Annons
Home 2002

Årlig arkivering 2002

Cancerrisker med östrogen allt tydligare

Esbjörn Börjesson
-
0

Den tydligaste skillnaden mot SBU:s tidigare rapport om östrogenbehandling från 1996 är att risken för olika cancerformer nu anses bättre undersökt. Eftersom cancer finns i så många olika former är det svårt att uttala sig om den totala cancerrisken, men det är tydligt att risken för bröstcancer ökar vid längre behandling. Bland obehandlade kvinnor drabbas ungefär sju procent av bröstcancer mellan 50 och 75 års ålder. Risken ökar till nio procent med behandlingen

Riskökningar från låg nivå

Rapporten beskriver också en ökad risk för cancer i livmoderslemhinnan vid östrogenbehandling. Ökningen kan dock motverkas genom att behandlingen kompletteras med gestagen. SBU-rapporten skiljer därför på HRT (hormone replacement therapy, kombinationsbehandling) och ERT (estrogen replacement therapy, behandling med enbart östrogen).

Författarna till rapporten anser att det är klart att hormonbehandling kan dubbla eller tredubbla risken för blodpropp. Normalt drabbas dock bara en kvinna på 10 000, så risken är fortfarande mycket låg.

Bra mot klimakteriebesvär

Hormonbehandling mot vanliga klimakteriebesvär som värmevallningar och svettningar uppges ha god effekt. Oftast går besvären över efter några år, och den korta behandling som då är aktuell verkar inte ge några påtagliga risker.

Besvär som inkontinens och sveda och torrhet i underlivet kan ofta behandlas med låga doser hormon lokalt.

Osäkert som förebyggande

Efter klimakteriet ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och osteoporos. Därför har flera studier försökt klarlägga om östrogenbehandling kan skydda mot dessa sjukdomar. Den forskning som finns verkar inte stödja den hypotesen.

Påståenden i annonsen är förankrade i gällande katalogtext

Läkemedelsvärlden
-
0

Pharmacia (P) anmärkte på den första annonsen redan i juni 2001. När en i princip likadan annons införs i januari 2002, anmäler P ärendet igen till IGM, båda annonserna. Angående den första annonsen menar P att det inte finns någon jämförande studie mellan Seloken Zoc och Tenormin, där den första visats bättre avseende totalmortalitet. P anser att annonsen är försåtlig och vilseledande i strid med artiklarna 4, 9, 11 och 12 i regelverket. Av annonsen får läsaren intrycket att båda preparaten sänker blodtrycket likvärdigt men att bara Seloken minskar risken för kardiovaskulära komplikationer. Annonsen innehåller också icke rättvisande jämförelser med överdrivna påståenden. Som referens framförs tre studier men ingen är en direkt jämförande studie mellan Seloken och Tenormin.

De tre indikationerna som marknadsförs i den nya annonsen är hypertoni, postinfarkt och hjärtsvikt. Där reagerar P på att den behandlingskostnad som lyfts fram bara gäller för den lägsta av de rekommenderade normaldoserna, 50 mg. Normaldosen vid hypertoni är 50-100 mg, men för behandling postinfarkt och vid hjärtsvikt är normaldosen 200 mg. Därmed blir uppgiften om behandlingskostnad grovt vilseledande anser P.

Astrazeneca svarar att det bara är den andra annonsen som skall bedömas och avvisar alla anmärkningar. Man anser att man har stöd för sina påståenden i gällande katalogtext och försäljningsstatistik.

IGM:s bedömning är att anmärkningarna avser en ny annons och bedömer därför inte den första. Därför kan inte IGM se att Tenormin per automatik skulle pekas ut som jämförelse.
Den nya annonsen diskuterar val av två betablockerare med olika påståenden. Dessa har enligt IGM stöd i gällande FASS-text. AZ:s påståenden om bredare indikation är även det förankrat i katalogtext, inte heller jämförs med just Tenormin. Formuleringen ?Ett svenskt originalläkemedel för enkel och säker behandling av dina patienter? beskriver i obestämd form ett läkemedel. Påståendet utesluter inte att även andra preparat kan vara enkla och säkra alternativ. AZ frias även här.

