertagit den marknaden. I kemisk mening är analogerna inte bensodiazepiner. Men de binder sig till samma receptorer, har samma verkningsmekanism och samma funktion som bensodiazepiner. Riskerna för beroende är därför likartade, påpekar Arne Melander.
I FASS varnas också för tillvänjning på Imovane och Stilnoct och att behandlingen inte bör överstiga fyra veckor. Dessa är också, precis som bensodiazepiner, narkotikaklassade.
Däremot har det senast godkända medlet, Sonata inte någon varning för tillvänjning. I Läkemedelsverkets produktresumé står att ?missbrukspotentialen kan för närvarande ej värderas?. Läkemedlet fick EU-godkännande våren -99.
Helene Rosengren Whitley på Wyeth Lederle som säljer Sonata känner inte till några rapporter om tillvänjningsrisk.
? Men Sonata är nytt och säljer inte så mycket.
Köptes illegalt
Till Läkemedelsverket har det inkommit en rapport från en medicinklinik om beroenderisk. Det gällde en patient som köpt Sonata illegalt.
Björn Arvidsson på Läkemedelsverket som var kontaktperson för Sonata inför det centrala godkännandet säger att det egentligen inte finns något som talar för att sömnmedlet skulle innebära någon mindre risk än de övriga.
Arne Melander menar att samma misstag upprepas än en gång. Barbiturater, meprobamat, metakvalon ansågs alla till en början som problemfria, liksom bensodiazepinerna. Idag, tror han, finns en risk att analoger förskrivs som alternativ eftersom de marknadsförs som ?icke-bensodiazepiner?.
? I vår studie utgjorde de nästan hälften av Jönköpings totala användning av lugnande och sömnmedel.
Eftersom analogerna är fyra-fem gånger så dyra som de egentliga bensodiazepinerna blev användningen också betydligt dyrare.
Inte heller Imovane eller Stilnoct var från början narkotikaklassade och varning för tillvänjningsrisk fanns inte heller från början.
Tjänsteexport ingår inte i Apotekets avtal med staten
Sveriges farmacevtförbund tycker inte att Apoteket AB ska satsa på kommersiell tjänsteexport. Något Jan Bergqvist ordförande i företagets styrelse tidigare uttalat sig positivt om och som Apoteket flaggat för sedan i våras då en plan utarbetades för företagets internationella strategi. I den ingår att sälja tjänster både på den kommersiella marknaden och inom ramen för biståndsprojekt.
? Vi har invändningar mot affärsmässiga satsningar utomlands mot bakgrund av den pågående omorganisationen,som nu tar all tid och farmacevtbristen, säger Inga-Lill Furberg fackförbundets representant i Apotekets styrelse.
? Det ingår inte i vårt verksamhetsavtal med staten och bör i så fall i första hand diskuteras med ägarna när ett nytt verksamhetsavtal skrivs. Omorganisationen inverkar också negativt på resultatet och det måste man också väga in.
Först öppna apotek
Andra kritiska röster som Läkemedelsvärlden talat med menar att så länge företaget inte klarar den egna verksamheten, till exempel öppna apotek ska man inte ge sig på verksamheter som ligger utanför uppdraget. Kritiker påminner om tidigare projekt i Kina i början av 80-talet som staten kritiserade eftersom det låg utanför avtalet.
Om det kommer med något om internationell tjänsteexport i det nya avtal som Apoteket och staten nu börjat förhandla om återstår att se.
Kaj Möllefors på Apoteket AB; planens arkitekt och pådrivare säger att för tillfället händer inget vad gäller den affärsmässiga delen. Först måste ägarna säga sitt. Men han hoppas att Apoteket mer aktivt ska gå in i olika biståndsprojekt.
? För den som vill finns det dock stora kommersiella möjligheter i och med att WTO-avtalet träder i kraft nästa år. I Kina är till exempel redan ett hundratal, främst amerikanska, apotekskedjor intresserade av att etablera sig.
Det är också mot Kina som Apoteket AB återigen riktat intresse. Enligt Kaj Möllerfors främst beroende på att kineserna bett om det.
? För oss som inte är ett rent kommersiellt bolag kan det vara svårt att dra igång sådana här affärsmässiga projekt.
Troligare med bistånd
För tillfället är biståndsprojekten intressantare säger han.
? Farmacevter åker i och för sig ut och arbetar med bistånd. Men då har de gjort det som privatpersoner, inte i projekt som företaget varit delaktigt i.