Angående prisuppgiften går IGM på AZ:s linje, där AZ har valt att lämna prisuppgift på en vanlig använd tablettstyrka vid hypertonibehandling. Annonsen jämför inte normaldoser, anger ingen behandlingskostnad utan lämnar en ren prisuppgift. AZ frias även här.

IGM finner inte att AZ har brutit mot Regler för läkemedelsinformation. Istället åläggs P att betala en IGM-avgift om 60 000 kronor.

Användning av läkemedelsbud strider mot god branschsed

Läkemedelsvärlden
-
0

Dr Samy Hellerstedt anmäler Wyeth Lederle (WL) för läkemedelsinformation på husläkarmottagningen. Konsulenten kom oanmäld, övertalade personal att ta emot material, frågade efter samtlig personals tröjstorlek ? till en T-shirt med texten ?Jag är effektiv?, samt informerade om en tävling som placerades i fikarummet. Om frågorna besvarades rätt vann man en tårta.

WL bestrider samtliga anmärkningar. Företaget har inte använt sig av traditionella konsulenter utan ?läkemedelsbud? anställda av en separat firma. Buden, använda för att respektera läkarnas knappa tid, lämnar material till receptionen utan att störa läkarna och skiljer sig inte från postens tjänster. WL anser också att man har visat återhållsamhet och att man har valt ut strategiskt viktiga vårdenheter för att informera om Lanzo. Angående tröjan med ?Jag är effektiv?-texten har WL velat uppmuntrarläkarna i primärvården och säger sig bara fått positiv respons. Presenter bestrids av WL ? tårtor levereras bara till dem som svarar rätt på de tre frågorna.

IGM anser att använda läkemedelsbud är detsamma som att använda konsulenter. T-tröjan är inget annat än en reklamartikel, trots ringa värde. Dessutom är hela upplägget i strid med den återhållsamhet som reglerna föreskriver. WL har handlat i strid med god branschsed samt artikel 28 i Regler för läkemedelsinformation och åläggs att betala en IGM-avgift om 60 000 kronor.

Inbjudan till produktinformation får inte kallas något annat

Läkemedelsvärlden
-
0

Dr Anders Hernborg har anmält ?Inbjudan till produktinformation om Maxalt och Vioxx? från MSD. Hernborg vill ha klarlagt huruvida en ?utbildningskväll om stressrelaterade sjukdomar? blir en ?produktinformation? för att man lägger in en kortare produktinformation om två läkemedel. Dessutom finner Hernborg sambandet mellan stress och Vioxx långsökt. Slutligen anmärker Hernborg att inbjudan saknar formulering om att tillstånd från huvudmannen att deltaga skall ha inhämtats.

MSD svarar att man måste rubricera hela mötet som just ?Inbjudan till produktinformation? eftersom företagets produktinformation utgör en integrerad del av programmet. Det är enligt praxis från både IGM och NBL.

Att inbjudan saknar formulering om huvudmannens tillstånd att deltaga är naturligt då den formuleringen enligt avtalet mellan Landstingsförbundet och Läkemedelsindustriföreningen inte krävs för produktinformation.

Beträffande information om Maxalt och Vioxx hänvisar MSD till avtalet där det står att företag kan ge produktinformation där information om företagets produkter utgör en integrerad del. Aktuellt möte tar upp stress, stressundersökning, stressjukdomar samt olika behandlingsalternativ. Direkt koppling till olika sjukdomstillstånd som migrän och smärta torde inte kunna ifrågasättas.

IGM går helt på MSD:s linje och finner att MSD inte har handlat i strid med Regler för läkemedelsinformation.

Gör rätt från början!

Läkemedelsvärlden
-
0

Datoriserade förskrivarstöd utvecklas alltmer. De ger information om bland annat dosering, interaktioner, biverkningar, priser och förbättrar därmed terapin. Än bättre blir denna i de fall förskrivaren har en bild av patientens samlade läkemedelsanvändning. Ytterligare ett steg framåt tas när förskrivaren anger hur och när behandlingen skall utvärderas.

Optimal förskrivning förutsätter en riktig diagnos. Men på detta avsnitt återstår mycket att göra. Undersökningar har visat att 40-50 procent av dem som fått diagnosen hjärtsvikt inte hade denna åkomma och att drygt 30 procent av astmadiagnostiserade inte led av astma. Fel diagnos leder till allvarliga problem vid läkemedelsbehandling: polyfarmaci, interaktioner, bristande följsamhet och kassation. Särskilt allvarligt är felaktiga diagnoser vid kroniska sjukdomar, då de kan leda till ett livslångt medicinerande i onödan.

Det ställs för många sjukdomsdiagnoser. Människor söker läkare för problem, som inte utgår från någon sjukdom. Men besöket leder lätt till en sjukdomsklassificering. Samtidigt är många läkare oprecisa i sina diagnoser. Slutenvården förfogar över 30 osteoporosdiagnoser, men primärvården får hushålla med fyra. Det är till primärvården sjukvårdspolitikerna vill att vi ska gå i första hand.

Varför föreskriver inte Socialstyrelsen att två läkare i förening ska fastställa diagnosen vid svårbedömda fall? Varför skrivs inte alltid diagnosen ut på receptet? Det senare ökar ju patientens delaktighet i behandlingen.

Ytterligare ett sätt att göra rätt från början tar hjälp av nya diagnostika. Dessa gör det möjligt att via markörer ställa diagnos tidigare i sjukdomsförloppet och i andra fall att uppnå en bättre träffsäkerhet än diagnos grundad på kliniska symtom. Specifikare diagnos ger specifikare behandling. Genom att bättre skilja mellan infektioner kan kanske bredspektrumantibiotika undvikas osv.

Nya diagnostika kan av de jämmersamma ses som ytterligare en post på läkemedelsnotan ? de förra är ju definitionsmässigt läkemedel. Men rimligen genererar de vinster för landstingen genom att rätt behandling sätts in direkt.

Gör rätt från början är ledstjärnan för allt kvalitetsarbete. På läkemedelsområdet har detta ännu inte slagit igenom. Vi rättar till i efterhand. Ett antal kvalitetsindikatorer har utarbetats av läkemedelskommittéer och kvalitetsråd, men har inte fått något större genomslag. När, var och hur tar vi nästa steg i det aktuella kvalitetsarbetet?

Lyckad studie av allergibehandling

Esbjörn Börjesson
-
0

Den svenska studien, som utfördes på Sahlgrenska universitetssjukhuset, pågick i två år. Under båda åren hade placebogruppen närmare dubbelt så mycket allergiska besvär som den behandlade gruppen. Resultaten var signifikanta båda åren. Placebogruppen använde också signifikant mer medicinering än den behandlade gruppen.

Behandlingen bestod av hyposensibilisering, en metod där immunförsvaret vänjs vid ett allergen genom att patienten får små doser av allergenet under lång tid. Tidigare studier av hyposensibilisering med björkpollen har antingen bara sträckt sig över en pollensäsong eller saknat placebokontroll. Allergi mot björkpollen är vanligt i Nord-, Central- och Östeuropa.

Behandling av diabetes
följer rekommendationer

Ingert Nilsson
-
0

Uppsala län har den högsta användningen av diabetesmedel i tablettform, men den näst lägsta av insulin. Det omvända förhållandet gäller för Östergötland.

Det är i Socialstyrelsens senaste kvartalsredovisning över läkemedelsanvändningen som den här iakttagelsen görs. Dock utan någon förklaring.

? Vi har inte kunnat finna någon sådan, säger Örjan Ericsson som sammanfattat rapporten.