Tanken nu är att Apoteket AB aktivt ska gå in och söka samarbete med olika etablerade biståndsorganisationer. Eftersom sådana projekt finansieras av till exempel SIDA, Världsbanken eller WHO innebär det inte risktagningar för bolaget.
Till detta är också Svenska farmacevtförbundet positivt, säger Inga-Lill Furberg.
Flunitrazepam bör
avregistreras i Europa
? Vi kommer att föreslå justie- och socialdepartementet att man tar upp en diskussion i EU om eventuell avregistrering, säger Gunnar Holmberg som varit projektledare för den rapport som publiceras i mitten av februari.
I den ingår bland annat Rättsmedicinalverkets studier av bensodiazepinanvändningen bland häktade och rättspsykiatriskt undersökta samt rättskemiska analyser av flunitrazepam.
Resultaten från studierna visar bland annat att 35 procent av drygt 900 tillfrågade använde bensodiazepinpreparat ( här ingår också de bensodiazepinliknande medlen Stilnoct och Imovane). 13 procent hade använt bensodiazepiner när de begick brottet. Vid till exempel grovt rån och grov misshandel var 23 respektive 18 procent påverkade av läkemedlen. Men de flesta var också påverkade av någon annan drog, ofta alkohol.
Flunitrazepam, ofta Rohypnol, hade en särställning bland de preparat som studerats.
Oklart samband
? Flunitrazepam är det klart dominerande medlet både när det gäller missbruk och anknytningen till bisarra brott. Varför flunitrazepam tycks så kopplat till aggressiva impulser har vi inte lyckats finna några vetenskapliga förklaringar till.
? Vi kan bara konstatera att det finns ett samband och anser därför att det finns starka skäl att avregistrera substansen.
Mest illegalt
Närmare 90 procent av de intervjuade hade fått sina flunitrazepam på den illegala marknaden.
? Men om man på EU-nivå avregistrerar flunitrazepam innebär det rimligen att produktionen av läkemedlet minskar ännu mer. Därmed skulle alltså tillgången på legalt tillverkade flunitrazepam på den illegala marknaden minska.
Försäljningen av preparatet har också minskat drastiskt från 45 miljoner i början av 90-talet till 4-5 miljoner de senaste åren. Även om flunitrazepam kan vara kliniskt berättigat så hänvisar Gunnar Holmberg till länder som USA, Kanada och Finland där substansen inte säljs.
Den legala förskrivningen är idag bara 10 procent av vad den var för tio år sedan. Företaget Roche som säljer Rohypnol har också minskat produktionen och lagt ned de flesta fabriker som tillverkat medlet på licens. Idag är det bara fem av för några år sedan tretton fabriker som tillverkar medlet.
Hur ska Läkemedels-förmånsnämnden organiseras?
Socialminister Lars Engqvist presenterade den nya läkemedelspropositionen före jul. I den föreslås bland annat en Läkemedelsförmånsnämnd som ska bestämma vilka läkemedel som ska ingå i förmånssystemet.
Nu diskuteras det inom Socialdepartementet och andra berörda var denna nämnd ska ligga rent geografiskt i landet. Vissa ser det som självklart att den ska ligga i Stockholm, medan andra föreslår en utlokalisering utanför huvudstaden. I Edhags utredning föreslogs att nämnden samlokaliseras med Läkemedelsverket i Uppsala men propen föreslår att den inte samlokaliseras med någon myndighet verksam inom läkemedelsområdet.
Jane Ahlqvist Rastad
Läkemedelsverket
Viktigast är att sjukvården får en god representation och att representanterna har bred kompetens och förankring inom det medicinska området. Kunskap om klinisk prövningsmetodologi och vana att bedöma läkemedelsdokumentation samt hälsoekonomiska studier är också viktig.
Beträffande placeringen av nämnden kan jag se samordningsvinster genom lokalisering i närheten av Läkemedelsverket i Uppsala. Nämnden behöver ju ha tillgång till Läkemedelsverkets dokumentation och kunskap om de nya läkemedlen och deras plats i terapin.
Anders Hernborg
SFAM:s läkemedelsråd Nämnden kommer av praktiska skäl att förläggas till Uppsala-Stockholms-trakten. Jag delar i stort propositionens intentioner med nämnden och den organisation som skissas med företrädare för såväl professionella myndigheter som landsting. Representanter för patient- och pensionärsföreningar kunde möjligen lagts som ett brukarråd utanför själva nämnden. Verksamheten är ny och spännande. Kraven på ledamöternas etik och integritet måste ställas högt om dess praxis och beslut skall vinna trovärdighet och acceptans.