Den rekommenderade behandlingen för typ 2- diabetes är, förutom i första hand kost och motion, blodsockersänkande medel i tablettform och insulin.
Patienter med typ 1 behandlas alltid med insulin.

En förklaring till skillnaden i användning skulle kunna vara att man i Uppsala har betydligt fler patienter diagnosticerade med typ 2-diabets än typ 1 medan det omvända är fallet i Östergötland?

? För att säga något om det behöver man veta något om skillnaden i prevalens. Men det lilla vi har i den vägen ger ingen ledning.

I den senaste kvartalsrapporten i vilken Socialstyrelsens läkemedelsenhet valt att speciellt granska användningen av diabetesmedel framgår också att kostnaderna för förbrukningsartiklar, som teststickor, sprutor och pennor är högre än kostnaderna för läkemedlen. Förra året kostade läkemed-
len landstingen 643 miljarder kronor, medan förbrukningsartiklarna kostade 744 miljarder kronor. Något Örjan Ericsson betecknar som ?rätt uppseendeväckande?.

? Det tror jag inte är något man riktigt tänkt på. Det kan ju vara värt att fundera över hur prispressen ser ut när det gäller förbrukningsmaterial.

Små regionala skillnader

Användningen av insulin och antidiabetika i tablettform förfaller att följa förändringen av behandlingsrekommendationer, konstaterar Örjan Ericsson.

? Det verkar som att de har haft bra genomslag när det gäller diabetes. Det är ju annars inte något vi är bortskämda med.

Blodsockernivåerna har också successivt sjunkit inom primärvården och på medicinkliniker visar data från det nationella diabetesregistret, vilket är tecken på att behandlingen förbättrats och att riktlinjerna följs, menar Örjan Ericsson.

Skillnaderna mellan länen är också mindre när det gäller diabetesmedel än när det gäller användningen för de flesta andra läkemedelsgrupper.

Stora könsskillnader

Däremot är det stora könsskillnader. Det förskrivs både mer insulin och mer diabetesmedel i tablettform till män än kvinnor.
Troligen beror det på att fler män än kvinnor har diabetes.

Arton kriterier utvärderar
gamlas behandling
med läkemedel

Ingert Nilsson
-
0

Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla indikatorer som kan användas för att mäta och följa kvaliteten i läkemedelsanvändningen. Senast nästa år ska rapporten vara klar.

Att Socialstyrelsen börjat med att ta fram sådana för utvärdering av användningen hos äldre beror bland annat på att det är lättare att definiera vad som är god och dålig kvalitet när det gäller äldre, än bland yngre säger Johan Fastbom, docent vid Stockholms Äldrecentrum och utred-
ningens huvudexpert.

? Det finns till exempel grupper av läkemedel, bland andra neuroleptika och långverkande bensodiazepiner, som vi vet inte är lämpliga för äldre.

Ny uppmärksamhet

? Vi vet också att äldre är en mycket läkemedelsintensiv grupp och att de ofta får olämpliga läkemedel. Hittills har man inte ägnat det så mycket uppmärksamhet, förskrivningen har i mycket varit ganska slentrianmässig.

Meningen är att indikatorerna ska användas av till exempel läkemedelskommittéer, som instrument för uppföljning av förskrivningsmönster, och vid läkemedelsgenomgångar på sjukhem och andra boendeformer för äldre.

Arton indikatorer

Förslaget innehåller sex läkemedelsspecifika indikatorer som beskriver olämpliga preparat, olämplig behandlingsregim, olämplig dosering och tecken på polyfarmaci. När det gäller de indikatorerna ska andelen användare vara så låg som möjlig. Sömnmedel som används dagligen under mer än en månad utan omprövning indikerar till exempel olämplig användning, liksom tarmirriterande medel dagligen under mer än tre veckor.
Tolv av indikatorerna är diagnosspecifika där användningen av läkemedel bedömts utifrån ändamålsenlighet och risker. Diagnoserna är de vanliga hos äldre, som hypertoni, hjärtsvikt, urinvägsinfektion, demens och depression.