Gunilla Johansson
Distriktsläkare, Uppsala Lägg enheten på en plats där man behöver arbetstillfällen. Det kan inte vara nödvändigt att den ska placeras i en storstad. Enheten bör bestå av läkare, apotekare, farmakologer och ekonomer.
Björn Lindeke
Vd Apotekarsocieteten Med Läkemedelsförmånsnämnden (LMFN) införs en ny storhet som skall bestämma vilka preparat som skall rabatteras och till vilken grad. Vid sidan av pengar och resurser tillfogas dimensioner som etik och prioritering mellan individer. LFMN måste vara duktig på att värdera läkemedel och man måste snabbt kunna interagera med relevanta kompetenser. FMN behöver inte ?per automatik? förläggas till Stockholm, men nämnden bör lokaliseras till en kunskapsintensiv hälso- och sjukvårdsmiljö. Rent generellt tror jag ju att Uppsala är att föredra framför till exempel Sunderbyn.
Klinisk verksamhet krävs för att läkemedel ska subventioneras
Endast den som har en arbetsplats bör tilldelas en arbetsplatskod, anser regeringen i propositionen om den nya läkemedelsförmånen. Arbetsplatskoden föreslås samtidigt vara en förutsättning för att ett förskrivet läkemedel ska ingå i högkostnadsskyddet.
Av Läkarförbundets drygt 35 000 medlemmar är några tusen pensionerade, hur många, i yrkesverksam ålder, som inte är kliniskt verksamma har förbundet inga uppgifter på men man uppskattar att det kan röra sig om cirka fem procent.
Tolkning återstår
Men innebär förslaget att läkare som idag arbetar med forskning eller annat på ett läkemedelsföretag, på ett verk, myndighet eller sadlat om till bonde och skriver poesi ska kunna få en arbetsplatskod och skriva ut subventionerade läkemedel eller inte? Och hur blir det med pensionärerna? Hur ska förslaget tolkas och vem ska ha tolkningsföreträde?
?Propositionstexten är mycket kortfattad, men jag utgår från att man
skall vara kliniskt verksam för att få en arbetsplatskod, säger
Mariannne Boivie projektledare för Landstingsförbundets
läkemedelsprojekt. Den kommande riksdagsbehandlingen hoppas jag skall
klargöra hur det är tänkt
Charlotta Lokrantz sakkunnig på socialdepartementet och som arbetat med propositionen gör inte samma tolkning:
? Egentligen står det ju bara att det ska vara en arbetsplats som kan identifieras. Så det är inget i propositionen som hindrar att en läkare som inte arbetar kliniskt får en arbetsplatskod kopplad till sin arbetsplats menar hon. Däremot blir hon vagare när det gäller pensionerade läkare.
? Detaljerna får utarbetas av de berörda.
Läkarförbundet har inte motsatt sig arbetsplatskodningen, men Per-Olov Stålbo på förbundet beskriver det som en tuff attityd från statsmakternas sida att inte längre tillåta att läkemedel förskrivna utan arbetsplatskod subventioneras.
? Vi accepterade det förutsatt att det inte blir någon inskränkning i förskrivningsrätten. Men då måste man lösa kodningen för de som idag inte har någon självklar arbetsplats.
Annars blir det i praktiken anser Per-Olov Stålbo en inskränkning av förskrivningsrätten eftersom patienten inte har rätt till subvention. Han får också stöd av bland andra Barbro Westerholm, ordförande i Sverges pensionärsförbund som i ett uttalande kräver att alla läkare ska kunna få en kod och förskriva mot subvention.
Idag anges någon form av arbetsplatskod på ungefär 70 procent av samtliga recept.
Rekordböter för stor vitaminkartell
Schweiziska Roche anses ha lett samarbetet och får också det hårdaste straffet av EU, 462 miljoner euro, drygt fyra miljarder kronor. Näst högst böter fick tyska BASF med 296 miljoner euro. Det totala bötesbeloppet uppgår till 855 miljoner euro, drygt 8 miljarder svenska kronor. Företagen har redan bötfällts i USA för samma kartellbildning.
Kartellen involverar 13 företag men bara åtta har dömts till böter. Samarbetet mellan företagen upptäcktes 1999 och de efterföljande undersökningarna visade att kartellen bildades redan 1989. De åtta bolagen som dömts har gjort upp marknaden sinsemellan och hållit uppe priserna. Kartellen har rört vitaminer avsedda både för livsmedel och djurfoder.
EU:s konkurrenskommissionär Mario Monti kallade kartellen "Vitaminer AB "och sa när domen föll att det är den mest skadliga som kommissionen undersökt. Han anser den särskilt allvarlig eftersom den rör viktiga näringsämnen samt har skadat konsumenterna.
Läkemedel är oftast det bästa alternativet
Stressade barn får Losec och bråkiga får amfetamin! Förbrukningen av antidepressiva läkemedel och sömnmedel hos unga kvinnor ökar oroväckande. Vi har för många läkemedel och få nya mediciner tillför något nytt. Läkemedel utvecklas bara för den rika världen. Snart är läkemedelsnotan uppe i 80 miljarder och läkemedel har trängt ut all annan behandling. Klagovisorna om läkemedel har många ledmotiv.
Men mår stressade och bråkiga barn bättre utan läkemedel? Är läkemedel orsak till unga kvinnors belägenhet? Måste inte läkemedelsarsenalen vara stor när endast tiden utvisar vilka läkemedel som kommer att bli värdefulla? Varför rapporteras det så lite om allt bra som ändå görs för u-ländernas läkemedelsförsörjning? Läkemedels ?tävlan? med andra behandlingar var en av avsikterna med läkemedelsreformen. Påståendet att andra likvärdiga eller bättre behandlingar kommer att trängas ut saknar grund.
De som är kritiska till läkemedel erkänner ofta dessas historiska värde: vaccin, morfin, insulin, penicillin och så vidare. På 60-talet växte dock misstron mot dem. Det skedde med hänvisning till erfarenheterna av Neurosedyn, som skulle ersätta de giftiga barbituraterna som sömnmedel, och till överdoseringen av psykiskt sjuka med de första ? revolutionerande ? antipsykotiska och antidepressiva medlen. I dag har vi bra sömnmedel och ingen behandling av psykiskt sjuka kan mäta sig med psykofarmaka, lyckopiller som kritikerna säger, i kostnadseffektivitet.
Liknande exempel på läkemedels styrka kan hämtas från många områden. Innan de moderna magsårsmedicinerna kom i slutet på 70-talet famlade gastroenterologerna i mörker och hänvisade patienterna till diet, antacida, atropin och operationer. Dyra läkemedel har i USA sänkt behandlingskostnaderna för HIV med tio procent. Läkemedel mot glaukom har på sistone dramatiskt sänkt antalet ögonoperationer i Skottland. Nya medel mot reumatism och Alzheimers sjukdom kommer förhoppningsvis att ge motsvarande fördelar.
Läkemedel har en allt kortare livscykel, vilket tenderar att minska förtroendet för dem. Än mer skadas detta av ensidig kritik. Redan finns det föräldrar, som inte törs vaccinera sina barn. Ett aktivare bemötande av dem som i talarstolar och press schablonmässigt kritiserar användningen av läkemedel är påkallat. Hoppet om nya mediciner är ju det som håller modet uppe hos alla ?obotligt? sjuka.
Lagen om ångerrätt på internet tros inte gälla för apoteksvaror
Under våren planerar Apoteket AB att komma igång med näthandeln. På prov i Skåneregionen. Enligt lagen om distansavtal har den som handlar på Internet 14 dagars ångerrätt. Den lagen kommer dock inte att gälla för apotekets internethandel säger Cecilia Törnblom jurist på företaget.
? Apoteket garanterar läkemedlen så länge vi förvarar dem. Eftersom vi utifrån vårt åtagande inte kan sälja ett återtaget läkemedel oberoende av om det är receptbelagt eller inte anser vi inte att lagen om distansavtal gäller för oss, oavsett om förpackningen är obruten.
Oklart vad som gäller
På Konsumentverket säger Eva Debel att det nog kan tänkas vara en riktig tolkning av lagen.
? Men det är inte självklart och det kan vara intressant att pröva om någon klagar när handeln kommer igång.
Då vänder man sig i första hand till Allmänna reklamationsnämnden som ger en indikation om hur lagen ska tolkas. Man kan också ta det till allmänt åtal, men då får den som förlorar målet betala kostnaderna.