? Det är inte någon sensation när vi påtalar att ACE-hämmare är den rekommenderade behandlingen vid hjärtsvikt. Men vi har ändå tyckt att det är värt att lyfta fram eftersom vi vet att många äldre står på digitalis och diuretika som ju är en föråldrad behandling.

Använder man sig av arbetsgruppens kriterier vid läkemedelsgenomgångar kommer man troligen att upptäcka mönster i behandlingen som det kan vara vettigt att göra något åt, tror Johan Fastbom.

? Man kanske upptäcker att man inte i så hög grad tillämpar den behandling man trodde att man gjorde. Patienter står ofta kvar på gamla läkemedel som man av många olika skäl inte satt ut.

Indikatorerna ska inte i första hand ses som riktlinjer utan som ett mätinstrument för att följa upp hur behandlingen ser ut i praktiken, understryker Johan Fastbom.

Ansenliga mängder natrium
i brustabletter

Ingert Nilsson
-
0

Efter att ha tittat på natriummängden i några vanliga brustabletter tycker apotekaren Marie Persson i Stockholms sydvästra läkemedelskommitté att det är befogat att informera, speciellt hypertoniker, om att brustabletter innehåller natrium.
Saltmängden i två Treo brustabletter innehåller till exempel mer än halva den rekommenderade dagsdosen av natrium.

? Det är troligen något som patienter, förskrivare eller farmacevter inte tänker på, säger hon.
Frågan om salt och hypertoni är visserligen ett diskussionsämne blodtrycksforskare emellan. Inte alla anser att saltet har någon större betydelse för blodtrycket.

Signifikant sänkning

Marie Persson hänvisar till Dash-studien (Dietary Approaches to Stop Hypertension) som visar att en sänkning av saltintaget sänker blodtrycket. En minskning av saltintaget från genomsnittsamerikanens och tillika svenskens 9 g/dygn, cirka 1,5 tesked, till
6 g/dygn sänkte blodtrycket signifikant, mest hos hypertoniker. En sänkning till 3 g/dagen gav ytterligare trycksänkning.

Bäst effekt fick det minskade saltintaget om det kombinerades med ?nyttig kost?. Då sjönk trycket med 9 (systoliskt) respektive 5 (diastoliskt) mm Hg vilket motsvarar visad effekt av hypertoniläkemedel i monoterapi.

? Vi vet att det är svårt att ändra människors matvanor, men för många är det ingen större skillnad om de tar vanliga Alvedon eller Treo istället för brustabletterna. Får patienterna information kan de enkelt undvika ?onödigt? saltintag.

Expertgrupp inom EU
förordar inte läkemedelsreklam

Ingert Nilsson
-
0

Rapporten innehåller sammanlagt 14 rekommendationer som gruppen menar tillsammans kan komma att stärka den europeiska läkemedelsindustrins innovations- och konkurrenskraft, samtidigt som användarnas behov av säkra läkemedel tillgodoses.

Inom EU-kommissionen diskuterar man sedan en tid (se LMV 9/01) ett lagförslag som innebär att man under en prövotid skulle tillåta reklam inom indikationsområdena astma, hiv/aids och diabetes.

I G10-gruppens rapport står att restriktionerna vad gäller reklam för receptbelagda läkemedel ska vara kvar.

? Utifrån G10-gruppens rapport bör, vad jag förstår, EU-kommissionen få svårt att genomföra det förslaget, säger Marianne Boivie på Landstingsförbundets läkemedelsenhet.

Tolkningsfråga

Ulf Edstedt, vd i Läkemedelsindustriföreningen Lif, håller i viss mån med om den tolkningen.

? Man jag är inte säker på att det varit gruppens mening.
Ulf Edstedt tycker i stället att rekommendationen om att man inom EU bör finna indikatorer för att jämföra den europeiska industrins möjligheter och villkor men framför allt den amerikanska tillhör de viktiga förslagen.