När det gäller handeln över disk finns det inte någon lag som tvingar företagen att ta tillbaka en köpt vara, säger Eva Debel.
? Öppet köp och bytesrätt är frivilliga åtaganden från handelns sida.
Apoteket har inte påtagit sig det åtagandet. Med hänvisning till säkerheten. Cecilia Törnblom tar emot många samtal från klagande kunder som undrar varför man inte kan få byta när man till exempel upptäcker att man köpt fel huvudvärkspiller.
Patientsäkerheten?
Det finns ju också en säkerhetsaspekt som gäller patienten?
? Ibland ringer kunder som fått ett läkemedel förskrivet som när de kommit hem på bipacksedeln upptäcker en biverkan eller en interaktion de inte anser sig fått information om. Men då är det inte varan det är fel på utan tjänsten. Jag brukar föreslå dem att ringa till läkaren som förskrev läkemedlet. Kanske patienten kan få ersättning den vägen.
? Man skull förstås kunna tänka sig att vi införde bytesrätt eller öppet köp och destruerade de återtagna varorna. Men då måste vi får ersättning för det.
Naltrexon inte bättre än placebo vid behandling av alkoholism
Studien som publicerades i New England Journal of Medicine i slutet av förra året, omfattade drygt 600 personer (nästan bara män) med svår alkoholism.
Tre försöksgrupper följdes under ett år. En grupp fick naltrexon, en fick naltrexon i tre månader och sedan placebo och en grupp fick enbart placebo. Patienterna erbjöds även rådgivande samtal, följsamhetsprogram och uppmuntrades att delta i Anonyma Alkoholisters möten.
Inga signifikanta skillnader fanns mellan de tre grupperna vid uppföljning efter tre respektive tolv månader. Däremot visade studien att följsamhet till ordination, rådgivning och närvaro vid AA-möten innebar att patienten drack mindre alkohol oavsett om han fick naltrexon eller placebo.
I SBU-rapporten ( Statens beredning för medicinsk utvärdering) om behandling av alkohol- och narkotikaproblem som kom i höstas drar man av tidigare studier slutsatsen att naltrexon har säkerställda och väldokumenterade effekter.
"Läkemedelsinformation ska vara selektiv och riktad"
I Läkemedelsvärlden nummer 11/01 behandlade vi informationens aktualitet, hur dokumentation används och åberopas, hur jämförelser ska göras på ett riktigt sätt samt att företagen inte får racka ner på andra företag i sin informationsgivning.
Nu går vi vidare och diskuterar bland annat informationens selektivitet och vilka uppgifter som måste vara med i den skriftliga informationen.
Artikel 14 ? Selektivitet
Säger att läkemedelsinformation skall vara selektiv och endast bör riktas till mottagare som kan antas ha behov eller intresse av den.
Artikel 15 ? "Viktigt meddelande"
Information beträffande nya rön om allvarliga biverkningar, kontraindikationer, begränsningar ifråga om indikationer eller beslut om indragning av tillverkningssatser eller läkemedel skall utsändas i form av ett särskilt meddelande. Beteckningen "viktigt meddelande" eller liknande uttryck får endast användas för sådana utsändningar.
Artikel 16 ? Skriftlig information
Med skriftlig läkemedelsinformation avses information som förmedlas i text eller bild, oavsett om det sker genom tryckt skrift eller på annat sätt. Vad som sägs om skriftlig läkemedelsinformation gäller i tillämpliga delar även information genom audiovisuella media.
Artikel 17 ? Informationens innehåll
Skriftlig information om ett läkemedel där katalogtexten är införd i den senaste tryckta utgåvan av FASS skall, om inte katalogtexten eller produktresumén återges, innehålla minst följande uppgifter: läkemedlets namn, beredningsform och styrka samt verksamma beståndsdelar angivna med generisk benämning till art och mängd. Den generiska benämningen skall anges invid läkemedlets namn där denna första gång förekommer i rubrik eller blickfång. Den ska vidare innehålla balanserad karakteristik av läkemedlet, som till exempel uppgift om farmakologisk grupp eller annan vedertagen grupptillhörighet samt uppgift om indikation eller indikationsområde. Dessutom ska informationen innehålla erforderliga varningsföreskrifter eller begränsningar ifråga om läkemedlets användning.
Artikel 18
Om inte katalogtexten för ett läkemedel är införd i den senaste tryckta utgåvan av FASS eller skall skriftlig information beträffande läkemedlet innehålla gällande katalogtext i fullständigt skick eller produktresumén.