? Vi vet ju att Europa halkat efter och att det behövs olika insatser för att den europeiska industrin ska bli konkurrenskraftig. Det var ju bland annat därför man tillsatte den här gruppen.

De viktigaste förslaget tycker han är det om en större integration av den samhällsfinansierade forskningen i Europa.
Men Ulf Edstedt menar att rapporten kan visa sig bli en hyllvärmare.

? Det har ju hänt tidigare.

G10-gruppen har bestått av representanter såväl för industri som regeringar och syftet med den är att lämna ett paket som bör tas i sin helhet av medlemsstaterna.

Granskade webbplatser
med hälsoinformation
uppfyller inte EU-krav

Ingert Nilsson
-
0

De kvalitetskrav som EU tagit fram handlar till exempel om öppen och tydlig information om avsändare, finasiering, syfte, källor. säkerhet och sekretess. Däremot innehåller EU-kriterierna inga krav på informationens innehåll, det vill säga uppgifternas relevans och vetenskaplighet.

Sämst var de granskade webbplatserna på att tala om hur de finansierades. Endast fem av de 35 redovisade detta i klartext. Däremot uppfyllde de flesta EU-kriteriet om öppenhet beträffande avsändare. Syftet med webbsidan informerade mycket få om.
Bara nio av de granskade hade uppdateringsdatum på alla sidor, elva saknade helt helt uppgift om när sidorna publicerades eller uppdaterades. Vad gäller kravet på tillgänglighet konstaterar Socialstyrelsen att översättning till de vanligaste invandrarspråken genomgående saknas.

Så länge de föreslagna kraven inte uppfylls ställs det stora krav på användarna att på egen hand och utan vägledning försöka bedöma informationens aktualitet och trovärdighet anser Socialstyrelsen.

Norrmän handlar mer läkemedel i Sverige

Birgitta Gerne
-
0

Allt fler norrmän köper läkemedel när de är i Sverige skriver Norges Apotekerforenings tidsskrift. Momsfrihet på receptbelagda läkemedel, låg kurs på svenska kronan och låga priser på enskilda produkter är de orsaker som uppges. I Norge finns två typer av receptblanketter, blå och vita. De enklare vita recepten kan lösas in på svenska apotek om läkemedlen finns på båda sidor gränsen.
Vad är det då de norska kunderna handlar i Sverige? Xenical, Viagra och Zyban är de vanligaste läkemedlen. Därför är det inte så konstigt att en farmacevt vid ett av Strömstads apotek upplever norrmän som rökande, feta och impotenta, står det i artikeln.

Lyckad svensk studie mot heroinmissbruk

Esbjörn Börjesson
-
0

I studien jämfördes buprenorfin med placebo. Samtliga deltagare fick gå i gruppterapi. Ingen av de 20 i placebogruppen lyckades hålla ut ett helt år. I buprenorfingruppen genomförde 15 av 20 hela studien, även om vissa hade enstaka återfall.

Buprenorfin har tidigare testats i USA, där heroin ofta kombineras med kokain. Det är inte vanligt i Sverige, men preparatet visade sig hålla måttet även under svenska förhållanden. Buprenorfin ger inte samma rus som heroin men minskar drogbehovet.

Hormonbehandling ökar celltillväxten i bröstet

Läkemedelsvärlden
-
0

I Erika Isaksson Frimans avhandlingsarbete , som nyligen presenterats vid Karolinska institutet, har bröstvävnad från friska kvinnor studerats. Proven har tagits i samband med bröstförminskande operationer eller vid finnålspunktioner.
– Vi har jämfört vävnad mellan kvinnor som ätit p-piller och kvinnor som inte gjort och funnit en något högre tillväxt av cellvävnaden bland de som använde p-piller.
Men hon påpekar att de individuella skillnaderna mellan kvinnorna var större än den mellan de som tog respektive inte åt p-piller.
– Men det här kan vara en ledtråd till varför det finns en något ökad risk för cancer hos kvinnor som äter p-piller, eftersom vi vet att ökad celltillväxt kan ge ökad risk för cancer.
Erika Isaksson Friman har också studerat hur hormonersättning påverkat celltillväxten hos postmenopausala apor.
Ingert Nilsson

Förskrivningsrätt för engelska farmacevter

Birgitta Gerne
-
0

Sjukvårsdepartementet i Storbritannien har lagt fram ett förslag som ger farmacevter och sjuksköterskor rätt till viss förskrivning av läkemedel. Om förslaget accepteras kan det gälla från och med nästa år. Syftet med förslaget är ge patienterna en snabbare och effektivare tillgång till sjukvård genom ökad och flexiblare användning av farmacevters och sjuksköterskors kompetens.

De föreslagna förändringarna går ut på att ge en kompletterande förskrivare rätt att inom en överenskommen plan för en individuell patient göra vissa förändringar i patientens förskrivning. Tilläggsförskrivarna kan till exempel bli ansvariga för att övervaka och bedöma en patients framsteg och förskriva läkemedel samt förändra doser inom den överenskomna planen. Enligt förslaget måste tilläggsförskrivarna ta kliniskt och professionellt ansvar för sina förskrivningar. Både förskrivaren och tilläggsförskrivaren ska ha tillgång till samma patientjournal.
The Pharmaceutical Journal 2002;268:521

Svenskt hiv-vaccin ligger långt framme

Läkemedelsvärlden
-
0

Vaccinet tillverkas av genetiska konstruktioner med delar av hiv och viruset Semliki Forest Virus (SFV), en modell som utvecklats av professor Peter Liljeström vid Karolinska Institutet och företaget Bioption.

? I laboratorietester har SFV-baserade hiv-vacciner visat sig vara mycket säkra. De har inducerat ett effektivt immunsvar mot hiv och givit skydd mot AIDS i försöksdjur, säger Peter Liljeström i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.

? Nästa steg är nu att göra tekniken möjlig för försök på människa.

The International AIDS Vaccine Initiative, IAVI, är en icke-vinstdrivande organisation vars målsättning är att skynda på utvecklingen av ett skyddande hiv-vaccin som dessutom ska vara globalt tillgängligt. Stödet till forskningsgruppen vid Karolinska Institutet, som rör sig om tiotals miljoner bara de första åren, syftar till att kliniska prövningar med den SFV-baserade vaccinmodellen ska kunna inledas inom två år.

IAVI:s strategi är att välja ut ett mindre antal lovande vaccinkandidater och ge dessa ett större finansiellt stöd.
? Jakten på ett säkert och effektivt vaccin är en global utmaning, enligt Seth Berkely, ordförande i IAVI. Vi är övertygade om att vi kan få slut på denna förskräckliga epidemi med ett preventivt vaccin, men för det krävs en kraftansträngning från världens främsta forskare.

Vaccinkandidater baserade på ett antal olika tekniker är hittills utvalda av IAVI, både modeller med DNA och delar av hiv-viruset i kombinationer med bakterier eller virus. Alla IAVI:s prövningar koordineras av Imperial College of Science, Technology and Medicine i London. Vissa fas I-prövningar har redan inletts i Kenya. Prövningar av vaccinmodellen med SFV är planerade att ske i Indien och eventuellt andra delar av Asien och Afrika där hiv-prevalensen är hög, i samarbete med lokala forskningsgrupper.

Rektor Hans Wigzell vid Karolinska Institutet säger att avsikten nu är att se hur det SFV-baserade hiv-vaccinet står sig i jämförelse med andra när det gäller att ge ett skydd och att vara praktiskt för användning i utvecklingsländer.

? Det ideala vaccinet ger ett långvarit skydd efter bara en eller ett fåtal immuniseringar. I laboratorietester har SFV-vaccinet visat sig ge ett immunsvar vid lägre doser än andra kandidater.

1...777879...95Sida 78 av 95