Om katalogtexten eller produktresumén för ett läkemedel ändrats efter publiceringen av den senaste tryckta utgåvan av FASS eller i något hänseende som är viktigt från förskrivningssynpunkt skall detta särskilt anges.
Artikel 19 ? Lätt läsbar
Katalogtext eller produktresumé som återges i skriftlig läkemedelsinformation skall liksom övrig text vara lätt läsbar. Den skall placeras så att den uppmärksammas.
Artikel 20 ? Format och omfång
Trycksaker, annonser eller annat informationsmaterial bör ej ges större format eller omfång än som är sakligt motiverat av informationens beskaffenhet och innehåll. Direktdistribuerat informationsmaterial skall vara hanterligt och sändas på sådant sätt att mottagarna inte åsamkas onödigt besvär eller annan olägenhet.
Övriga artiklar har diskuterats i LMV 11/01 och 10/01.
Den fullständiga regelsamlingen finns på internet. Där finns också LIF:s stadgar, arbetsordningen för IGM och NBL samt bilagor.
Det går inte att jämföra två läkemedel genom en enda studie
Anmäld: Aventis Pharma
Anmälare: MSD
Ärende: Marknadsföring av Optinate
Ärendenr: IGM W371/01
I en första upphörandeuppmaning anmärkte MSD på Aventis annonsering för Optinate i Dagens Medicin 32/01. I annonsen skrev Aventis att Optinate skiljer sig gentemot andra bisfosfonater avseende gastrointestinala biverkningar. MSD anser att detta påstående strider mot artikel 4 i regelverket, då MSD tycker att "även Fosamax har gastrointestinala biverkningar i placebonivå".
Aventis lovade att ändra annonsen men densamma publicerades i Läkartidningen 40/01 vilket Aventis omedelbart beklagade. Den nu anmälda annonsen publicerades i Läkartidningen 41/01.
MSD förvånas över underrubriken "Optinate eller Fosamax". I brödtexten skriver Aventis att man i en jämförande studie på postmenopausala kvinnor fann att risken för endoskopiskt verifierat magsår var signifikant lägre för Optinate jämfört med Fosamax. MSD anser att Aventis därigenom fortsätter att åberopa att Optinate skiljer sig från andra bisfosfonater (Fosamax) avseende risken för gastrointestinala biverkningar. Därmed har Aventis inte upphört att bryta mot artikel 4, trots företagens tidigare kommunikation.
MSD anser att även Fosamax har gastrointestinala biverkningar i nivå med placebo och att detta stöds i den samlade vetenskapliga litteraturen. Därtill anför MSD en rad studier, både endoskopistudier och stora långtidsstudier.
Aventis anför i sitt svar att man har tillmötesgått MSD genom att "det olyckligt formulerade" budskapet i den första annonsen är ändrat till ett för MSD mer negativt budskap. Aventis anser istället att MSD har åsidosatt sin skyldighet att inkomma med upphörandeuppmaning till den nu ändrade annonsen, vilket Aventis anser har blivit ett nytt ärende.
Vidare bestrider Aventis samtliga anmärkningar genom olika referenser och studier.
IGM går initialt på MSD:s linje att det gäller samma ärende och att MSD därmed har handlat riktigt. I artikel 4 i reglerna står att läkemedelsinformation inte får innehålla framställningar som genom antydningar, utelämnande, överdrifter eller oklart framställningssätt är ägnad att vilseleda. IGM anser, liksom MSD, att underrubriken med efterföljande brödtext förleder läsaren att tro att Optinate har färre biverkningar än Fosamax. Vidare anser IGM att jämförelser mellan läkemedel måste beakta samtliga studier som talar för eller emot en eventuell skillnad mellan läkemedlen. Att reservationslöst föra fram en enda studie som styrker det egna påståendet utan andra kommentarer är ovederhäftigt och inte tillåtet enligt artikel 4.
IGM:s slutliga bedömning är att Aventis har handlat i strid med god sed på läkemedelsinformationens område genom att bryta mot artikel 4 i Regler för läkemedelsinformation. Därför åläggs företaget att betala en IGM-avgift om 50 000 kronor.
Telefonjour för deprimerade
Till telefonjouren kan man ringa dygnet runt och få svar på sina frågor av sjuksköterskor. Förutsatt att frågorna handlar om Efexor Depot.
? Det är för att vi ska kunna kvalitetssäkra svaren, säger Anna Linton på Wyeth Lederle. Personalen som svarar på frågorna har tillgång en databas om vårt läkemedel, men inte till andra företags. Efexor Depot förskrivs mot depression och generaliserat ångestsyndrom.
? Många frågor handlar om biverkningar och vi kan inte garantera svaren när det handlar om andra företags läkemedel.
Lanseringen av den här tjänsten har precis kommit igång. Men tanken är att läkaren i samband med att han eller hon förskriver läkemedlet ska informera patienten om telefonjouren.
Satsning på deprimerade
Telefontjänsten sköts av företaget Telefonakuten och är en del i Wyeth Lederles satsning under namnet Contactus.
Under samlingsnamnet ingår en webbsida som när den är klar ska innehålla frågespalter, berättelser från patienter, skattningsskalor mm.
Bildandet av patientgrupper på vårdcentraler ingår också i konceptet. Wyeth Lederle bistår vårdcentraler som vill starta grupper för deprimerade patienter. I de grupperna är det inte något krav att man äter just Efexor Depot.
SMS- service är den fjärde delen i Contactus. Den som har svårt att komma ihåg sin medicinering ska få hjälp med det.
Telefonintervjun utgör en otillåten prelansering
Anmäld: Biogen
Anmälare: IGM
Ärende: Telefonintervju/marknadsundersökning
Ärendenr: IGM W366/01
Biogen genomförde mot svenska dermatologer under oktober månad, via företaget Navigare, en form av telefonintervju/marknadsundersökning för ett nytt ännu ej registrerat läkemedel mot psoriasis.
Första delen innehöll allmänna frågor om läkarnas patienter och deras behandling. Sen följer en beskrivning av ett ännu ej registrerat preparat som genomgår fas III-studier. Medlet nämns inte till namn eller substans men verkningsmekanism och positiva effekter beskrivs tämligen ingående, hur det administreras samt att det har milda biverkningar. Sedan tillfrågas doktorn om detta är intressant och om vederbörande kan tänka sig att använda ett sånt läkemedel och vilken plats det skulle kunna ha i terapin.
IGM konstaterar att ett antal liknande ärenden tidigare har behandlats. I det aktuella fallet är ett stort antal frågor produktorienterade och inte problemorienterade och därför måste ärendet anses vara en icke seriös marknadsundersökning. IGM hänvisar bland annat till Internationella Handelskammarens (ICC) regler för marknadsundersökningar. IGM anser att det rör sig om en "förberedelse till säljkontakt" som strider mot artikel 2.
Trots att Biogen bestrider anmärkningarna är IGM:s slutliga bedömning att Biogen inte har handlat i strid med Regler för läkemedelsinformation och ska betala en IGM-avgift om 50 000 kronor.
Inga belägg för att Nexium är bättre
Anmäld: Hässle
Anmälare: IGM
Ärende: Marknadsföring av Nexium i brevutskick
Ärendenr: IGM W373/01
IGM har själv anmält Hässle för ett brevutskick gällande Nexium (esomeprazole).
Brevet inleds med titeln "Ny stor studie visar att Nexium ger bättre läkning än Lanzo". Under denna följer en text som går ut på att Nexium är den första protonpumpshämmaren som är utvecklad som en isomer, vilket betyder att man får bättre syrahämning än andra protonpumpshämmare och bättre kliniska resultat.
Två av de tre referenserna som anförs för att stödja påståendet "bättre kliniskt resultat" jämför enbart esomeprazole med omeprazole (Losec) och inte med de andra protonpumpshämmarna på marknaden. Något belägg för att Nexium ger bättre kliniskt resultat än övriga protonpumpshämmare finns därmed inte. Därför blir påståendet vilseledande, ovederhäftigt, kategoriskt och generaliserande och står i strid med artiklarna 4, 11 och 12 i Regler för läkemedelsinformation.
I sitt svar medger Hässle att formuleringen i rubriken stöds av den första referensen, men att det därpå följande första stycket olyckligtvis har fått en felaktig formulering i relation till den angivna referensen. Visserligen är brevets huvudbudskap korrekt men Hässle medger att det första stycket har fått en alltför bred formulering.
IGM:s slutliga bedömning är att Hässle har handlat i strid mot artiklarna 4, 11 och 12 i Regler för läkemedelsinformation och åläggs att betala en IGM-avgift om 50 000 kronor.